”Projekt Rädda Ängshöken”

Ängshöken (Circus pygargus) är den öländska fågelvärldens adelsmärke. Tyvärr minskar antalet par i hela Västeuropa – så också i Sverige. Öland – som hyser mer än tre fjärdedelar av den svenska populationen – har på några år mist en tredjedel av sina par. Och inte blev det bättre av att nästan alla par plötsligt lämnade agmyrarna och alvaret under 2013. De fick för sig att lucernvallarna skulle vara ett bättre alternativ. Här kommer mer info om detta fenomen att presenteras efter hand.

SENASTE NYTT 2019   UPPDATERAT 18 juli 

Någon tyckte att detta var ett oacceptabelt brott…..

190718: Idag blir det en obehagligt spännande dag! Paret i korn ska få sin omnejd skördad och i stället förses med ett kravallstaket. Igår sågs allra första flaxet ovanför boet – så med lite tur är samtliga ungar kvar i redet. Föräldrarna flyger in mat i en omfattning som motsvarar luftbron efter jordskalvskatastrofen i Haiti. Man kan därför hoppas på att det finns många ungar i boet. Morgonen började annars inte alls bra. Varningstrianglarna och skyltarna som försökte uppmana bilister att ta det lugnt förbi ett bo intill vägen, stals i natt. Vi får hoppas att det är Trafikverket som är de skyldiga och inte någon sympatisör till sd-nazisterna. Stölden följdes dessvärre upp med en tre timmar lång uteblivning matning. Lyckligtvis är dock honan kvar på vakt och verkar inte jättestressad – möjligen irriterad över mannens frånvaro. I övrigt har två nya ungar i ett annat alvarbo nu erhållit B-flygcertifikat.

Oj! Är världen stor!

190715: På onsdag kan det bli aktuellt med Ölands nya stora agrara turist-attraktion: ”Pensionerad Lantbrukshälseanställd löper gatlopp framför enorm skördetröska”. Tractor-pullingen i Källa eller Kosläppet i Arbelunda har fått en konkurrent. Kornet på södra Öland skördas nu för fullt och inom kort är det dags för fältet med ett ängshökspar. Hjärtstartare kommer att finnas på plats. I övrigt har vi nu fem, möjligen sex ungar på vingarna (B-flygcertifikat = flygning under överinseende av kvinnlig flyginstruktör). Även en unge sedd över agmyr. Senaste tidens bakslag (två förlorade vall-par) gör att vi knappast kommer upp i något rekord – åtminstone inte vad beträffar ungar med assisterad förlossning. Just nu sitter det förresten en steglits en meter framför Vita Volvons extraljus och käkar på en tistel – precis som det står i fågelinstruktionsböckerna att dom ska göra.

190713: Ängshöksterapeuters vanligaste sjukdomstillstånd måste vara manodepressivitet. Dagen efter att ett bo dödförklarats och näten plockats ner (djup sorg) visade det sig finnas två fräscha ungar med flaxcertifikat innanför det kravallstaket som befarades stå i tur att behöva plockas ner (euforisk lycka). Igår eftermiddag möttes terapeuten ånyo av synnerligen oroande beteenden från ett till synes ”säkert” par (ny svart avgrund). Där får vi svaret senare idag och troligen kommer utredningen att peka ut en brun kärrhök som på sannolika skäl misstänkt. Hos de par som inte lever under skyddat boende, har årets första unge setts flyga under gårdagen.

Snart är vi kastanjebruna. Då börjar vi träna vingmusklerna!
Nu med flygcertifikat B godkänt och utfärdat

190711: Efter en nio meter lång cirkulärt avlagd distans på nytt personbästa och världsårsbästa 2,01 i höjd, har 2019 års första B-flygcertifikat kunnat utfärdas – med erforderliga stämplar, underskrifter och allt. Och minst ett av tre syskon är vid liv – och säkert mycket inspirerad. I grannboet råder däremot en total inaktivitet och vi måste nog börja inse att vi lidit vårt första nederlag. Brottsplatsundersökning är inplanerad tills i kväll. Brist på föda är tills vidare den mest sannolika och minst otrevliga förklaringen, speciellt i ljuset av de dramatiska störtskurar som sköljde över boet för några dagar sedan. Minst ett nytt par i agmyr har gjorts troligt och option finns på ännu ett. Med jobsposten från i morse blir det nu trots de nya fynden svårare att nå fjolårsrekordet på 31 ungar (varav 19 med assisterad hjälp) – men inte omöjligt.

