På grund av sjukdom uppdateras f t inte Gryningsrapporten dagligen.


GRYNINGSRAPPORT 13 juni 2021 kl 05:45 13°, RH 76 %, VNV 8 m/s Sol upp/ner: 04:04/21:43 Sikt: 11 km

Här nedan finner du en liten följetong om hur det är för en skådare att få besked om att nästa fågel kan visa sig bli din sista. Så är det förstås för alla, men förhoppningen är att denna dagbok kan hjälpa någon med att hantera ett besked om dåliga hälsoutsikter. Att ha en hobby – lik skådning – kan förhoppningsvis överbrygga en del skräck och ångest. Men inte fullt ut. Tycker du att det här verkar helknäppt är det ju bara att låta bli att följa Gryningsrapporterna. Avsikten med den tillfälliga inriktningen på rapporten är således INTE att försöka samla på sig en stor kader med gråterskor! Vill någon ha rapporterna i kronologisk ordning så scrolla ner och börja nedifrån.

Ängshökstid! Fåtöljen vänd från fotbolls-EM mot ängshöksfönstret.

R-tal: +54 (Respit-tal). Ha, ha, ha! Ibland har man ett sjätte sinne! P3-galans vinnare – och tillika berömd och hyllad mördarrappare – frikändes! Och inte nog med det – han får över 100.000 kr i skadestånd. Vi får hoppas på att han friades på rättsliga grunder men det är svårt att helt bortse ifrån att vissa höga jurister medvetet friar personer med utländsk bakgrund – i syfte att gynna den kraftigt framväxande nazismen i landet. Höga jurister avslöjas oroande ofta i hemliga nazigrupperingar. Nu kan skithögen fortsätta med både det ena och det andra – t ex med att uppmana sina grannars barn att tända eld på bilar, döda poliser och kasta sten på ambulanser. Ett sådant djävla kräk förstör ALLA möjligheter för sina olycksbröder som kommit till Sverige för att få skydd. Och skapar hundratals nya, hårdföra sd-nazister per dygn! Lugn, nu! Lugn! Försök andas! F ö har vi en busksångare som sjunger 10 minuter om dan och vi är nu uppe i fem kornknarrar som skördats bort nån timme innan Patrullen hann komma på plats! Kanske har man hört sin sista knarr – och då beror det tyvärr mer på utrotningsrisken än på Patrullens sjukdom! Den tillfälliga gästen lundsångare förekommer i mindre antal än normalt medan Ölands gyllingar är sällsynt talrika – och talföra! Man kan nästan inte missa en sådan i år. När hände det senast? Nåväl. Apropå grov gängkriminalitet har en korpfamilj på två vuxna och fem lymlar, varit ytterst nära att ge sig på det lokala ängshöksparet. Vita Volvon var på väg ut i fältet när skurkarna tog till sina mope….förlåt, vingar. Annars hade de väl – i enlighet med den hyllade rapparens uppmaningar – skitit ner räddningsfordonet till oigenkännlighet…

En present från Cederroth på fyren! Sånt värmer! Klarar du de olika kärrhökarna?

R-tal: +58 (Respit-tal). Ja, kära eventuellt kvarvarande läsare. Nu är det långt mellan Gryningsrapporterna till följd av fyra skäl: 1) ängshökarna har tagit precis all tid. 2) G-patrullens hälsotillstånd har förbättrats (kan nu gå (=stappla) 200 m utan krycka). 3) rikspolitikerna har haft semester och 4) det är långt mellan happeningsen i fågelvärlden. I det senare fallet slog dock en stäppsångare till igår morse. Han visste uppenbart inte var i Europa han befann sig för han satt optimistiskt och sjöng utanför fågelstationen och när han fick en inbjudan till labbet via en bandspelare, tackade han ja. En lockande hona blev det avgörande incitamentet. Han fick en ring utan att behöva gifta sig. På norra udden flockas rariteterna, nu senast en rosenstare. Den småfläskiga gumpen spelar ff i Bårbykärret men kornknarren en bit upp i Vickleby mötte nog sitt öde i en slåttermaskin precis innan Patrullen hann dit😡. Vi har inte så många chanser på oss att få höra denna rappare – utrotningen är bara något decennium borta. Synd – eftersom detta är den enda rappare som inte får Patrullen att vilja kasta saker omkring sig. Minns min pappas reaktioner mot Beatles och Rolling stones… När det gäller ängshökarna kommer detta inom kort att delges under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Till semestrande regeringspolitiker vill man gärna ställa frågan: När du ser tillbaka på din gärning de senaste 25 åren – är du då stolt? Kan du ligga på din dödsbädd och känna dig nöjd med att det dina företrädare byggde upp inte längre kan skönjas? Känns det bra att varken tåg, post, åldringsvård eller skola fungerar? Känns det bra att marknadshyror kommer att göra det omöjligt för vanligt folk att bo drägligt? Att tryggheten i arbetslivet inom kort försämras ytterligare? Att den biologiska mångfalden minskar exponentiellt och att klimatet negligeras? Att Förnedringskassans lågutbildade personal tillåts desavouera läkarutlåtanden mellan fikapauserna och att Arbetsförmedlingen upphört att fungera – åtminstone som förmedlare av jobb? Att apoteken koncentrerats till Kungsgatan i Stockholm och nu levererar mer kosmetika än läkemedel? Att bönder och skogsägarkoncerner får miljarder i s k ”miljöstöd” för att en gång för alla utplåna värdefulla naturmarker? Känns det bra – nu när det är över för din del? Hade du kunnat agera medan du satt vid rodret? Hade du kanske rent av kunnat avstå makten nån period för att låta nyliberaler och extremhöger själva få ta konsekvenserna för högerpolitiken?

Från för en dryg vecka sen: Dag 153

I förrgår sprang minst 120 skådare runt inne på Segerstads kyrkogård för att få se biätarna. Det är ett ytterst pinsamt övertramp. Patrullen är noll religiös, men här går gränsen. Antag att det satt en nybliven änka och mediterade vid sin mans grav när kaoset bröt ut!

R-tal: +62 (Respit-tal). Det är som sagt just nu omöjligt att hinna med några Gryningsrapporter. Ängshökarna tar precis all vaken tid. Det har ju förstås en positiv bakgrund – antalet par som behöver hjälp har ökat på ett högst uppmuntrande sätt. Mer om detta under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Idag blir det tyvärr ett nytt besök på sjukhusets tandklinik. De döda tänderna ska visserligen inte dras ut förrän i morgon, men förväntad smärta då, ersätts idag av de pinsamma påpekandena från en tandhygienist. Tandhygienister har under de senaste 40 åren försökt få Patrullen att borsta tänderna på ett korrekt sätt. Alla har misslyckats… Skämmigt! Och så har vi det här med de förbannade parkeringsautomaterna…. På fågelfronten har massor av kul arter missats under senaste veckan: busksångare, biätare, bergsångare, mindre skrikörn, sävsångare (svår på Öland) och vitnäbbad islom. Man kan inte både rädda ängshökar och vara på rätt ställe för tillfälliga rariteter. På politikens område har han i sandlådan kommit på att vi måste se över vår beredskap. Det hade varit bra om hans parti kommit på det under de åtta förlorade år som de hade makten senast. Eller under perioden innan dess då de plockade bort allt vad som fanns i beredskapslager eftersom gamla Sovjet ersatts med en vänligt sinnad marknadsekonomi (inbillade man sig). Men sånt betyder ju inget för en liten man som i varje situation försöker rasera och kasta sand och grus på det som de andra byggt upp. Och Försäkringskassan försöker fortfarande få ut döende (och nu även redan döda) i arbete på en arbetsmarknad som inte existerar. I det fallet har ej heller nuvarande regering lyft ett finger för att få slut på eländet. Inte ens sagt att de skulle vilja det, om bara inte Annie Lööv satt på tvären.

Från häromdagen: Dag 149 (från eländets början)

R-tal: +67 (Respit-tal). En riktig stänkare (som vi skådare benämner arter som inte borde vara här men som ändå är det). Denna gången en bergsångare från västra mellan- och sydeuropa. Den hade gömt sig mitt inne i södra lunden, vilket hade krävt en mastodontinsats för Patrullen. Det är oklart om rollatorn hade klarat en så lång språngmarsch nu när ängshökarna kräver all vaken tid. Och den är ju redan med på livslistan. Hade det i st varit en balkansångare hade samma ömsinta hänsyn inte visats rollatorn. De två sångarna ser i princip likadana ut och låter (nästan) på samma sätt. Så här står det i boken: ”Sång mycket lik bergsångarens: uppbyggnaden är densamma men rösten tonlösare, torrare och mer mekanisk eller insektslik”….. Med dagens nya skådarutrustning – bärbara fonografer (eller vad det kan heta) – kan man få fram ett avslöjande ljudspektra…. Snart kommer det väl kikare med en liten apparat för bildanalys med vars hjälp arten avslöjas i klartext i en display uppe i bildens övre del. Då tappar fågelskådningen det mesta av sin tjusning! Men räddningsarbetet för hotade arter finns ju kvar. I övrigt kommer kanske redan idag den hårt kriminellt belastade rapparen som rapar fram uppmaningar till ungdomar att mörda och lemlästa för att få det de vill, att släppas fri. Snart kvittar det vilka bevis som läggs fram. Det enda som kan fälla en våldsverkare är att han erkänner. Detsamma gäller skattefifflare och andra ekonomiska brottslingar. Chansen är obefintlig. Har man däremot ställts inför en obegriplig parkeringsautomat slår rättssamhället till med full kraft – hårt, direkt och effektivt. Utan pardon! Man slipper möjligen att schavottera i massmedia.

Dag 147

Tinnitus eller flodsångare?

R-tal: +68 (Respit-tal). Våra ängshökskvinnors obeslutsamhet, böndernas heta önskan om att få komma igång med vallskörden och ängshöksterapeutens medicinska tillkortakommanden, gör att tiden för nya utgåvor av aktuella gryningsrapporter,  är och förblir kraftigt begränsad. Det är ju inget jätteproblem i sig. Det är värre med den andra konsekvensen: Patrullen har inte haft tid eller ork att försöka höra en av klotets sista kornknarrar, ej heller vänta in den vitnäbbade islommen eller den bredstjärtade labben vid Sebybadet. En videsparv, stäpphök, busksångare, flodsångare, aftonfalk och några gräshoppsångare har också hållit sig på behörigt avstånd. Inte en enda av alla dessa har varit på rätt plats vid rätt tidpunkt. Silkeshägern missades trots att ett allvarligt försök gjordes. R-talet har därmed försvagats. I världen där ute diskuteras just nu kronvittnen och anonyma vittnen. Våra extremhögerpartier gillar förstås tanken, men båda förslagen kan bli förödande för en redan starkt hotad demokrati. Däremot vore det av yttersta värde om man – om och om igen – gjorde klart för oss att det råder total anonymitet för tipsare. Detta känner ytterst få till av dem som lever i de mest ansatta områdena. Eller vågar lita på. Tips kan leda till avgörande ingångar i en utredning – utan att tipsaren på något sätt behöver figurera vid ett eventuellt rättsligt efterspel. Men då måste förstås tipsare till 100% kunna lita på samhällets förmåga att inte göra några fatala misstag. För då slutar tipset automatiskt i en ny mordutredning…. Klarar vårt underdimensionerade rättsväsende av att inte schabbla? Att så är fallet måste göras uppenbart – om var och en av oss ska våga och vilja bidra.

Dag 145 (från eländets början)

R-tal: +62 (Respit-tal). Igår lockade inte vädret till skådning. Trots att solen lyste, vilket man bara märkte om man befann sig i lä. I st blev det en dag för välbehövlig byråkrati. Kontering, bokföring och momsuträkning är ju sådant som måste tas om hand även i maj. Sen hör det till saken att det ”enda” som ledde till en viss beslutsångest var den silkeshäger som höll hov hela dagen uppe på Kapelludden. Lite långt att åka – men den är ju kvar idag…. och nyss passerade en småtrapp norra udden! Den och en rallhäger hade fått saken att komma i en helt annan dager. Då hade momsen fått ge sig till tåls. En adult havssula drog nyss förbi södra udden. Under avdelning sjuklighet och uppmaning till alla manliga skådare att ta ett PSA-prov, kan nämnas att två halvdöda tänder nu måste dras ut för att en viss medicin mot skelettavkalkning ska kunna sättas in. Och det var ändå inte det värsta den dagen. Med råge slogs det av utformningen av de förbannade parkeringsautomater som nu placerats ut överallt runt sjukhuset på en radie av 1 kilometer. Syftet är uppenbart att vittja pengar ur folk med en blue baby i famnen, eller ben som inte fungerar, gravida kvinnor där vattnet gått, gubbar – som redan före kontakten med p-automaten – tror sig ha en utlöst hjärtinfarkt m fl. Det var totalt omöjligt att förstå hur man skulle betala! Det pedagogiska upplägget var bottenlöst och saknar motstycke! Man fick inte ens veta om man hade betalat eller inte. Nu räknar Patrullen med att det kommer böter som ska betalas med BankID inom 30 minuter. Här är man betydligt mer pedagogisk: betalningsförseningar lämnas omedelbart till inkasso. Nu är det dock så att Patrullen hellre väljer ett långvarigt fängelsestraff utan straffrabatt, ungdomsmrabatt eller chans till omprövning efter halva tiden – än att betala! Djävla Securitas! Och alla dom andra! Halva befolkningen arbetar snart inom p-vaktsväsendet. Och sen har vi de fem olika p-appar i city som var och en tar en halvtimme att försöka ladda ner, och sen är helt obegripliga om man mot all förmodan lyckas. Här kan vi tala om ett kommunalpolitiskt totalfiasko utan motstycke. P-vakterna har tagit över helt.

Dag 139

Snart utrotad!

R-tal: +63 (Respit-tal). Ett lovande R-tal! Gryningsspatrullen klarar sig ända fram till den 22 juli utan att ha sett ytterligare en enda ny årsart. Det innebär att höststräcket av vadarhonor då är igång och det finns några arter att plocka där. Och så finns det kvar några häckare som inte hunnit komma med på listan – t ex spillkråka och kärrsångare. Och det kan uppenbart dyka upp precis vad som helst. Rostanden och ortolanen igår är två exempel. I övrigt är både den vita och den svarta storken kvar, liksom simsnäpporna och en ny småfläckig sumphöna. Och en hel tredjedel av maj återstår! I Uppland kryllar det av rara nattsångare. Däremot verkar sumpvipan i Västsverige vara borta. Det vi nu – troligen förgäves – väntar på här på Öland är en kornknarr. Det är en art som troligen är helt utrotad inom ett drygt decennium. Den är dessutom omöjlig att hjälpa. Det enda som kan hitta den ruvande honan i vallen är en knivskarp slåtterkross. Ortolansparven kommer att gå samma öde tillmötes. Honan från igår har bara haft en ofattbar tur att slippa tryckas mot gommen i en sinnesslö fransman. Trots EU-regler skiter såväl jägare som den franska regeringen i att vidta några åtgärder. Och EU bryr sig förstås inte – i vanlig ordning nöjda med att ha skaffat ett konsekvenslöst lagrum. Annat är det om vi skulle ta oss friheten att kontrollera stöldgodsfulla, vita och fönsterlösa Ford Transitbilar med polska registreringsskyltar vid färjeterminalerna. Då blir det böter på flera miljoner kronor! Och här hemma storsatsar nu Ctureplanspartiets ungdomsförbund på att få lagen om anställningsskydd slopad. Må de små unga irrhjärnorna sägas upp precis när de köpt villa och fött barn. De är tillräckligt verklighetsfrämmande för att ens ha gått med i nån A-kassa. Centern hör extremhögern till och har under innevarande mandatperiod bara ställt till med svårreparabla skador. När de yngre partimedlemmarna får reell makt kommer partiet att plötsligt se sd-nazisterna som rumsrena. Allt för makten! Makt att riva ner.

Dag 138

Ingen rasism här! Simsnäppor och grönbenor har vett att tolerera varandra.

R-tal: +65 (Respit-tal). För ev nytillkomna läsare säger R-talet hur många fler årsarter som visat sig för Patrullen jmf m hur många dagar som passerat under 2021. Kasta in handsken tvingas man till att göra, när det gått ett dygn mer än antalet då sedda arter. Gårdagen erbjöd inget trevligt skådarväder. Visserligen förlig vind från SO (det gillar t ex biätare, rosenstarar m fl), men dis och dimma och kallt. Patrullen fick nöja sig med en vaktel och en trög höksångare efter en dryg timmes väntan i lä och vintermundering…. Citronärlan är kvar idag, liksom i bästa fall, en tidsmässigt malplacerad spetsbergsgås. Två smalnäbbade simsnäppor landade igår och Patrullen hoppas kunna få se dem idag när regnet lättat. Nyss låg dimman så tät att det inte ens gick att komma upp i 30 arter under entimmessittningen! Lite för många ängshökspar insisterar på att bete sig idiotiskt genom att försöka häcka i raps. Men det i särklass bästa till sist: Sent igår eftermiddag landade Clyde några 100 m från fjolårets boplats efter en nonstopflygning från norra Polen. Mer om det under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. I den yttre världen har i alla fall det positiva hänt att protesterna i Sverige mot Israels svar på palestiniernas granatattacker, inte urartat till våld, skadegörelse, stenkastning m m. Det hade varit minst lika kontraproduktivt som sandlådeulfs alla idiotiska förslag på hur vi ska skydda oss mot rasism och kriminalitet. Låt oss hoppas att det får förbli så!

Dag 137

Gryningspatrullens framtida tillhåll får sitt tak.

Det blir svårare och svårare att klämma in en gryningsrapport mellan entimmessittningen, alla tider för medicinintag och nödvändiga drag. För sådana har det varit gott om. Vitvingad tärna, citronärla och rödhuvad törnskata är några exempel. Och i morse var det dags för ett försök på höksångare. Det tog en dryg timme innan den behagade dra en strof – mer för att markera mot en törnsångare än för att tillfredsställa Patrullen. Vilket dock blev följden samtidigt som en vaktel slog till i området. Ett kärleksfullt kornsparvpar har också bidragit till smärtlindring. Nu är fördelningen mellan dåliga resp bra dagar för Patrullen 1:4. I psudovärlden utanför vår fågelvärld, staplas sd-nazisters hatiska rasistutspel på varandra. Från partiets sida betraktas allihopa som ”enskilda företrädares omedvetna felsägningar”. Och den lille Bror duktig i sandlådan vill nu dra in merparten av alla socialbidrag för invandrare. Det skulle ju vara det i särklass mest kontraproduktiva man kan göra om man nu vill minska gödningen av de kriminella nätverken. Men det vill han ju egentligen inte – i stället är målbilden mesta möjliga ojämlikhet i kombination med privat utbildning, sjukvård, åldringsvård och inhägnade, väktarbevakade överklassgetton.

Dag 135

Snart dags att sjunga in en tjej för första gången. Lycka till!

R-tal: +63 (Respit-tal). Nu har våren slagit till, men det är som vanligt kyligt om mornarna och lite småblåsigt om eftermiddagarna. Och det är fortfarande obehagligt och oroande individfattigt. När det gäller roliga arter är det tvärtom. Inte ens de mest energiska skådarna hinner med att se allt. Man borde ha varit där, och när man väl är där, så borde man i stället ha stannat kvar här. Kaos uppstod t ex när en klubbförsedd bredstjärtad labb drog tvärs över udden samtidigt som en rostgumpsvala gjorde några ärevarv och lämnade ön söderut. Och därtill en anglosaxisk ras av gulärla som lekte kurragömma. Lyckligtvis blandade sig dubbelbeckasinen inte in i dramat förrän någon timme senare. För Patrullens del har det varit en serie mycket bra dagar ur hälsosynpunkt (för er som bekymrar sig om det). Gårdagen var däremot mest skit. Rejält smärttyngd, kunde Patrullen ändå hänga in ett nyförälskat kornsparvspar och sen sist har en pungmes, samtliga flugsnappare och – icke att förglömma – några tornseglare, förgyllt livet. Skådarplattformen har nu golv och idag är det tänkt att taket ska läggas på. Lidhultarna är på plats och grannen Karlsson har lovat att ställa upp med lyfthjälp. Ett litet lyft innebar även löftena om små lättnader i våra coronarestriktioner. I vanlig ordning väntade våra extremhögerpartier med att ha några synpunkter i förväg. Inte ett enda uttalat förslag har kunnat förnimmas före tillkännagivandet. Märkligt beteende om man vill påverka politiken på ett positivt sätt – inte bara skapa misstro. Det blev dessutom svårt att avgöra vem av sportfånarna, kultureliten eller krögarsyndikaten som var mest missnöjda. De grät ikapp likt samtränade gråterskor i Rihjad. Och det är ju totalt obegripligt att vi inte redan från början insåg att det borde vara representanter från just dessa organisationer som skulle ha haft ansvaret för hanteringen av pandemin. Att låta en statlig folkhälsomyndighet få ta hand om ett så samhällsviktigt och hotfullt angrepp, är ju skrattretande. Till skillnad från alla gråterskor hade ju faktaidioterna inom myndighetssverige inte den minsta koll på hur ett nytt, okänt och aggressivt virus med hög dödlighetsfaktor, ska hanteras. Nåväl! Ny dag idag med chans på en adult hona….ja, vadå? Kanske Svenska Fotbollsförbundet kan ge oss svaret redan nu på morgonen. Och lille Ulf kan säkert berätta var – så att man slipper fara runt i blindo.

Dag 129

Hemma! Här ska sjungas!

R-tal: +55 (Respit-tal). Nu börjar det rassla till. Och man måste inte ha mössa, vantar och dubbla jackor på sig. Årets första törnsångare dök upp under entimmessittningen och lite senare, årets första törnskata – märkligt nog en tjej. Totalantalet slutade dock på 39 – inget nytt rekord. I övrigt är det en svart stork på väg söderut från Färjestaden. Igår strök två kustlabbar förbi innanför Gammalsbyören och en dvärgmås födosökte ända inne i hamnen. Några gräshoppssångare har rapporterats och i morse missade Patrullen en sjungande sävsångare med någon minut. Synd, för det är ingen lätt art på Öland. På ängshökssidan har flera nya etablerade par rapporterats. Tyvärr är allt fler av dem intresserade av rapsfält eftersom rapsen har hunnit längre än vallarna. Clyde tar det oroande lugnt – nu har han tagit sig över gränsen till Slovenien…. I övrigt? Tja….Trots att det gått flera timmar denna måndag, har inte en enda ny KU-anmälan initierats. Har extremhögerpartiernas fantasifullhet sinat?

Dag 126

Årets första – alltid lika roligt!

R-tal: +51 (Respit-tal). I morse förärades Gryningspatrullen med en gök! Det känns på nåt sätt som en garanti för vår. Totalt visade sig 40 arter under timmen (tangerat rekord). Och igår träddes hjälteglorian över Patrullens huvud efter att en rödhalsad gås upptäckts och larmats ut. I kombination med att dagen i det närmaste var smärtfri och att Höörs handbollsdamer gick till final, måste den sjunde man gå till historien som årets bästa dag – trots att ingen blåhake dök upp på sin statistiskt sett, troligaste ankomstdag. Ängshöken Clyde är kvar i nordöstra Italien medan Gösta flyger runt och checkar av alla bra ”matbutiker” i sitt närområde. Ett par har ertappats med att para sig inför öppen ridå (hanen levererar en välgödd sork, honan börjar äta samtidigt som hon med flit och lite småsexigt vänder ryggen till. Vips! hanen passar direkt på och hon fortsätter äta under hela akten som (tråkigt nog) bara varar 3-5 sekunder. Han vet dock att möjligheten återkommer minst fem gånger och drar entusiastiskt iväg efter ett nytt byte. I världen utanför fortsätter avslöjandena kring det privata vårdföretagets – tills nu – väl dolda vidrigheter. Påhittet med privata ”lösningar” inom skola och vård, måste få ett slut. Skulle nuvarande regering förlora nästa val till följd av tydliga ambitioner att förbjuda denna form av grov ekonomisk kriminalitet, må det vara hänt. Som det är nu kommer fler och fler offer att skördas samtidigt som systemet sakta men säkert permanentas. Nästa steg (som redan planterats och gror) är privata försäkringslösningar för dem av oss som överhuvud taget vill ha någon vård i framtiden. Är vi dumma i huvudet, eller?

Dag 125

Det är tur att nilgåshonorna tycker att hanarna är de vackraste fåglarna i världen. Annars hade arten nog dött ut av sig själv….

R-tal: +47 (Respit-tal). Ett extremt skitväder har gjort de senaste dagarnas Gryningrapporter tomma på innehåll. Nån enstaka näktergal och gök kom dock hem under veckan som gick och igår stod det plötsligt en hunsad nilgås på ett fält utanför Naturbokhandeln. EU har fått för sig att just nilgäss är invasiva och därför ska skjutas av. Den har m a o ett pris på sitt huvud. Den rekommenderas därför att uppehålla sig på Svalgården – för sin egen säkerhets skull. Idag är vädret lite annorlunda, d v s drägligt för såväl fåglar som deras beskådare. Det kommer nog att märkas i kvällens rapporter. Den sjunde maj är bl a mediandatum för blåhakarnas uppdykande. I övrigt pågår ytterligare ett absurt KU-förhör. Snart borde det vara dags att kunna kräva KU-förhör för ansvarslöst missbruk av KU-förhör, Denna oerhört viktiga säkerhetsventil för bevarandet av vår demokrati har nu blivit en lekstuga för politiskt fjanteri. I övrigt rekommenderas en läsning under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. På den fronten har det hänt desto mer. Och rekordet för entimmessittningen vid Svalgårdens kanalbro är nu 40 arter (den 4/5). Intressant är att siffran är densamma som när Patrullen tvingades utföra räkningen i lä nere i hamnen. Arterna var dock långt ifrån desamma.

Dag 124

Icke pratsjuk, tyvärr! Munhäfta?

R-tal: +47 (Respit-tal). Det är fortfarande dödens tyst och orörligt i den öländska naturen. Vi får i och för sig då bortse från de flera tiotusen vitkindade som tvärade ön igår. Och från den vita storken som flög förbi öster om Svalgården och som sen igår e m står på ett ben vid Eketorps borg. I Skåne leker två styltlöpare kurragömma med många upphetsade skådare. Vi får hoppas att dessa ”syltköpare”, som de av misstag kallas i icke-skådares kretsar – tar vägen över Öland. Den riktigt stora happeningen var att en hane och en hona ängshök spelflög 15 m ovanför den riggade ”ängshöksholken”! Tyvärr satte sig ingen på den och tjejen liknade INTE den Monica som var dess husfru ifjol. Killen däremot visade flera tecken på att kunna vara hennes fjolårsman Erik! Vi får med spänning följa nästa kapitel i detta idiotförsök. Breaking news 10:35: Nu sitter honan 50 m från buren och väntar på mat! Båda sågs i morse på alvaret – men inte tillsammans. I samma klass av glädjehändelser var när Leif Dahlgren och Gunilla ringde och erbjöd sig att lotsa Patrullen ut mellan buskar och stenar till Lensta mosse sent igår kväll. Sumphönan höll sig visserligen tyst men det var en härlig känsla att få uppleva den spontana hjälpsamhet som erbjöds. I mörkret lyste Gunilla upp ”stigen” medan Leif kilade iväg för att hämta Vita Volvon som fick ställas på en p-plats en bra bit från alvarkanten. Gamle vapendragaren Bagaren – som var med – kånkade runt på stolen som var guld att ha under den dryga timmens väntan. En sjungande näktergal gjorde inte det hela sämre. Sämre och sämre blir det däremot i den svenska vården. Den vansinniga privatiseringen får fler, större och allvarligare följder. Ännu ett större skurkföretag – Attendo – har nu ertappats med att strö ut miljoner i bonusar till verksamhetsledare som lyckats höja vinsten genom att avskeda mer och mer personal. Vansinnet har dessutom skett med hjälp av pengar som de fått i pandemibidrag. Flera av företagets enheter har haft sådana brister i sin verksamhet att hundratals äldre kan befaras ha dött i förtid till följd av underbemanning och kompetensbrist. Och i många fall i fruktansvärda plågor. Det måste bli ett slut på urholkningen av våra trygghetssystem. Och det märkliga är att våra 4-5 högerextrema partier, som ju skriker allt högre om hårdare tag i brottsbekämpningen, inte har den minsta ambition att bekämpa just den här typen av grov, hänsynslös och samhällsfarlig kriminalitet. Gör något, regeringen! Ni är visserligen fullt bakbundna av Annie, men markera för guds skull! Det är meningslöst att ni sitter på makten om ni inte agerar.

Dag 122

Det var inte denna som hördes i morse. En del honor är röda och gal inte.

R-tal: +46 (Respit-tal). Nu har analterapeuten tillsammans med privatvårdsläkaren – som säljer läkande vatten – på nytt samlat ihop något hundratal volontärer till organisationen för Sveriges dummaste Medborgare Sd-m. Nya medverkande organisationer var Minkräddarna och Föreningen för fladdermus på skolmenyn (Batfood now!). Det är osäkert om den senare föreningen bara är ett påhitt – i och för sig fullt adekvat. Den alerta borgerliga fyrklöverns ungdomsförbund hakar på och slår fast att socialministern tänker införa en bestående lag som begränsar vår rätt att göra, tänka och röra oss fritt. Och den typen av politiska ”insatser” är ju precis vad vi behöver när krisen och hotet mot vår hälsa är som värst. På Öland har fåglarna inte precis samlats till stora demonstrationer. Jo, kajorna förstås! De demonstrerar året runt. Dagens sittning resulterade i 39 arter – ingen ny. Däremot har första göken hörts och i sundet stävade en bredstjärtad labb norrut. Kohägrarna är kvar i Värmland resp Halland, liksom den svartnäbbade islommen utanför Hornsudden. Vår amerikanske vän har flyttat upp till Västerstadsviken. Clyde är kvar i Tunisien och Gösta övernattade som förväntat i Parc naturel régional des Causses du Quercy norr om Toulouse. Nu på morgonen har han redan tillryggalagt några mil mot Orleans men kommer troligen att vika av mot öster inom kort. Hans mål är nog att ta sig in i Tyskland vid Karlsruhe. Kan hans och Clydes saktfärdighet bero på att de har sina fruar med på resan?

