”Projekt Rädda Ängshöken”

Ängshöken (Circus pygargus) är den öländska fågelvärldens adelsmärke. Tyvärr minskar antalet par i hela Västeuropa – så också i Sverige. Öland – som hyser mer än tre fjärdedelar av den svenska populationen – har på några år mist en tredjedel av sina par. Och inte blev det bättre av att nästan alla par plötsligt lämnade agmyrarna och alvaret under 2013. De fick för sig att lucernvallarna skulle vara ett bättre alternativ. Här kommer mer info om detta fenomen att presenteras efter hand.

SENASTE NYTT 2019   UPPDATERAT 19 maj 

190519: Den tilltänkta uppstarten av inventeringsarbetet har i stort sett omintetgjorts av dimma. Regnet och förväntad värme kommer att sätta fart på lusernvallarna, ängshökarna och lantbrukarna. Alla kommer att gå till handling samtidigt. Nu kommer kampen att stå mellan hur snabbt första ägget hinner läggas och hur angelägen bonden är att ta in förstaskörden. Och på hur många ställen ängshöksterapeuten kan befinna sig samtidigt. Något nytt par har hittats sen i förrgår, och något par kan ha bytt adress eller drabbats av problem. Fortfarande känns det som om vi har ca tjugo par i omlopp – d v s väsentligt färre än 2017 och 2018….. Å andra sidan ser det ut som om de ökat i Uppland, Östergötland och på Gotland. Individer har också rapporterats från bl a Västmanland, Värmland och Halland.

190517: Rågkolonin har accepterat att ytterligare en sektion av fältet har skördats. Bägge tjejerna ruvar på bra och snart blir det dags att märka ut gränserna för deras fastigheter. Problemet här förefaller snarare vara att ett stort antal kråkor bor grannar i angränsade skogsdungar. Det tredje spannmålshäckande paret är kvar, men frun är betydligt mer intresserad av mat än sex. Hanen levererar och levererar men får inte komma till. Det är bäst att de skärper till sig, ty även detta fält skall skördas som grönmassa – i början av nästa vecka!!! Ännu ett agpar kan ha etablerat sig och de flesta av tidigare kända par verkar ganska stabila.

190516: Ytterligare några par har hittats – tyvärr främst i rapsgröda. Det är oklart huruvida tjejen i den kornåker som skulle bevattnas, lyckades ”låtsas som om det regnade”. Paret var kvar efteråt men eventuella ägg måste ha blivit utsatta för fyra timmars iskallt vatten i iskall lufttemperatur. Den lilla kolonin i råg har klarat av de första skördedragen bra och får nu några dygn till på sig att ostört utöka äggsamlingen. Bägge fick tidig frukost och efter en normal serie omständliga morgonbestyr återvände fruarna till sina bon. För alla som anmält sitt intresse för att hjälpa till med en fyratimmars inventeringssittning, börjar det bli dags. Vädret de närmaste dygnen är dock inte direkt lämpligt och ingen panik råder beträffande lusernfälten. Den som kan får gärna vänta tills efter helgen.

190514: Vi ligger nu runt ett tjugotal par över vilka vi inbillar oss ha en viss kontroll. Intressant är att inga par så här långt lagt ett enda bud på någon lusernfastighet. Bra! I stället har sen sist några agmyrar och ett höstvetefält blivit föremål för deras intresse. Två par har påbörjat en liten koloni i ett välvuxet rågfält – som tyvärr skall slås till grönfoder inom någon vecka. Just nu ser det dock ut som om de ska hinna lägga några ägg, varefter Patrullen står beredd med sina vita tomtmarkeringspinnar. Paret i höstkorn har däremot börjat tveka sedan det visat sig att deras fält ska bevattnas.

190512: Ytterligare ett par verkar ha etablerat sig – denna gång i höstkorn. Det totala antalet är dock fortfarande mindre än förväntat. Och vallarna erbjuder fortfarande inte några attraktiva bosättningsmöjligheter.