190709: Ångesten i förrgår morse hade precis släppt när den blossade upp på nytt under kvällen. Ett störtregn hade fått ena honan i södra kolonin att fullständigt negligera sina ungar under flera timmar. Mat som levererades åt hon upp själv. Och något skydd mot regnet erbjöd hon inte. Köttfärsen från morgonen fick hämtas på nytt och värmas i handen och via luftintaget på väg till katastrofområdet. En dyngblöt unge mötte min blick i boet (förhoppningsvis gömde sig den andre) och några tillplattade köttfärsbitar presenterades. Ungen förstod absolut ingenting och inget annat fanns att göra än att lämna och avvakta. En liten stund senare kom mamman med en sork – och lämnade boet med en av köttfärsbiffarna. Hon måste dock ha agerat munskänk en bit bort för tämligen omgående kom hon tillbaka med ungefär hälften! Och sen fick resten av färsen vara kvar – gissningsvis konsumerad. Igår kväll var det en normal matning – men det tog tid. Och tärde på nervsystemet. Roligast igår var annars att årets förstfödde ”flög” en hel meter ca fem centimeter över marken. Och i ett bo med tre registrerade ungar visade det sig finnas en fjärde! Så här långt är tretton ungar mantalsskrivna och vi har tre bon kvar att besöka. Kanske kommer vi upp i fjolårets rekord på nitton.

190707: Sent igår kväll kom oroande rapporter in till hemtjänstcentralen i Kvinsgröta om att en mamma kanske övergett bo och ungar till följd av ett störtregn. Tjänstgörande terapeut hade dock tagit sig ett glas vin så efter en orolig natt besöktes paret i fråga först tidigt i morse. Med i bagaget fanns 50 gr svensk, ekologisk köttfärs – i fall ungarna övergivits men ändå var vid liv. Redan efter fem minuter kom dock de två (!) hanarna inglidande i rote med en storslagen råtta i den rättmätige makens klor. Under överräckningen och efterföljande tillredning stod hjälphanen för luftvärnet bara några meter ovanför boet. Det troliga är att hjälpredan är en son från 2017 eller tidigare. Efter ett tag gav de sig ut på ny jakt, vingspets mot vingspets. Det finns bara en regel vid dylika arrangemang: hjälphanen får aldrig direktöverlämna bytet han fångat till mamman/styvmodern! Det måste levereras via den äkta maken! Alla kontrollerade häckningar visade på harmoni – t o m i den sist påbörjade häckningen, verkar det finnas minst en unge kläckt nu! Den djupa oron för paret i förra bulletinen, visade sig vara obefogad… Men terapeuten blir ju som bekant oroad av minsta avvikelse – och i det fallet var beteendestörningen stor!

En mardrömssituation för en ängshökshane…..

190704: Det befarade misslyckandet i förra rapporten visade sig vara fel. Paret är bara extremt hemligt i sitt beteende. I stället har det dykt upp uppenbara tecken på problem för ett annat av våra skyddade par. Hanen försökte leverera en större gnagare, men ingen var intresserad, trots att det har funnits ungar i boet. Samtidigt var en fiskmås oroande nyfiken på vad den såg när den snurrade nån meter över boet. Här kommer under dagen en brottsplatsundersökning att göras. Gissning: död hona i boet. Samtidigt finns indikationer på ett helt nytt par lite längre norrut på ön, vilket kollas upp just medan detta skrivs. I övrigt ägnades gårdagen åt att övervaka andraskörden runt ett skyddat bo. Ca 30 objudna och oönskade gäster ville vara med och dela på de köttslamsor som spreds längs strängarna. Vita Volvon utgjorde den markbaserade insatsstyrkan och nödgades vid två eller tre tillfällen agera mot glador som visade skrämmande stort intresse för ängshöksungarna. Det vita insatsfordonet accepterades fullt ut av såväl honan som hanen – trots att det parkerats mindre än 40 meter från ruggen. Hanen kollade in genom sidorutan efter de de tre första matleveranserna, men från det fjärde tillfället var Vita Volvon och dess för tillfället passande grå/svartklädda besättning fullt accepterad.

190629: Just nu kan vi stå inför årets första verkliga misslyckande. Paret i lucernåkern intill det rågpar som prederades av en brunhök på tidigt stadium, kan ha gått samma öde tillmötes. Slagregnet härom natten fick grödan att lägga sig platt runt boet och troligen har brunhöken dragit nytta av denna lokala klimatkatastrof. Lyckligtvis hade inga ungar kläckts. Enda hoppet nu är att paret i fråga är det hemligaste någonsin. Två timmars bevakning till och det blir dags att gå ut och säkra bevis. I övrigt ser det rätt så bra ut, men flera agmyrspar och alvarpar har inte kollats av på länge. Ett rapspar verkar ha tvingats inse sitt misstag och den första ängshöken har rapporterats sträcka söderut från udden. Troligtvis gäller det fler individer, men de brukar göra sin take-off mycket tidigt på morgonen och få är på plats för att vinka adjö och hälsa välkommen åter.