Dag 121

Vissa arter kommer hem med lite fler individer.

R-tal: +47 (Respit-tal). Gårdagen avslutades med ytterligare en raritet – en dammsnäppa. Idag på morgonens entimmessittning visade sig hela 39 arter och det hade kunnat bli tre till. Just när tiden gått ur rasslade det till med rödbena, storspov och – lite oväntat – en bläsgås i en liten lokal grågåsflock. I övrigt är obehagligt lugnt på fågelfronten. Det kommer visserligen dagligen in en och annan primörart men i oroande litet antal. På norra ön snurrar det runt två stäpphökar. Där ligger också en svartnäbbad islom och guppar utanför Horns udde. Den amerikanska krickan är kvar. Ängshöken Clyde har varit upp och vänt vid Medelhavskusten, men bedömde antagligen rådande vindförhållanden som olämpliga för en längre havsflygning. Gösta är nu mycket nära Pyrenéerna och funderar i sin tur på vilket pass som verkar säkrast att ta. Och när vi ändå pratar pass så kommer vi allt närmare ett vaccinpass. De kriminella nätverken och våra privata sjukvårdsinrättningar gnuggar händerna. Här öppnar sig obegränsade möjligheter för ett lukrativt fusk som i sin tur ökar risken för okontrollerad spridning av viruset. Och en mycket stor del av vår befolkning kommer aldrig att kunna få ett giltigt pass. Frågan är om det är vettigt att lägga ner en massa tid och resurser på detta. Med ett pass i handen kommer dessutom minst 50% av innehavarna att dra fel slutsatser om vad det berättigar till och hur man ska bete sig.

Dag 120

En art som inte satte sig på tvären – trots att det vita bandet gör det.

R-tal: +47 (Respit-tal). Gårdagen var en misslyckad dag, minst sagt. Kl 13:00, då Patrullen redan hunnit missa en härfågel och en citronärla, var det dags att ta en liten tupplur. Den varade till 22:00 och då hade även en amerikansk kricka tagit sig in på listan över missade arter. Idag småregnade det på morgonen och allt kändes lite misslyckat. Men! Då kom larmet om att krickan var kvar och en timme senare kändes det snabbt mycket bättre. Och citronärlan verkar också vara stationär så efter dagens vilostund blir det nog ett frest på den också. Men med ställd väckare…. I stället för timmessittningen här hemma, förlades den till krickan invid Kalmar sund. Det blev 38 arter där, vilket är lite förvånande – bara en mer än toppnoteringen på Svalgården. Och bara 18 som inte setts här hemma. Ett par ängshökshonor har rapporterats så nu börjar det bli dags att vara uppmärksam på eventuella revir.

Dag 119

En av våra mest hemliga fåglar. Hörs visserligen – men var f-n sitter den?

R-tal: +46 (Respit-tal). En ärtsångare satt och sjöng i nedre trädgården och bidrog därmed både till årslistan och till entimmeslistan som slog nytt rekord (37). ”Problemet” är nu att det efterhand försvinner en del vinterarter norrut. Vi kan t ex konstatera att det inte blir någon ringtrast från tomten i år. Ovanligt och tråkigt! Men i gengäld ökar antalet nyanlända. Siffran ska rimligen fortsätta att stiga dag för dag. En härfågel sträckte in och blev ringmärkt i morse. Hoppas att den fladdrar förbi här i morgon bitti. MEN, det riktigt stora, det livsviktiga, var den ängshökshane som gled in framför Gryningspatrullen igår. När dimman efter nedsövningen och ryggoperationen i december lättade och Patrullen fick beskedet om metastaser på kotorna, infann sig i förvirringen och paniken bara ett enda mål – att få leva tillräckligt länge för att få se en ängshök ännu en gång. Nu är det uppfyllt! Dessutom landade han på en plats mycket nära ett av de tre fjolårsbona i åkern utanför Svalgården! Det kan m a o vara Göran (som f ö fick sitt namn efter den Lidhultare som bygger den vindskyddande fågelplattformen åt sjuklingen). Det nu justerade livsmålet är att få se ängshökarna komma hem 2022…. Nåväl. Gårdagen var även i övrigt en bra dag – smärtfri och med hela sju nya årsarter! Göktyta och skräntärna var de häftigaste men lövsångaren, som sjöng solo enkom för Patrullen, toppade upplevelsen. Breaking news 09:33: en citronärla har just landat på udden!

Dag 118

Lyckoflax över att vara hemma! OBS! Lärkfalken – inte nån ängshök.

R-tal: +39 (Respit-tal). Gårdagen får betraktas som en extremt dålig dag ur hälsosynpunkt. Såväl mage som bröstrygg gjorde timslånga och smärtsamma försök att lämna kroppen. Det gick inte ens att äta frukost, än mindre gå ut och ta en timmes spaning. Den som känner Patrullen väl, förstår allvaret när t o m en frukost avstås ”frivilligt”. Tiden gick i st åt till att läsa larm: blåvingad årta i Sigtuna, fjällgäss i Triberga mosse, vitnackad svärta i Höganäs och en amerikansk sjöorre vid Öckerö. Och därtill en ad hane stäpphök på Kapelludden. Vi börjar närma oss maj, det blir allt tydligare. När det gäller ängshök verkar vi nu ha en stationär hane och ytterligare några få rapporterade. Sent inrapporterades också en hona i samma område. Hoppas att det inte är Göstas fru och att hon blivit sur bara för att gubben dragit vingarna efter sig! En annan hane håller till runt Ryningen i östra Småland – spännande att se vad det kan leda till. Clyde är kvar i Tunisien medan Gösta tagit sig en bra bit upp i Spanien. Händer det något nytt under dagen rapporteras det under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Sent i skymningen – och i absolut stiltje – drog en morkulla fram och åter längs sina revirgränser i Penåsa. En inmundigad extra Naproxen hade angripit smärtan effektivt och Vita Volvon krävde då att få ta en liten tur. Kattugglorna uteblev däremot. Ute i vår kära pseudovärld är det hyfsat lugnt, bortsett ifrån en aldrig sinande räcka av KU-anmälningar. Företrädare för våra tre extremhögerpartier måste bestå av folk som fortfarande tror att de håller på med teoretisk politik över några flaskor Tanqueray London Dry Gin och lite fin likör i sina respektive studentföreningar. Det är inte förvånande att det börjar bli larv och trams i KU – en institution som är oerhört viktig, förutsatt att den nyttjas rätt. I morse nåddes 36 arter (ny toppnotering) varav en lärkfalk och en handfull hussvalor. Dessa indikerar verklig vår!

Dag 116

Från Sylt till Malmö.

R-tal: +38 (Respit-tal). En silvertärna bland trettio fisktärnor räddade R-talet igår kväll. Men det tog tid! Det fina medljuset nere i hamnen motarbetades framgångsrikt av värmedallret. Frågan är om det är varmare i havet än i luften. Eller tvärtom? För Gryningspatrullen känns det som att luften är kallare än kall. Man håller inte ut särskilt länge. Trots goda förhållanden, stannade gårdagens entimmeskontroll på 31 arter. Det måste börja röra sig uppåt snart! Kvällsaktiviteten var tänkt att läggas på morkullor men kom i st att ägnas åt att via telefon & Bird Alarm lotsa Gryningspatrull J:r runt i Malmö för att han skulle få se den svartbrynade albatross som lekte kurragömma med skådarna mellan Limhamn, Köpenhamn och Lomma. Det slutade lyckligt i Västra hamnen – i lä av Turning torso. Man kan titta på fåglar precis var som helst – även om Kvinsgröta just nu motsäger det påståendet… Inom parentes sagt såg Gryningspatrullen S:r samma individ på ön Sylt för några år sen. Där kurtiserade han (albatrossen, alltså) – utan framgång – en knölsvan! Något sådant syntes det dock inget av igår. Så! Det var den trevliga delen av rapporten. Låt oss ta steget direkt över till de avskyvärda beteenden som många uppvisar gentemot vaccineringspersonal. Kräken kan skatta sig lyckliga över att det inte är Patrullen som organiserar turordningen. Samtliga skulle hamna i den absolut sista fasen – en specialinrättad fas 10 för skithögar i alla åldrar. Hoppas innerligt att inte en enda av dem har fått som de krävt! Nåväl, vi återgår till harmoniska nyheter och sparar det bästa till sist. Först kan berättas att när det var 10 minuter kvar av morgonens entimmessittning, var antalet arter katastrofala 28. Sen small det till och det slutade på 35. Och så den bästa av alla nyheter: Gösta tog sig över Gibraltar sund nån gång mellan 16 och 17 igår eftermiddag. Mer om detta under FÅGLAR/ÄNGSHÖK om en stund.

Dag 115

Nu kom du inte undan!

R-tal: +38 (Respit-tal). Nu har sjuklingen haft två riktigt bra dagar i rad. Igår var det t o m möjligt att göra ett försök på en guidning. Lyckligtvis var det överseende deltagare och dessutom framstod det med all önskvärd tydlighet att det inte var Patrullens fel att det inte fanns några fåglar att titta på. Grönsiska och svarthätta tog sig i alla fall in på årslistan. Ännu en ängshök har rapporterats och en av de mystiska spökflygarna från ifjol är tillbaka. Det paret ska vi i år nagla fast i tid innan slåttermaskinen gör det…. Sen ”väller” det in ringtrastar – dock inte Svalgårdens. Det ser ut att bli ett av de sällsynta noll-åren, men en koll ska ske direkt efter att Gryningsrapporten kablats ut. Och så börjar göktytorna gå till. Den vita storken håller sig däremot osynlig – den kan ha vänt tillbaka över sundet. Om det bara ville sluta blåsa nångång så har spelande morkullor och/eller nån ropande kattuggla, utsetts till kvällens två målarter. Avdelningen tragik handlar idag om att vår svenska regering tydligen lyckats få EU att anse att skogsråvara ska bli biodrivmedel och betraktas som ett ”grönt” sätt att begränsa de fossila drivmedlens inverkan på klimatkatastrofen. När skogen sen är slut eller död (och nära hälften av våra organismer utrotade), kommer blickarna direkt att riktas mot åkermarken. Drivmedel för flyg och bilar betalar sig betydligt bättre än något så simpelt och primitivt som mat. Hade man inte haft barnbarn så är man i den åldern att man inom kort hade kunnat skita i vilket – sett ur ett snävt egotrippat perspektiv. Alternativet att ha tvingats uppleva det, hade varit betydligt värre. Och till sist – morgonens tidningsrubrik: ”Syrgasen tar slut – människor dör på gatan och bränns på bål”. Det är dock inget som får unga moderata brats i studentkorridorerna eller runt Stureplan att ändra sitt beteende. Varför i hela friden skulle de göra det?

Dag 114

Knappast osynlig, men….

R-tal: +38 (Respit-tal). Nu flyger det fiskgjusar överallt – utom där Gryningspatrullen befinner sig. Den är en av de arter som borde kunna ramla in på listan spontant. Duvhök är också en sådan. Några spillkråkor kan man däremot inte förvänta sig i Kvinsgröta. Blåst och kyla skulle drabba oss även idag – och så blev det med råge! Men fr o m imorgon bör lövsångare, flugsnappare och svalor gå till på allvar. Det är också dags att plöja igenom flockarna med ljungpipare. En diskret fjällpipare – oftast i yttre delen av en flock – är absolut inte en omöjlighet. Något som däremot hittills setts som totalt uteslutet, är att Patrullen någonsin skulle kunna finna relevans i ett moderat påhitt. Nu har det hänt!! Deras förslag om hårdare straff för kvinnoplågare/mördare saknar nämligen bättre alternativ. Att försöka ge hustrumisshandlare någon typ av behandling kan möjligen ses som mänskligt och kan vara värt ett försök. Men! Försöken ska i så fall pågå under mycket lång tid och bakom lås och bom. Några erbjudanden om s k ”bevakad” frigång med två vakter som påfallande ofta har en tendens att bli kissnödiga samtidigt och när det är som minst lämpligt, ska inte få förekomma. Dessa verkar därtill sakna såväl kondition som rätt skodon för att jaga i fatt en rymling. Den hotade kvinnan och hennes barn måste kunna få andas ut på riktigt och få god tid på sig att börja om ett liv som fria människor. Puh! Det känns befriande att ha ”kommit ut” med denna bekännelse. Några andra exempel finns dock inte så långt fantasin når. Sen är det förstås svårt att förstå varför moderaterna under alla mandatperioder som de fått härja fritt, har struntat i att lösa problemet medan chansen fanns. Men OK! I en fungerande demokrati spelar det ingen roll från vilket håll ett bra förslag hamnar på bordet. Entimmessittningen i morse gav 31 arter. Med tanke på att observatören höll på att frysa ihjäl, var det trots allt rätt hyfsat. Breaking news 12:45: Fyra förslag till skärpta lagar presenterades idag. Inget av dem kommer att förhindra framtida kvinnomord – möjligen skjuta fram avrättningarna något i tiden. De som gör sig skyldiga till mord på sin fru låter sig inte hindras. Vi måste komma ihåg att de här individerna inte har några hästar hemma överhuvud taget. Och skräcken hos fruarna – eller barnen – lär inte minska det minsta. Konstigt nog var alla överens om dessa fjuttiga straffökningar.

Dag 113

Äntligen!!!

R-tal: +39 (Respit-tal). Nu får det vara nog med det förb…. blåsandet! Gryningspatrullen lider faktiskt mycket mer av den än av smärtan och stapplandet! Men det får man väl egentligen vara glad för. Hade sjukdomen i nuläget varit värre, hade alternativet varit att försöka hänga in lite arter via den Stora älgvandringen på TV! Gräsand, ringduva och sångsvan hittills under den knappa kvart som detta underbara program råkat vara på med Patrullen i fåtöljen. Idag blev det 31 arter under morgontimmen i lä på östra sidan av Svalgården. Mot 27 förra gången blåsten tvingade en att sitta där och glo rätt in i motljuset. Ändå ett litet tecken på lite mer vår! Och nu dök det upp (och sen direkt ner) ett knippar på TV:n! Svalgårdens ringtrast lyser med sin frånvaro, men tidigare idag hoppade det i alla fall runt en borta på Gammalsby malm. Alltid lika snygg. Alltid lika svår att förstå sig på för våra koltrastar. De undrar säkert över den vita halvmånen men de söker aldrig bråk med sin lite större släkting. De håller sig däremot gärna nyfiket i dess närhet. Oj!! Tranor hördes med några korta rop från TV:n. Och nu larmades två ringtrastar till nere i Eketorp. I övrigt verkar världen vara lika galen som vanligt. Det är svårt att rangordna alla galenskaper från hur vi t ex ska rädda våra skogar till hur vi ska betvinga våldsverkares dödliga angrepp på sina (?) kvinnor. Det första borde vara rätt så enkelt gå att lösa politiskt (men det verkar knappast finnas någon som vill). Det andra är inte lika lätt, men till att börja med är det snabba beslut i lagändringsfrågor som behövs (omedelbara inskränkningar i de potentiella mördarnas rörelsefrihet samt om det inte hjälper, ökade straff som definitivt håller mördaren borta från offret som han ju oftast – mer eller mindre känt av omgivningen – plågat under många år). Detta kräver minskade täta skott mellan sociala myndigheter och vårt rättsväsende. På sikt, med omedelbar start idag, måste politiken åter ha ett rättvisare samhälle som huvudmål för alla beslut. Då minskar antalet galningar – bl a för att det blir lättare att hitta och hjälpa dem innan det är för sent. Vi talar då om hjälpinsatser redan i femårsåldern. En pojke som upplever våld i hemmet, riskerar själv att bli en våldsverkare som vuxen. Varken vår skog eller våra kvinnor kan skyddas till hundra procent – men vi måste börja försöka. Och sen har vi alla andra problem som uppstår i ett disharmoniskt samhälle.

Dag 112

Födgeni med goda framtidsutsikter!

R-tal: +38 (Respit-tal). En död knölval – en stor rackare – har hittats på södra Öland. Undrar om det kommer att vidtas några saneringsinsatser? Annars kommer havsörnar (och talgoxar?) att ha sin försörjning säkrad för lång tid framöver. Igår fick Gryningspatrullen betala för superdagen i förrgår. Otur med tre gluttsnäppor, trötthet och ”onödig” smärta kännetecknade dagen. Det går trögt med våren, men en aning hoppingivande var ändå ökningen till 32 arter under entimmesräkningen. Idag drog det iväg till 33. Och den gluttsnäppa som försökte fly undan vid Västerstadsviken, lyckades inte. Än mer anmärkningsvärda var en handfull fjällgäss som rastade i Hammarby! På norra Öland underhåller en sibirisk knölsvärta, även om den gör det svårt för skådarna genom att hålla ett överdrivet covidavstånd långt ut i de höga vågorna. På västkusten sitter nog tusen ornitologer och väntar på den svartbrynade albatross som drog söderut vid Öckerö i morse. En sån skulle sitta fint utanför Busken i Seby! I skrivandets stund har Gösta och Clyde inga nya semesterbilder att visa. Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK finns senaste nytt om vad det är vi försöker åstadkomma.

Dag 111

I år: Ovanligt vanlig ovanlig strandpipare

R-tal: +37 (Respit-tal). Det förekommer mycket grovt våld i naturen just nu. Ringduvorna ryker ihop på taknockarna och pucklar på varandra med knytnävarna (vingknogarna) så att det hörs över hela byn. Gravänderna slåss skoningslöst i stora gäng – oklart om det är många män om samma kvinna? Troligen så. Knölsvanshanar försöker dränka varandra och lyckas ibland om båda är lika envisa. Att ta över nån annans revir är deras drivkraft. Strandskator offrar fjädrar och riskerar vingbrott och ögonskador medan honan står och tittar på. Hon ansluter sig sen snabbt till vinnaren. Det enda som skiljer sig från våra egna frekventa kriminalreportage är att mäns våld mot kvinnor saknas. Det verkar som om bråken i fågelvärlden uppstår därför att de upplevs som nödvändiga av kombattanterna. Och så är det säkert. Frågan blir då: Har även vi nu drivits till att bli lika primitiva i våra nyliberala samhällen där meningslösheten blivit vardag för många? Har vi t o m tagit ett steg till? Får vi rent av vår livsnäring från våld och hat? Igår blev det emellertid en helt harmonisk dag för Gryningpatrullen – med minimal smärta, ett positivt besked om hur fyratimmarspass funkar – och till det en nötkråka. Allt i lä, värmande sol och fågelsång! Mot slutet av dan en kvällsöverraskning i form av en jorduggla! I morse larmades det ut två mandarinänder i Triberga. Lockande! Men först väntar en timme nere vid bron. Breaking news: Ängshöken Clyde har hörts av! Och det blev 32 arter i morse! Äntligen en vändning uppåt! Våren kommer till slut!  Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK finns senaste nytt om vad det är vi försöker åstadkomma.

Dag 110

Vår vanligaste fågel? Kanske inte nu längre.

R-tal: +36 (Respit-tal). Entimmesskådningen från tomten gav 30 arter igår morse. Och en hyperaktiv småtärna i stormen utanför Västrevet skyddade R-talet. Övriga ölandsskådare kontrade samtidigt med flera kustlabbar och sjungande lövsångare och trädpiplärkor! Vi skådare använder för övrigt begreppet ”som en småtärna” där folk i allmänhet oftast säger ”som en duracellkanin”. Gryningspatrullen ville, från kl 9 igår, inget hellre än att ta ytterligare en fågeltur, men blåsten tjöt illavarslande och motbjudande i knutarna. Och några större likheter med småtärnor har man ju inte längre.. Gårdagen kännetecknades av kroppslig olust. Säng och sömn var det enda som lockade. Må det inte bli samma sak idag! Det börjar ju dessutom brinna lite smått i knutarna när det gäller planeringen av ängshöksarbetet. Vi saknar ff en hel del bemanning för våra inventeringspunkter. Något för dig? Kan du bara skilja på vad som är upp och ner på en fågel, erbjuds du en personlig introduktion av nån gammal gubbe i ledartrojkan. Idag är det tänkt att Gryningspatrullen själv ska genomföra ett test för att se om hälsan medger att sitta på vakt i fyra timmar. Experimentet förläggs till en plats med möjligheter till spillkråka, nötkråka, trädpip och kanske nån ännu inte inhängd finkfågel. Förresten! Är det nån som vet om det på marknaden finns nån typ av engångstoalett…? Lumpens trick med en regel mellan två träd tar för lång tid att arrangera när det väl är dags. Då skulle problemet hinna lösa sig av sig själv, så att säga…d v s tiodubblas. Tar upp de här intima detaljerna för att återigen påminna alla manliga skådare om att ta ett PSA-prov i tid. Vänta inte tills du tvingas fundera på mobila skithus! Fågelskådning kan inte bedrivas på vanligt sätt – om än alls – om man slarvar med det! Och det här gäller förstås även kvinnliga skådare om vi byter ut PSA mot nåt annat. Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK finns senaste nytt om räddningsprojektet.

Dag 109

DET var verkligen i tidigaste laget! Förvänta dig inga brudar de två första veckorna!

R-tal: +36 (Respit-tal). Igår gjordes ett desperat försök att få in en spillkråka och/eller nötkråka på årslistan. Det gick nästan…d v s det slutade med en kråka…. Vårkontrollen igår morse gav dock 27 arter med en silltrut på topp. Det kan börja stiga fr o m idag. Den 18/4 – är förresten en bemärkelsedag så tillvida att under 11 av 17 år har en ringtrast anlänt just detta datum ca 300 m NV om Svalgården. Bara under ett av de 17 åren höll han sig helt undan Patrullens argusögon. Något år upptäcktes han 1,5 km ut på alvaret (men i rätt väderstreck) och ett år provianterade han entusiastiskt rakt nedanför kontorsfönstret. Ytterligare något år ertappades han i SV – mot Kvinsgröta malm. Fram tills nu (09:45) är han inte sedd. Ett annat mål för gårdagen var att hitta den småspov som håller hov på väg ner mot Sebybadet. Den ses av ”alla”, men är alltid osynlig för Gryningspatrullen. Igår var det tänkt att det skulle bli ändring på detta! Efter ett misslyckat besök på förmiddagen och ett på eftermiddagen, kände sig Patrullen vid 19-tiden både smärtfri och mätt – men lite orättvist behandlad. Tillräckligt för ett sista kvällsförsök. Det hade hon inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Och mycket riktigt – hon promenerade lugnt omkring en bit från vägen, välkammad och med finlemmad, helsvart näbb. En som tyvärr fick det hon föreställt sig (och av allt att döma, önskat sig), är Lena Mellin på AB. Det råder nu kaos på många vaccinationsställen när uppskrämda och panikslagna åldringar vägrar ta AZ-vaccin. De vänder i dörren, de uteblir helt, de ringer och avbeställer och de är direkt otrevliga och ibland hotfulla mot personalen. Bra jobbat Lena! Precis vad landet behövde! I övrigt har en ringtrast tydligen setts igår i Grönhögen och till Horns kungsgård har en halsbandsflugsnappare anlänt!

Dag 108

Nu kan man i alla fall sitta där, men det är den för… vinden man vill åt!

R-tal: +36 (Respit-tal). Hmmm.. en back-slash🤢. Trots en oerhört vacker 2k kungsörn i tio minuter!! En fråga som hängt i luften (bokstavligen) ända sen i förrgår, har gällt vilken fågel som först av alla skulle inta spaningstornet. Sädesärla eller nån av ringduvorna var lågoddsare medan en minervauggla – som visserligen har en holk i muren intill som väntat på honom i 12 år – skulle ha varit en högoddsare. Nu blev det någonstans precis mitt emellan – en gråsparvshona. Grattis! Ingen annan fågel kan nu ta detta ifrån henne. Gårdagen bjöd på ett kvalificerat skitväder – med iskall blåst. Morgonens entimmeskontroll gav bara 25 arter, tangerat från i förrgår men under 30 – från den 11/4. Inga kul observationer inkom under dagen, men Gösta har nu passerat Marrakech – på väg upp mot Medelhavet. Se under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Allmänt sett råder ett visst lugn i samhället bortsett ifrån att (det andra) r-talet nu stigit till över 1,0. Störst skada för covidläget åstadkoms f t varken av lille Ulf eller Livets Ord-Ebba. Nej, men å deras vägnar pressar kolumnisten Lena Mellin i Aftonbladet, varje dag fram rädsla, misstro och förvirring – inte minst bland våra åldringar. Mer eller mindre på egen hand har hon nu sett till att allt fler vägrar ta ett visst vaccin. Detta leder till att hennes offer väljer att ta en >500000 ggr större risk att dö. Och – inte minst – till att belastningen på sjukvården ökar än mer, till att allt fler vaccindoser måste kastas och till att människor i största allmänhet som inte läst hennes försåtliga formuleringar, får sin vaccinering fördröjd och med den, risken att dö, förhöjd. Vad är det för motiv som kan driva en enskild människa på livets solsida till detta? Man ska ha i minnet att hon inte vet ett dugg mer om epidemiologi, virus, medicin eller vaccin, än vad gråsparvhonan uppe på fågeltornet gör. Frågan är: vad driver henne till detta – minst en gång i veckan – månad efter månad. Man skulle faktiskt kunna se det som en form av samhällsterrorism – med pennan som dödligt vapen!

Dag 107

Taklagsfest! Alkoholfri för Patrullen…..

R-tal: +37 (Respit-tal). Apropå ingenting: En lägenhet på Svalgården har blivit ledig i maj – 30/5-1/6 (3 dygn). Nästan bästa skådartid. Så till det viktiga! Viktigast av allt är att Gösta (med vingar) – på ett drygt dygn – lagt en sträcka motsvarande hela Italien bakom sig igen – fast denna gång mot norr! Mot Öland! Nu är han åter uppe i centrala Marocko! Se mer under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Nästa happening var att tre mindre strandpipare drog över Svalgården på hög höjd mot NO. R-talet därmed skyddat ännu ett dygn. En jorduggla satt och ugglade en bit ut på Schäferiängarna hela dagen igår. Patrullen åkte till slut iväg för att få tiden att gå men väl framme, visade det sig att tuben inte brytt sig om att följa med….Tiden förflöt dock, och vid hemkomsten var det åter tillåtet att äta. Cancermedicinen kräver en fyra timmar lång, ofrivillig fastan runt intaget. Lidhultarna har åkt hem men skådarplattformen är rest! Kommande gäster på Svalgården riskerar nu att sättas i arbete med att slå upp fjällpanel runt hela tornet – ja, inte där de öppningsbara spaningsluckorna ska sitta, förstås. Tornet hinner inte bli klart innan de tre svarthuvade måsar som är på väg mot Öland, passerar. Men idag kan det vara värdefullt att gå igenom skrattmåsflockarna på fält som harvas eller gödslas. Det är lättare än man tror – det svarta huvudet bokstavligen lyser (även om det upplevs märkligt att nåt svart kan lysa). Dags för dagens entimmars skådning efter arter. Igår blev det inte mer än 25 arter, men snart vänder det (väl) uppåt….

Dag 106

Nu är tremeters stommarna klara. Taklagsfest snart!

R-tal: +37 (Respit-tal). Glädjens dag igår! Ladusvalehanen åter i trygghet här på Svalgården! Utflykten till Leshoto har gått bra. Eltrådarna borta (men det visste han) och logdörren var välkomnande öppen. Han såg nöjd ut och testade efter nån timme grannens döda träd. Det funkade bra som sittplats i fjol, så… En annan högaktuell sittplats kommer ju skådarplattformen att bli. Jobbet fortlöper enligt plan. Patrullen sitter bekvämt bakåtlutad och tittar på. Idag måste dock arbetsstyrkan åka hem för att ladda batterierna några veckor. Luftbevakningstornet blir emellertid ändå klart i god tid före första stöten av nomadiska rovisar och storkar i juni. När det gäller den aktuella tillgången på fåglar, är det oroande tomt, speciellt på individnivå. Sett till antal arter är det hyfsat normalt. Igår fick Patrullen kasteringsspruta nr 2 – rätt in i en skinka. Det gjorde inte ont, men mentalt känns det som ännu ett steg nedåt på den kända, ofrånkomliga ålderstrappan. Nog om sjukdomar nu – hellre snöpt än blind. Om en sjukdom angripit ögonen, hade väckarn kunnat avyttras. Breaking news: Gösta lever och har just precis nu gett sig till känna i Agadir!!! Mer om detta under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Om en stund. Var var vi? Jo, om man blir blind skulle man ju kunna försöka bli en fena på läten! Det finns ju sång-, lock-, varnings- och parningsläten, fjäsk- och tiggläten, avskräckningsläten, kontaktläten, attackläten och njutningsläten. Att ta sig till bra ”konsertlokaler” skulle däremot bli problematiskt men å andra sidan hade varje ny erövring – låt säga en vattenrallunges tiggläte – skapa euforisk lycka och goda endorfiner för minst en vecka framåt i tiden. Skulle jag tro. Det finns ju t ex redan folk som drabbas av okontrollerbart glädjefnatt om dom kommer över ett undergumpsdun från en talltita. Allt sånt här kan bidra till ett gott liv – utan att man samtidigt förstör något för nån annan.

Dag 105

Snart färdigt! Ett av fyra förankringshål fullbordat!