190509: Tvärstopp råder. Ett rapspar verkar ha bestämt sig, likaså något alvarpar och troligen rågparet. I övrigt verkar alla avvakta. Nästan ingen rapport från våra agmyrar har kommit in – låt oss hoppas att de ändå är där! Vallarna lockar ungefär lika lite som det gör för oss bevingade när vi ser ett blivande, kalt villaområde som stakats ut med pinnar – rödvita på toppen och nedkörda i omrörd sand och makadam.

190507: Någon ängshök har nu nått Uppland. Gotland och Östergötland har också fått en hyfsad tilldelning och här på Öland dyker det upp nyanlända lite då och då. Antalet registrerade par verkar dock inte att öka för tillfället. Ett av dessa fick oönskat besök av en pilsk, ytterst ensamstående stäpphök. Denna envisa charmör kan ställa till med äktenskapliga förvecklingar, men framför allt dra till sig horder av fotografer som i sin tur vill passa på att ta närbilder på de stackars ängshökarna. Det verkar dock som om det slutade hyfsat lyckligt denna gång. Ett par försvann men ett höll ut. Ett par i råg ser väletablerat ut, liksom ett i raps och några i alvarmark. Lusernvallarna står fortfarande nästan stilla i tillväxt och handlingsutrymmet mellan första ägg och slåtter ser ut att bli ytterst snävt.

190505: Ännu några par registrerade, men inte mantalsskrivna. Just nu bör man hålla utkik efter högtflygande hanar som med framskjutet bröst och taktfulla vingslag, skulle göra vilken militärparadälskande diktator som helst grön av avund. Spanar man därefter längs murarna kan man ha tur att även få se en gäspande hona, som med helt uttryckslösa ögon låtsas att hon inte sett något av uppvisningen.

190504: Vi är nu uppe i 17 gifta par – eller åtminstone par sedda på 17 olika platser. Å andra sidan börjar rapporterna om sträckande ängshökar i Skåne och Blekinge tryta. Vallarna växer oerhört sakta och fler par verkar vara spekulanter på alvarmark – jämfört med 2013-18. Fortfarande bara två par i raps – gud ske lov! Det gör att inplanerad inventeringsperiod fortfarande är 17-22 maj.

190503: Första ”kolonin” bildad – tyvärr i ett rapsfält! Två par där hanarna leker vänskapligt i luften medan tjejerna sitter och glor under lugg på varandra från var sin mur…..

190502: Det kommer in nya ängshökar efterhand. Några tar sig ända upp till norra udden och styr sedan rakt ut mot Gotland. Flertalet verkar dock ha funnit sin käresta här på Öland – tio kärleksfulla förhållanden har redan registrerats. Problemet är fortfarande bostadsmarknaden. Lyckligtvis har det kommit några få mm regn, vilket gör att grödorna kan växa till. Inget par har hittills valt raps. Tack! Något par intresserar sig för råg. Bra! Och flertalet verkar fundera på att lägga ett bud på en alvartomt. Det gillar vi! Inrapporteringen på Artportalen fungerar också mycket bra. Tack till alla som lägger in sina obsar där! Det är till mycket stor hjälp – inte minst nu i initialskedet. Samtliga tjejer är så här långt 3k eller äldre. Det är bra. 2k honor har svårare att lyckas med sin häckning även om det finns många exempel på goda ärkemödrar även bland dem.