190626: Gårdagens påtvingade, men i förlängningen intressanta insats, fick ett lyckligt slut på fas 1. Och nedanstående små troll var betydligt mindre bekymrade än mamman som oavbrutet öste sitt missnöje över oss medan vi krängde kravallstaketet över redet. Efter drygt tjugo minuter och åtskilliga överväganden, gick hon dock tillbaka ner till ungarna utan att invänta sin gubbes hemkomst och hans välunderbyggda råd…. Och tur var väl det! Han hade antagligen bara sagt något i stil med ”vad f-n är det du varit iväg och köpt? Behöver vi verkligen en sån?”. Varpå hon inte hade pratat med honom på tre veckor. I gengäld var grannkärringen gränslöst nyfiken och tog några måttligt populära varv över den nya ”möbeln”. Idag återstår fas 2: all gröda runt den lilla lägenheten ska slås av och grannskapet kommer att genomgå en dramatisk förändring. Likt Staffanstorp i Skåne kommer boendet att upplevas som utslängt på en åker. Medan detta skrevs kunde konstateras vår andra lilla koloni lever väl. Det betyder att hon i det som tills igår var världens enda friggebod för ängshökar, mår utmärkt och har fullt sjå med att mata sina ungar.

Mamma! Var ligger det där Tchad egentligen?

190623: Vi kan ha fått tillökning med ett par i alvar! De har dock någon typ av traumabakgrund, men har – om vi har tur – bestämt sig för att börja om på ny kula. Det blir i så fall ett av de allra senast etablerade paren i mannaminne (d v s i ängshöksterapeutens minne). Ett skyddat par i vall, för vilket stor oro hystes så sent som igår, visade sig vara i full drift i morse. Å andra sidan gav 2,5 timmars smygtittande på ett annat skyddat par inte ett enda livstecken. En ängshöksterapeuts psyke måste tåla plötsliga vågor och dalar. Och många! Och dagliga. Extra spännande idag var att studera hur en ängshökshane försökte sig på att jaga bort (inte fånga) två rapphöns från bo-ruggens kant. En överloppsgärning som slutade med att tuppen gjorde ett par halvmeterhöga hopp upp mot den förvånade ängshöken. Han gav sig i stället på två harar som inte brydde sig ett skvatt. En svår dag för en skräckinjagande rovfågel, kan man tro.

190621: Vi försöker oss på en första sammanfattning över säsongen: Vi har nu, tror vi, femton aktiva par varav sex anslutna till hemtjänsten, tre med framtida behov av terapi och sex som kan klara sig på egen hand. Vi har också tecken på ytterligare en knapp handfull par som gått under jord och lever utanför övriga samhället. Vi är angelägna om att komma i kontakt med dessa. Signalement och vittnesuppgifter om senast kända vistelseort kan lämnas till närmaste ängshöksterapeut (070-558 59 70). Många av dessa kan vid det här laget ha barn som lever under osäkra förhållanden. Minst åtta av de femton mantalsskrivna har också minderåriga, svartvita och hungriga ”bollar” i sina reden. Mammorna tvingas ligga och lyssna på dem medan papporna sliter sina hand-, arm- och stjärtpennor för att hinna med så många luftlandsättningar av livsmedel som möjligt per dygn.

190617: VI ÄR MED BARN! Båda kolonifamiljerna har fått tillökning. Den yngre fruns man är en briljant jägare och luftlandsätter kontinuerligt livsmedel till sina små. Den äldre damens kavaljer har antingen inte jakt som sin favoritsysselsättning – eller saknar allt vad tur heter. Det påminner om 2014 när Ernst (Kirchsteiger) totalt utklassade stackars Bertie som till skillnad från Ernst inte hade ett helt TV4-team som stod och kastade upp döda råttor till honom en kilometer bort. Ernst förstörde självförtroendet för många äkta män den säsongen. Det är som när ”någon” lyckas tillverka en hel utesoffgupp, placera ut fjorton hängpelargonier i krokar av aspträ som just snidats fram, grilla lammkotletter, bygga en 8 kvadratmeter stor guldfiskdamm med omedelbart blommande fetknopp i den nyanlagda och intilliggande stensättningen – och klia sina nakna fötter mellan tårna – på mindre än 20 minuter!!!! Allt följt av 100000 kvinnliga TV-tittare som aldrig anade de 250 inhyrda yrkesmännen bakom kamerateamet! Nåväl, åter till ängshökarna. Av allt att döma fungerar alla nu kända par och de sista nätningarna fixades till igår kväll. I år har vi t o m lyckats få el på några av näten!