R-tal: +37 (Respit-tal). Nu känns det motigt! Inga nya årsarter visar sig trots kraftigt ökade insatser. Igår påstod t ex telefonen att Patrullen stapplat sig fram hela 1200 meter! Mest utan något hjälpmedel! Årets näst mest artrika månad väntar och respiten räcker som den är, ända fram till den 20:e maj. Och så upplevs ju tillvaron mer meningsfull, förväntansfull och rolig när väckarn ringer i gryningen! En kampkänsla. Med andra ord ett utmärkt utgångsläge för en gryningspatrull – om än en rejält tilltufsad sådan. Lille Ulf i sandlådan – eller som han själv ser det – den ”vuxne i rummet”, hade också en bra morgon. Under natten hade han drömt mardrömmar om hur regeringen och epidio.. statsepmi… emitep…. , ja,Tegnell alltså, misshandlat alla Sveriges krögare å det grövsta. Nu kräver han att vi ska ösa ännu mer skattemedel över dessa hjältar. Givetvis även till dem som aldrig någonsin betalt rätt skatt. Och så ”glömmer” han det som är uppenbart för många av oss andra: att det är minst lika synd om alla vanliga arbetstagare som ställts utan jobb och fått en dramatiskt försämrad inkomst. Sådana placeras dock med automatik i kategorin ”generellt arbetsskygga bidragstagare”. Och sen undviker han förstås också att minnas att han normalt tokhyllar all privat företagsamhet för att vara unikt bra på att lösa ekonomiska problem. Att ”allokera” alla resurser rätt. Och visst! Om en går under så tar någon annan omedelbart över. Det anses ju – åtminstone så länge allt går bra – vara själva kärnan och styrkan i hans ekonomiska favoritsystem. Och följaktligen ska sådana hjältar självklart inte behöva betala mer skatt än vad de själva ser som lagom. Och bidrag, som ju sedan urminnes tider anses vara det absolut värsta som kan drabba ett samhälle – kan plötsligt gränslöst strös ut över krögare och andra helt oumbärliga samhällspelare. Nåväl. Idag blev det inte mer än 24 arter under vårkontrolltimmen – trots ett fantastiskt väder, om än lite kallt. Vindskyddets stomme beräknas kunna resas under dagen. Spännande!

Dag 104

R-tal: +38 (Respit-tal) ograverat, tack vare två fisktärnor sent på kvällen. Gårdagen även i övrigt en bra dag. Dels en framgång med stolleprovet att försöka stappla 2 x 80 meter ToR brevlådan – utan hjälpmedel! Dels dök några goda gäster och vänner upp från det inre av Lidhultsskogarna för att få igång uppförandet av det vindskyddade handikapptornet vid sidan om kanalen. I bästa fall kan ”vi” hinna få till en en meter hög ”grund” redan nu under veckan. Lidhultarna började hämta hem material för stommen igår e m. Patrullen kommer bara att behöva bidra med att titta på, men har i alla fall lyckats värka fram en planskiss. Spaningsutrymmet kommer att få en inneryta på 2×2 m och en inre takhöjd på 2 m. Hela schabraket blir ca 3 m högt. Måtten är bestämda av att det kan vara kul att kunna bjuda in en skådargäst då och då. Och ta en öl ihop – om medicinerna nånsin kommer att tillåta nåt sånt. Man ska kunna alternera mellan sittande och stående skådning. Man kan kanske till och med få in en slaf för stunder då fåglarna vägrar medverka….Alla sidor ska enkelt kunna ändras från helt fri sikt till fullvärdigt vindskydd. En liten lucka i taket och en pall på golvet ska göra det möjligt att vid behov handkikarspana på sluga rovisar rakt ovanför. Bra, va? Nu återstår bara själva jobbet.. Men det är i alla fall igång tack vare gänget från de småländska skogarna. VARNING! Svalgården håller på att utvecklas till ett hårt arbetsläger för våra gäster. I påskas tvingades gäster från såväl Nacka som Hammarö till allt från tungt trädgårdsarbete till uppsättning av holkar. Nåväl. Under morgonens entimmarspass visade sig 30 arter varav åtta helt nya. Ingen ökning, men de nya arterna indikerar en trevande vår. På topp: ett tornfalkspar, en gransångare och en kungsfågel. Och våra skvättor har kommit hem under natten!

Dag 103

Nam, nam. En liten bit gorgonzola är inte dumt för en art som brukar övervintra i Italien och därmed lagt sig till med lyxvanor.

R-tal: +38 😱 (Respit-tal). Nytt knep för att få tiden att gå mellan alla intag av medicin: 60 minuter i fryshusoverall i lä vid grishuset med uppgiften att se hur många arter som behagar visa sig. Igår blev det 30. Tanken är att se hur antalet ökar i takt med våren. Och självklart att försöka bättra på R-talet som ju nu dalat lite. Igår var det nära – en mycket trolig göktyta tutade långt borta. Just då ringde telefonen… En välsvarvad blåhökstjej svepte lågt förbi samtidigt som en havsörn kom kånkandes med en jättegren i klorna. Troligen uppstod akuta renoveringsbehov vid stormen häromdagen. Några dubbeltrastar hoppade runt en bit ut på alvaret. I övrigt har en tidsmodig drillsnäppa rapporterats liksom en skräntärna och en lappsparv. Störst dragningskraft hade förstås den minst sagt pråliga mandarinanden i en damm norr om Färjestaden. Den ses numera som spontan (förutsatt att det inte dinglar mångfärgade plastringar ovanför plattfötterna). Så länge den simmar lugnt i vattnet, kan alla åskådare också vara förnöjt lugna… Nåväl! I stället för mandarinand väntade idag kastreringsspruta nr två. Vår helt underbara hemsjukvård fixar det – plus lite åderlåtning för blodanalyser och påfyllning av mediciner som håller på att ta slut. Således ännu en fördel med att bo på landet! Vind och väder tvingade idag Patrullen att sitta på östra sidan av byn för att ta sin entimmes koll av vårens framsteg. Det förväntades leda till något färre arter än de 30 från igår. Och mycket riktigt – det stannade vid 27, trots åtta helt nya jmf med igår. Idag låg en järnsparv, tillsammans med det lokala paret brunhök, på topp. Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK fortsätter dagliga anteckningar inför säsongsstart.

Dag 102

Fågeln på bilden har inget med slarvmajan i texten att göra.

R-tal: +39 (Respit-tal). Ännu en förlorad dag igår. Utom i ett enda avseende! Patrullen fick ta del av en film på en busslast gärdsmygar som övernattat på ett vandrarhem i Saxnäs. När klockan ringde var det dags att flyga ut och kolla in vad frukostbuffen hade att erbjuda. Den minnesgode kan nog erinra sig en blänkare om detta för nån dryg vecka sedan. En gäst vaknade – likt Gryningspatrullen – mycket tidigt och övergav holken utan omsvep. Utifrån Patrullens egna erfarenheter, troligen driven av akut hunger. Sen tog det nästan tjugo minuter innan ytterligare en gäst tittade ut, funderade, men återvände in i värmen. Två som försökte få plats i hålet samtidigt, ångrade sig också. Men bara ett par minuter senare small det till och inte mindre än nitton små bruna troll bokstavligen rann ut ur holken! En upplevelse att minnas! Det fanns ingen personalingång genom vilken de kunde ha återvänt och därmed blivit dubbelräknade. Undrar hur många av dem som är släkt? Nästa insats från vandrarhemsförståndaren kan vara att sätta upp en dold mikrofon för att – i smyg, givetvis – spela in de nattliga konversationer som rimligen kan misstänkas förekomma. Här hemma fortsätter fru Hackspett att leva sitt ”all inclusive”- liv. En hane kommer en gång om dagen fram och äter nötter, men verkar vara bosatt på annan ort. Och aldrig verkar de tu träffas! Det hade annars varit kul att hacka även deras privata snack. Sent igår kväll fick Patrullen en redogörelse från en blivande fågelskåderska i Gnesta om hur en knipa och en storskrak delat holk. De höll inte full koll på vilka ägg som var vems och på slutet tvingades skrakhonan ta hand om både sina egna ungar och de som kniphonan glömt att ruva färdigt. Att följa och försöka förstå vårt fågelliv är ett underbart intresse! Hur länge man än har haft det, så bjuds man ändå plötsligt på nya företeelser och happenings – oftast underbara, roliga och kluriga. Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK uppdateras fr o m nu dagboken om räddningsprojektet – nästan dagligen. 

Från i helgen och tidigare: Dag 101

Lika bra att sova bort skitvädret!

R-tal: +40 (Respit-tal). Aprilstormen medgav ingen skådning igår. Ett enda ölandslarm – en bläsgås (!) – sändes ut. I Skåne promenerar en skedstork runt. Igår passade nog alla skådare på att tvätta kläderna, äta lagad mat, ringa försummade vänner eller byta däck. Desperationen slog dock till för Patrullen vid 17-tiden och en halvtimme i mesta möjliga lä, spenderades på att försöka hänga in nån tärna – men det var dödfött. Fåglarna var precis de samma som i förrgår. Alla höll sig nogsamt undan stormen. T o m flocken med bergänder hade sökt lä på grunt vatten nära piren och föredrog risken att bli fotograferade. Igår skulle man ha varit delägare i några vindsnurror! Problemet med det skulle ha varit att när det blåser, så vill man inte gå ut. Blåser det inte blir man däremot ekonomiskt misslynt för det. Ett konstant missnöje m a o. Man skulle bli som lille Ulf i sandlådan. Förutsatt att han inte hunnit bli missnöjd över nåt nytt under natten, så har han nu senast, efter år av ointresse, blivit en sann miljökämpe. Likt Don Quixote tar han strid mot vindkraften. Harmfullt förfasar han sig över att denna förfular den så (plötsligt) viktiga kulturmiljön i fjällvärlden, att den medför att träd måste tas ner för transportvägar och att det är synd om renarna. När tyckte lille Ulf senast att träd bör få stå kvar? För bara en dryg vecka sen var han ute i media, och med sitt karakteristiska darr på rösten, lät helt förstörd över att en bråkdel av vad som är kvar av gammal urskog – helt obegriplig för honom – ska behöva skyddas. Och nu har han fått stöd av sin Sancho Panza, d v s ingen mindre än den kände miljökämpen Zlatan, som sägs ha ett vinterpalats i närheten av en planerad vindkraftpark. Eftersom han nog har ett sommarslott invid nån kustlinje, gillar han förstås inte havsbaserade verk heller. Elproduktion? Ja, självklart! Men inte där jag bor. Just i detta snäva avseende, framstår inte Zlatan vara ett dugg mer korkad än de flesta av oss andra.

Dag 100 (inget att fira. Eller kanske – på sätt och vis…)

Apropå munskyddshysterin

R-tal: +41 (Respit-tal). De två rödhalsade var kvar på betydligt närmare håll tidigt igår morse. Tranan är därmed förlåten och rent av värd en tyst tacksamhetstanke. Idag är, och förblir, vädret ohanterbart. Det ska en himla tur till för att lyckas skydda R-talet. Allmänt sett är det för andra året i rad (kanske tredje) oroande ont om fågel. Tomt. Dött! Tyst! Det känns som om något redan har gått riktigt fel i naturen – och mycket snabbare än vad t o m vi pessimister befarat. Även om problemen långt ifrån bara handlar om kraschade biotoper i Sverige, vore det uppmuntrande om regeringen nu i grevens tid började varsla om krafttag. Börja gärna med skogen där det råder total laglöshet från skogsägarnas och certifieringsorganisationernas sida. T o m statens tillsynsorgan har uppenbart betalt för att blunda. När man nu i dagarna verkar ha kommit till insikt om att det är fler revor än maskor i vårt sociala skyddsnät, så kan man väl gå vidare med vården av vår helt livsavgörande biologiska mångfald? Och igår presenterades ju också en ide om en – jämfört med idag – 180-graders omvänd asylpolitiken. Ömmande människoöden ska visas större hänsyn på bekostnad av den helt orimliga flathet som sedan länge kännetecknat behandlingen av diverse våldsmän och andra grova brottslingar. Den nuvarande utformningen har under lång tid omsorgsfullt och näst intill undantagslöst, skyddat mördare och våldtäktsmän, samtidigt som minderåriga har kunnat utvisas ensamma till 1800-talsländer – utan att ens kunna göra sig förstådda dit de kommer. Kan vi hoppas på räfst och rättarting nu ett drygt år före ödesvalet 2022? Det finns ju snart ändå inget att förlora på att utmana väljarkåren.

Dag 99

Ögonbrynsstrecket – lika avslöjande som en tatuering…..

R-tal: +41 (Respit-tal). Likt en blixt (mja…) slog Patrullen överraskande till mot en liten grumlig, illaluktande pumpdamm. De två årthanarna togs på bar gärning och det hjälpte dem föga att flyga iväg – irriterat ”knerprande”. ”Äntligen”, kändes det som och det är lätt att förstå hur tillfredsställande det måste upplevas av polisen när de halat in ett gäng nätverkskriminella. En stor skillnad är dock, att det i Patrullens fall – som väl är – inte finns nån domstol som kan hänvisa till att det inte går att avgöra om den ena årtan varit mer årta än den andra… och därför tvingas lägga ner årttalet, förlåt åtalet. Båda årtorna var uppenbart lika mycket årtor och är nu ovillkorligt inburade på årtlistan (förlåt årslistan). Släpps i höst mot löfte att ta det försiktigt på väg till och från Medelhavet/Afrika. Tranor ligger just nu lite sämre till i Patrullens ögon. En ensam sådan skrämde upp 1500 vitkindade och två rödhalsade gäss just när Patrullen stapplat/”klättrat” upp till Hahns stugor – och nästan hunnit ställa in tuben….Tranor står f n inte högt i kurs. En jungfrutrana skulle dock juridiskt (enligt ovan) ha betraktats som en förmildrande omständighet. När det gäller aktuellt sjukdomsläge, kan ev. intresserade få veta att den helt underbara hemtjänsten inte längre måste komma morgon och kväll för att fixa Patrullens stödstrumpor. En stark motivation till att försöka klara det själv var förstås att inte längre behöva ha en tid att passa. Ju tidigare soluppgång och ju fler vårfåglar, ju viktigare att vara ”fri”. Och ur rehabsynpunkt visar det att det går framåt – förvisso mycket sakta, men ändå aningens säkert. Den riktigt stora och glädjande nyheten har sparats till sist: Clyde lever och har häromdagen hittat en telefonkiosk i Mali!!! Från Gösta (med vingar) ännu inget livstecken, men…. Nu bara sexton dagar kvar tills första ängshöken är hemma igen! Fr o m i morgon mer om denna fåglarnas fågel under FÅGLAR/ÄNGSHÖK (se ovan).

Dag 98

Iögonfallande?

R-tal: +41 (Respit-tal. OBS! Ej att förväxla med övriga r-tal). Årtorna i Görans dämme m fl pölar, ser ut att ha gaddat ihop sig mot Patrullen. Är så fallet, blir de förmodligen lätt besvikna nu. På väg till ett av ”årthägnen” höll en elegant ägretthäger på att krocka med Vita Volvon när den (hägern alltså) gick inför landning i våtmarken norr om Mellby. R-talet således oförändrat dag 96. Denna totalt meningslöst meningsfulla ”uppgift” för en besvärligt rörelsenedsatt Patrull, kan alltså fortgå minst fram till den 17 maj! Då har t o m gyllingen varit hemma i två dygn! Meningsfullt på riktigt, vore det att få jobba med att ta fram en lagom kort dokumentärfilm inifrån en kaotiskt trång och överfull intensivvårdsavdelning. Mixen av å ena sidan uttröttad, svettdrypande personal i maximal skyddsutrustning och å andra sidan av rosslande och döende patienter som inte kan andas, borde kunna förmedla ett nytt perspektiv för många. En rätt så kort film får det bli – kanske max 20 minuter – så att även universitetsstuderande, bilburna raggarungdomar och – möjligen – Buschs kompisar på Stureplan, ska orka ta sig igenom hela. Och kanske rent av – med lite hjälp – lockas till att försöka reflektera en kortare stund efteråt. Ungdomar i grundskolan vore lättare att nå och säkert också mer mottagliga för information – väl så viktigt, eftersom man pekar på att skola/hem har en icke obetydlig del i den nu ofattbart snabba spridningen. När ett barn fått förståelse för allvaret, kan man räkna med att föräldrarnas handlingsfrihet att bete sig stick i stäv mot gällande restriktioner, begränsas avsevärt. En 13-årig, vaken coronapolis i varje hem, hade gjort stor skillnad. Apropå vaken. En vaken skådare har vaskat fram en alförrädarhona uppe i Böda hamn. Den som lyckas med nåt sånt, är riktigt skärpt!

Dag 97

Till salu för ängshöksprojektet: Målade och skänkta av Britt Bogårdh, Kalmar Convastryck 20×20 cm (gärdsmyg) 300:- och original 10×10 cm (stjärtmes) 700:-.

R-tal: +41 (Respit-tal). Annandagen var inget att hänga i påskriset. Blåsten förhindrade nästan all skådning, men försök gjordes ändå på årta och när det inte fungerade så satsades det en del på att hitta en sträckande tärna eller tidig vadare nere i hamnen. I skymningen fick sen morkullorna och kattugglorna sina chanser. Inget hjälpte, vilket reducerade R-talet med en enhet. Dock ff på säker mark. Floppen är mer principiellt störande än allvarlig. Allvarligt utsatta – och lååångt från säker mark, är alla de av oss som behöver FK:s hjälp för att leva sitt enda liv på ett drägligt sätt. Som pensionär slipper man att ha med FK att göra. Patrullen, som kan ta sig fram några meter på plant underlag, hade annars kunnat bli hänvisad till t ex ett jobb som skogsinventerare i Sveg ”eftersom tallskogar normalt är mindre kuperade än granskogar”. På den nivån ligger kvalité och relevans till grund för de s k förtroendeläkarnas ekonomiska livstidsdomar. Regering och riksdag måste fatta beslut om att multisjuka inte ska kunna friskförklaras till jobb de inte klarar av eller som inte ens existerar på marknaden. Tre åtgärder behövs: 1) Börja med att skämmas. Åtminstone nu sittande regering borde ha insett och skämts över rådande orimligheter. Och försökt åtgärda  det – trots beroendet av Sabuni och Lööv. Men icke! Man har i st i vissa avseenden t o m vässat helvetet för de värst utsatta! 2) stäng av läkare efter andra gången de ertappats med uppenbart falska diagnoser. Fortsätt inte med att låta tusentals medborgare lida för att några få arbetsskygga försäkringstagare lyckas hitta och utnyttja ohederliga läkare. 3) regeln måste säga att det jobb som den svårt sjuke hänvisas till måste a) finnas och b) inte kräva att maken/makan tvingas säga upp sig och flytta till arbetslöshet i Sveg. Vill vi ha ett harmoniskt samhälle måste vi se till realiteter – och låta det få kosta tills vi hunnit börja eliminera konsekvenserna av en längre tids nyliberalt experimenterande. Precis som för djurförsök bör vi ha en etisk nämnd för ekonomiska fullskaleförsök på människa. ”Arbetslinje” och ”utförsäkring” – vi vet nu att det inte fungerar och alla visste det när det infördes. Hälften tyckte däremot att det var jättebra. ”Grisar ska (ju) inte ha roligt” är en känd devis från djurvärlden. Beslut om att svälta ihjäl sjuka medborgare eller stoppa dem ifrån att ha roligt, hade haft en chans att förhindras m hj a en etikprövningsnämnd. 

Dag 96

Drog mot fastlandet i st f mot Patrullen i Grönhögen…

R-tal: +42 (Respit-tal). Om årets påskafton var en riktig skitdag (förutom sillmåltiden), så var gårdagen en höjdardag! Patrullen kände sig nästan som en deltagare i de fyra skäggmesarnas högflygning över vassen! Allt till två sävsparvars ackompanjemang. Och rörmokaren dök upp på kvällen och förlöste vattnet! Vattnet gick, så att säga. Dessutom glömdes behovet av krycka bort hela förmiddagen och som kulmen på framgång gick det för första gången att stå upp och tubskåda – i flera minuter! Att ha tuben som stöd är dock nödvändigt. Man får tyvärr inte samma hjälp av handkikaren (jmf m farbror Melkers spiselkrok). Det enda nedslående var att den allra sista helnöten plötsligt ”försvann” i intet. Lite tråkigt var det också att den nästan säkra praktejdern hade hunnit vända aktern till innan Patrullen nådde tuben efter en krävande, längre ”språngmarsch” – ca tre meter… En stenfalkshona på hemvägen lättade upp det hela lite. Märkligast och mest oroande hittills idag är flocken på 200 starar som plötsligt landade i Allans sparrisland. Sparrisen är ohotad men stararna borde vara fullt sysselsatta med annat vid den här tiden! Bostadsbrist? Giftpåverkan – föds det kanske bara hanar? Mest oroande (bland mycket annat) under de senaste femton åren, är Förnedringskassans fortsatta behandling av svårt sjuka människor. Men det får vi återkomma till, för strax före åtta larmades en havssula i ”full sula” mot söder i Färjestaden. Den noterades efter tjugo minuter från Mörbylånga, men sen försvann den från radarn och Patrullens utryckning till Grönhögen var förgäves. Nästan samtidigt med sulan sågs en praktejder mot norr i Degerhamn. Inte heller den hittades. Många ejdrar vände, men just den kom i alla fall inte förbi Grönhögen. Spännande men misslyckat.

Dag 95 (från eländets början)

I tidigaste laget!

R-tal: +39 (Respit-tal). Trots ett gynnsamt väder, visserligen med nordlig kall vind, kom det knappt in en enda spännande rapport på hela dagen igår. Jo, förresten! En hussvala!! Och därtill en svartnäbbad islom som höll till på nordöstra delen av ön. Patrullen tvingades dessutom – redan lite missnöjd – avbryta bilskådningen eftersom en dusch i uthyrningen plötsligt hade slutat leverera vatten…. Inte för att bistå med kompetens – mer för att kunna vara ett moraliskt stöd för hustrun som nu tvingas hantera även alla problem av det här slaget. Med bara en rödspov i ”fångsten”, var påskaftonskådningen därmed över…. Gryningsrapporten har ju numera ett tredje ben att stå på, nämligen återkommande varningar till fågelskådare om de ornitologiska konsekvenserna av att negligera sjukdomssymptom. För första gången sen helvetet blev en realitet, kände sig Patrullen igår påtagligt ledsen, orolig och nedstämd. Nu räcker det förmodligen med att en skäggmes under dagen hoppstudsar från ett vasstrå till ett annat, för att symptomen ska börja avta. Men gårdagen gav ändå en skrämmande försmak av hur lite det skulle vara kvar av livet om man en morgon kommer på sig själv med att sitta och glo tomt och likgiltigt på en mellanspett ute på talgklumpen…. För nytillkomna manliga läsare: gå och ta ett PSA-test i tid!!! Till alla övriga: agera direkt på varningssignaler!

Dag 94

Lämplig art att jobba på för nybörjare!

R-tal: +39 (Respit-tal). Igår rann det till ordentligt. Det började direkt med en skogssnäppa över kanalen. Och i hamnen satt en kentsk och tog igen sig efter en distansflygning sen tidig gryning. Rörhönan i Kastlösa hade också kommit hem under natten och mot slutet av dagen blev det bl a en liten och en gröngul hackspett. Blåstjärten lyste däremot med sin frånvaro och flera nyanlända påskfirare blev förstås ledsna. Nu väntar en lite svårare period. Patrullen har dock några årtor och rödspovar inne på radarn. Och R-talet tål med råge att reduceras lite då och då fram tills att våra afrikaflyttare börjar dyka upp. Något värre är det med att vaccinleveranserna reduceras lite då och då. Och nu står vi inför en valsituation där det kommer att bli ett dj-la liv oavsett vilket val som görs. Ska vi, eller ska vi inte, bidra med ett icke föraktligt antal doser till fattigare länder i EU:s närområde? Tja….vad säger lillfjanten nere i sin sandlåda? Ingenting, förstås. Inte så här i förväg. Han bara sitter där, med ett förväntansfullt flin, tuggandes på en sandig, blå plastspade. Vad säger du och jag? Förutsättningarna är ungefär följande: 1) vi ska ha hunnit färdigvaccinera 60+arna. 2) Det anses av epidemiologerna som mycket viktigt att vi motverkar stora, ovaccinerade regionala härdar som tillåter viruset att uppgraderas och ta ny fart. Ju närmare oss, desto farligare. För oss! Alltså: Var god välj! Nu! Inte sen! Låtsas att du är ansvarig beslutsfattare. Räkna med att Ebba Busch kommer att ta en kort paus från sina fastighetsaffärer och anklaga dig för överlagt massmord – oavsett vilket beslut du fattar.

Dag 93

Ej sedd hittills idag. Foto: K-E Sundström

R-tal: +33 (Respit-tal). Den första april måste man vara på sin vakt. Dessa visdomsord trängdes emellertid effektivt undan när larmet om en adult hane blåstjärt kom in igår. Den visade sig dock vara allt annat än ett påhitt och den var kvar vid Stenåsabadet när väl Patrullen krånglat sig dit efter alla procedurer med påklädning, intrassling bakom ratten, uttrassling och rollatoraktivering – samt några hundra meter bofinksstappling. Nu är det så att OM en skådare skulle få för sig att larma ut en superart på ”skoj”, så kan han eller hon aldrig mer visa sig på Öland. Jämfört med de problem som skulle drabba skämtaren (marinering i tjära och fjädrar samt punktering på två däck och åttio års besöksförbud), framstår Patrullens tidskrävande igångsättningsproblem som i det närmaste bagatellartade. Ingen med minst två samverkande hjärnceller i funktion, skulle få för sig att fejka en raritet – inte ens under en förrädisk dag som den igår. Nåväl, en vårvacker hane stenskvätta höjde därefter R-talet ett snäpp – som just nu räcker fram till den fjärde maj. I övrigt återstår det bara 22 dygn tills att Patrullens andra önskemål om ett förlängt uppehållstillstånd här på jorden, uppfylls. Då glider den första ängshöken in över ön! Och apropå det! Finns det nån mer därute som kan tänka sig hjälpa till i skyddsarbetet? Ängshökarna m fl skulle uppskatta det innerligt! Ett fyratimmars inventeringspass t ex? I övrigt få nyheter – egentligen bara en, som i sin tur bara är en upprepad variant av tidigare dumheter. Lille sandlådeUlf och sd-nazisterna beskyller i en gemensam attack regeringen för ”handlingsförlamning”. Den här gången avser den karakteristiska efterklokheten att Sverige inte från början gjorde egna beställningar av vaccin. Det är så dags att komma med det nu. Det hördes förstås inget när det begav sig. Möjligen ansåg sd-führern att vi borde beställt det icke godkända vaccinet från hans ryska förebilder. Det är faktiskt inte ens efterklokt. Vad säger att egna beställningar skulle ha haft större chans att effektueras. Och man kan knappt ens föreställa sig hur det hade låtit då. Dessa herrars maktbegär, understödda av Sabunis högljudda och outhärdliga bjäbbande, vet inga gränser. Pandemin lockar fram ett allt ohederligare och osundare debattklimat. Mitt under den farligaste kris vårt land drabbats av. Lill-Ulf verkar ha tagit intryck av Store Trumps strategier. Och i sandlådan finns det ju plats för fler. Hoppas att de flesta håller sig till gungorna.

Dag 92

Tidig! En av de allt fler häckarna i vårt land?

R-tal: +30 (Respit-tal). Avsiktligt har Gryningsrapporten undanhållit alla sjukdomsdetaljer som har med kiss och bajs att göra. En eventuell yngre läsekrets på dagis skulle nog ha uppskattat mer ingående detaljer…. Igår sammanföll dock ett plötsligt uppkommet behov med att en taltrast sjöng för full hals i den insynsskyddade dunge som ”valdes” ut. Fram tills dess var R-talet hotat och humöret i nedan. Sedan lossnade det. På väg hem stod en grupp skådare och beundrade en gulhämpling och lagom tillbaka i socknen gick larmet om två brandkronade kungsfåglar på Mellstabymalm. Lugnet lägrade sig men blev både bättre och sämre när det plötsligt snurrade en trolig brunglada över bilen. Det tog minst en minut att krångla sig ur bilen (ännu en hint till dej som inte kollat upp ditt PSA). Och här kommer en till: Patrullen klarar inte längre av att kolla i kikaren mer än några sekunder i taget. Speciellt inte rakt uppåt. Lite motljus försvårade det hela ytterligare, men efter en stund vände gladan kort upp i medljus och saken var (nästan) klar. Den vände från sydlig riktning och drog norrut. På kvällen kom en rapport om en brunglada med samma små ”fjäderbekymmer” som den på Svalgården. Dock från en skådare utan Patrullens skavanker. Nu gäller det att ladda upp inför vad denna morgon kan ge. Det är djävulskt kallt i de regn- och snöblandade morgonvindarna, men skvättan och beckasinerna ska få en ny chans när solen tittar fram! Om det blir för vidrigt kan man gå in och sitta och fundera över Expressens senaste, alarmistiska rubrikscoop. ”Flera regioner ligger över det nationella medelvärdet”. Uhum… det hade varit utomordentligt märkligt – och ett sensationellt superscoop – om samtliga regioner hade visat sig ligga under riksmedelvärdet. Det ligger liksom i sakens natur att kring ett medelvärde får man räkna med att några ligger över och några under. Har vi att göra med ännu en oduglig journalist? Eller ännu ett medvetet försök att skapa onödig oro och misstro bland vår befolkning? Eller bara ett simpelt försök att sälja fler lösnummer?

Dag 91

Helt fel – ur alla aspekter. Men kul.

R-tal: +27 (Respit-tal). Igår hölls R-talet oförändrat tack vare en rödbena som helt oväntat drog järnet söderut långt ute över alvaret! Ytterst få rödbenor har kommit hem och hittills bara längs kustlinjerna. Målet för spaningen var egentligen enkelbeckasin och stenskvätta – men det sprack! Den första stenskvättan sågs dock en bit norrut igår. Och nu på morgonen står det en vit stork (!) invid 136:an utanför Källa kyrka!!! På Svalgården verkar vi för första gången ha fått seriöst bostadssökande turkduvor som spelar intensivt ikapp med alla ringduvor. På TV-antennen sitter vår trogne stare och i år levererar han en minst sagt perfekt rörsångarserenad! Var tusan kan han ha hämtat in detta plagiat sen han flög till England i höstas? Fru Hackspett fortsätter med sina lika oförklarliga rutiner och sedan i förrgår bevistas restaurangen av en nyanländ järnsparv. För den läsare som eventuellt är intresserad av subtila artbestämningskaraktärer kan sägas att en järnsparv tar sig fram på marken likt en bofink, d v s likt en rollatorförsedd pensionär (som Gryningspatrullen), med små, små, hasande och ryckiga steg längs korridoren i ett äldreboende. Slut för idag! Nu ska beckasinen och skvättan kollas upp.