190429: Förkyld och eländig (den svårartade maskulina varianten) gjorde att dagens skådning fick inskränkas till att ske från bil. Just som Vita Volvon rullade in vid en av fjolårets häckningsplatser, kom en ad hona fram, läste av bilens reg.nr, kallade på sin gubbe varefter de parade sig två meter från fjolårets bohåla! Just där kommer de dock inte att kunna bo – fältet lider av torka och dålig tillväxt. Men hon har nog en plan i sitt vackra huvud. Ytterligare ett par i området. Därefter ringde en bonde från andra sidan ön och berättade om två fåglar över hans åker – handla gärna ditt kött hos Kvalitetsprodukter i Färjestaden eller Bårby. Sedan var det bigamistens tur att få ett hembesök. Och jodå – han var där tillsammans med något som kan vara hans yngre fru från ifjol – nu ett rekorderligt fruntimmer i sina bästa år. En utmärkt bra dag på jobbet! För den som vill deltaga aktivt i ängshöksarbetet blir det akuta uppdraget att registrera lusernvallar som bevattnas. Sådana kommer av allt att döma bli hetast på årets bostadsmarknad. Maila svalgarden.oland@telia.com.

190428: Vi har nu två, möjligen tre par som träffats och fattat tycke för varandra. En regelrätt spelflygning noterad! Först idag förärades ängshöksterapeuten själv att få se några av dem! Det känns rättvist! Det blir nu viktigt att söka efter lusernvallar som bevattnas. Över sådana kommer troligtvis alla de par som inte får plats i agmyrar och kvarvarande tokmarker att slå sina lovar för att få tag i en bostad. Tidigare bulletiner – v g se nedan.

Första hanen hemma från Tchad!

Första ängshökshanen upptäcktes den 22 april. Redan dagen före förekom en rapport från Östergötland. Första tjejen checkade in på Öland den 23:e. Samma kväll hölls ett upptaktsmöte för alla som anmält sig som frivilliga medarbetare under häckningssäsongen. Och det finns fortfarande plats för fler frivilliga.

Just nu är uppgiften att rapportera in ALLA observationer direkt till 070-5585970 (ring eller sms:a) eller att utan fördröjning lägga in dem på Artportalen (där de kommer att döljas automatiskt).

Från den 17 maj är vi i behov av hjälp med att inventera ca 45 platser på ön. Varje pass skall omfatta fyra timmar och målet är att vi så tidigt som möjligt ska upptäcka par med häckningsambitioner. Viktigast från början är att hitta de par som vill bo i åker (redan efter den 20:e kan det bli aktuellt med första-skörd av lucernvallarna).

Från och med 20 maj kan det bli aktuellt med att sätta upp elnät. Det är en mycket stor fördel om man är två eller tre personer vid dessa tillfällen.

Därefter och under hela sommaren är alla dagliga rapporter av yttersta värde (även om det är precis samma fåglar man ser varje dag).

DETALJERAD INFO

Ängshöken bildar gärna små kolonier, vilket oftast visar sig vara en god idé för framgångsrik häckning. På bilden ovan har Magnus tagit över vakten över kolonin medan de båda övriga hanarna gett sig ut på jakt. Här kommer mer info om detta fenomen att presenteras efter hand.

Nät, saltat vatten, jordningsspett och betongborr hjälpte inte under den öländska torkan 2018 – åtminstone inte för att få ström i nätet…..

Under 2018 infördes elektriska fårnät som ett extra skydd mot fyrfota fiender (grävling, räv och rådjur(!)). Trots att näten inte kunde fås att leda ström, lyckades samtliga par att få ut nästan fyra ungar var. Näten fungerade som en rent fysisk barriär. Endast ett ”nätat” par prederades. Två onätade par fick oönskade besök av grävlingar. Tomterna kunde dessutom minskas från ca 50×50 m till i det minsta exemplet 25×25 m. Inte minst markägaren såg med blida ögon på detta.

Kravallstaket Pygargus

Kravallstaketet är konstruerat och producerat i Kvinsgröta och utgör den sista byggstenen i ”skalskyddet” mot räv, rådjur och grävling. Kravallstaketet kommer att provas under 2019. Här kommer mer info om dessa tekniska åtgärder att presenteras efter hand.

Unga frk Harrysson, sist ut av 31 ungar under 2018.