Mums! Den här ödlan blir hon nog glad för….

190614: Gårdagen innebar nästan uteslutande positiva signaler. Hembesök gjordes på de flesta ställen över hela ön och alla skyddade par verkade vara vid gott mod. Även kända alvar- och agpar gav tummen upp när de fick syn på Vita Volvon. Ett kornpar verkar dock ha gett upp och det möjliga paret i höstvete hinner det nog inte bli något av. Smålandsnytt gjorde ett reportage och de engagerade paren uppförde sig exemplariskt under inspelningen. Nu väntar en lugnare period (endast två nätningar kvarstår) men det vore roligt om vi kunde hitta fler par. Så håll ögonen på korn- och veteåkrar och över alvar och agmyrar. Rapportera in alla ängshökar du ser på Artportalen eller ring Patrullen direkt. Det gör inget om det skulle råka visa sig vara en brunhök eller om rapporten visar sig avse en redan känd individ.

190611: Paret som upptäcktes i sista stund till följd av Patrullens svaghet för blåvingade årtor, har nu fått sin luserntomt utmejslad och inhägnad med elnät. När de öländska ängshökarna och Patrullen gick gick till sängs igår kväll, var prognosen god för de allra flesta kända paren, särskilt de som tvingats ta hjälp av ängshöksterapeuten. Nu återstår nätningen av de två paren som bor i koloni samt att fastställa om paret i höstvete (som skall slås som ensilage) menar allvar med att vilja bo där. I så fall kommer de nog att bli försökskaninpar nr 2 och tillägnas ett kravallstaket (2,5×2,5 m). Den som läser detta och är på ön får gärna fr o m nu hålla utkik efter par i korn och vete. Det finns ett flertal par som gäckat terapeuten hittills och som troligen bor i sådana grödor. Eller på alvaret eller i något impediment.

190609: Det positiva har fortfarande övertaget. Kanske är båda kornparen i drift och ett nytt alvarpar har hittats. Därtill medförde Patrullens lilla avstickare till den blåvingade årtan söder om Kalmar att ett vallpar av en slump – och i sista stund – upptäcktes på vägen hem. De har nu fått sin tomt avstyckad och maskinerna kommer inom en timme. I övrigt mår alla av allt att döma bra. Det stora naturliga problemet i år verkar vara de bruna kärrhökarnas begivenhet på ägg! Släkten är värst är ju ett känt begrepp. Kanske ska vi tolka det som att det är ett uselt gnagarår – något som ingen annan än Patrullens sammanlevande husföreståndarinna (militärt uttryck för sambo), uppskattar…

Ikea har extrapris på torrt fjolårsgräs just nu.

190607: Gårdagen bjöd på mestadels positiva upplevelser. Flertalet av de par för vilka det hystes oro, verkade trots allt vara i full drift. Dessutom inkom en rapport om ytterligare ett alvarpar och sent på kvällen körde Patrullen förbi en ännu oslagen vall där ett par höll på att fatta beslut om sin framtid. Det tråkiga är att fältet skall slås idag – om bara några timmar. I skrivandets (fr 05:00) stund sitter Patrullen och hoppas på tecken på att första ägget är lagt. Då kan kanske tomten hinna mätas ut. På andra sidan vägen sitter han som är gift med tjejen i Friggeboden på vakt, kärleksfullt bligande mot den lilla lägenheten. Det är ett gott tecken, även om det skulle kännas skönt att även få se henne. Några harar snurrar runt kravallstaketet – irriterade över att inte kunna komma in.

Likt en vänsternias inspel till mittsexan i handboll, passas ödlan genom luften.