Dag 90

Min tjej sitter uppe på taket.

R-tal: +27 (Respit-tal). Ett vackert silltrutpar räddade R-talet kvar på +27. Men dom satt inte på bron och inte på fälten utan på det enorma taket till det stora, eternitklädda och genuint anskrämliga husvraket i Grönhögen. Men dom ”satt fint”, som man brukar säga. Och hemkomna lagom till påsk för att muta in sin gamla takvåning i konkurrens med massor av gråtrutar, fiskmåsar och en del kråkor. Detsamma gäller minst hundra stugägare på södra Öland. Nej, inte sittandes uppe på nåt tak, alltså. Däremot lyser det varmt lite varstans i byarna där det varit mörkt ända sen allhelgona! En vitnäbbad islom toppade rapportlistan och ännu en bk gav sig tillkänna. Islommen är kvar idag utanför Horns udde. Gårdagen var en hälsomässigt jättebra dag! Ibland tyckte Patrullen sig kunna gå som på den gamla goda tiden – men den villfarelsen korrigerades (vänligt) av den sammanlevande husföreståndarinnan. Men ändå! Mindre bra var dagen för en av landets mest oumbärliga samhällspelare – Tommy Körberg. Han tillägnades stora rubriker för sitt konstaterande att ”regeringen är en hönsgård som hanterat pandemin katastrofalt illa”. Tyvärr var det som vanligt ingen som då utkrävde ett expertutlåtande om hur det i stället borde ha skötts. ”Jag borde ha fått mer pengar” är den universallösning för kampen mot viruset som samtliga självömkande och självutnämnda experter skulle ha angivit – om de först lurats i lite sanningsserum. För h-e! Här gäller det att hålla ut. För alla! Och att anpassa sitt leverne till verkligheten. Oinskränkt rätt att gnälla har egentligen bara personalen på intensiven. Fast de hinner inte!

Dag 89

På plats – men ännu ej i praktdräkt.

R-tal: +27 (Respit-tal). OBS! Ej att förväxla med r-talet för spridning av covid. Det har ramlat in ett par kul vårarter sen sist – brushane, brun kärrhök och skedand. Samtidigt har några missats – bl a praktejder och brandkronad kungsfågel. De förra håller nog på att ta slut för i år. Den sista (?) passerade sent igår. På upphällningen verkar även våra socialliberala folkpartister vara. Några av de sista sågs sent igår eftermiddag när deras nyliberala partiledning gav klartecken till att släppa in sd-nazisterna i värmen. Det är troligt att några ersätts av misslynta centerpartister och en kader desperata taktikröstare från dumhögern. Och det skulle man ju kunna stå ut med – om nyliberalerna tack vare detta stöd i nästa val når t ex 3,9%… Intressant, men skrämmande blir det, när man inser hur angelägna de är att dra sin ”röda” försvarslinje mot nuvarande regeringspartier – inte mot partiet som bara har en enda sak på sin agenda, nämligen att ytterligare försämra livet för grupper som inte faller dem på läppen – grupper som redan idag har en bra bit kvar till att uppnå rimliga rättigheter. Nåväl. Under dagen kommer även R-talet att försämras – Vita Volvon måste in till Kalmar för däckbyte och alla skådningsframgångar lämnas helt ut åt slumpen. Men visst! Det kan ju sitta någon tidig silltrut på en av brons lyktstolpar.

Dag 88

Liten men naggande god!

R-tal: +25 (Respit-tal). Nu är Patrullen garanterat med i fighten ända fram till den 21 april. Och fram tills dess ska många nya flyttfåglar ha hunnit komma hem. ”Fighten”, förresten? Ja, kampen för att ha något ”viktigt” att se fram emot när väckarn ringer om morgnarna. Igår råkade Patrullens geografiska närvaro sammanfalla med platsen för två sädesärlor, en svart rödstjärt och en svarthakad busk! Ibland ler lyckan mot en! Ännu en labb och några kentska tärnor rapporterades igår. Och flera skogssnäppor. Här hemma rastade två kungsfåglar och en rödvinge. Det kan bli en trevlig påsk för alla som valt att komma till Öland. I övrigt lyckades Patrullen ställa om till sommartid – på första försöket. Att flytta fram några trädgårdsmöbler, är däremot inte längre ett möjligt jobb. Svalgårdens påskgäster får nog vara beredda på att hjälpa till med det. När det gäller ämnet ”sjukdomselände” kan å andra sidan nämnas att på- och avtagning av stödstrumpor, nu är något Patrullen faktiskt klarar! Det innebär att behovet av hemtjänst fr o m 1/4 kan sägas upp. Tråkigt så tillvida att Patrullen därmed går miste om all trevlig personal som hittills spritt lite glädje två gånger om dagen. Men å andra sidan kan fågelskådningen påbörjas mycket tidigare på morgnarna.

Dag 87

Bättrade på R-talet igår.

R-tal: +21. (Respit-tal). Det betyder (för nytillkomna läsare) att Patrullen har sett fler årsarter än vad det gått dagar sen nyår. Målet (förstås fullständigt meningslöst) är att hålla R-talet >0 så länge som möjligt. För den som slipper rulla fram med en rollator, börjar det bli kritiskt först nån gång efter 15 juli. Det ska bli intressant att se hur långt det håller för Gryningspatrullen i år när ”livet vänt” lite. Det bör klara sig maj ut. Och hur galet det än låter, så för det i alla fall det goda med sig, att varje morgon när man vaknar – och har stoppat i sig alla medicinerna – så finns det, förutom första kaffekoppen, åtminstone ett konkret mål som motiverar en att stiga upp, klä på sig och ta sig ut. Gårdagen gav hämpling, myrspov, skärsnäppa och tobisgrissla. Men Sjöorren med stort S, drog inte förbi, trots att några hundra vanliga sjöorrar rundade udden på nära håll. Och trots att N vindskyddet var omringat av skarpögda, förväntansfulla skådare. Lite spänning i tillvaron blev det dock! Hoppet var annars att det skulle drälla in en massa tättingar i medvinden men de var t o m färre än dagens folkpartister. Även hälften av våra fåglar har kanske förlorat sin inre kompass.. – minst lika allvarligt för en fågel som för en nyliberal liberal. En gransångare och en rödvingetrast rapporterades dock och i morse har det setts en kentsk tärna i sundet och en brandkronad kungsfågel i ringmärkningen. Därmed är det dags att ge sig ut och bättra på R-talet! För andra är det hög tid att börja fundera på sambandet mellan ett containerfartyg som satt sig på tvären i Suezkanalen och de fatala riskerna med en just-in-time ekonomi. Kan vi hoppas på att fartyget inte förde med sig 400 miljoner kinatillverkade vaccinflaskor? Och nästa gång är det Kinas diktator som sätter sig på tvären. Är det i dessa perspektiv meningsfullt att tillföra det militära försvaret 40 miljarder extra? Eller finns det vettigare prioriteringar för att skydda ett lands befolkning?

Dag 86

Dagens hemvändare?

R-talet nu nere i 18…. Gårdagen tillät ingen skådning att tala om. Timmarna ägnades åt att försöka fatta beslut om huruvida en extra morfintablett behövde tas eller inte. Sådana dagar blir det inget av och man hatar på nytt sig själv för att ha negligerat alla råd om att ta ett PSA-prov i tid. Glädjande var dock att det nu ser ut som om Susanne på Länsstyrelsens har fått ihop en organisation som ska kunna tackla ”problemet” med att det mycket väl kan komma hem väsentligt fler ängshökar än på många år. I kombination med en skadeskjuten legitimerad ängshöksterapeut, skulle det ha kunnat bli ödesdigert om inte två tidigare volontärer redan tackat ja till att ta över terapeutansvaret! Stort tack från alla involverade – inte minst från ett 80-tal (?) ängshökar! Med hjälp av fjolårets frivilliga, och förhoppningsvis några nya, ska vi nog kunna ro denna viktiga säsong i land. Avgående terapeut kommer, utifrån nuvarande hälsoläge att döma, att ha möjlighet att sköta merparten av de byråkratiska arbetsuppgifterna. En sådan uppgift kan initialt vara att ta emot och besvara frågor från nya frivilliga…. Maila gärna svalgarden.oland@telia.com ! Vid behov kan det nog också bli möjligt att ”utbilda” och tipsa dem som från och med nu måste ta på sig de praktiska jobben. Breaking news 06:12: den amerikanska sjöorren kan ha setts slå en bit utanför Grönhögen! Det kanske får bli en extra morfintablett idag i stället!

Dag 85

Avloppsrör och två slangklämmor. Klart!

Årsart nr 102: Storspov – badande i våtmarken söder om Hulterstad. R-talet (respittalet) (se förklaring en bit ner) är fortfarande + 19. Ju högre R-tal ju bättre – till skillnad från det andra f t högaktuella R-talet. Det blev någon timme under ejdersträcket igår. Fler än trettonhundra hann passera men ganska långt ut. Och några bonusar delades inte heller ut. Roligast blev i stället att den snillrikt produktutvecklade rollatorn fungerade utmärkt! Det går nu att ha med tubkikaren på ett säkert och okomplicerat sätt! Kan man månne ta patent på sådant? Affärsidén är klockren – inom 15 år kommer i stort sett alla nu levande fågelskådare att be på sina bara knän om en bra lösning på tubtransportproblemet. Man kan ju dessutom sitta ner på en rollator (men det var väl utvecklat redan tidigare). Nu på morgonen sägs ejdersträcket vara kraftigare än förut. 07:05 drog en praktejder förbi Sturkö i östra Blekinge. Det tog sen 35 minuter för den att sig upp till Degerhamn. Bra att veta! Och 07:45 passerade ännu en utanför Kåsehuvud. Den kanske man skulle kunna hinna med (om hemtjänsten kommer tidigt idag….). En tredje sädesärla kom hem igår men i övrigt har vi få glädjeämnen att delge – något som våra oerhört entusiastiska starar på intet sätt låter sig nedslås av. 

Dag 84

Nr 101

Nr 101: Gråhakedopping. Artfaktor: +19 (oförändrat). För övrigt ännu en sädesärla noterad. Det innebär att det fr o m nu är helt riskfritt att byta till sommardäck på Öland. Det har aldrig kommit snö efter att ärla nr 2 känt fosterlandets mark under sina fötter. Idag hade Gryningspatrullen tänkt avbeställa hemtjänstens morgonhjälp för att kunna komma ut medan det fortfarande är lite morgon kvar. Det sket sig – i dubbel bemärkelse (intensivt magknip för första gången under pågående rehabilitering). Å andra sidan ser den massflygning i sundet, som Patrullen utlovat och talat sig varm för, ut att utebli. Uppmaningar till massmord, som en rappare vunnit ”folkets” pris för, verkar däremot kunna få öka ostört. Patrullens vänner till vänster anser att staten inte ska försöka begränsa den kulturella friheten. Och det är allmänt klokt. Men det är ju totalt orimligt – och kontraproduktivt – att uppmaningar till våld och mord faller inom ramen för vad public service ska tvingas låta passera sitt regelverk. Även om det, som i det här fallet, är en ”stackars” flykting som visar upp sin ”talang”. Snart kan väl SVT känna sig piskade att sända ”kulturinslag” där t ex tre rakade sd-nazister i trikåer dansar balett och jonglerar med k-pistar och armborst medan de – vackert koordinerat – siktar på homosexuella i färgglada kreationer – samtidigt som en helt svartklädd doakör, mot konstnärligt begåvat kontrasterande vit bakgrund, utstöter stön som ”öh”, ”uhg” eller andra nyskapande texter med ”inneboende kontext”. F ö inte helt väsensskilda från rapplätena. Tvi vale för missriktad flathet! Däremot är det hög tid att börja återskapa ett jämlikt samhälle efter år av nyliberala sabotage. Då minimerar vi behovet av att störa det fria kulturella skapandet. Breaking news: en praktejder drog mot öster kl 08:45 vid Kåseberga i Skåne. Dags att strunta i magknipet?

Dag 83

Nr 99: skärpiplärka! Nu var frågan om sädesärlan skulle bli nr 100 för 24:e gången på 58 år! Chansen fanns, men mindre sångsvanar och storspovar förväntades göra allt vad som stod i deras makt för att förhindra det. Alla snuvades! I skymningen igår anförde en hornuggla sin uppfattning – dovt, återhållsamt med decibel men med eftertrycklig pondus! Nr 100 i mitten av mars är faktiskt hyfsat. Ett kul och lite annorlunda sätt att räkna årskryss är att alltid försöka ligga före i antal arter jämfört med antal passerade dagar. Igår var det bara årets 81:a dag så nu finns det en liten respit för Patrullen på 19 dygn (Artfaktor 100-81). Och redan idag vrider vinden upp mot mer västlig. Första ”proppen ur”, infinner sig dock först i morgon med vind från sydväst. Respittiden bör därmed minst kunna hållas – och troligen utökas (om inte rollatorn får punktering eller nåt annat börjar djäklas). En del tid bör i vilket fall tillägnas ejdrarna så fort som möjligt. Helst redan för någon timme sedan…. då ännu en hane praktejder gick bet på att försöka smyga sig förbi inkognito. F ö rekommenderas smälthjärnorna i Frihet Sverige att utan fördröjning söka asyl i Bolsonaros Brasilien. Vi erbjuder oss att stå för era enkelbiljetter. Se bara till att analterapeuten och affärssnillet som säljer ”medicinskt” vatten, kommer med på planet!

Dag 82

Ballerina bianca hemma!

Nr 98: stjärtmes! Men än mer tillfredsställande var att Gryningspatrullen lyckades ta sig 420 m in längs gamla banvallen i Penåsa! Med rollator visserligen, men ändå. Summa 840 m! Tidigare rekordet ToR brevlådan (160 m)… Flera bofinkar sjöng för full hals i skogen och vårens första sädesärla rapporterades in. Ejdersträcken har däremot bara tilltagit marginellt. Med tanke på framgångarna igår och ett lovande väder idag, är planen att ta en ny ”promenad” i lunden eller i Beijershamn. I så fall stor chans att komma först till 100 i invalidklassen (division 12). Lyckligtvis är vi väldigt få som ”tävlar” i den divisionen – egentligen ingen mer än Patrullen…och segern är därmed antagligen redan bärgad. Mycket tyder nu på att det inom ett par enstaka dygn kommer att smälla till ordentligt på många fronter i vår fågelvärld. M a o just precis det som Patrullen hoppades på att få uppleva när cancern och dess konsekvenser uppdagades. Nästa delmål är att få vara med när första ängshöken på sitt eleganta vis glider in över kustlinjen den 24/4. Apropå det verkar det tyvärr föreligga något av en totalt breakdown i det holländska övervakningssystemet. Inte en enda sändarförsedd ängs- eller brunhök har hörts av på över två månader. Det tyder dock mer på ett tekniskt fel än på att samtliga tjugo skulle ha omkommit. Man hoppades i det längsta på att ett tekniskt fel även låg bakom att P3 Guldgalan utsåg en rappare, med sina rötter djupt nere i de kriminella nätverkens stinkande mylla, till årets artist! Men nej, då! Det viktigaste kriteriet för vinst måste följaktligen ha varit att ”artisten” ”lyckats entusiasmera stora ungdomsgrupper till att välja kriminalitetens och våldets bana”. Tala om självmål! Breaking news: halsbandsparakiten verkar vara tillbaka i länet, nu nära Kalmar city!

Dag 81

Äntligen landade en handfull skärfläckor innanför ören och anslöt sig därmed som nr 97 till skaran av årsarter. Märkligt nog har ingen tidig sädesärla kommit hem än. Kanske är det fortfarande vinterväder i alperna och då har de fått tillfälligt uppehållstillstånd i Italien under täcknamnet ballerina bianca? Ett vackert och passande namn! Vippstjärt är inte så dumt, det heller. Patrullen har länge inbillat sig att de efter sina glada tillrop hette tessilitti på finska, men vid en kontroll visade det sig vara fel. Men visst längtar vi efter att få se dem på gräsmattan nu? På en helt annan matta hoppas vi att virrhjärnorna i Frihet Sverige håller sig framöver. I helgen gjorde de en ny gemensam kraftsamling för att sprida virus till fler av våra äldre. Och för att hålla sjukvårdspersonalen sysselsatt. Må nån av de djävlarna tvingas testa en veckas andnöd i respirator! Eller i alla fall få en långvarig, rabatterad behandling hos analterapeuten i ledningsgruppen. Hoppas att det så småningom sammanställs en lista över virusspridarnas olika ”specialdicipliner” – så att man får en hint om vad man omsorgsfullt ska hålla sig så långt borta ifrån som möjligt. Lite kopplat till problematiken hittar vi frågorna runt nedstängningen av skolorna för yngre barn. Vi var lyckligtvis länge restriktiva mot detta motdrag, men av både seriösa som mindre seriösa skäl har situationen ändrats. Det vi nu riskerar är att utlösa en utslagningsmekanism av tidigare aldrig skådad omfattning. Vi riskerar nu oerhört många barns framtid. Störst risk löper de barn som redan sen tidigare föddes utan silversked i mun. Låt oss hoppas på att de medicinska vinsterna är större, men allt tyder på motsatsen. Att som vissa regioner gör, utnyttjar sitt delegerade ansvar bredare än nödvändigt, måste vara ytterst riskfyllt. Andra regioner stänger skolor efter lokala smitthärdar. Således ännu ett exempel på hur oerhört många svåra beslut måste fattas med kort varsel. Här skulle man önska att journalistiken hängde med på ett bättre sätt. I stället för att konsekvent inrikta reportage och utfrågningar på att skapa konflikt och att offentligt försöka avrätta de stackare som är satta att komma fram till ett beslut, borde en seriös journalist satsa på att visa på just svårigheterna. Vad talar för, vad talar emot ett visst beslut? Vad kan bli konsekvenser av det ena beslutet eller det andra. Ja, kanske rent av försöka locka publiken till att fundera över hur de skulle ha agerat om ansvaret låg på deras axlar. Just nu sliter Gryningspatrullen med ett helt annat problem. Att åka ut och skåda eller stanna kvar inne i värmen. Det lutar åt skådning. Det fina är att det är bara en av Sveriges ca tio miljoner medborgare som får lida av ett felbeslut. Fint är också att Sveriges handbollsdamer lyckades kvalificera sig till OS igår. Patrullen bestämde sig efter moget övervägande för att våga se matchen mot Argentina. Ett bra beslut.

Aktuell jämförelse mellan handbollsspelare och fotbollsspelare…

Dag 80

Låt oss ta det viktigaste först: en påminnelse om att det inom någon vecka är dags att smula sönder hushållsäggskal och slänga ut dem i restaurangen. Tjejerna måste ju snart börja tänka på att bygga upp sitt förråd av kalcium inför stundande häckningssäsong! Allt fler svarta dun börjar täcka över den sjuka talgoxens kala hjässa och Nattkvist Svalgårdens enda hyresgäst i mars – fru Hackspett – fortsätter med sina rutiner. Ut ur holken runt åtta, en rejäl nötfrukost, upp i toppen av Allans kastanj, kort överblick, vidare till jobbet i skogen, lunch runt tolv, upp i kastanjen, tillbaks till jobbet, hemma vid fem, kvällsmat och sen direkt in i holken för natten! Vad gör hon egentligen nere i skogen under sina arbetspass? Och hur mycket sömn tarvar en hackspett? Var bor hon från april till november? Är det någon läsare som saknar sin hackspetthona under vintern? Hur ska vi få klarhet? Klarhet är ju även i övrigt något som är på tapeten just nu. Gnyendet vet inga gränser vad avser vilka regler, restriktioner eller rekommendationer som f t gäller för vårt beteende i dessa orostider. Klagandet riktas främst mot att vissa ändringar görs då och då. ”Det går inte att hålla reda på vad som gäller” är gnällets huvudtema. Är man analfabet är det fullt förlåtligt. Är man entreprenör är det däremot obegripligt med tanke på att man enligt egen utsago tillhör den samhällsbärande klassen – näst efter kungen, prästen och Zlatan. Är man en läskunnig svensk medborgare i största allmänhet, beror ens oförmåga nog på att man inte har det minsta lust att göra några personliga uppoffringar och är man politiker på högerkanten ser man förstås med förtjusning till att odla villfarelsen. Om å andra sidan inga regler hade anpassats i takt med ny kunskap, nya förutsättningar eller nya rön, hade det också (men då med all rätta) blivit föremål för fortsatt gråt och tandagnisslan. Hur svårt kan det vara att tillämpa ”håll avstånd” och ”träffa så få nya personer som möjligt” – oavsett om man hunnit ta till sig den senaste dagsuppdateringen eller inte? Tillhör vårt land verkligen den lägst utbildade kvartilen av världens alla länder? Man vill ju inte tro det. Men å andra sidan har många av dagens studenter tvingats gå sin viktiga, grundläggande skoltid i privata skolor där elevresultat är underställt målet om vinst och aktieutdelning! Elevresultat går ju dessutom att ”justera”. Man vill ju inte att möjligheterna till framtida vinster ska påverkas negativt till följd av låga betygsnivåer….

Dag 79

Du har rätt att tiga, men ju mer du berättar nu, ju snabbare får du vara i fred.

Gryningspatrullen försöker göra 1-2 skådningsförsök varje dag – om det inte blåser….Sjukdomen verkar leda till att man lättare fryser. Huttrandet i kombination med att fåglarnas medverkan än så länge är svag, gör att det hittills aldrig blivit mer än en halvtimme i taget. Fortfarande är det så att det är svårt att använda tuben stående. Nervbanorna har än så länge inte hittat varandra och vingligheten slår till direkt med lite lätt yrsel som följd. Detsamma gäller för handkikaren om man inte har stöd för kroppen. Att sitta går bra men det blir – som tidigare sagts – allt mer akut att komplettera en snurrstol där tuben och personen kan snurra simultant. I övrigt verkar sjukdomen ha lett till att Patrullen blir blixtarg på nolltid. Inte på fåglarna, förstås. Eller på närstående. Det slår av naturliga skäl oftast till när man ser på TV-nyheterna. Eller när det dagliga inslaget om Zlatan – för femte dan i rad – överstiger fyra minuter i en femminuterssändning 😡. I förrgår var tanken att äntligen få se första avsnittet av den prisade tv-serien Tunna blå linjen. Det gick sådär. I samband med minst tio scener var blodstörtningen inte längre bort än någon tusendels millimeter i de primära blodkärlen. Klart är att Gryningspatrullen aldrig skulle kunna fungera som en del i en polispatrull! Det är troligt att minst varannan förövare skulle löpa stor risk att behöva en längre tids intensivvård efter ett ingripande… Och att inre tjänst snart skulle vara enda chansen att få behålla jobbet. Avsnitt två ska dock få en chans, men sen tas det inte fler risker. T ex vore en massiv stroke oundviklig om man skulle tvingas se på när de två ärkesvinen man gripit, släpps på fri fot sen det ”inte gått att fastställa vem av dem det var” som högg fingrarna av offret innan kniven trycktes in i hjärnan via ett öga på den gamla rullstolsburna damen… Idag kommer f ö miljardären som åtalats för grovt jaktbrott att frikännas ”i brist på bevis”. Nä! Att i gryningen få patrullera omkring i en dunge bland väl så suspekta, små grönbruna och identitetslösa ryssar – och få lyssna på vad de har att anföra – passar utan tvekan Patrullens läggning betydligt bättre.

Dag 78

Vi har för närvarande en skallig talgoxe i restaurangen. Hans blod lyser igenom den tunna huden och en nybörjare skulle kanske börja bläddra i böckerna efter nån rödhättad tätting. Risken för att en hona svarthätta skulle kunna komma på förslag, kan inte uteslutas. Han uppvisar inga som helst våldstendenser så han har nog inte anslutit sig till sd:s skallrakade stormtrupper. Och det ser nu, efter 10 dygn, ut som om små svarta dun på nytt växer till, framifrån från pannan. Dags att byta frisör? Kvalster från övernattningsplatsen? Vitaminbrist? En kort tur ner till hamnen fyllde på årslistan med svarthakedoppingar (95) och en skäggdopping i sommardräkt (96). Även ett vackert par stjärtand bidrog till att förgylla besöket. Allt fler skärfläckor noteras liksom sträckande småflockar med mindre sångsvan. Ejdrarna skickar fortfarande bara små förtrupper, men ökar dag för dag. Vi väntar spänt. Väntar spänt och entusiastiskt gör nu också sandlåde-Ulf och hans allierade i extremhögern på hur de ska angripa regeringen i frågan om avvaktande behandling med AZ:s vaccin. Ska man gråta krokodiltårar för att Sverige väntade med att pausa vaccinationen och därmed ”med berått mod” utsatte ”miljoner” svenskar för risken att få blodpropp? Eller ska man gallskrika som stuckna grisar för att vi till slut gjorde en paus och därmed ”fråntog ’miljoner’ pensionärers rätt att vaccineras” innan de fick smittan och dog som flugor. Han har det minsann inte lätt, den lille. Apropå ”miljoner” så är vi ett par sådana som känner en outsäglig tacksamhet för att Ulf, Usch och Jimmy inte är de som är satta att fatta beslut – innan facit har delats ut! Ska sanningen fram är man också personligen tacksam för att inte vara den som måste ta beslutet. Man skulle rädda fler om man fortsatte vaccinera men man skulle också bidra till att fler vägrade vaccin – och på så sätt öka på antalet döda i covid. Det skulle då också vara möjligt att hitta och namnge ett enskilt offer för beslutet: ”Erna Gruvlinde (46) fick blodpropp av AZ – och dog. Lämnade man och två barn efter sig. Lövén och Tegnell lät den levnadsglada tvåbarnsmamman dö med berått mod”. Vår extremhöger skiter fullständigt i att bedriva politik för landets bästa – det enda viktiga är att tillskansa sig makt. Inte minst för sd-nazisterna – som sitter lugnt i båten och avvaktar resultatet av dumhögerns och den kristna högerns aningslöshet.

Dag 77

Här blir bra! Obetat och fint för sådana som oss!

Så var vi framme vid det där större problemet som vi alla bör försöka få våra makthavare att inse! En del av oss har väl någon kanal att använda sig av. Resistens! Den dag, när inget av de få antibiotikum som ännu fungerar, biter på helt vanliga bakterier, sitter vi där med skägget i brevlådan. Redan ett inflammerat skärsår, kan bli dödligt. Eller en tand. Eller en väl inbäddad bakterie efter ett benbrott. Rent av en rätt så simpel öroninflammation kan bli ödesdiger – oavsett om man fyllt tre, trettio eller nittio år! Satsar vi inte på att ta fram helt nya antibiotikum, är vi där redan om 10, i bästa fall 20 år – d v s t o m långt före förödande effekter av en förlorad biologisk mångfald eller ett klimat som löper amok. Men för att forska fram nya antibiotikum, kan vi av lättbegripliga ekonomiska skäl, inte överlåta det till den befintliga industrin. Eller ens begära det, faktiskt. Här måste vi få till ett finansiellt samarbete mellan den annars så förhatliga staten och industrin! I Sverige ligger vi långt framme rent kunskapsmässigt. Och lägger vi t ex tokprojektet om snabbtåg på is, så har vi ekonomin. Redan nu måste vi – för att förlänga respiten – se till att ALL import av antibiotikaspäckat kött förbjuds, vilket givetvis är totalt förbjudet i vår nyliberala värld. Låt oss göra det ändå – nu när anarki så uppenbart tillåts råda vad gäller regler och avtal. Och i vår egen köttproduktion ska varje dos till ett enskilt sjukt djur först godkännas av en fristående veterinär. Vi vill inte ha nya smussellager av insmugglad dansk antibiotika i våra ladugårdar! Mink- och hönsfarmer måste självklart upphöra med alla bredspektriga, antibiotikabaserade tillväxtämnen i foder. Minsta fusk ska leda till omedelbart djurförbud! Så! Härmed har oron för barnbarnen fördelats ut på några fler och ilskan skulle ha kunnat lägga sig lite om inte lille Ulf i sandlådan krävt omedelbar avverkning av de allt färre gammelskogarna. Han har fått itutat sig att de göder granbarkborren. Och så det här med Zlatan i landslaget!!! En olämpligare förebild för våra unga svenska lagidrottare är svår att hitta. Fåglarna, då? Mja, några få storspovar har hört av sig här och där och morkullorna drar. I övrigt få vårtecken att jobba med i Gryningsrapporten. Alla som bor i ugglemarker bör dock viga en natt åt dem! Och sjöorren sågs nyss igen! Snart ger den sig av österut…

Dag 76

Undrar hur en grek skulle återge denna skönsjungares sång i text?

Den misstänkta praktejdern blev fastställd när den passerade i det smala sundet vid St Rör. Det var allt om fåglar idag…. Nej, förresten. En gammal vän i Gnesta (icke skådare) har visat sig vara briljant på att med bokstäver, bindestreck och en och annan apostrof, återge ljudet från en fågel som hon vill ha artbestämd. För det mesta går det att komma rätt direkt! Det här har i vanlig ordning gett upphov till diverse meningslösa funderingar. För det första – varför har man aldrig stött på en fågelskådare som lärt sig fonetisk skrift? Fast..sådana fanns nog innan Palmers fågelskivor kom ut på 50-talet. För det andra – är det månne lättare eller svårare för en ryss (Луговой лунь), en kines (乌灰鹞), en arab (أبو شودة) eller en grek (Λιβαδόκιρκος) att försöka återge t ex ängshökens läte i text? Spontant känns det svårare… Nån som vet? Man vill ju helst inte ens föreställa sig svårigheten med en fonetisk variant av kinesiska! Vissa av oss har ju uppenbara problem med våra egna svenska bokstäver. Åtminstone när de kombineras till ett ord. Eller – som i Uppsala – flera ord i rad. Hur i h-e har studentidioterna i Uppsala lyckats få godkända gymnasiebetyg? Måste dagens gräns för godkänt höjas väsentligt? Måste provet kompletteras med någon typ av socialt IQ-test? Är det inte (sedan länge) dags att bötfälla folk som bryter mot de coronaregler som satts upp och som vid det laget kommunicerats ut tusentals gånger i skrift, ljud och – för Uppsalastudenter – till och med i form av enkla, stiliserade bilder. Nåväl. Det större hotet mot mänskligheten som Gryningsrapporten förvarnade om igår, skjuts fram till i morgon.