190605: Fr o m nu kommer vi med yttersta sannolikhet inte att hitta fler bon i nån lusernvall. Endast två par har kunnat få sina tomter funna, utmätta och inhägnade. Därtill trivs honan i den lilla friggeboden så här långt alldeles utmärkt. Rågkolonin har ännu inte kunnat – eller behövt – ”behandlas”, men oron växer för att det kan ha skett någon naturlig predation – inget livstecken på ett par dygn. Nu kan vi bara hoppas på att bortkörda par väljer korn eller höstvete. Minst ett befintligt kornpar verkar dock ha gett upp – troligen till följd av besprutning. Det sprutas just nu hej vilt i spannmålen. Det är inte själva giftet som skadar ängshöken, men väl störningen i sig, lite beroende på hur långt från de fasta hjulspåren de lagt sitt bo. Det här börjar luta åt ett uselt år. Den kristna högerns, dumhögerns och nazihögerns halvering av anslagen till biologisk mångfald verkar ha gjort åtminstone ängshökarna uppgivna och håglösa. Apropå det! Finns det nån som står i beredskap att köpa något dyrt på Naturbokhandeln? I så fall vore det ytterst värdefullt om ängshöksterapeuten kunde få byta bort ett presentkort på 5000 kr mot cash. Pengarna behövs för att ersätta de bönder som trots allt ”drabbats” av ängshök.

190601: Färjestadenparet som stängslades in i förrgår, mår av allt att döma bra. Patrullen kan inte undanhålla världen skälen till varför just detta par ligger extra varmt om hjärtat. Dels blev det av med sitt bo såväl 2017 som 2018 då en person som cyklade förbi lusernvallen varje dag, underlät sig att rapportera detta – förrän vallen slagits. TVÅ ÅR I RAD! Det beror i minst lika hög grad på att cirka 300 m från årets rede, fick den då 54 år yngre Gryningspatrullen se sina första ängshökar just precis här (se den gulnande anteckningen från det året). Notera också att det inte heter ”bakvingen”. Men det är ett numera preskriberat misstag.

54 år sedan……

190531: Gårdagen var en lyckad dag ur ängshökssynpunkt. Ett par fick sin tomt avstyckad, ett par kringgärdades med elnät, två nya par upptäcktes (men det är oklart om de hinner lägga något ägg innan vallen slås) och ett alvarpar mantalsskrevs – inkl fem ägg. Och alla tidigare omhändertagna par mådde utmärkt – inte minst hon med compact-living-stilen. Dagen kommer att ägnas åt att undersöka hur långt de senast upptäckta fem paren hunnit i sin familjeplanering. Några bör kanske märkas ut – om de hunnit värpa. ”Värpa” känns förresten inte som något värdigt uttryck för en ängshök….

190530: Ytterligare tre nya par i vall har hittats och prognoserna för dessa ser rätt så ljusa ut. Tjejen med skyddat boende jobbar på och kan nu räkna med 6-7 traktorfria dygn utanför dörren. Hon har förmodligen hunnit sätta upp gardiner och hängt en bonad på stålväggen. Kommande tre dagar blir hektiska – om- och nyetablerade par måste hinna hittas i tid. Håll koll och kontakta Gryningspatrullen omedelbart. Och håll tummarna för att många väljer korn eller höstvete!

190528: Arbetena runt Josefines bo och ägg blev till slut för långvariga – hon vågade inte gå ner på tre timmar och under tiden lyckades någon av de 200 tillresta trutarna, kajorna och brunhökarna att upptäcka äggen. Nu får vi se om vi kan hjälpa det olyckliga paret till ett nytt fält, men det börjar bli allt snävare tidsmarginaler. Får vi dem att välja ett höstvete eller kornfält, löser det sig. Väljer de en vallåker, kan maskinerna dyka upp efter bara några timmar. Vi har dock lokaliserat och märkt ut ett nytt bo i vall samt hittat ytterligare ett. Och bigamistens yngre hustru från ifjol – nu en rekorderlig 3k-kvinna – sitter sen i morse på sin favoritsten och ser ut som om hon inte alls varit nere i Tchad i åtta månader. Bigamisten själv håller en medvetet låg profil och glider bara runt ibland över åkern. Han har uppenbart lärt sig något av säsongen 2018…. Ängshöksterapeuten får oerhört mycket hjälp från frivilliga i år – annars hade det inte alls gått. Det rör sig om extremt tajta tidsmarginaler.

190526: Compact living-tjejen har ännu inte avskräckts. Alla i våra kretsar – utom hon – förvånas högeligen över detta! Även grannen på lyxtomten mår bra – och ska få sitt elstaket inom några timmar. I övrigt är det som under folkvandringstiden – folk (d v s ängshökar) vandrar runt i förhoppningen att hitta alternativ till de bosättningar som de blivit bortkörda ifrån. Därför är det åter oerhört viktigt att terapeuten får snabba informationer om alla observationer. Snart slås alla lämpliga fält. Räddningen för många kan bli att bilda kolonier. När tiden och hormonerna nu börjar tryta, har de inte tid att göra några egna ingående analyser av bostadsmarknaden. De drar då i stället slutsatsen att de som redan bor där, har fattat ett välgrundat beslut. När det gäller de två par som redan har sitt på det torra, väntar nu gödselspridning runt tomterna. Bönderna har på heder och samvete lovat att inte överösa tomterna/ettan med kogödsel.