Dag 75

Gift sen länge. Då behöver man inte sjunga före bobyggandet.

VARNING! Inget om fåglar idag! Bara politik! Känsliga personer läser vidare på egen risk. G-Patrullen är upprörd. För nu har vi nått dit – där den så omhuldade nyliberala frihandeln visar upp sitt allra fulaste tryne. Den har under decennier medfört att jobb för folk utan högre utbildning försvunnit till länder med löner och arbetsmiljöer långt under skamgränsen. Och nu, när ingångna avtal negligeras ett efter ett, skyller alla på alla och likt råttor förser sig nation efter nation med rådande bristvaror – allt ifrån vaccin till enklare, men helt oundgängliga kringprodukter. Det är en flagrant repris av förra vårens skandal när t o m EU:s mer civiliserade medlemmar bröt avtal och behöll skyddsutrustningar m m för sig själva. Det gav bl a oss i Sverige en onödigt hopplös start med traumatiska konsekvenser. Men långt innan dess begicks det verkliga misstaget – vi fick för oss att nyliberalismens just-in-time-ide skulle göra allting billigare och människorna lyckligare. Att ha beredskapslager ansågs därmed vara ett förlegat sätt att skapa nationell säkerhet – en säkerhet som vi nu bytt ut mot obegränsad tillgång på onödigt krimskrams och kvalitetssvaga skitprodukter från Kina m fl. Buggen i den nyliberala ekonomiska teorin har på kort tid kostat oss miljarder (långt fler än vad vi har tillgång till – och som i stället borde ha använts inom flera eftersatta områden som vård, skola, rättsväsende och miljö). Därtill några tusen onödiga dödsfall. Buggen har också, till följd av ökad fattigdom och utanförskap, lett till framgångar för Europas flora av högerextrema partier – några sitter redan vid makten i vissa länder. Om vi (mot all förmodan?) tänker om nu, gäller det bl a att börja förbereda oss inför nästa hot – ett hot som kommer att få pandemin att framstå som bagatellartad. Men det tar vi i morgon. Fåglar då? Det tar vi också i morrn! Lovar! Men nämnas bör redan nu att ett ökat antal miniflockar av ejder i sundet förvarnar om vad som komma ska om två veckor! Och nyss sågs en misstänkt praktejder! Här hemma har stararna påbörjat bobyggandet! Ogifta hanar ”sjunger” – eller vad man nu ska kalla deras oblyga men skickliga plagiat.

Dag 74

Vacker – men snurrade till det igår.

Igår gjorde Patrullen ett försök på ett larm om en svarthakedopping nere i hamnen. Troligen skrämde en örn bort den under de fem (!) minuter det tog att kravla sig ur bilen, lirka ut kryckan, stolen, tuben och vantarna (som ramlat ända ner på golvet – dj-la Newton!!) Men det var trevligt att träffa ytterligare några nya gamla skådarbekanta. Det sociala, som inte ens före sjukdomens debut varit Patrullens bästa gren, börjar återgå till normalläge. Tack för den hjälpande handen med att bära stol och tub! Dagens span över vattnet gav ingen årsart men väl en briljant produktutvecklingside: att införskaffa en enkel kontorsstol, svetsa fast ett kort plattjärn under sitsen, riktat framåt och med ett lagom stort hål längst ut i vilket pelaren till stativhuvudet kan föras ner. Då kan sitsen, invaliden och tuben snurra samtidigt! Som det nu är, är det ett rackans bök – och protester från ryggen – om man vill ha uppsikt 180 gr eller mer. Och det vill alla fågelskådare! Ett syfte med allt detta återkommande sjukdomssnack i G-rapporten är ju att få andra, fullt friska skådare att beställa ett PSA-test. Och därmed slippa allt det elände som Patrullen beskriver! Tidigare beskrivning av hur svårt det är att behålla balansen när man står upp och spanar med tuben, gäller tyvärr fortfarande! Nog om det! Nu ska det bara bli av oxå – ditt PSA-test och Patrullens snurrstol.

Dag 73

Hacker eller arborist?

Chock! Kris! Gryningspatrullen har blivit påmind om löftet att vara guide i Beijershamn den 25/9! Och nu är deras (STF Öland) programblad tryckt och distribuerat. Har inte haft en tanke på detta sen överenskommelsen gjordes nån gång under tidig höst. Nu kommer frågan: Finns det någon som skulle kunna tänka sig att ta över denna guidning? Hör i så fall gärna av dej. Ersättning (med sedvanligt ideellt belopp…) betalas. Ingen av deltagarna brukar vara särskilt fågelkunnig, så risken är oerhört liten att man ställs inför en fråga om handpenneprojektionen på en östlig kronsångare från norra Koreahalvön…. I förrgår var södra Sveriges samtliga fåglar kloka nog att ta skydd. Eftersom det verkar ha gällt även Sveriges skådare, finns det knappt en enda rapport att flagga för. Igår var det lite mer fart på skådarna, men inte på fåglarna. Hoppas att sjöorren överlevde ovädret! För den minnesgode följaren av Gryningsrapporter kan vi berätta att fröken Hackspett är tillbaka. Förra vintern övernattade hon i starholken, åt en vegetarisk nötfrukost i restaurangen och flög sedan ner till Södra skogen. Sen kom hon hem vid 12 och käkade lunch bestående av nötter för att därefter återvända till skogen. I skymningen kröp hon in i holken efter att plockat i sig lite snacks (nötter). Vi lyckades aldrig räkna ut vad hon jobbade med borta i skogen. I år arbetar hon hemifrån (!) och besöker bara skogen några minuter varje förmiddag. Under resten av dagen håller hon sig inne i holken eller hänger – bokstavligen – i restaurangen. Kan tjejen möjligen livnära sig som datahacker? Men frågan blir då: jobbar hon för the good guys eller för the bad boys? I egenskap av hackspett har hon definitivt ett alldeles för högt IQ för att ge sin arbetstid till dårarna i organisationen Frihet Sverige. De tre huvudmännen Filip Sjöström (säljer paketerat ”medicinskt” vatten), Mikael Nordfors (specialist på analterapi – vem f-n anlitar en sån) och Maneka Helleberg (största merit: idol-deltagare), kan redan börja cacha in ett ökat antal nysmittade i Stockholm (antalet stiger nu snabbt igen). Inom nån vecka kommer deras insatser också att ha bidragit till fler döda (som ju knappast har nytta av vare sig medicinskt vatten eller analterapi). Affärsiden verkar således så pass dålig att det troligen finns en helt annan agenda i botten. Undrar förresten om analdoktorn tvättar av sitt pekfinger i dyrt medicinskt vatten? I vilket fall bör alla tre, och de övriga 597 i demonstrationen, vara noga med att ha hjälm på sig när de vistas i hackspettmarker.

Dag 72

Att ha kvar vinterdräkten passar bra idag!

För vissa arter har resan norrut börjat. Samtidigt som G-patrullen gick ur bilen på udden, arbetade sig tre strandskator in över Västrevet från sydväst. Efter att ha landat på två stenar, satt de och tittade sig nyfiket runtomkring under några minuter. Sen badade (!) en av dem medan de två som höll ihop, stoppade in sina långa röda näbbar i ryggskruden och tog en tupplur. Nere i Laholmsbukten ligger sjöorren lugnt kvar. Fortsätt så! En ensam kärrsnäppa slog sig också in på årslistan. Eftersom Patrullen sitter hemma nio av tolv av dygnets ljusa timmar, får restaurangfåglarna stå för resten av underhållningen. Igår swishade plötsligt en varfågel rakt igenom flocken av minst sagt hysteriska gäster. Varningslätena överröstade t o m grannens nya Case-traktor. När man är gravt undersysselsatt – och smärtfri – tar sig hjärnan an funderingar som aldrig tidigare tittat fram. Det är uppenbart att alla arter känner igen alla andra arters varningsläten. Fascinerande i sig, men kanske bara ett resultat av långvarig övning (>60000 år). Men! – vilket är den nya funderingen – förklaringen skulle också kunna vara att det finns en gemensam nämnare – oavsett art? Ett tonläge, en serie konsonanter, ett eftertryck, en betoning, en hastighet, en stroflängd? Det vore intressant att veta om någon forskat kring detta. Kanske inte en avgörande kunskap för våra långsiktiga överlevnadsmöjligheter, men det gäller ju faktiskt mången forskning – och man vet ju aldrig när en kunskap plötsligt kan bli viktig. Det finns det faktiskt oändligt många exempel på. Idag råder ett fullständigt vidrigt väder på södra Öland. Att ge sig ut är otänkbart. Det krävs minst en stationär minervaauggla för att få Patrullen att lämna stugvärmen. Det räckte med råge att gå ut för att fylla på frö- och nötautomaterna! I övrigt ont om nyheter. De deltagarrika begravningarna fortsätter att generera nya begravningar och storstadsbratsens jättefester organiseras på löpande band. Det är hög tid att bestraffa dessa och liknande företeelser stenhårt. Om inte annat så för att hedra den majoritet av vår befolkning som offrar allt för att vara solidariska med varandra och med sjukvårdspersonalen.

Dag 70

Den amerikanska sjöorren ligger och väntar på något nere i Halland. Bättre tider, kanske. Och ju längre han avvaktar, ju bättre är det. Hinner det bli varmare innan vårtåget avgår mot norr, ökar Patrullens chanser. Än så länge är det vidrigt kallt ute för en försvagad skådare. Dock går det nu att dagligen tvinga sig ut en stund för att fylla på alla frö- och nötautomater. Skönt att kunna avlasta sin sammanlevande husföreståndarinna från detta arbetsmoment, som ju om sanningen ska fram, endast är livsviktigt för Patrullen – och fåglarna, förstås. På fågelfronten annars inget nytt. Dock har Patrullen fått upp färsk vittring på en extremt intressant art som möjligen kan komma att behöva hjälp med skyddat boende när häckningssäsongen börjar. Mer om det om ett år – kanske. I övrigt få braskande nyheter. Kanske kommer det att bli intressant att följa utvecklingen (eller avvecklingen) för de f d socialliberala folkpartisterna. Snart tvingas man försöka maskera sin dialekt för att slippa skämmas. En ny spik i Skånekistan är att Folkpartiets Skånedistrikt ger sitt fulla stöd till Sabunis kamp för att acceptera ett nära regeringssamarbete med sd-nazisterna. Vad sjutton är det för fel på dagens skåningar? Och hur hysteriskt angelägen får en människa egentligen bli för att komma åt regeringsmakten – oaktat den ofrånkomliga risken att förlora (eventuella) rester av sin trovärdighet och heder? Vidare är det väl också oklart huruvida Volvokoncernen ändrat sig när det gäller att betala ut ohemula bonusar med hjälp av det statliga covidstödet? Det lutar dock åt att Patrullen köpt sin sista Volvo (inte bara av hälsoskäl). Det måste väl ändå finnas någon vit tysk motsvarighet med manuell växellåda och så stora Volvolikheter, att ängshökarna får besvär att se skillnad? Apropå att blåsa stora penningsummor, så har Patrullen hamnat i ett dilemma. Tubkikaren är nu i så pass dåligt skick att det är oklart hur länge den hjälper skådandet mer än den stjälper det. Ska man med oklara framtidsutsikter satsa på en ny tub (det är inga småsummor vi talar om) eller ska man chansa på att den håller ihop längre än sin ägare. OBS! Börja nu inte skicka Kowor 823:or med zoom-okular till Svalgården från alla hörn och kanter av landet! Det här var inte ett sniket försök att komma billigt undan – bara ännu ett försök att visa vilka problem som en fågelskådare kan ställas inför om man slarvar med att ta PSA-prov eller på något annat sätt negligerar varningssignaler!

Dag 69

Både vackrare och smartare än man tror!

Sjöorren och svärtan, från var sin sida om Berings sund, trivs i Halland. Ju längre de gör det, ju större chans för G-Patrullen att kunna vänta in dem nere på udden. Sjöorren drev på Patrullens försök att lösa problemet med hur rollatorn ska kunna lastas in och ur bilen utan att bröstryggen belastas. Och tack vare en mycket nära vän från praktikåret på lantmannaskolan i Svalöv 1971, föddes tanken på att använda en cykelhållare… För en f d arbetsmiljöutvecklare är det ytterst pinsamt att inte ha kommit på det själv😓. Men nu kan sjöorren komma! Rollatorn är lastad och att lyfta den med rak rygg är oproblematiskt! I övrigt är det lugnt på fågelfronten men här hemma går gråsparvarna från klarhet till klarhet. På tre år har evolutionen lett till att arten nu vågar sitta uppe på automaterna och äta. En tjej var först och nu ser hennes barn det som ett naturligt sätt att slippa sitta på marken och vänta på smulorna från de rikas (pilfinkarnas) bord. Kanske har hennes vänskapskrets också studerat och tagit till sig metoden. Nu har de visat ännu ett tecken på god inlärningsförmåga. När Patrullen fyller på mat flyr alla 80 pilfinkarna i panik bort till Allans trädgård. Kvidande och med eld i stjärtfjädrarna! Varje gång och utan undantag. Energislöseri! Kvar i äppelträdet och i rosbuskarna sitter samtliga gråsparvar lugnt och tittar! Utan undantag. De förefaller ha insett restaurangpersonalens relation till fåglar! Ärkekräken från upploppet i Stockholm har däremot inte förstått ett dugg om vårdpersonalens situation. Eller än värre – bryr sig inte. Vore det inte för just personalens skull, skulle man kunna komma på sig själv med att önska åtminstone ledarklientelet ett långvarigt, avkopplande besök i respiratorn. Nu har äcklen dessutom börjat fabulera om ”lögner” och ”mainstream media”. Känns det igen från en annan nyligen aktuell psykopat? Minns vi konsekvenserna? Kommer vi ihåg hur fort det kan gå? Förhoppningsvis inser vi alla vikten av att kväva detta vidriga försök till samhällssabotage i sin linda. Många från dumhögern till extremhögern kommer inte att anstränga sig. Samtidigt är det viktigt att inte skapa en missförstådd martyr. De 20000 kronorna i vite är dock löjligt. Två miljoner vore mer anpassat till skadeverkningarnas omfattning – och lite svårare att få groupiesarna från hälsomats-, kattväns- eller healingorganisationerna att stolt samla in. Nazistcellerna har dock tillgång till stora, gömda skattkistor.

Dag 68

Än så länge ingen kontakt med den amerikanska sjöorren. Troligen rastar den utanför Hemmeslöv norr om Båstad – som vanligt. Under väntetiden har G-Patrullen fått hålla tillgodo med två årsarter – två svärtor och tre steglitser. Åtta kvar till hundra. Breaking news: Just nu kommer ett larm om en rastande amerikansk sjöorre. Och, strax innan dess, ett larm om en amerikansk knölsvärta – båda i södra delen av Laholmsbukten. Troligen har någon av misstag larmat fel art – för det föreligger ju inga svårigheter att se skillnad på dem. Eller så har vi en av varje, vilket ju vore kul – speciellt om båda väljer att resa vidare kustnära via Öland. Nu, sedan all bokföring för Svalgården, svärdotterns företag resp hembygdsföreningen, är klar, tvingas en strandsatt sjukling att ägna sig åt mindre akut och meningsfull byråkrati. Ett sådant exempel är att kontrollera bäst-före datum för de ca fyrtio ännu oätna helnötskakorna. Tanken är förstås att undvika att konsumera dem i fel ordning, men det går ju att göra statistik av allt… Ungefär 48% har utgångsdatum 210602, lika många dagen efter och sedan finns det en vardera för 210902, 211009 och två för 211007. Med tanke på att de skickats från vitt skilda platser från Skåne i söder till Västernorrland i norr, syns det lite märkligt att 96% hade näst intill samma datum. Patrullen har dock inte vetenskapligt lyckats fastställa orsaken. Underlaget bygger på alldeles för få observationer….OBS! Det här är inte ett underfundigt försök att få er läsare att skicka fler! Ett annat vetenskapligt problem har yppat sig här hemma i fågelmatningen, men det får vi återkomma till i morgon. För att återgå till gårdagens skandalscener i Stockholm så är förhoppningen att rättsväsende, vänner till identifierbara dönickar och politiker tar i med hårdhandskarna mot företeelsen i sig och mot de centrala brottslingarna i synnerhet. Polis, läkare, sjukvårdspersonal och regeringsföreträdare har uttalat sitt förakt, men märkligt nog har varken lille Ulf i sandlådan, mjukisnazisten Jimmy, väna Ebba eller någon av nyliberalextremisterna Sabuni och Lööv, haft några synpunkter på beteendet. De brukar ju inte precis vara sena med att spy galla över det mesta. Och samtliga har ju hela tiden krävt hårdare restriktioner. Man tycker ju därför att dessa besserwissrar om några, borde tycka något nu – men inte! Förvånande, och extra tråkigt, är att även v-ledarens reaktioner har uteblivit. Seriösa politiska företrädare borde ju ta tillfället i akt att visa på samhällets enighet. Breaking news 09:40: Det visar sig att det faktiskt ligger en amerikansk sjöorre och en knölsvärta norr om Lagans utlopp. Däremot verkar knölsvärtan vara en sibirisk sådan, inte en amerikansk.

Från i början av veckan: Dag 67

Borta bra men hemma bäst!

Jaha, så var det dags igen! En amerikansk sjöorre passerade igår söderut vid Morups tånge. Troligen kommer den m hj a medvinden från Falsterbo att passera sjöfågelvakten i Blekinge i morgon vid 8-tiden och möjligen kunna ses från Öland södra udde 25 minuter senare. Har den rastat i södra Kattegatt blir det i övermorgon i stället. Den hade behövt hjälpas in på livslistan! Patrullen skulle under normala omständigheter suttit gjuten på udden, men… Flera tokstollar – med ett och samma syfte – brukar samlas i den iskalla marsvinden där nere när en amerikanare är på väg. Småknäppt, kan tyckas. Det går dock inte att jämföra med de komplett hjärndöda idioter som igår ”demonstrerade” mot smittskyddsrestriktionerna. Ledaren själv driver ett s k ”vårdföretag” och argumenten han framförde lämnade inget obesvarat. Spritt språngande galen – men intelligent nog att ha en privat, dold agenda. Övriga intervjuade avslöjade diverse andra absurditeter: sd-nazister, UFO-knäppgökar, religiösa smälthjärnor, möjligen nån enstaka antroposof, djävulsdyrkare, suv-ägare, fullmånetillbedjare, medlemmar i Kattens vänner, alternativmedicinförsäljare, helt normala ungmoderater som ville ta tillfället i akt att bidra till samhällskaos, diverse sportfånar som lider av att inte få kasta bengaleldar på bortalaget, troligen en och annan krögare, varghatare, klimatförnekare, fascistiska nättroll, varianter av alla sorters rättshaverister, homofober, vaccinmotståndare, bilbrännare, kärnkraftskramare, säkert några enstaka elallergiker, abortmotståndare, skattesmitare, fortkörare, våldshuliganer och allmänt lättkränkta – ja, alla som någon gång stoppats ifrån att få göra som de ville. Det vore intressant att få se styrelsens sammansättning och hur de ska lyckas komma överens om en gemensam agenda. En sådan kommer definitivt inte att komma fram via några demokratiska omröstningar – något som de så harmfullt påstår sig sakna i Sverige. När de befann sig ute på Guldbron borde de rimligen ha ringats in och släppts förbi först efter att ha identifierat sig och skrivit på ett papper om att de avstår från all vård om de trots allt skulle få svår covid. De har ju helt klart – var och en – begått brott. Det är ytterst sannolikt att några hundra extra dödsfall och svårhanterade sjukdomsfall blir en direkt följd av gårdagens illdåd. Det vore orimligt att få gå fri från sin del av ansvaret! Troligen kommer dock inte ett enda ärkekräk att åtalas, än mindre fällas. Nä, nu släpper vi det (tills vidare) och berättar i stället om att en kustsnäppa och en rödbena kommit hem. Ja, kustsnäppan har ju förstås några hundra mil kvar.

Dag 66

Kommer en, kommer snart två!

Igår hade webbhotellet problem nästan hela dagen. I G-rapporten från i förrgår spåddes att skärfläckan skulle komma hem som igår. Men medan rapporten skrevs, gled en in över Beijershamn! Undrar om den känner sig ensam där ute på den stora reveln, eller om den direkt inriktade sig på att hitta och muta in den allra bästa upphöjningen i sanden? I övrigt inga glädjande nyheter på fågelfronten. Samtalet med urologen gav inte heller några nyheter – blodprovet var för snålt. Ny åderlåtning igår och idag var han definitivt mer optimistisk än oroad. Även alla invärtes värden var bra😅. En nyhet som vi hittills sluppit läsa om är att Sverige gått under som en följd av att vi inte längre kan supa oss redlöst berusade efter kl 20. Efter att 200 krögare fått gråta ut i alla TV-nyheter, har vi oroat oss över att landets ekonomi vid det här laget ohjälpligt skulle ha kollapsat, att vi planlöst skulle vimsa runt som yra fasaner med gravt ohanterbara abstinensbesvär och att flertalet sektorer förlamats – liksom alla kommunikationer och regionala polisområden. Ja, allt! Märkligt nog blev det inte så, men vi får nog bereda oss på att vada runt i en ny flodvåg av krögartårar. Det enda motdrag som då står till buds är att ha kanalväljaren beredd i handen. En utebliven nyhet som förvånar är att ingen entreprenör börjat tillverka och sälja små ”trafikljus” för entréer till butiker, museer och liknande. Det måste – för en tekniker – vara banalt enkelt att kombinera två ljusstrålar, ett räkneverk, en grön, en röd lampa och en ljudlig signal som avslöjar den som skiter i att det lyser rött. Material & montering kan knappast överstiga 1.500:- och produkten skulle ha köpts till tusentals lokaler. Något enklare sätt att inom ett par veckor bli miljonär, är svårt att föreställa sig. Ja, det skulle i så fall vara att kränga vaccin eller covidpass. Lite så där vid sidan om, givetvis.

Dag 65

Svår morgon! Men inte till följd av cancereländet. I st utifrån morgonens tidningsrubriker. Dådet i Vetlanda är naturligtvis utfört av en allmänt svårt sinnessjuk individ, kanske ”toppad” med religiösa och/eller rasistiska vanföreställningar. Problemet är att oavsett vilket, ger det näring och ökat stöd åt galningarna i ”andra änden”. Antag att det den här gången rör sig om en flykting. Knappast något kan i så fall vara mer uppskattat av våra olika nazistgrupperingar. Katastrofalt är det å andra sidan för hans många olycksbröder/systrar, vars tillvaro ingalunda underlättas. Ökad misstro från allmänheten – och i värsta fall nazistisk våldshämnd – leder till en onödig upptrappning och nya grundskott mot det harmoniska samhälle som mer än hälften av oss vill sträva efter. Varje händelse av detta slag driver över några tusen till sd. En nazistattack får däremot knappt nån enda att lämna vare sig den kristna högern, dum- eller extremhögern. Framtidsoddsen är därmed f n sämre för vårt samhälle än vad de är för G-patrullen… Det är hög tid för en ny, massiv folkrörelse där såväl ärkesvenskar som folk med annan bakgrund, tar aktiv del i arbetet med att bekämpa sådana dåd där galenskapen är kopplad till religiös eller rasistisk dårskap. Det räcker inte med att små vänstergrupper – med sitt på det torra – undantagslöst tycker synd om alla med utländsk bakgrund – oavsett vad de kan ha ställt till med. Det räcker inte heller med att våra medborgare med rötterna utanför Sverige, tillåts krypa allt längre in i sina lägenheter i st för att engagera sig aktivt i demokratiarbetet. Det räcker inte heller med den flathet som rättsväsendet hanterar nazistiska övergrepp mot minoriteter av olika slag. Folkrörelser förde vårt land framåt i mitten av 1900-talet. Nu är det dags igen. Det var länge sen sist. Nästa obehagliga nyhet gällde 100 ungdomar – troligen brats från inre Stockholm – som arrangerade en spritfest utanför Åre. Likt råttor, försvann de åt alla håll när polisen kom. Ingen kommer att lagföras. Det finns anledning att misstänka att delvis samma klientel är inblandade i att toaletter bryts upp inne på restauranger som ju inte får ta in hur många kissnödiga skidturister som helst i sina lokaler. Båda ski(d)t-händelserna är exempel på vettlösa ageranden som i slutänden garanterat tar död på fler människor än vad som kan bli resultatet i Vetlanda. Nåväl. Det blev inget om fåglar idag, mest beroende på att det är något dygn kvar tills nästa vårart dyker upp. I morgon har vi den första öländska skärfläckan här och den 16:e landar den första sädesärlan med ett glatt ”tse-litt” nere vid vindskyddet på udden! Håll ut! Gör nåt vettigt medan du väntar.

Dag 63

Här syns jag nog inte. Ingen förväntar sig väl en jorduggla inne i en en?

En liten rättelse är på sin plats. SVA har fått in många rapporter från vår region men enligt uppgift ännu ingen individ med influensa. I Skåne har viruset däremot hittats i flera vitkindade gäss och på berguv, pilgrimsfalk o ormvråk men ännu ingen örn. Vill man i Mörbylånga kommun ha hjälp med att ta hand om en sjuk/död svan kan man ringa till Sten Forsberg 0485-47000 (vx). Ugglor ska väl rimligen klara sig och nu är det full fart på katt- och hornugglor här på Öland. Var man än bor i landet, där det utlovas en lugn och stilla natt, rekommenderas en tur ut i skogarna. Stanna till och lyssna i småbyarna längs vägen. Vissa arter bor ju människonära. Bästa tid är de tre första timmarna från skymning och framåt. Eller motsvarande period före gryning. Då kan tjädrar och orrar bli en bonus. En del av G-rapportens läsare bekymrar sig i första hand om Patrullens hälsa. I det ämnet kan nämnas att konsekvenserna av akutoperationen klingar av – oändligt sakta, men hittills i rätt riktning. Nu har också den nya, svindyra cancermedicinen inmundigats i två veckor och inte en enda av de möjliga, elaka biverkningarna har visat sig. På torsdag kommer en uppföljning av nytagna blodprover att kommuniceras av ansvarig urolog. Då får vi se om tabletterna är sockerpiller eller inte. Dels ska de ju ha gjort avsedd nytta, dels ska helst inga invärtes besvär avslöjas. Det är minsann spännande att vara sjuk….. I övrigt rullar det på utan allt för många dumheter. Dock är det bekymmersamt och motbjudande att Vänsterpartiet i snart nog varje fråga hjälper extremhögern i försöken att få till ett nyval. Som om vårt land inte hade nog med akuta problem redan. Ett nyval nu vore förödande. Tids nog är det dags för folket att säga sitt. Dessutom är det fullständigt hjärndött att inbilla sig att en enda fråga skulle få ett resultat som vänstern önskar sig. Nu senast vill man att vi ska köpa vaccin via någon bakväg, vilket förstås är mer eller mindre omöjligt om kraven på säkerhet ska uppfyllas. Det enda skälet till pajaseriet är att de blåbruna ska få massmedial uppmärksamhet, något som (v) både borde inse och – inte minst – bidra till att undvika. 

Dag 62

I riskzonen! Håll undan döda sjöfåglar! Kolla på sva.se!

En känsla av succé (visserligen i division 6, invaliddivisionen) infann sig igår. En prutgås som betade en km ner mot havet bakom sluttningen, blev uppskrämd av en havsörn just precis när Patrullen passerade. Och under eftermiddagsutflykten kom en yngre kungsörn flygande framför bilen! Två trevliga arter till in på årslistan. 89 nu. I div 6 är det en hög siffra den 1/3! En viss förstämning råder samtidigt. Allt fler svanar hittas döda och det mesta talar för att det är fågelinfluensan som slår till. Ser du döda sjöfåglar så är det mycket värdefullt om du rapporterar in det till din kommun – för bortforsling och ev vidarebefordring till SVA. Det är så illa att man i Skåne nu konstaterat fågelinfluensa hos berguv, havsörn och ormvråk! Vissa arter vill SVA ha in. Ring gärna SVA 018-674000. Viktigt är att få bort liken innan örnar och andra intressenter hittar dem. I övrigt rullar diskussionerna på i de två enorma jätteprojekten som utreds sedan en tid – dragningen av spår för snabbtåg och utbyggnaden av elöverföringen från norr till söder. Visst skulle man kunna göra mångmiljardbesparingar om man samordnade projekten? Merparten av markarbetena skulle kunna samordnas, liksom flertalet av förhandlingarna med drabbade markägare. Även vid en hård expropriering bör intrångsmiljarderna kunna pressas ned till en halvering. Bara en ide’ – take it or leave it, om du råkar ha kontakter med ansvariga.