190525: En bra dag i ängshöksvärlden. För det första: familjen med den nyutsatta tomten på 24×24 m, har klarat nätterna och verkar nu fungera som vilket Svensson-par som helst. För det andra: paret som vi tvingades förse med Sveriges första kravallstaket Pygargus (2,5×2,5 m och 90 cm högt), har accepterat! Tre ägg var för mycket att ge upp. Det tog två timmar, men sen ruvades de på nytt sedan mannen påstått sig ha utfört en avancerad teknisk utvärdering – och gett klartecken. Härmed har vi skrivit historia – ängshökshistoria! Det enda tråkiga (hittills) idag är att en bonde som lovat kontakta före skörd, struntade i att göra det, varmed ett par förlorats tills vidare. Det var andra året i rad det ”glömdes” bort…..

190523: Ingen bra dag – åtminstone inte ur ängshökssynpunkt. Efter tre gryningstimmar återvände en hona till sitt bo efter att ha ätit frukostsork och Patrullen kunde gå ut och markera ut tomten. Med dyngblöta byxor (70 cm högt regnvått korn) skulle därefter honan bara väntas tillbaka. Under två timmar vägrade hon. Sen hade hon bestämt sig men precis då anlände fyra skådarbilar. Alla kastade sig ut ur bilarna med kamerorna och honan kom på andra tankar. Hon har fortfarande inte återvänt (13:40) och häckningen är troligen spolierad. I eftermiddag slås fältet…. Delge gärna alla fotografer att ängshökar kommer till bilen om man sitter kvar. Då kan man få excellenta bilder. Går man ut, håller de sig borta. Ängshöksterapeuten behöver nu besöka en ängshöksterapeut-terapeut för att få ner adrenalinhalten!

190522: Nu är vi inne i tredje perioden. Idag fick ett par ges upp. Inget ägg lagt och i morgon slås rågen. Det skördas lite här och där, men inga offer har konstaterats. MEN! Nu behövs mycket hjälp med inventering! Stora områden av potentiellt intresse är okontrollerade. Slå en signal om du kan ta ett fyra-timmarspass under de närmaste dagarna. En annan hona i korn, vilket skall slås i övermorgon, har äntligen fått klorna ur och börjat ruva. Hon får sin fastighet utstakad i morgon. Sen behövs någon timmes hjälp med att sätta upp elstaketet. Några nya par har mantalsskrivits i agmyr och något ytterligare i alvarmark. Kolonin i rågen som slås av lite i taget, verkar må bra. Troligen är 20-25 par under utredning.

190519: Den tilltänkta uppstarten av inventeringsarbetet har i stort sett omintetgjorts av dimma. Regnet och förväntad värme kommer att sätta fart på lusernvallarna, ängshökarna och lantbrukarna. Alla kommer att gå till handling samtidigt. Nu kommer kampen att stå mellan hur snabbt första ägget hinner läggas och hur angelägen bonden är att ta in förstaskörden. Och på hur många ställen ängshöksterapeuten kan befinna sig samtidigt. Något nytt par har hittats sen i förrgår, och något par kan ha bytt adress eller drabbats av problem. Fortfarande känns det som om vi har ca tjugo par i omlopp – d v s väsentligt färre än 2017 och 2018….. Å andra sidan ser det ut som om de ökat i Uppland, Östergötland och på Gotland. Individer har också rapporterats från bl a Västmanland, Värmland och Halland.

190517: Rågkolonin har accepterat att ytterligare en sektion av fältet har skördats. Bägge tjejerna ruvar på bra och snart blir det dags att märka ut gränserna för deras fastigheter. Problemet här förefaller snarare vara att ett stort antal kråkor bor grannar i angränsade skogsdungar. Det tredje spannmålshäckande paret är kvar, men frun är betydligt mer intresserad av mat än sex. Hanen levererar och levererar men får inte komma till. Det är bäst att de skärper till sig, ty även detta fält skall skördas som grönmassa – i början av nästa vecka!!! Ännu ett agpar kan ha etablerat sig och de flesta av tidigare kända par verkar ganska stabila.