Dag 61

Tundrasädgås – långväga ras

Ängshökarna kan slappna av. Vita Volvon rullar vidare utan en enda prick! Sen gäller det bara att Ängshöksterapeuten själv kan rulla på – med eller utan rollator. Efter två synnerligen smärtfria dagar känns det hoppfullt. Utan hjälpmedel går det att promenera 30-40 m, men det gäller förstås inte i 50 cm hög lusern.. Nån annan måste göra de jobben fr o m i år. Under resan till besiktningen saknades bara spillkråkan. Reservföraren var med. Stort tack till Håkan Olsson. Igår försökte Patrullen sig på lite sträckspaning. Det fungerade bra – bortsett ifrån att sträcket var nära noll. En ensam sillgrissla räddade det hela liksom fyra sädgäss lite längre upp på ön. 13 årsarter kvar till 100! Och även idag förväntas bra skådarväder. Glädjande är också att de släktingar och andra som trängde sig före i vaccinkön i västsverige nu inte får sin andra spruta. De doserna kommer i st äldre-äldre tillgodo. Bra tänkt även om beslutsfattarna behövde få hjälp med att tänka. När vi ändå är inne på sjukdomar är det dags att åter uppmana alla män att gå och ta ett PSA-prov. Den som tvekar rekommenderas en genomläsning av de senaste månadernas Gryningsrapporter. Glöm heller inte att ta upp saken med era vänner och bekanta – även om de inte är fågelskådare. Konsekvenserna av att negligera risken är förödande för fågelskådare men i högsta grad även för ”vanligt folk”. I morse spelade gårdens ringduva – ca tre veckor tidigare än vanligt. I grannen Allans kastanj satt byns första starar – ca två veckor för tidigt. Ur led är tiden.

Dag 60

”Spillkråka eller inte spillkråka”, ”Godkänd eller inte godkänd”. Det passar bra att travestera Hamlet denna dag då Vita Volvon ska tas genom nålsögat uppe i Oskarshamn. I övrigt finns det chans på några spetsbergsgäss på fälten vid Triberga. Nyheterna i övrigt är få. Möjligen kan man förundras över hur det är möjligt att flertalet av dem som röstat på kd ser sin Livets Ord-uppfödda ledarinna som ett föredöme för ett parti som sägs bygga på kristna värderingar. Och då är hennes senaste schabbel med husaffären egentligen bara en obetydlig – kanske t o m irrelevant – detalj i förhållande till alla övriga obehagliga drag hon visar upp. Det måste vara störande för alla som med sin religion i botten, gör stora uppoffringar för att hjälpa sina medmänniskor. Apropå svår religiös galenskap går det inte heller att se mellan fingrarna på uppgifterna om att hundratals sörjande – om och om igen – samlas vid begravningarna i bl a Södertälje. Det här fungerar ju som en evighetsmaskin. Några nya smittas varje gång. Några av dem dör. Nya avsked samlar nya folkmassor, som i sin tur…. Det visar möjligen att vi hittar religiösa smälthjärnor oavsett vilken variant av gud man tillbedjer. Även Mammon lockar stora skaror….  ’Ni kan inte tjäna både Gud och Mammon’ lär det ha varit någon som sa runt år 0 i vår tideräknings början. Tyvärr verkar han ha haft fel.

Dag 59

Strandskjora? Marsspit? Tjald? Strandskata?

Nu har bläcku nått även Gotland. Några marsspitar har dock inte setts till där hittills. Och här på Öland har vi inte heller någon rapport om anlända strandskjoror. Till Bohuslän har tjalden däremot kommit. Första sjututan kom till Kvinsgröta tidigt morse. Och tiokknebblingarna (täcklingarna) fortsätter att äta de gotländska (resp öländska) fågelvännerna ur huset. Nåväl, det är tur att vi kunnat enas om gemensamma namn för fåglarna. Annars hade det blivit besvärligt att diskutera våra observationer med utsocknes. Mindre självskrivet är det när det gäller det senast uppkomna gnället i corona-Sverige. Nu är regionerna plötsligt upprörda över att den vanligtvis så förhatliga pappa Staten inte har skrivit centrala detaljdirektiv för hur vaccineringen ska gå till på den regionansvariges näsa. I alla andra sammanhang kräver i stort sett alla organisationer, partier och enskilda att alla beslut ska decentraliseras ut till dem som har den lokala kunskapen och de lokala förhållandena klart för sig. Det är inte svårt att föreställa sig vilket ramaskri det skulle ha blivit om situationen hade varit den motsatta. För h-e! De ansvariga har ofattbart bra betalt, just för att de är så oändligt erfarna, skickliga och lösningskapabla. De borde akta sig för att kunna blandas ihop med handlingsförlamade krögare.

Dag 58

Ännu en riskbenägen individ – 15 mars 2011 på Svalgården.

Volvon Vit diagnosticerades inte med några avgörande funktionella fel. På lördag avgörs om han lider av några trafikfarliga tillkortakommanden. På fågelfronten fortsätter vipor, lärkor och gravänder att svepa in över våra gränser men mest oväntad var definitivt den ladusvala (!) som upptäcktes i Halland igår. ”Hur tänkte du egentligen?” kommer hans vänner att fråga honom när de ansluter i slutet av april. Om han lever då. Mest komiskt sen igår är upptäckten av alla möjliga fel i de ljudböcker som blivit populära på senare tid. Helt outstanding, lika ofattbart som ladusvalan i Halland, är det längre avsnitt där inläsaren slumrade till och där underhållningen bestod av hans djupa andetag och snarkningar. Prasselljud och elektriskt knaster förekom också, ej sällan just när det var som mest spännande. Avgörande ord blev ohörbara. Fågelkoppling? Jodå, för många år sedan (tidigt 1900-tal) kunde man rapportera in kul arter på Naturbokhandelns telefonsvarare. Dessa sammanfattades sedan manuellt på ett larmnummer som gick att nå (om man var hemma eller hade turen att hitta en telefonkiosk). Den 1 april ett år, läste Staffan Rodebrand in ungefär följande meddelande: ”Idag upptäcktes en ny art för Sverige ca 200 m nordost om kyrkan i ”xzxx3zx”. ”yxz##zzzxxx” har setts i Danmark tidigare, men aldrig i Sverige. Observera att parkering finns i anslutning till ICA-butiken i ”xzxx3zx”. Parkera således inte vid ”xzxx3zx” kyrkoparkering”. Man behöver inte vara hjärnkirurg för att räkna ut hur många desperat upprörda samtal som därefter ringdes till Staffan, hans fru, anställda på NB m fl. Troligtvis överbelastades Televerkets lina till Öland. Mest motbjudande sen sist är beslutet i Västsverige om att de chefer som tillskansat sig och sina familjemedlemmar vaccinets första dos, nu ska få sin andra dos. Självklart ska dessa doser i första hand gå till dem i riskgrupperna som ännu inte ens kommit i åtnjutande av sin första dos! Nån djävla ordning måste det väl ändå vara även i ett nyliberalt egosamhälle!

Dag 57

Den bruna skylten kan vara relevant, men…..

Idag ska Vita Volvon in på service vilket är hårfint mindre oroande än ett uppföljningsbesök på urologen. I övrigt råder det nyhetstorka inom de nyhetsområden som G-patrullen fått för sig att bevaka. Dock går det inte att helt lämna morgonens huvudnyhet om ’shaking baby syndrom’. Det visar hur enkelt det är att hetsa upp oss vanliga dödliga m hj a upprörande reportage om hur våra medicinska, sociala och rättsliga instanser hanterat detta problem. Det visar också hur oerhört svårt det måste vara att tvingas vara den eller de som satts att fatta beslut i vissa (faktiskt väldigt många) frågor – speciellt om besluten inte kan tillåtas att dra ut på tiden. Betänk att inget beslut hade fattats och barnet hade hittats misshandlat till döds två veckor senare. Det hade lett till exakt samma typ av hetsande rapportering. Och vi hade blivit precis lika upprörda. Det som alltid saknas i förmedlade nyheter är en diskussion kring just svårigheterna, men man kan ju börja med att själv ta en funderare på hur man skulle agerat. Det är ungefär lika svårt som när man tror sig ha hittat en liten gröngrå rysk sångare, aldrig tidigare sedd i Sverige och som ser precis ut som alla de andra. Man måste fatta beslutet snabbt och man måste larma ut den snabbt. Gör man inte det kommer man att fjättras i bojor på torget i Mörbylånga. Skulle det sen visa sig vara en vanlig gransångare, kommer man att fjättras i bojor på samma torg – av de tvåtusen som kört ner i onödan till Öland. Skillnaden är att vi skådare har möjligheten att larma ut fågeln som ’osäkert bestämd – skådare behöver hjälp’. Det kan inte läkaren eller socialassistenten.

Dag 56

Nu verkar det finnas vipor och lärkor överallt. Därmed riskerar man att få för sig att de varit här hela tiden. Att – som i så många andra sammanhang – bli avtrubbad! Och det vore ju ett oförlåtligt slöseri med glädjeämnen. Nu gäller det i stället att till fullo njuta av dessa pionjärer halva mars ut – sen kommer massor av nya livskvalitetshöjare inglidande från hela Gamla världens alla hörn. Igår hanns i alla fall snösparv med innan den arten inom kort drar till fjälls. Och en kungsfiskare – som också den kommer att tvingas söka sig över sundet – till nån trögflytande å med rejäla nipor. Den typen av biotoper hittar man inte på Öland.

Dag 55

Kort paus.

Gårdagen blev årets bästa dag på alla sätt, möjligen med undantag av att Rödluvan skrämts bort av tre havsörnar när Patrullen med son väl kom dit. Nytt misslyckat försök idag! Totalt kunde hela nio nya årsarter räknas in igår, bl a vårarterna tofsvipa (20), gravand (5), skogsduva (2) och sånglärka (4). Lärkan i Eketorp sjöng för full hals och det gick helt enkelt inte att låta bli att stanna till en kvart för att njuta av hans ljudliga jojo-flygningar. Han är tidigt ute – och må han orka hålla på ända tills en tjej har vägarna förbi!!! Som tidigare sagts: det är en ynnest att ännu en gång ges chansen till detta! Dagens bra-att-veta för fågelskådare: Rollatorn visade sig erbjuda en näst intill perfekt sittplats för tubspaning! Nu återstår bara att hitta på ett knep att få den in och ur bilen utan att överbelasta ”armeringsjärnen” mellan bröstryggens kotor… Idag hittades åtminstone två adulta bläsgäss i den från dag till dag växande flocken grågäss. Och nu dräller det av vipor och lärkor, plus en rapport om två tranor en bit upp på ön. Apropå sådana – under natten mellan den 24:e och 25:e mars ska man hänga upp en strumpa för att tranan ska kunna leverera godis på ett säkert sätt. Med tanke på att det finns tranor här redan nu i februari, kan ju den optimistiske för säkerhets skull göra ett försök redan i övermorgon. Det verkar ju som om vissa tranor inte längre kan hålla koll på vilken månad det är. I Patrullens fall inväntas dock mars – det är ju minst sagt redan knökfullt med Helnöt i strumpan på Svalgården…!

Dag 54

Du milde tid! Det finns inget speciellt att förmedla idag! Inte under ett enda av senare tids ordinarie teman – sjukdomstillstånd som fågelskådare bör undvika, oväntade fåglar eller galna politiska utspel. Jo, förresten! 3 större strandpipare har kommit hem till Öland plus ännu en vipa. Och årets första trana har landat ensam vid Hornborgarsjön! Det måste ha föranlett samma beslutsångest som den vi upplever när vi kör in på en p-plats för 600 bilar där bara en plats är upptagen! Var ska jag landa!? Ångest plågar f t nog också vår samlade dum- resp extremhöger, de ”Tjugofyra forskarna” och hundratusentals andra självutnämnda epidemiologer, när det nu visat sig att Sverige hittills under året har en av de allra lägsta överdödligheterna i Europa. Om denna statistik visar sig vara korrekt framtagen, är det ett hårt slag mot alla fakenews-grupper. Och mot hällörade Ebbas konstaterande att Lövén ”med berått mod tagit livet av tusentals äldre”. Eller förresten – det bekymrar förstås varken dem eller guds utsända i Sverige, ett skvatt. Det är ju bara att hävda motsatsen på nätet. Nåväl, nu är allt som inte fanns att förmedla, förmedlat. Därmed är det dags att åka ut och presentera Patrullens äldste son för den rödhuvade dykanden nere i det Blå havet utanför hamnen…

Från förra helgen: Dag 53

Granmes?

Resan till Kalmar i förrgår gav entita, nötskrika, småskrak, svartmes och stenknäck. Svartmes, förresten! Alla fågelnamn med svart, vit, röd, brun eller gul kanske måste byta namn i linje med en samling knäppskallars krav uppe på Konstfack. Dom har fått för sig att namnet på utställningshallen Vita havet är rasistiskt! Och att namnet å det snaraste måste bytas. Det är just den typen av identitetsidioti som kan driva ytterligare något tusental människor (som troligen aldrig ens hört talas om Konstfack förrän nu) i riktning mot sd-nazisternas ”varma” famn – naturligtvis precis lika tanklöst det. Så tala om kontraproduktivitet! Just tanklöshet är nog den faktor som driver på den farliga polariseringen – det i särklass största hotet mot ett harmoniskt samhälle. Tanklöshet i den ena änden inducerar tanklöshet i den andra. Och i det här fallet blev det än värre, nästan lite komiskt, när initiativtagarna ombads försöka förklara storheten i sitt hugskott (eller ”projekt”, som de kallar det). Knappast någon genomsnittsfuntad människa kan ha förstått ett uns av innebörden i det mumbojumbo-snacket! Nåväl. Hoppas att det rinner ut i Vita havets sand. Tillbaka till huvudfrågan. Granmes? Tja… Kortstjärtad mes? Nej, uppenbart lytesrelaterat! Storhuvad mes? Nej, förmodligen samma problem där. Vitnackad…. nej, nej, nej förlåt, förlåt för tusan. Där slog tanklösheten till! Det får helt enkelt bli granmes.

Dag 52

Gårdagens bonus

>25 tvåhundragrammare Helnöt har nått Kvinsgröta! Nu tvingas Patrullen (lite motvilligt) att tacka nej till fler, men samtidigt måste den oerhörda tacksamhet och glädje över allas visade empati, framhållas! Det känns minst sagt överväldigande! T o m tårar har fuktat ögonvrån – allt enligt Patrullens observanta husföreståndarinna. Vissa försändelser har bilagts trevlig info om allt fler sjungande talgoxar. En vipa sträckte i förrgår norrut förbi Mellby och sen vinden vridit upp mot sydvästliga, ”varma” vindar, kan vi utöver fler vipor, hoppas på lärkor och gravänder – alla med en obeveklig hemlängtan. Det skapar hopp! Snart vänder det – även om bakslag då och då kan förväntas grumla glädjen. Att få uppleva ännu en ny vår har alltid varit en förhärskande förhoppning – och den känslan har på intet sätt minskat med åldern. Gårdagen dominerades av ett besök på urologen. Praktiskt taget allt var så OK det kan vara och fr o m nu har den definitiva kastreringen påbörjats – en ny sorts hormoniell behandling med en sanslöst dyr medicin – ännu ett skäl att känna stor tacksamhet för att ha råkat födas i Sverige. Högkostnadsskyddet, d v s skatten – som somliga av oss inte har försökt fiffla bort – täcker upp! Nu får vi se om Patrullen förvandlas till en sopran som börjar googla på mensskydd och graviditetskomplikationer… men det får man väl i så fall ta som en man…. Hmm…det där blev invecklat. Nåväl. På hemvägen kunde fyra nya årsarter hängas in. En bra dag! Det enda tråkiga infann sig när Rapport avslöjade den omfattande hat- och hotkampanj som riktas mot tjänstemän på Folkhälsomyndigheten och våra regionala vaccinsamordnare. Rimligen måste polisen uppdras att kraftigt öka jakten på de enskilda praktäckel som producerar eller förmedlar bl a rena dödshot. Det rör sig inte bara om sd:s alla hjärndöda nättroll. Vi hittar även väletablerade forskare och affärsmän i diverse discipliner – med ett gemensamt: de besitter centrala positioner inom den slutna, nynazistiska toppcell som vädrar morgonluft och samtidigt obekymrat är redskap för bl a den ryska m fl andra främmande stater. När vi väl naglat fast ett dylikt ärkesvin bör straffskalan ligga på mellan fem och femton års fängelse – beroende på hotets och förföljelsens art och omfattning! Ett internet som tillåts löpa amok är ett lika stort hot mot vår framtid som kollapser i klimat och biologisk mångfald. Eller i allt slugare virus. Allt i ett dödande samspel.

Dag 50

Nu kan parakiten ha fått nog av alla nyfikna skådare och skränande fasaner i Kastlösa. Allt tyder på att hon flytt till Torhamn i Blekinge. När det gäller skådarnas intresse kommer hon att bli besviken. Dykanden verkar däremot inte hysa några liknande planer. Körde (själv!) ner och tog en titt på honom igår. För ev manliga läsare som ännu ej tagit ett PSA-prov, vill jag förtydliga en av konsekvenserna: det är mycket svårt att stå upp och spana i tuben i särskilt många sekunder!!! Fr o m nu måste hjälpmedlen utökas med något sittdon! Tänk på det om du är en man med fågelböjelser! Ruggig tanke, eller hur? Ring din vårdcentral! I helnötsfrågan har oroande information flutit in från Oskarshamn. Helnöt kan ha ersatts med ”choklad med popcornsflarn”! Med Alladinasken i färskt minne, där trillingnöten utan förvarning ersattes med nån sörja av lakrits och lingon (eller något liknande otänkbart), är det inte konstigt att man blir uppskrämd! Dock har fyra (!) helnöt skickats med post från Köping!! Jättetack! Det har varit som att otåligt gå och vänta på den andra vaccindosen! Från Kolmården har en av Svalgårdens gäster ringt till vår nya butik i S Möckleby och utkrävt svar på när Helnöt åter finns på hyllorna. Stort tack för allt engagemang. Och tack för alla erbjudande om hjälp med resan till bilbesiktningen. Livet börjar ta sig! En välfungerande sjukvård i kombination med empatiska vänner, överträffar alla tidigare positiva livserfarenheter.

Dag 49

Jag visar mej gärna!

När livet plötsligt vänder är det vissa nödvändigheter som glöms bort. Precis när G-Patrullen trodde sig vara ikapp med det mesta, visade det sig att Vit måste besiktigas i febr 😱. Sen privatiseringsgalenskaperna sköljde in över landet, finns nu närmaste riktiga besiktningsstation i Oskarshamn (!), d v s lite utanför Patrullens nuvarande aktionsradie. Det finns kanske någon som längtar till Oskarshamn och kan tänka sig att följa med som reservförare på en liten utflykt dit lördagen den 27 februari…? Varje gång resan gjorts under de senaste åren, har en spillkråka flugit över E22:an. Inte mycket att locka med, men.. (Patrullen är fullt vaccinerad till följd av sjukdomen, så smittorisken är minimal). Apropå vaccinering och privatiseringseländet har nu flera skumma privata vårdcentraler hejdlöst börjat vaccinera fullt friska 25-åringar. Hur in i h-e kan respektive region se mellan fingrarna på detta? Vi kan riskfritt satsa en slant på vilka som styr i aktuella regioner. Detta var förutsägbart och likt förbannat sker det – med hundratals äldre-äldres liv i potten😡. Det måste bli ett slut på all kriminell dränering av våra skattemedel. På samma sätt som gäller åt andra hållet. Kommun och stat får inte, och ska inte, starta upp exempelvis korvkiosker, krogar, bensinmackar, arkitektbyråer, bilfirmor eller icke-samhällskänsliga industriföretag. Nåväl, i övrigt är vår dykand kvar, liksom kornsparven och vattenpipen lite längre norrut.

Dag 48

Skrämmande bildbevis! Handlarnas eller Marabous fel? Nej, Tegnells förstås, som alltid!

Två timmars prickfri bilkörning , bl a längs de snödrivstrånga och glashala småvägarna genom Mittlandsskogen. Och där! Mitt på vägen – inramade mellan drivorna – tittade två fåglar förvånat upp mot Vita Volvon. Tyvärr hade de nåtts av den varning om vita Volvobilar som kablats ut på senare tid. De kom dock inte undan helt. Patrullen hann kolla i backspegeln, nita och få upp kikaren innan de lyfte. Det visade sig vara två dvärgbeckasiner!! Mitt i vintern! På en isgata! Arten hade blivit svår att få in på årslistan med tanke på att vattensjuka tuvmarker inte längre är tillgängliga för Patrullen. Lärdomar från körningen: 1) var ännu defensivare än tidigare, d v s fatta ännu tidigare beslut om sådant som upptäcks flera hundra meter längre fram – även om det inte är särskilt alarmerande. 2) Försök att alltid anträda en korsning i 90° – det går f t inte att vrida nackpelaren mer än så. 3) gå ur bilen två gånger i timmen för en kort stunds fotgympa. 4) drygt två timmars körning ligger f n på övre gränsen för vad som är lämpligt. 5) daglig träning av tålyft och försiktig ryggträning bör intensifieras. Vad mer oroande är, är att leveranserna av Helnöt till butikerna på södra Öland uppvisar samma nedgång och osäkerhet som när det gäller covidvaccinet! Varken på Almérs, i Grönhögen, S Möckleby eller i Mörbylånga, finns det en enda kaka att få tag i. Och problemet i Helnötsfallet är att det långt ifrån bara är två doser som erfordras! Frågan är om handlarna på södra Öland plockar hem och fördelar alla Helnöt till släktingar och grannar? Apropå nötter – även en nötväcka tog sig in på årslistan under gårdagen.

Dag 47

Min näbb lämpar sig inte för att tillreda fröer.

Kan en fågel månne ägna sig åt civil olydnad? Njae, men en av Svalgårdens rödhakar försöker. Hen beter sig på två sätt som av artfränderna åtm skulle beskrivas som ’otillåtet avvikande’: 1) denna insektsätare livnär sig just nu uteslutande på hampfrö, som hen 2) tillskansar sig genom att sitta uppe på automaten och mata in frö efter frö. Det enda som skiljer hen från pjoddar är att hen sväljer fröna hela – inte olikt hur Patrullen hivar i sig dussintals med smärttabletter. Civil olydnad kan man definitivt inte kalla det som den grupp ”forskare och ’andra’(!)” som via ett dolt covidforum försöker försätta Sverige i sämsta möjliga dager ute i världen. Och här hemma, förstås. Här har vi landets i särklass största och farligaste svin. Att avskeda dem från sina resp befattningar vore kontraproduktivt och fel men av rena säkerhetsskäl vore det lämpligt att deras namn, nunor och professioner offentliggjordes. ”Forskare” är ju allt från kärnfysiker, nationalekonomer, vapenutvecklare, marknadsförare, skallmätare eller simpla navelskådare. Och säkert någon medicinare för syns skull. Det enda gemensamma de har är att de hatar demokrati och att de likt vårt nazifolk kan ge sig på och dödshota motståndare efter att först ha förklarat dem för ”sjuka i huvudet”. Kan vi hoppas på att SÄPO bryr sig om att ha koll på dem? Kan MSB bidra med att intensifiera sina varningar för fakenews och andra medvetna samhällssabotage? Apropå varningar – Vita Volvon framfördes igår hela 17 km utan tillbud – men med fem nya årsarter i bagageluckan! Summa 61 nu. Mer om detaljer och slutsatser i morgon. Nytt övningsförsök i e m.

Dag 46

Idag finns det praktiskt taget ingenting att förtälja. Fåglarna bär sig åt som det förväntas av dem – möjligen har en av Svalgårdens talgoxar lämnat in. Hon satt blickstilla och kurade på en gren genom hela skymningen. Även vädret sköter sig – visserligen polarkallt men ingen kuling och ingen nysnö. Patrullen mår hyfsat men ser fram emot den storm som väntar sedan det visat sig att danskar och norrmän kramar ut sju doser vaccin ur varje flaska medan vi tar ut sex. Nu kommer extremhögern och de ”24 forskarna” att kräva Hallengrens avgång och en insändarflod kommer att hävda skandal. Om det varit tvärtom – Sverige hade kommit på något sätt att tvinna ut en 7:e dos – ja, då hade extremhögern, de ”24 forskarna” och darknetfolket krävt Hallengrens och Tegnells huvud på ett fat. Det intressanta vore – som vanligt – om varje enskild och upprörd politiker, forskare, nagelterapeut, rallyförare eller influencer, försökte sätta sig in i situationen att det var just han eller hon som hade det slutgiltiga ansvaret för att fatta svåra beslut. Inte lika roligt. Inte lika lätt. Men typiskt för alla som lider av Dunning-Krugersyndromet (googla gärna). Ett beslut som Patrullen ska fatta idag är att testa bilkörning på biltom väg. Så långt ett relativt enkelt beslut. När det sen gäller att utifrån resultatet fatta beslut om fortsatt bilkörning eller inte, kommer det att bli mer delikat – eftersom det då blir den egna och andras hälsa som sätts på spel.

Dag 45

Ja,ja, gå du förbi. Jag kan vakta huset – och småfåglarna…. Foto: E Schildt

Vår dykand är kvar och därtill några hyfsat oväntade vadararter nere på udden. I södra Skåne håller en större skrikörn hov och råkar man ändå vara där nere finns även en dvärgsparv i NV och en svarthalsad trast i NO som man kan ägna lite tid åt. Dagen happening är dock en hornuggla som vaktar en skådares yttertrappa i Össby. Tala om att ha respekt med sig! Skådaren vågade (ville) inte gå förbi för att åka till jobbet och tättingarna i matningen vägrade käka frukost. Ugglan satt dock lugnt kvar medan Else-Britt tog sig förbi! I övrigt har Patrullen under gårdagen fått vaccinspruta nr 2 och ledarinnan för den svenska kristna extremhögern har nu bestämt sig för att hon vill ha två nya kärnkraftverk. Därtill måste ett nytt enormt slutförvaringslager få plats i budgeten. Nu ska det bli intressant att se om kvarvarande lilla klick folkpartister tycker att tre nya verk vore mer relevant (nästan ett kraftverk per medlem…) och om lille Ulf därefter höjer till fyra. Oavsett vilket, kan det ju – precis som allt annat – enkelt finansieras m hj a skattesänkningar. Hälsningar G-patrullen.

Från i förra veckan: Dag 44

Sjuk eller tillitsfull? Rådjuret låg lugnt kvar när hemtjänsten passerade. Synd att man inte har lite ensilage till övers.

”Vår” rödhuvade är kvar – innanför ören – i lä från isvindarna. Han har nog övervägt att lämna in sin kompass på service. Vi behöver ingen sådan – vi kommer ändå ingen vart. Möjligen kan vissa av oss ha anledning att justera vår inre kompass… Det är ofattbart att hemtjänstens och hemsjukvårdens underbara personal kan nå alla sina patienter under de här förhållandena. Som vårdtagare behöver man bara hålla koll på att det finns snus, mat, ved, äpplen till koltrastarna och helnöt hemma. Ett helnöt anlände med posten igår – troligen ända från Värmland! Tack, du gode, anonyme välgörare! Att elen funkar är också ytterst tacknämligt! Igår sändes en utfrågning om just detta. SVT-reportern ansträngde sig till sitt yttersta för att understödja vår extremhögers krav på utbyggnad av ny kärnkraft. Han kommer att få ha jobbet kvar om vi skulle ge sd-nazisterna tillfälle att ta över public service. Det alla glömde bort – inklusive intervjuoffret, som sällan fick tala till punkt – var att vi en gång för alla röstade bort denna livsfarliga och oekonomiska kraftkälla – senast 2010. Utan det beslutet hade inte en krona satsats på alternativen. Nu har vi snart ”bara” ett problem att lösa nämligen att se till att vi kan skicka all överskottsel från där den f t produceras till där den f t behövs. M a o ett gyllene tillfälle att långsiktigt tillskapa flera tiotusentals meningsfulla jobb – inte minst i glesbygderna. Hoppas att rätt personer har sådana planer och samtidigt förkastar tankarna på en förödande satsning på biobränsle. Vi vill gärna ha kvar våra skogar och vi vill definitivt att det är mat som odlas på våra åkrar! Inte flygbränsle!

Dag 43

Hamnen i vinterskrud. Och därute ligger kanske den rödhuvade kvar!

Fortfarande ont om fågelrapporter – men desto fler snövarningar via vår Whatsup. Även hälsotillståndet är relativt konstant, men – vid (de allt färre) tillfällen då smärtan sticker upp sitt fula tryne – väller nån typ av ilska ut för småsaker. Här kommer ett exempel: Det närmaste vi kan komma ämnet fåglar är gårdagens TV-inslag om distanssimmerskan som hyllats för sitt imponerande (men fullkomligt meningslösa) simmande runt Öland. Hon har nu uppenbart drabbats av akut hybris och ondgör sig över det hemska svenska samhället som missunnar distanssimmerskor att simma iland i fågelskyddsområden (i det här fallet Schäferiängarna). Visst kan man se brottet som ytterst lindrigt, men hennes försvar ”att det minsann gick bra runt Isle of Man men inte i (vårt löjliga) Sverige”, är så korkat att hon gott kan få svettas lite (för att till slut ändå säkert slippa något som helst straff). Snyftreportaget avslöjade också att hon hyser uppfattningen att just distanssimmerskor inte ska behöva belastas med att känna till vilka lagar som gäller. Förhoppningsvis tar hon sig an Australien nästa gång. Kanske bör hon då vara lite noggrannare med alla små löjliga oväsentligheter – t ex att antalet hajdödade har ökat dramatisk där under 2020…. Ja, det var det närmaste vi kunde komma fågeltemat idag. Simma lugnt!… Patrullen ska också lugna ner sig. Snödrivorna på och vid sidorna av vägarna, överstiger nu två meter. Tur att det inte ligger is på havet! Då hade drivorna matats upp till en femmetersnivå vid det här laget.

Dag 42

30 minuter efter plogning….Inte bra om det larmas en minervauggla nu….!

Fåken håller greppet om oss! Det är f n omöjligt att här bryta mot FHM:s rekommendationer om att hålla avstånd från personer man normalt inte träffar. För att nån ska lyckas komma in eller ut ur byn, krävs en bandvagn. Småfåglarna i restaurangen har också uppenbara besvär med att förflytta sig – trots att det i deras fall rör sig om att flyga ovanför drivorna vilket också kan vara skälet till att de lokala fågellarmen nu bara behandlar viktig information om blockerade vägar – knappt ett ljud om någon fågel. Vi får därför söka oss så långt bort som möjligt från Öland för att kunna komma med några nyheter. Men – i gengäld – vad sägs om den här helt  underbara händelsen? Det är inte utan att man förnimmer en liten tår tränga fram ur ögonvrån – inte minst med tanke på att vissa av oss föddes nästan samma år som Wisdom! Några tårar lär knappast fällas över Trump medan han fr o m idag ställs inför riksrätt. Han kommer inte att fällas – det rör sig ju inte om juridik, bara om en politisk omröstning med försvårande majoritetsregler. Den stora frågan är i stället hur länge Melania står ut med sin psykopat. I bästa fall kommer spektaklet att få våra egna gläfsande fakenewspolitiker att tänka sig för en extra gång. Ja, inte stolpskottet Martin Ådahl (c), förstås.

Dag 41

Tillsammans är vi varma – och starka!

Det börjar på alla plan att tryta med nyheter nu. En högst överraskande kornsparv har dock setts en bit upp på östra sidan och dykanden är kvar. Roligast är det mail som förärades Patrullen från Saxnäsområdet tidigt igår morse. Ur en liten prydnadsholk strömmade plötsligt 1, 2, 3, 4…..8, 9, 10……11, 12, 13 och FJORTON små gärdsmygar ut ur sitt natthärbärge – vissa uppenbart yrvakna! Efter tio minuter var alla ute. Några hade snoozat… I morse var de tjugo! Det här skulle man verkligen vilja få uppleva. Det är typiskt för bl a denna art att solidariskt försöka bemästra natten med hjälp av tät sammanhållning. Undrar hur många rockader som hinns med under en natt? Man kan ju ana att de som hamnat ytterst – med all rätt – ibland kräver ”justeringar”. Kanske har de hela natten tvingats leka ”Hela havet stormar”? Vi får be ägaren till trädgården att smyga ut och tjuvlyssna när mörkret fallit. Man kan väl anta att det hörs ett kort ”rrrrr” varje gång någon lyckas trycka ut någon annan mot holkväggen. Och då kanske även ett grrrrrr….😉 Frågan är också hur det är att ligga underst? Det måste ju rimligen bli ett tryck från 5-10 sängkamrater – d v s ca 50-100 gram. För övrigt blev det ingen bilkörning igår. Ölandsfåk kan inte ens av den mest angelägne anses vara ett passande väder för övningskörning….. Drivorna blir meterhöga på en halvtimme! I stället blev det lite TV-tittande. Lagom komplicerat – och passande för en sjukling – är program som Ambulansen, Inside the ambulance eller 112 – På liv och död. Patrullen har berört detta tidigare, men det är troligt att den här typen av program med fördel skulle kunna visas och vara underlag för diskussioner med barn över 13. Med rätt pedagogik skulle detta kunna bidra till att stärka grunden för ett framtida harmoniskt samhälle.

Från i helgen: Dag 40

Unik fink!

Den rödhuvade var kvar även igår men i övrigt var nog en observation av en övervintrande hämpling den mest överraskande. Till skillnad från alla andra finkar är hämplingen en notorisk flyttfågel. Man tycker att den vid det här laget – i egenskap av fröätare – åtminstone borde ha utvecklat en liten delpopulation övervintrare. Möjligen kan man fundera på om det inte är så många hundra år sen som den nådde våra trakter söderifrån? Nästa stora happening – sedd ur Patrullens mycket snäva synvinkel – var att Vit framgångsrikt kunde framföras trots att Patrullens sammanlevande husföreståndarinna ”förpassats” till passagerarsätet! Ännu ett litet hopp tändes därmed – även om körsträckan vid detta tillfälle inskränktes till 50 m framåt och 50 m tillbaka med backen ilagd! Det kändes dock så bra att en längre körning planeras in så fort vädret ger sitt medgivande. Så se upp för – och håll avstånd – för vita Volvobilar ⚠️ under de närmaste veckorna! En varning ⚠️ utfärdas också för den kristna högerns pågående, försåtliga kampanj som går ut på att försöka få oss att tro att sittande statsminister kommer att göra en Trump och vägra lämna över regeringsansvaret om valresultatet går extremhögerns väg. Det finns uppenbart inga gränser för desperat ohederlighet. Dumhögern har i sin tur sina små egenheter. För att inte tala om Cstureplanspartiet som nu indirekt antyder att det är dags att bränna ner LO-borgen. Framför en brinnande LO-borg poserar en av de mest motbjudande centerpartisterna – lyckligt leende. Är det så politiken ska bedrivas i det framtida Sverige? Hälsningar G -patrullen.

Dag 39

Hallå där! Här bör du upptäcka mej om du inte lagt av helt!

Igår hände det som Patrullen inte trodde skulle bli möjligt på många år – om någonsin. Patrullen kom iväg på ett riktigt ”drag”! Från larmet tog det visserligen minst en halvtimme med allt bök – från tömning av kissepåse, via påklädning, eftersök av mössa och vantar, nedstappling för trappen, ihopfällning och inlastning av rollatorn samt utfällning av tuben. Sen tog det bara fem minuter att nå Gräsgårds hamn där en rödhuvad dykand hade hittats. Att det över huvudtaget blev ett drag berodde på att arten aldrig tidigare observerats i socknen. Och vem vill inte fylla på sin sockenlista? Dessutom var dagen ovanligt smärtfri. I stort sett lika spännande var det att tvingas få sin självpåtagna, asociala isolering bruten. Och jätteroligt var det att se alla närvarandes innerliga hjälpsamhet från det att den Vita Volvon upptäcktes glida ut mot piren. Folk skingrades för att bereda väg, Robert Lager riggade sin tub på anden och några andra hjälptes åt med att ledsaga invaliden ända fram till den – och däri låg den rödluvade faktiskt kvar. Och ingen enda närvarande pratade sjukdomar på hela tiden! Sånt värmer! I det euforiska tillstånd som infann sig, skjutsade Annigun ”kollit” vidare på en liten tur söderut för att köpa äpplen till trädgårdens egoister och ytterligare fem årsarter, bl a en fjällvråk och några trädlärkor, visade sig vara på sitt exhibitionistiska humör. Vid hemkomsten låg ett paket med Helnöt i lådan. Frågan är hur det någonsin ska gå att återgälda allt detta! Hälsningar G -patrullen.

Från i förra veckan och tidigare: Dag 38

Presenten från ängshöksgruppen glädjer inte bara Patrullen!

Det kryllar av koltrastar denna vinter – så även i restaurang Svalgården. Problemet är att de är så in i h-e egotrippade. Tyvärr medger inte Patrullens nuvarande hälsotillstånd att äpplena fördelas ut på många olika ställen i syfte att försvåra för de värsta egoisterna att försvara ”sina” äpplen. Många blir utan – inte minst därför att kajorna i lugn och ro hinner knapra i sig godbit efter godbit medan idioterna slåss. Vi bör överväga en omprövning av artens status som Sveriges nationalfågel! Rådande mandatfördelning i Riksdagen (60-40% i de blåbrunas favör) medför visserligen att trasten väl passar in i den aktuella svenska kontexten. Idag gallskriker den lille i sandlådan mot att en och annan hem- eller papperslös kan komma att få förtur i vaccineringen. Hur många kan det röra sig om? Hur får man ens kontakt med dem? Och vad säger det om dum- och nazisthögerns syn på människovärdet? Och varför blir den lille inte lika rosenrasande över att friska släktingar och vänner till välbärgade chefer på något sätt allt oftare avslöjas med att ha ”råkat” vara på plats när doser ”blivit över”? Fy fan! Och – likt vår kärlek till koltrasten – visar det samtidigt hur lätt det är att bli lurad av förtrollande skönsång. Speciellt om vi blundar samtidigt…. Ingen blåstjärt hittills idag. Men apropå stjärtar vill Patrullen ändå passa på att rekommendera att toalettlocket aldrig ska vara nedfällt under perioder av lös mage…. Resten får läsaren försöka föreställa sig. Ledtråd: barn i lille Ulfs mentala ålder skulle älska att få höra om det. Om och om igen. I vilket fall omöjliggjorde det dagens planerade förmiddagsutflykt.

Dag 37

Kalmars representant igår.

Vad sägs om 14 rapphöns utanför Svalgården, halsbandsparakit och fasan i Kastlösa och en tornfalk vid Kalmar dämme? Parakiten räknar Patrullen – som tycker lite synd om sig själv – helt skamlöst in på årslistan. Och den kan ju faktiskt bli godkänd som spontan om några år. Onkologläkaren fann igår det inte helt osannolikt att Patrullen får den tiden på sig! En bra dag m a o. Och det blir sannolikt hormonbehandling i st f cellgifter. Det beslutet är i och för sig både lätt oroande men samtidigt fåfängt kul – håret får nämligen därmed en fortsatt chans att ramla av i en normal, lugn ålderstakt. I övrigt konstaterar dörrmattan Sabubi – om och om igen på mindre än 30 minuter i TV – att hon inte vill vara en dörrmatta för regeringen. Däremot har hon inga som helst betänkligheter att ställa upp som dörrmatta för våra sd-nazister. Det är skillnad på dörrmattor och dörrmattor! De ska uppenbart klara stöveltramp. Hälsningar G-patrullen. 

Dag 36

Ett höstfynd vid Busken.

I förrgår var det sothönan som skrällde. Igår var det en blåstjärt – i ett halvöde område SV om Halltorps gästis. En blåstjärt är i sig en sensation, en blåstjärt på Öland mitt i vintern är outstanding men allra mest ofattbart är ändå att någon råkade befinna sig på denna gudsförgätna plats och därtill hann reagera – och besitta kunskapen – att artbestämma den! Det blev ingen biltur igår – kateten bråkade igen. Och idag ser det också lite illa ut. Hoppas dock att det stannar vid just den lilla olägenheten – skälet är nämligen ett uppföljningsbesök på onkologen i Kalmar. En liten skiss av vad framtiden har att ”erbjuda”, kommer nog att avtäckas…😱. För våra kriminella nätverk och andra, enskilda skrupelfria avarter av mänskligheten, ter sig framtiden ljus. Det kommer inte att ta många timmar innan vi får höra talas om försäljning av falska intyg för inresande eller fejkade vaccinationsbevis. Det tog mindre än ett dygn för vissa chefer att vaccinera sina närmaste anhöriga. I enstaka fall kan ett sådant handlande troligtvis vara den minst dåliga lösningen, men fr o m nyss måste agerandet dokumenteras minut för minut och bevittnas av trovärdiga personer utan genetiska/ekonomiska kopplingar till chefen. Hälsningar G-patrullen. 

Dag 35

Vad glor ni på? Har ni aldrig sett en sothöna förr?

En sothöna i Gräsgårds hamn övertrumfade de flesta nationella (Radio Kalmar) och internationella (CNN, BBC) toppnyheter under gårdagen. En sothöna i socknen ligger i paritet med t ex entita och nötväcka eller arter som stäppörn och svartpannad törnskata! Synd att man inte hann ut medan den var kvar🤢. Den lär dock ha dragit en hel del lokal publik! I stället tog sig havsörn, pilgrimsfalk och smådopping in på årslistan trots att det hann bli kväll (14:30) innan vi kom ut. Ett nytt, lite  tidigare försök planeras idag – det är ju bra om man kommer ut medan fåglarna är vakna. Veckans test av Patrullens kapacitet visade att ”tiden för hur länge kikaren kan hållas framför ögonen” nu ökat från 35 sekunder till 1 minut! Nedslående var å andra sidan resultatet i disciplinen ”stående utan stöd med kikare för ögonen”. Redan efter tio sekunder svajade kroppen högst betänkligt. Bör ev gå att träna upp. Men bäst vore att ha tagit ett PSA-prov för några år sen. Tänk på det, gubbar! Hälsningar G-patrullen. 

Dag 34

Trappklättrare… Italiensk… Känns lite instabil för en f d arbetsmiljöutvecklare…. Men tack Bagaren för initiativet!

Äntligen lite nya smaskiga sjukdomsnyheter (för dem av er som ev går och oroar sig för vissa behandlingsmetoder i sjukvården). Glädjeskuttet kan tas eftersom det visat sig vara helt smärtfritt att spola kateten ren! Så nu vet vi det. Gråsparvarna i matningen trevar sig också sakta men säkert fram. För tre år sen vågade sig ingen gråsparv upp på nöt- eller hampfröautomaterna. För två vintrar sen tog en adult hona mod till sig och klängde sig fast på automaten. Hon hade väl helt enkelt tröttnat på att behöva sitta och vänta på smulor från de rikas (pilfinkarnas) bord. I fjol vintras hade vi fyra honor som tagit efter (döttrar? evolution?) och igår flaxade för första gången en hane vilt runt och lyckades till slut (panikslagen) klamra sig fast och plocka ut en nöt. Var ska det sluta?! Idag hade Patrullen hoppats på en biltur i st f katetspolning – eller någon annan oönskad överraskning. Det ser dock ut att brinna inne till följd av (tillfälligt?) ökande smärtor från ryggen. En oväntad men kul överraskning, infann sig dock. Ängshöksgruppens medlemmar, tillsammans med Naturbokhandeln, hade samlat ihop en större summa pengar och köpt flera nya matningsredskap till Ängshöksterapeuten som nu kan följa de små matvrakens öden och äventyr från såväl köksbordet som från kontorsstolen! STORT TACK!! Tyvärr inga nya årsarter 🤨. Man kan ju inte få allt. Hälsningar G-patrullen. 

Från eländets början: Dag 33

För fågeltornstest

I syfte att få en uppfattning om vilka fågeltorn som kan bli gångbara (både bildligt och reellt talat) testades trappan till övre våningen. Och det gick bra. Frågan är hur jag ska få med tuben… Klart är att S lund- och Petgärdetornet är OK. Viss oro för tornen i Beijers och Silvåkra råder. Får väl på sikt ta upp tornens höjd och trappkonstruktion med en samtalsterapeut. Nåväl, det blev ingen isoleringsbrytande biltur igår – och inga nya arter. Vi får se hur det går idag. Under natten har inga nya moderata ansträngningar gjorts att kasta ut Sverige i kaos. Dumhögerns agerande kan liknas vid att nattetid tända på vanligt folks bilar för att få nån typ av uppmärksamhet. Eller vid att kasta sten och molotovcocktails mot ambulanser och brandbilar. I den framtida coronakommissionen vore det ytterst värdefullt att även försöka utvärdera betydelsen av olika delar av civilsamhällets goda resp onda insatser. Hälsningar G-patrullen. 

Dag 32

Ur nya Spårboken: Nyinvalidiserad fågelskådare.

Igår blev en kort promenad verklighet. Tyvärr var rollatorn inte anpassad för att klara hur stora snödrivor som helst. Till grishuset, men inte längre. Belöningen blev i alla fall en gulsparv! 43 arter nu. Idag är målet att komma ut på en tur med Vita Volvon. Precis som jag tidigare berättat om år av skräck över att behöva bli torkad i stjärten av vitt främmande människor eller få snoppen invaderad av en ofattbart lång katet, tvingas jag nu låta någon annan köra Vita Volvon. Även det har avlöpt väl hittills. Tyvärr har de senaste dygnen inneburet ett litet bakslag ur smärtsynpunkt. Än så länge går det dock att skylla på strålningen – som enligt ”löften” från onkologen kan medföra ökande smärtor under nån vecka. Vi får se. Från det ena till det andra – finns det nån som vet om man kan se gårdagens semifinal i efterhand. Patrullen valde av hälsoskäl att avstå direktsändningen… Det var tillräckligt hjärtinfarktdrivande att höra dumhögerns argument för att nu KU-anmäla allt och alla. Det värsta som kan drabba våra högerextrema partier är om det så småningom skulle visa sig att Sverige klarat sig förhållandevis bra. Därför gäller det ”för säkerhets skull” att kontinuerligt – på alla sätt – slå split och misstroende bland befolkningen. Fy fan för dessa barnrumpor och deras sandlådepolitik! Tänk om de i st försökte komma med konstruktiva förslag innan ett beslut måste fattas – inte efteråt. Inte ett enda sådant förslag har levererats vid något enda tillfälle. Personligen känner jag äckel inför beteendet, men är beredd att krypa till korset om det i framtiden skulle visa sig ha funnits avsevärda fel begångna. Hälsningar G-patrullen. 

Dag 31

Fågelbordsräkning på G! OBS! De måste inte hållas i handen för att få räknas!

Låt oss börja med det viktigaste (och roligaste). Samtidigt som den vinglöse Gösta tvingas till – och gör allt han kan – för att hålla sig undan, har vår bevingade Gösta gjort hundratals försök att få kontakt med oss. Ett avtal mellan den mauretanska regimen och Milsar (sändarföretaget) har ännu inte slutits. Men tydligen kan man ändå registrera hur Gösta flyger runt i närheten av diverse master. Clyde uppe i Tunisien (?) hörs dessvärre inte av på samma sätt. Avtalsproblem dominerar även i övrigt. För mindre än nån månad sen basunerade EU-kramare ut hur EU – tack vare sin blotta existens – räddar miljoner medborgare genom sin styrka i vaccinförhandlingar. EU har i verkligheten praktiskt taget aldrig betytt något positivt för någon – utöver för storföretag, aktieägare, tiotusentals byråkrater och okänt många välgödda politiker. Och nu är vi där igen. Precis som i våras styrs livsviktiga produkter dit betalningsförmågan är störst. Och nån förhandlare av rang är man uppenbarligen inte heller – det verkar som om man inte ens sparat en kopia på det avtal man påstår sig ha slutit. Nåväl, i södra Kalmar simmar fortfarande ringanden lugnt omkring runt Boholmarna, men i övrigt råder det brist på spännande arter. Å andra sidan står vi i helgen inför den årliga fågelbordsräkningen. Kul grej! Deltag gärna! Man kan göra det inifrån köksfönstret med en kopp kaffe i handen och apropå det kom Patrullen inte utanför dörren igår. Kall snöyra och halka gjorde det mindre lockande. Kanske nytt försök i eftermiddag. Näst roligast idag så här långt, är den järnsparv som kröp omkring öppet i grannes trädgårdsland. Hälsningar G-patrullen.

Dag 30

Oj, oj, oj! Efter 15 minuter in i andra halvlek dristade jag mej till att överge Aftonbladets löpande rapportering för att se matchen på TV:n. Handboll är en livsfarlig sport för äldre tv-tittande personer. Men det ska passas på att sägas att framgångsrik handboll kan bara spelas om 1) man INTE lägger nån energi på att gnälla på domare och medspelare, 2) att man inte agerar döende svanen om något gör lite ont, 3) att ALLA tycker om (ja, älskar) varandra i laget och 4) att man till 100% litar på varandra – att du VET att kompisen kommer i full fart till höger om dej fastän du inte ser honom. Det där har Patrullen lagt märke till även gäller för arbetslivet. Puh! Inga nya årsarter behagade visa sig igår, men målet idag är – om vädret tillåter det – att ta en tur med uterollatorn ner till kanalbron för att se om den är kvar. Hälsomässigt inväntas fortfarande att strålningen ska ge full effekt. Massor med uppiggande sms, mail, Helnöt, chokladhjärtan, skånsk äpplejuice, böcker och ölkorv med alkoholfri öl, har dumpit ner. Förlåt om jag missat något! TACK! Patrullen tolkar det som att det finns fler vänner än fiender där ute. Och på kvällen kom hemtjänsten (!) med två tavlor som med spänning ska avtäckas nu under dagen – så fort Patrullen fått i sig första koppen kaffe. I övrigt är det främst kriminalprofessorns märkliga uttalande om att utanför lagen och bortom alla hedersregler, köpa till sig förtur i vaccinkön, som upprör. Och skapar besvikelse! Här måste ligga en hund begraven! Den mannen har man trott mest gott om under alla år. Vi får se. Att flera småpåvar i den sörmländska vårdapparaten låtit sina släktingar få förtur, bör bara kunna resultera i en sak  – omedelbar omplacering och en lååååång väntan på spruta 2. Hälsningar G-patrullen.

Dag 29

En äldre bild på gårdagens fågelhöjdpunkt.

Hemma igen! Nio årsarter längs vägen – med sparvhök på topp. 41 totalt. En vecka till och vi har nått upp till den summa man brukar ha vid 12-tiden en mulen nyårsdag…. Allmänt roligt är att vi verkar ha minst tre kungsfiskare på ön denna vinter. Det ser ut att bli allt mer normalt för denna gnistrande juvel att komma hit. Kanske beror det på att fler individer lyckats överleva under de senaste milda vintrarna och därmed fått chansen att reproducera sig. Någon av dem ska väl kunna gå att hitta även för Patrullen – framför allt om den nu avslutande strålningen förmår sänka smärtgraden. Det visar sig inom en vecka. Förhoppningen är nu att Gryningsrapporten skall handla allt mindre om sjukdomar och elände och mer och mer om vad som händer i fågelvärlden. Och lite om alla sabotörers försök att slå split i det svenska samhället, att med svagsinta tolkningar av verkligheten öka oron bland människor eller – i värsta fall – orsaka en regeringskris mitt under den svåraste period landet upplevt sen andra världskriget. Varje minskning av nysmittade, inlagda på intensiven eller avlidna, är det absolut värsta som vissa politiker kan föreställa sig. Och sett ur ett mer neutralt perspektiv, varje hjärndött beteende från statstjänstemän och beslutsfattande politiker, är näring åt de skadeglada. Ungefär som testosteron är näring för en tumör. Kan vi hoppas på att ingen av våra ministrar plötsligt får för sig att låta sina släktingar få förtur i vaccinationskön? Man kan tyvärr inte vara 100% säker på att så är fallet.

Dag 28

På 30 sekunder ska det väl gå att bestämma den här till bläsgås i handkikaren? Kanske redan på Kastlösa åkrar i eftermiddag?

En glädjande nyhet (ur mitt eget snäva perspektiv) är att det nu går att hålla handkikaren uppe under nån dryg halvminut! Det bör innebära att 90% av alla fåglar som ger sitt medgivande till att bli utsatta för en närmare granskning, också kan bli artbestämda. Tyvärr räcker inte 30 sekunder för skumma piplärkor, sparvhonor eller t ex ovanligare örnar. Men förvisso ett viktigt steg i rätt riktning! Skönt är också att ha kunnat bokföra hela 2020 för Hembygdsföreningen och december för Svalgården. Nu återstår bara att kontrollera att det bokförda stämmer med kassor och bankens uppgifter. Kontakt har också tagits med Skattemyndigheten för att minska beloppen för preliminärskatt. Över hälften av tidigare års intäkter kommer tyvärr att försvinna. Tur att uthyrningen kan fortsätta! Nåväl, nu bär det snart hemåt. Jag känner mej som en boxare – just nu utvägd, precis som jag blev invägd vid ankomsten. Det verkar – åtminstone i kilo räknat – finnas lika mycket Gryningspatrull kvar nu som då. Ingen behöver m a o vara bekymrad över matkvaliteten på Kalmar Länssjukhus! Tvärtom! Ska be Annigun att välja några kända genvägar via Kastlösa åkrar, Triberga mosse, Grönhögens yttre damm och Gräsgårds hamn på vägen hem. Några nya årsarter kan behövas för att peppa psyket lite! Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 27

Sen sist har ett rykte nått Patrullen. Det sägs att Länsstyrelsen funderar på att ersätta nuvarande färist/grind vid Sebybadet med en mer lättforcerad grind för folk med rollatorer eller rullstolar. Visar det sig vara korrekt blir Patrullen djupt rörd och tacksam. Jag tror faktiskt på ryktet! På sjukhuset har ett av ringduveparen ägnat sig åt fullbordat sex på en av de svarta ventilationstrummorna på värmecentralens tak. Anmärkningsvärt oromantiskt val av plats! Snart får vi väl se moderater och sd-nassar göra detsamma – i riksdagen (en mycket olycksbådande plats för den typen av aktiviteter). Deras respektive genuppsättningar hindrar dessvärre inte att skräckscenariot därefter kan bli verklighet – och det gick ju ”bra” i 30-talets Tyskland. Idag är det troligen näst sista dagen på sjukhuset i den här vändan. Löjligt nog kommer Patrullen att sakna Geriatriken och dess helt underbara personal, men där hemma väntar såväl hemtjänst som chansen till betydligt fler fåglar. Och Annigun! Här uppstår dock en rejäl portion ambivalens – det är inte roligt att fjättra en fullt frisk människa i en liten by på alvaret! Men! Inte utan en viss kamp mot smärtan, kan Patrullen nu torka sig där bak, tömma kissehandväskan, brygga kaffe med tilltugg samt sen igår duscha och fixa av- och påklädning. Laga mat blir t v oöverkomligt men mata fåglarna ska nog gå bra. Problemet är att varje moment tar runt en timme…. Före hemresa väntar två strålningar och blodprovstagningar som väl antagligen kommer att säga en del om framtiden. Det är på sin plats att rekommendera alla manliga läsare att gå och ta ett PSA-prov i tid. Se gärna ovanstående intima redogörelse som ett starkt argument för detta! Ett PSA-prov nu och ni slipper troligen att använda Svalgårdens hemsida som ett medicinskt uppslagsverk i framtiden! Hälsningar G-patrullen. PS läsvärt för krögare m fl: https://www.aftonbladet.se/a/7Kq0E4 

Dag 26

Jag har – av nån anledning – koll på honom.

Det känns som om fåglarna utanför Geriatriken redan har börjat bli lite rädda om varandras sällskap. Det är ibland (blåmesar och talgoxar) svårt att säkert avgöra om det är en hane och hona eller två av samma kön. Men de följer varandras kortflygningar mellan trädkronorna. Enklare då med koltrasten. De utgör uppenbart ett par som hela tiden är i varandras närhet – även om hormonerna ännu inte fått dem att riktigt förstå varför. Enklast är ringduvorna som tagit ett steg till inför våren – de sitter lite då och då parvis tätt intill varandra och drar lite i varandras nackfjädrar. Kråkorna avbryter två och två sina flygturer och sätter sig konsekvent synliga för varandra på tak och hängrännor. Eller på marken. Med domherrarna är det värre. Flocken är stor – en fyra-fem killar och lite fler tjejer. Där uppfattar inte mitt mänskliga öga några särskilda preferenser – men de är ju å andra sidan långt hemifrån. De lägger fortfarande mer tid på att fundera kring avfärd, flygrutt och oron över om den trygga, täta granruskan finns kvar eller om allt förvandlats till ett kalhygge. Kajorna håller sig i stora flockar, men i deras fall vet vi ju att äktenskapen är livslånga. Man tror t o m att de aldrig gifter om sig om maken dör. Möjligen har 2k-kajorna börjat kasta kärleksfulla blickar efter varandra, men i det fallet gör vår snäva iakttagelseförmåga oss odugliga som äktenskapsrådgivare! Det här blev en lång Gryningsrapport och därför kommer ingen text att spillas på lille sandlådeUlfs ringduveliknande kärleksförklaring till sd-nazisterna. Ej heller något om den borttynande och blint kringirrande flocken folkpartisters ytterst tveksamma interna åtrå till varandra. Inte ofta, men ibland, som här, är det kontraproduktivt att spilla krut på utrotningshotade populationer. Apropå sådana vet vi ännu inget om hur våra ängshökar mår nere i Afrika. Hälsningar från Gryningspatrullen. PS Och så var norskarna åter med i längdskidåkningen. Fr o m nu blir loppens fjärdeplats målet för övriga nationaliteter…🤢.

Dag 25

Så länge man vet vilken veckodag det är, så funkar dosetten bra. (OBS! Den observante ser att bilden inte är tagen idag).

Industriområdesfåglarna lyser med sin frånvaro och hoppet står nu i st till nån havstrut på väg till eller ifrån Moskogens soptipp. I gengäld kan det tomma luftrummet f n bevakas smärtfritt😅 och då går det bra att bara sitta och glo och hoppas på en havstrut. Strålningsdos 3 av 5 är avklarad. Rörhönan som håller till under en fågelmatning nere i Degerhamn är kvar. Den käkar både maggot och vegetabilier och enligt trädgårdsägaren, som konsulterat böckerna, har en (helt annan) rörhöna tillsammans med en vattenrall, setts käka på innanmätet i en död knölsvan! Uppblött kattmat sägs också slinka ner. Svenska folkets vedertagna bild av de väna små rörhönsen lär väl härmed få sig en törn. Ett rejält slaganfall höll på att slå ut Patrullen härom kvällen. Utan någon som helst förvarning dök en bild på Maud Olofsson upp i TV-rutan. Lyckligtvis var TV-ljudet av men det var nära! SVT brukar ju vara noggranna med att säga ”vi vill varna känsliga tittare för att vissa inslag i programmet kan upplevas som stötande och obehagliga”, men det hade tydligen helt glömts bort! Viss klarhet i danskarnas stöld av svenskt vaccintillbehör har framkommit. Det hela var ju nästan FÖR grovt för att kunna vara korrekt. Patrullen misstänkte att det var den danska entreprenören som lyckats kräma ut ett högre pris i Danmark än det avtalade med Sverige. Och så verkar det ha varit. Vi kan m a o återuppta elleveranserna över sundet. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 24

Patrullens fågelmarker på Länssjukhuset. Bra biotop för svart rödstjärt, tofslärka och varför inte en skorstensseglare?