190516: Ytterligare några par har hittats – tyvärr främst i rapsgröda. Det är oklart huruvida tjejen i den kornåker som skulle bevattnas, lyckades ”låtsas som om det regnade”. Paret var kvar efteråt men eventuella ägg måste ha blivit utsatta för fyra timmars iskallt vatten i iskall lufttemperatur. Den lilla kolonin i råg har klarat av de första skördedragen bra och får nu några dygn till på sig att ostört utöka äggsamlingen. Bägge fick tidig frukost och efter en normal serie omständliga morgonbestyr återvände fruarna till sina bon. För alla som anmält sitt intresse för att hjälpa till med en fyratimmars inventeringssittning, börjar det bli dags. Vädret de närmaste dygnen är dock inte direkt lämpligt och ingen panik råder beträffande lusernfälten. Den som kan får gärna vänta tills efter helgen.

190514: Vi ligger nu runt ett tjugotal par över vilka vi inbillar oss ha en viss kontroll. Intressant är att inga par så här långt lagt ett enda bud på någon lusernfastighet. Bra! I stället har sen sist några agmyrar och ett höstvetefält blivit föremål för deras intresse. Två par har påbörjat en liten koloni i ett välvuxet rågfält – som tyvärr skall slås till grönfoder inom någon vecka. Just nu ser det dock ut som om de ska hinna lägga några ägg, varefter Patrullen står beredd med sina vita tomtmarkeringspinnar. Paret i höstkorn har däremot börjat tveka sedan det visat sig att deras fält ska bevattnas.

190512: Ytterligare ett par verkar ha etablerat sig – denna gång i höstkorn. Det totala antalet är dock fortfarande mindre än förväntat. Och vallarna erbjuder fortfarande inte några attraktiva bosättningsmöjligheter.

190509: Tvärstopp råder. Ett rapspar verkar ha bestämt sig, likaså något alvarpar och troligen rågparet. I övrigt verkar alla avvakta. Nästan ingen rapport från våra agmyrar har kommit in – låt oss hoppas att de ändå är där! Vallarna lockar ungefär lika lite som det gör för oss bevingade när vi ser ett blivande, kalt villaområde som stakats ut med pinnar – rödvita på toppen och nedkörda i omrörd sand och makadam.

190507: Någon ängshök har nu nått Uppland. Gotland och Östergötland har också fått en hyfsad tilldelning och här på Öland dyker det upp nyanlända lite då och då. Antalet registrerade par verkar dock inte att öka för tillfället. Ett av dessa fick oönskat besök av en pilsk, ytterst ensamstående stäpphök. Denna envisa charmör kan ställa till med äktenskapliga förvecklingar, men framför allt dra till sig horder av fotografer som i sin tur vill passa på att ta närbilder på de stackars ängshökarna. Det verkar dock som om det slutade hyfsat lyckligt denna gång. Ett par försvann men ett höll ut. Ett par i råg ser väletablerat ut, liksom ett i raps och några i alvarmark. Lusernvallarna står fortfarande nästan stilla i tillväxt och handlingsutrymmet mellan första ägg och slåtter ser ut att bli ytterst snävt.

190505: Ännu några par registrerade, men inte mantalsskrivna. Just nu bör man hålla utkik efter högtflygande hanar som med framskjutet bröst och taktfulla vingslag, skulle göra vilken militärparadälskande diktator som helst grön av avund. Spanar man därefter längs murarna kan man ha tur att även få se en gäspande hona, som med helt uttryckslösa ögon låtsas att hon inte sett något av uppvisningen.

190504: Vi är nu uppe i 17 gifta par – eller åtminstone par sedda på 17 olika platser. Å andra sidan börjar rapporterna om sträckande ängshökar i Skåne och Blekinge tryta. Vallarna växer oerhört sakta och fler par verkar vara spekulanter på alvarmark – jämfört med 2013-18. Fortfarande bara två par i raps – gud ske lov! Det gör att inplanerad inventeringsperiod fortfarande är 17-22 maj.

190503: Första ”kolonin” bildad – tyvärr i ett rapsfält! Två par där hanarna leker vänskapligt i luften medan tjejerna sitter och glor under lugg på varandra från var sin mur…..

190502: Det kommer in nya ängshökar efterhand. Några tar sig ända upp till norra udden och styr sedan rakt ut mot Gotland. Flertalet verkar dock ha funnit sin käresta här på Öland – tio kärleksfulla förhållanden har redan registrerats. Problemet är fortfarande bostadsmarknaden. Lyckligtvis har det kommit några få mm regn, vilket gör att grödorna kan växa till. Inget par har hittills valt raps. Tack! Något par intresserar sig för råg. Bra! Och flertalet verkar fundera på att lägga ett bud på en alvartomt. Det gillar vi! Inrapporteringen på Artportalen fungerar också mycket bra. Tack till alla som lägger in sina obsar där! Det är till mycket stor hjälp – inte minst nu i initialskedet. Samtliga tjejer är så här långt 3k eller äldre. Det är bra. 2k honor har svårare att lyckas med sin häckning även om det finns många exempel på goda ärkemödrar även bland dem.

190429: Förkyld och eländig (den svårartade maskulina varianten) gjorde att dagens skådning fick inskränkas till att ske från bil. Just som Vita Volvon rullade in vid en av fjolårets häckningsplatser, kom en ad hona fram, läste av bilens reg.nr, kallade på sin gubbe varefter de parade sig två meter från fjolårets bohåla! Just där kommer de dock inte att kunna bo – fältet lider av torka och dålig tillväxt. Men hon har nog en plan i sitt vackra huvud. Ytterligare ett par i området. Därefter ringde en bonde från andra sidan ön och berättade om två fåglar över hans åker – handla gärna ditt kött hos Kvalitetsprodukter i Färjestaden eller Bårby. Sedan var det bigamistens tur att få ett hembesök. Och jodå – han var där tillsammans med något som kan vara hans yngre fru från ifjol – nu ett rekorderligt fruntimmer i sina bästa år. En utmärkt bra dag på jobbet! För den som vill deltaga aktivt i ängshöksarbetet blir det akuta uppdraget att registrera lusernvallar som bevattnas. Sådana kommer av allt att döma bli hetast på årets bostadsmarknad. Maila svalgarden.oland@telia.com.

190428: Vi har nu två, möjligen tre par som träffats och fattat tycke för varandra. En regelrätt spelflygning noterad! Först idag förärades ängshöksterapeuten själv att få se några av dem! Det känns rättvist! Det blir nu viktigt att söka efter lusernvallar som bevattnas. Över sådana kommer troligtvis alla de par som inte får plats i agmyrar och kvarvarande tokmarker att slå sina lovar för att få tag i en bostad. Tidigare bulletiner – v g se nedan.

Första hanen hemma från Tchad!

Första ängshökshanen upptäcktes den 22 april. Redan dagen före förekom en rapport från Östergötland. Första tjejen checkade in på Öland den 23:e. Samma kväll hölls ett upptaktsmöte för alla som anmält sig som frivilliga medarbetare under häckningssäsongen. Och det finns fortfarande plats för fler frivilliga.

Just nu är uppgiften att rapportera in ALLA observationer direkt till 070-5585970 (ring eller sms:a) eller att utan fördröjning lägga in dem på Artportalen (där de kommer att döljas automatiskt).

Från den 17 maj är vi i behov av hjälp med att inventera ca 45 platser på ön. Varje pass skall omfatta fyra timmar och målet är att vi så tidigt som möjligt ska upptäcka par med häckningsambitioner. Viktigast från början är att hitta de par som vill bo i åker (redan efter den 20:e kan det bli aktuellt med första-skörd av lucernvallarna).

Från och med 20 maj kan det bli aktuellt med att sätta upp elnät. Det är en mycket stor fördel om man är två eller tre personer vid dessa tillfällen.

Därefter och under hela sommaren är alla dagliga rapporter av yttersta värde (även om det är precis samma fåglar man ser varje dag).

DETALJERAD INFO

Ängshöken bildar gärna små kolonier, vilket oftast visar sig vara en god idé för framgångsrik häckning. På bilden ovan har Magnus tagit över vakten över kolonin medan de båda övriga hanarna gett sig ut på jakt. Här kommer mer info om detta fenomen att presenteras efter hand.

Nät, saltat vatten, jordningsspett och betongborr hjälpte inte under den öländska torkan 2018 – åtminstone inte för att få ström i nätet…..

Under 2018 infördes elektriska fårnät som ett extra skydd mot fyrfota fiender (grävling, räv och rådjur(!)). Trots att näten inte kunde fås att leda ström, lyckades samtliga par att få ut nästan fyra ungar var. Näten fungerade som en rent fysisk barriär. Endast ett ”nätat” par prederades. Två onätade par fick oönskade besök av grävlingar. Tomterna kunde dessutom minskas från ca 50×50 m till i det minsta exemplet 25×25 m. Inte minst markägaren såg med blida ögon på detta.

Kravallstaket Pygargus

Kravallstaketet är konstruerat och producerat i Kvinsgröta och utgör den sista byggstenen i ”skalskyddet” mot räv, rådjur och grävling. Kravallstaketet kommer att provas under 2019. Här kommer mer info om dessa tekniska åtgärder att presenteras efter hand.

Unga frk Harrysson, sist ut av 31 ungar under 2018.