Det blev ett fortsatt minnesvärt bra dygn igår. Vill någon annan tillskapa sig ett bra dygn att minnas, rekommenderas en tur till Horns kungsgårds fina natur där den synnerligen vackra rödhuvade dykanden övervintrar i år igen. I övrigt gick även strålningsdos 2 smärtfritt. Skulle man tycka att man har det FÖR bra, kan man läsa några rader i pensionärskärringens allt för frekventa krönika i AB 😡. Att slå split och skapa missnöje och misstro är till synes hennes enda mission. Och att få bra betalt för skräptexterna, kan antas. Efter att ha fått som hon ville med att utsätta oss intagna gamlingar för smitta (nu har på nytt flera tusen åldringar fått sätta livet till sen besökslättnaderna  hetsades fram i höstas), ger hon sig nu på arbetet med vaccinering. Med några fullständigt väsens- och bakgrundsskilda exempel (Ester 96 år i Kalix, Berta 106 år i Lönneberga, en väninnas moster i Gävle o s v, o s v) kokar hon ihop en soppa som bidrar till att ALLA åldringar (som orkar läsa hennes skit) blir oroliga, förvirrade eller uppgivna. Utan tvekan kan hon ha rätt i sak – orättfärdiga turordningar förekommer säkert, men det vore bättre om hon vände sig direkt till de instanser som ev kan göra något åt det! D v s INTE skapa ytterligare oro i skallarna på dem det berör. Över en miljon gubbar och gummor riskerar att bli oroliga i onödan – i själva verket berörs kanske nåt 1000-tal – och för flertalet av dessa, troligen helt utan konsekvenser.  Hälsningar från Gryningspatrullen. PS det KAN väl inte vara sant att danskarna stoppat och snott svenskt vaccinmaterial!?!? Eller? Det HAR ju faktiskt hänt tidigare att hökörnar och rödnäbbade trutar i sista stund stoppats vid Själlands kustlinje mot Sverige!!!!

Dag 23

Roligt att få lite uttalad uppskattning för en gångs skull!

Gårdagen var en märklig dag. Det gick bra att åka bil till Kalmar – och inte nog med det – en flock ejder och ett par storskrakar låg i vattnet ungefär mitt på bron och vid Svensknabben guppade en handfull gräsänder gömda bland några hundra vigg! Redan där var dagen i hamn. 33 årsarter nu! Väl framme erbjöds samma rum (med samma gardiner…) samtidigt som ALL smärta försvann. Dessutom tog det en stund innan en rollator kunde skakas fram och i st lyckades Patrullen GÅ runt för att installera alla prylar (helnöt, clementiner, dator, snus, kikare m m)! Detta vågar jag inte berätta för personalen. Jag höll mej dock inom räckhåll för stöd (argument ifall min ordervägran skulle avslöjas). Dagen avslutades i dur – ytterligare 10.000 kr ställdes igår till förfogande för ängshökarnas hyresavgifter. En ekonomisk redovisning kommer att kablas ut på ängshöksappen inom kort med syftet att alla berörda ska veta hur mycket insamlat som finns på mitt privata konto. I den mån jag blir ”indisponibel” vet min fru vad som gäller och hon är 100% hederlig. Till sist kan jag lugna alla som hamnar i min situation att strålning är helt smärtfri. Möjligen kan en viss lokal smärtökning infinna sig efter något dygn men på sikt påstås behandlingen skänka stor lättnad. Bäst är dock att undvika cancer helt…. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 22

Idag och igår skulle jag nog ha sett intorkade fotspår efter vattenrallen om han varit här. Lugnet efter det besinningslösa blankettutbrottet har sakta lägrat sig över Svalgården. Idag är det dags för att på nytt checka in på allinclusive-hotellet. Några dygns strålning väntar. Det är inte utan att man ser lite fram emot resan in – några nya årsarter får chansen att visa upp sig. Lugnet efter TV-utfrågningen av Tegnell, Löven och Hallenberg har också infunnit sig. Spektaklet liknade mer en välregisserad anklagningsattack än en utfrågning. Därmed har antalet självutnämnda epidemiologiexperter ökat med två SVT-reportrar. Deras totala avsaknad av insikt och ödmjukhet inför svårighetsgraden på pandemin, kompenserades med en förtjust, småfnittrande illvilja varje gång svaren indikerade att något felbeslut kan ha tagits under resans gång. Och det är ju precis vad vi behöver, eller hur – en tilltagande misstro mot alla makthavares försök att minimera skadorna för landets medborgare – d v s för oss. Därmed inte sagt att makthavare inte ska grillas, men lite ödmjukhet inför svårigheterna vore som sagt passande i detta läge! Tids nog blir det dags att dra lärdomar av vad som var rätt och vad som var fel. Tids nog kan det bli aktuellt att låta huvuden rulla. ”Over there” hänger det nu – paradoxalt nog – på Black Lives Matters och andra rättvisegrupperingar att INTE bidra till våld och konflikter. Nolltolerans för våld, besinningslös hämnd och skadegörelse borde proklameras inom dessa grupper. Låt oss hålla tummarna denna viktiga dag och under överskådlig framtid. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 21

Patrullens nya ständiga följeslagare. Ni som hört att man kan bestämma en bofink på 200 m avstånd utan kikare på så lösa grunder som att den tar sig fram på marken likt en pensionär med rollator i en korridor, ni kan nu få det bekräftat att Patrullen tar sig fram med rollatorn likt en bofink på marken.

Ett fullständigt orimligt frågeformulär från kommunens hemtjänst gjorde Patrullen så arg under alla de timmar det tog att hjälpligt fylla i det, att det blev omöjligt att se handbollsmatchen mot Egypten. Hjärtinfarktgränsen var redan uppnådd. Ryggen protesterade konstant. Med tanke på de sista minuterna i matchen var det nog ett klokt beslut. Ett sådant formulär sätter man inte i händerna på en svårt sargad människa. Och då ska vi ändå komma ihåg att Patrullen är välutbildad, inte äldre-äldre, med sällsynt god ordning på ekonomipapperna och – enligt mina (objektiva?) närstående – förhållandevis klar i huvudet. Det lär nog bli maxbeloppet för hemtjänst i alla fall – ett belopp som i och för sig verkar högst rimligt. Fåglar? Nej inte igår. Det hade krävts en förflugen och rejält upprörd vattenrall spatserande runt med sina stora dystinkande fötter mitt på skrivbordet för att kunna fånga blankettifyllarens uppmärksamhet. I övrigt har Patrullen nu fått hela fyra erbjudande om att bli transporterad runt med bil i de öländska fågelmarkerna. Och några riktigt roliga böcker har ramlat ner i brevlådan. Två löften om utökat ängshöksarbete har också gjort Patrullens dag. Stort tack! Allt sånt värmer gott! Det skulle även den gulkindade krickan i Uppsala göra. Undrar om den arten numera anses som spontan? Nån som vet? Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 20

Uj! Möjligen har vi en svarthalsad trast på södra Öland. Nu blir det fart på skådarna! Som väl är har Patrullen haft arten några ggr men inte på tomten – och nu är den ”bara” en mil väster om – i Albrunna lund! Dags att lägga ut lite av alla infrysta hyllebär (skånska för fläderbär). Gårdagen var en lite bättre dag som möjliggjorde en del eftersläpande byråkrati. Bokföring och bokslut för hembygdsföreningens ekonomi kvarstår liksom Svalgårdens decemberekonomi. Och sen väntar deklarationen…. I övrigt har sju av sju hemtjänstanställda visat sig vara synnerligen trevliga och kunniga! En av dem visade sig dessutom ha följt ängshökarnas öden och äventyr under 2020! För Sverige och världen i övrigt gäller dock fortfarande Martin Luther King j:rs konstaterande att ”den stora tragedin är de goda människornas tystnad”. Det är mycket hög tid att börja engagera sig och sluta tro att ett harmoniskt samhälle uppstår av sig själv! Eller som en följd av bisarra skattesänkningar. I USA blir det inom kort intressant att se om de enorma sammandragningarna av polis och militär kommer att skydda demokratin eller fullfölja Trumps statskupp. Patrullen väljer att satsa en slant på det förstnämnda. Hälsningar från en lite positivare Gryningspatrull. PS För sjutton gubbar! Jag har glömt att berätta att en hane blåhök igår passerade norrut över ängshökarnas vall öster om Svalgården!

Dag 19

Ingen bra dag igår. Ingen ny årsart och en klart minskad smärtfri tid. Lite deppigt m a o. Ett skräckscenario för en nyinvalidiserad fågelskådare är att för all framtid bli beroende av att någon annan alltid ska behöva bli den som hittar alla spännande fåglar åt en. Kombinerat med att sannolikt aldrig kunna köra bil igen ser framtiden dyster ut. I den mån ett infrauppvärmt, lågt fågeltorn med justerbara vindskydd kan bli verklighet, skulle en satsning på tomtlistan kunna erbjuda en viss meningsfullhet. På samma sätt är det ett outhärdligt skräckscenario att riskera att behöva fjättra någon när och kär i hemmet. Än så länge hittas dock en och annan fågel genom köksfönstret och än så länge går nästan alla vardagliga nödvändigheter att utföra på egen hand. Men redan vid en bestående mindre försämring är det hjälplösa vårdkollit ett faktum. Ett tredje skräckscenario är att vi låter den gravt hällörade fake-newspåhitterskan Busch få leda landet tillsammans med den ständigt efterkloke Ulf och med de med ett leende på läpparna otåligt avvaktande nazisterna Åkesson och Karlsson. ”Du skall icke bära falsk vittnesbörd mot din nästa” gäller inte i Livets ord där Busch fått sin världsbild grundad. Tvärtom! Med lögner och falskhet belönas du. Och snart får skräckkabinettet benägen hjälp från Sabuni som desperat hoppas få tillbaka lite röster genom att ansluta sig till nassarnas verklighetsbeskrivning. Alternativet att få lämna denna jord, som under mina första 50 år – år efter år – blev en allt trevligare tid att leva i, ser nu ut att bli ett allt mer tilltalande alternativ 😢. Dålig dag igår alltså… Hälsningar från en lite pessimistisk Gryningspatrull. PS det känns lite bättre nu på morgonen när nyheten om Sveriges andra handbollsvinst når Patrullen! Och efter att en lokal vän diskret lämnat in två stora helnötskakor!

Dag 18

Artigt knackande.

Ännu en vinst av att bo på Öland? Svårt att säga, men igår morse kom hur som helst hemsjukvården hit och vaccinerade oss! Det känns oerhört skönt. En portion covid nu och allt vore slut tidigare än i förtid. Och sticket kändes inte det minsta och några biverkningar har ännu inte märkts av. Möjligen har Patrullen fått en släng av narkolepsi – vaknade inte förrän vid 11-snåret idag!! Men tveka inte när det blir din tur. I övrigt knackade det intensivt på dörren runt lunch och gissningen föll på hemtjänsten. MEN! Det var en större hackspett som hittat resonans i den skiva som utgör bakstycket till nya matningsburen. Trevlig överraskning även om det förstås varit trevligt även med nån från kommunen. Hälsningar från Gryningspatrullen.

Dag 17

Bofink till frukostkaffet igår morse! Och vår rödhake var i god form. Det är faktiskt otroligt skönt att åter ha fått se och vakna upp på Svalgården. Inom parantes sagt har kommunalskatten höjts efter förra valet och en av hemtjänstens anställda berättade igår att fler medarbetare har anställts och att arbetsförhållandena redan hunnit förbättras. Allt tyder på att hon har rätt. Snabb, ytterst vänlig och relevant hjälp!! Åter till fåglarna. Allmänt sett verkar jag inte ha gått miste om några ”oreparabla” arter hittills😅. Det känns skönt även om det samtidigt innebär att ingen av mina skådarvänner heller haft anledning att gå på krogen och fira. Mest synd om av alla är det dock f t om just alla stackars krögare. Hur i helvete har de mage att gnälla? Kan inte dessa samhällsbärare förmå sig att sätta sig själva i relation till t ex sjukvårdspersonalen som inte haft tid att gå på krogen senaste året? De har knappt haft nån tid att sova! Sen vore det förstås bra om krögare och alla andra självutnämnda ”rekordoffer” fick ytterligare en hint om vilken ekonomisk hjälp som väntar dem. De kommer dock garanterat att i så fall gnälla vidare över att allting ”är fullständigt otillräckligt”. Plötsligt har det blivit statens och skattebetalarnas skyldighet att hålla alla entreprenörer vid liv. Även alla de som skatteplanerat eller fifflat bort vart enda skatteöre under de senaste tio åren. Vi behöver inte oroa oss en sekund över krögarna. Efter pandemin kommer ändå alla restauranger att återuppstå – med gamla eller nya entreprenörer. Däremot finns det all anledning att bekymra sig om hur sjukvården fungerar om en månad eller två! Hälsningar från en fly förbannad Gryningspatrull.

Dag 16

Borta bra men hemma bäst. Efter en stressad, intensiv dag med en uppiggande varfågel på vägen hem och ett femtiotal gråsparvar och pilfinkar uppradade som en välkomstkommitte, lägrade sig friden vid 21-tiden. Patrullen skulle nu kunna söka jobb som vägunderhållsplanerare. Östra sidan ner gav upphov till åtskilliga stön och småskrik som kanske skulle kunna kopplas till en koordinatregistrerare som i sin tur kunde presentera underlag för beslut om en ytterst behövlig nyasfaltering. Nya personliga kontakter med personal från kommunens hjälpmedelsavdelning och en första kontakt med hemtjänsten, varslar om en fortsatt trevlig och oklanderlig omvårdnad. Närmast blir nästa uppgift att etablera kontakt med trädgårdens vinterrödhake. Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 15

Kul att åtminstone någon gläds åt oss!

Gårdagen var en i det närmaste smärtfri dag toppad med 17 överflygande mellanskarvar och några lyckade besök på toa. Även förberedelsebesöket på strålningskliniken gick bra. Det står klart att strålningen kan leda till mindre smärta samt i viss mån till någon typ av sjukdomsdämpning. Samtidigt framfördes det försiktigt att resten av livet kan kan bli allt från ”nån månad” till ”flera år”. Jag föreslår – till att börja med – att fyra månader vore fint. Då hinner några kvittrande ladusvalor hem och troligen även ett par ängshökar🥰. Den goda gårdagen har också lett till några funderingar. Är det t ex jättesmart att ställa psykopaten Trump inför riksrätt i detta skede? Det lär inte göra det lättare för efterträdaren samtidigt som Trumps vapengalna och hängivna smälthjärnor knappast lär lugna ner sig. Oro kan också hysas för att privata världsomspännande företag har rätten att censurera den politik som ett historiskt sett demokratiskt land för. I det nu aktuella fallet är det inte svårt att uppskatta initiativet, men det finns ändå anledning att överväga någon typ av kontroll över hur nätcensur bör hanteras i framtiden. I övrigt är det irriterande att lille Ulf i sandlådan åter kräver anslutning till NATO med följden att nya enorma summor måste ösas över försvaret. I vanlig ordning är det skattesänkningar som ska generera pengarna…. Och därmed har vi snart inte längre något kvar att försvara. En svensk Trump bland sd-nazisterna avvaktar det oundvikliga missnöjet och snart har var femte svensk svalt betet. Nåväl, Patrullen mår som hörs bättre idag, inte minst till följd av att hemresan påbörjas vid 10-tiden. Nu ska här årskryssas pilfinkar och gråsparvar! Det känns dock lite oroande att lämna det fantastiska all-inclusive livet på Länssjukhuset. Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 14

Om man bortser ifrån förhoppningen att få syn på nån ny årsart utanför sjukrumsfönstret, så präglas Patrullens tillvaro för närvarande av en total likgiltighet för såväl nutids- som framtidsfrågor. Det har aldrig någonsin hänt tidigare. Och det är synnerligen skrämmande. ALLT – från lokala väderprognoser, via katastrofscenarierna i USA till den galopperande avdödningen av vår biologiska mångfald – har  åtminstone för tillfället slutat engagera Patrullen. Orkar inte ens bekymra mej för ängshökarna. Möjligen skulle en repriserad intervju på TV med Maud Olofsson (i ett läge där både rollatorn och kanalväljaren försvunnit ur räckhåll) kunna få igång engagemanget igen. Eller förorsaka att kikaren fick hjälp att sig in i TV:n och/eller, troligen, den slutgiltiga blodstörtningen. Förhoppningsvis är likgiltigheten dock bara en följd av en (tillfälligt ?) tilltagande smärta i ryggraden. Och lite lindring innebar gårdagens fiskmås uppe på taket utanför fönstret! Uppmuntrande var också att det gick utmärkt att ”gå” i trappa vilket underlättar kommande återkomst till Svalgården.  Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 13

Bättre en gås över länssjukhuset är tio i handen.

Hmmm….Undrar om Gryningspatrullen börjar bli en ”hen” efter den kemiska kastreringen. Förutom att obekymrat bära runt på en liten chick handväska i form av kissepåsen, så har rummets gardiner plötsligt upptäckts och fallit Patrullen i smaken. Kan inte minnas att jag någonsin ens lagt märke till om det i ett rum funnits gardiner eller inte. Kom t o m plötsligt på att de kallas för ”kappa” när de hänger som de gör! Var jag nu fick det ifrån. Möjligen har kemikalierna inte bitit fullt ut för det känns fortfarande uppiggande att ha en hel armé av trevliga och på de flesta sätt åtråvärda kvinnor i närheten. Rösten är oförändrad och det är fortfarande omöjligt att utföra två saker samtidigt. Ska bli intressant att se om framtida förkylningar är av den maskulina, gravt svårartade varianten eller om de kan komma att uthärdas lättare. Testosteronet – tumörens favoritföda – har i vilket fall förhoppningsvis minskat och därmed försvårat tillvaron för den dj-veln. På fågelfronten är havstrut och ormvråk f n fullt möjliga målarter. Kanske rent av någon havsörn skulle kunna titta förbi. På Öland har det börjat dyka upp enstaka gravänder lite här och där. Möjligen är det årets första vårtecken. Även några sånglärkor har setts men i båda fallen kan det vara övervintrare som lyckats hålla sig osynliga fram tills nu. Till slut hade två grågäss vänligheten att flyga förbi igår – art nr 13 för i år. Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 12

Glädjespridaren

Livsglädjen spratt till lite okontrollerat igår efter lunch då en skata landade utanför fönstret och påbörjade en kvarts omsorgsfull persedelvård! Så granna de egentligen är! Jättegod mat, tillfälligt smärtfri och en ny årsart nästan samtidigt! Vad mer kan en människa begära? Följ gärna också våra ängshökars öden och äventyr i Afrika (se under FÅGLAR/ÄNGSHÖK här ovan). Kontakten är bruten sen två månader, men det sannolika är att de mår bra men har svårt att hitta någon telefonkiosk i Sahara. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 11

Beundransvärd humor!

Nya årsarter lyser med sin frånvaro runt sjukhusområdet. Koltrasten har dock avslöjat i vilken avnypt grantopp han tänker sitta och sjunga när det blir vår. Nytt sen sist är i st att ett planeringsmöte har genomförts med Mörbylånga kommun. Om vi bortser ifrån bakgrunden till mötet så känns det hyfsat bra att kanske få en chans att än en gång få komma tillbaka hem till Svalgården. Det kändes ingalunda särskilt sannolikt när ambulansen rullade in i mitten av december. Mötet antydde samtidigt att livet på övriga sätt knappast kommer att bli som vanligt igen. Fågelskådning kommer i stort sett bara att kunna ske från tomten och nu gäller det att börja rita på en flexibel, vindskyddad fågelplattform med infravärme nere vid kanalen. Parallellt med dessa dystra tankar överöstes man via media med skrämmande nyheter från USA. Nu verkar dock fler och fler äntligen börja inse att de drabbats av en klockren psykopat under fyra förlorade år. Hur många svåra återställningsår som väntar, kan man bara spekulera ikring. Och man kan just nu bara hoppas på att säkerhetstjänsten under ytterligare en dryg vecka håller ett vakande öga på Trumps intresse för den röda knappen till atombombsförrådet? Här hemma har vi också anledning att vara på vår vakt mot en liknande utveckling i vårt land. Grundförutsättningarna hos oss börjar likna dem i USA. Fattiga och inflytelselösa medborgare i glesbygd och storstadsgetton i kombination med ett stort nazistparti, obegränsat med fakenews-sighter och ett redan överbelastat rättssystem, gör att vi redan inom ett decennium kan få stora problem. De enda som inte verkar inse risken är våra fyra borgerliga partier. De kan mycket väl tänka sig att rida till kamp mot skatteuttag på den vilda tigerns rygg – tills den tröttnar på dem och äter upp dem. Det stora regeringspartiet verkar inte förstå vad det är som får sd-nazister och andra högerextrema våldsgrupper att växa. Och miljöpartister och vänsterpartister koncentrerar sig helt på små gulliga identitetsfrågor utan att förstå att även dessa bara kan lösas om vi först återskapar ett harmoniskt samhälle. Nåväl! Den som vill göra en liten lördagsutflykt kan köra via Hemmeslövs strand norr om Båstad för att titta på en sibirisk knölsvärta och sen fortsätta till Harads i Norrbotten där en svarthalsad trast påträffats. Ta med tankkortet! På Öland håller härfåglarna ett framträdande per dag. Hälsningar Gryningspatrullen. PS Rätt svar på hur man kunde se att det var Gryningspatrullens sjukhusrum på bilden i förrgår: 1/ Kikaren, 2/ Snusdosan och 3/ den oerhörda röran med utspridda kläder, bord, stolar, väskor m m.

Dag 10

Skådarhjälpen lyckades dra ihop en bit över 50.000:- till Musikhjälpen. Temat för insamlingen är Ingen människa ska lämnas utan vård. Årets tema kom som på beställning – sett ur Gryningspatrullens högaktuella perspektiv. Och Patrullen har verkligen inte lämnats utan vård! Samtidigt inser man hur många miljoner människor runt om i den fattiga såväl som i den nyliberala världen, som lämnas helt eller delvis utan vård. Blotta tanken på att inte få den vård som hittills ägnats åt undertecknad får håret att resa sig. Detta är något som vi måste börja värna bättre. Även i Sverige har vi tvingats åse allt allvarligare sprickor i välfärden. Tänk bara på alla svårt skadade eller gravt handikappade barn som tillsammans med sina föräldrar inte längre åtnjuter samhällets fulla stöd. En skam i kölvattnet av alla vansinniga skattesänkningar som sedan några decennier blivit det enda måttet på ett ”framgångsrikt” samhälle! Nåväl! Öland vann som vanligt arttävligen med hela 134 arter. Även efter handikappavdrag var det inget annat landskap som kom i närheten. Östergötland kom tvåa och Göteborg trea. Tävlingen om antal personkryss vanns i vanlig ordning av Östergötland med Öland som numera god tvåa. Brons till Göteborg även här. Och det är den här delen av tävlingen som genererar slantar. Grattis Östergötland! Endast nio landskap kunde inte ställa upp i år.Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 9

Finn två indikationer på att detta är Patrullens nuvarande krypin!

Igår slapp Patrullen att mödosamt plita ner några nya årsarter i anteckningsboken. Sjukhusets industriområdesdel har nog inte mer att erbjuda men det kan också bero på att det aldrig blev ljust på hela dagen. Dagens första provtagningsomgång har just gått av stapeln och det slog mej hur skadligt det skulle vara för en hypokondriker att ha sådana apparater hemma. Han (det är nog oftast en han) skulle antagligen inte få nåt annat gjort än att fyra ggr i timmen kontrollera sin, syreupptagningsförmåga, puls och blodtryck . Varannan gång blir han tvungen att ta om det för att det försämrats och varannan gång för att se om ”tillfrisknandet” blivit bestående. På sin dödsbädd skulle han riskera att ångra vad han ägnat sin stund på jorden åt. I morgon ska vi försöka redogöra för hur Skådarhjälpen slutade. Patrullens medverkan fick ju ett abrupt slut mitt i. Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 8

Gårdagen bjöd på två nya årsarter – koltrast och rödhake. Därtill dök det upp en massa röda utslag på Patrullens vader och fötter som t o m tvingade hudläkarna att klia sig – i nacken. Kanske kan en helt ny hudåkomma därmed behöva namnsättas. Kanske något i stil med fribergus i det vetenskapliga namnet? Hade alltid tänkt att nån ännu okänd fågel skulle bli föremål för detta, men det verkar ju bli allt mindre sannolikt. I övrigt inget nytt bortsett ifrån att all personal konsekvent och klokt bär omkring på visir, förkläden och munskydd. Det innebär att man endast har ögonen att gå på när det gäller att bilda sig en uppfattning om den som har ansvaret för ens överlevnad. Av de 100 personer som hittills vårdat Patrullen har 98 haft snälla, varma, vänliga ögon. Endast två har inte haft det. Båda dessa visade – utan fördröjning – ett minimalt intresse för patienten. Frågan är bara vilken parts ögon som initialt – första bråkdelen av en sekund – styr den andres reaktion. Kanske var det mina ögon som sände fel signaler? I övrigt har det börjat pratas om vilka anpassningsbehov som hemmet hemma i Kvinsgröta behöver. Bra på sitt sätt men föga uppmuntrande för framtidens möjligheter att skåda fågel. Kanske kan ett vindskydd nere på kanalbron ingå i boendeanpassningen…. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 7

Kallas ”dumsnut” bland fåglarna. Ska dock inte jämföras med en viss generaldirektör!

Inte en enda ny årsart behagade flyga förbi sjukrumsfönstret igår men det har plötsligt blivit vitt på marken så åtminstone nån koltrast bör kunna bli upptäckt idag. Två härfåglar, en kornsparv och några spetsbergsgäss samt ett par berglärkor, håller de öländska skådarna vid gott humör. För Patrullens del har en del sjukgymnastik ersatt vanlig skådning. Bl a har en lättare övning för knäna lett tankarna till en strömstares beteende. Därmed har Patrullen fått något nytt att slå ihjäl tiden med, nämligen att sätta fågelnamn på diverse rörelser inom sjukgymnastiken. Vi får se hur långt det nöjet kan bidra till att hålla humöret uppe. I övrigt grubblar hjärnan över huruvida Patrullen nu bör räknas till pandemins riskgrupper. Kanske hinner man i så fall vaccineras innan mer eller mindre relevanta grupper lyckas snacka sig till förtur. Personal inom covidvården är rimligen högst relevanta och det är tur för oss vanliga dödliga att vi inte sitter med i det beslutande organ som ska avgöra turordningen. Man kan redan höra hysteriska attacker om hur Tegnell (och Lövén, förstås) med berått mod låter tusentals äldre dö till förmån för unga friska personer i vården. Det är fascinerade att betrakta hur tiotusentals  svenskar redan vet vad som så småningom visar sig vara rätt och vad som blev fel. Snart kommer börsmäklare, influensers, cirkusdirektörer, sillastrypare, genusvetare och nagelterapeuter att kräva förtur. Även vi fågelskådare borde självklart komma i fråga – tänk om det t ex dimper ner en stationär scharlakanstangara en bit utanför ett trångt fågeltorn i Jönköping! Tala om risk för klustersmitta! I övrigt kan vi bara hoppas på att årets i särklass mest tankebefriade svensk får sparken på torsdag. Ännu tråkigare är dock att höra hur en sådan ärkefjant kan ge näring till och locka fram tusentals lika stora dumhuvuden ur kloakerna – nämligen alla dom som nu stolt och kränkt säger att ”från och med nu tänker jag minsann inte följa en enda rekommendation från staten”. F

Dag 6

Kikaren fästs med kardborrband till vänster. Längden regleras med teleskoprör till höger.

Vi har fått lite (!) klarhet i frågan om detonationsljuden i en magnetröntgenapparat. De med metalltråd lindade spolarna böjer sig när strömmen slås på och börjar då löpa amok – inte olikt fotbollshuliganer (ungefär så, alltså). Man har tydligen börjat göra försök att framställa vissa ljud för att kunna studera hur våra hjärnor reagerar på olika ljud (ungefär så, alltså). Nu vet ju i alla fall jag hur min hjärna agerar på vissa ljud när man rullas in i en tunnel med en diameter obetydligt större än min mages…Men det skulle vara roligt att få fler erfarenheter framlagda. Gårdagen toppades med 5 domherrar och 2 talgoxar. S:a 8 arter. Framsteg görs m a o i konvalescensen… Tyvärr har två allvarliga framtidsproblem visat sina fula trynen. För det första vill ryggen ej längre medverka till att rygginnehavaren står och glor ner i en tub (orossmärta efter 10 sekunder). För det andra protesterar ryggen mot att handkikaren lyfts över brösthöjd (5 sekunder). Nu måste således tid ägnas åt ergonomiska uppfinningar. Dagens bild föreställer en s k Finsk pinne. Med hjälp av dess teleskopiska rör kan kikaren hållas framför ögonen med axlarna sänkta och händerna kvar nere i navelhöjd. Välbeprövad finsk uppfinning (orealistiskt dyr, men har redan hjälpt mängder av skådare med överbelastade småmuskler i bröstryggen). Tublösningen blir svårare men kan möjligen komma att bygga på en specialutrustad rollator eller rullstol. Arbetet med detta kommer att påbörjas så fort den fatwa som Patrullen lever i skuggan av, dras tillbaka. Hälsningar Gryningspatrullen.

Dag 5

Nu kan det vara något riktigt stort på gång nere i Skåne – bland de vita storkarna i Flyinge! En misstänkt svart stare kan mycket väl promenera runt mellan deras långa röda ben. Vi som bor på Länssjukhuset i Kalmar är inte heller helt lottlösa. Art nr 3 och 4 flög förbi fönstret tidigt igår morse – en gråtrut och tio kajor. Även en mes swishade förbi, men då stod Patrullen hjälplös med byxorna nere och höll en halvfull kisseflaska i handen…. man måste som skådare värdera varje situation – en art extra den 2 januari och kiss på golvet – eller tvärtom. Kanske har man redan tappat stinget som fågelskådare….mesen hann dra medan Patrullen försökte nå kikaren och balansera flaskan. Att tvingas dra ner byxorna och kräva att 2-3 sköterskor i olika åldrar ska göra en ren i stjärten, har förresten också varit ett spöke under alla år – och kanske bidragit till att man lyckats hålla sig undan alla vårdbehov sen 1969. Nu har en ofrånkomlig exponering ändå skett inför dussintals tjejer – och inget tråkigt har hänt. Det är bara att acceptera – det är mer synd om dem än om dej och så länge du inte hittar pinsamma bilder på YouTube så är det lugnt! Eller i vilket fall för sent. Så länge du inte lurat landstinget på skattepengar kan du med gott samvete låta livet ha sin gång och ta den hjälp som erbjuds! Orken räcker just nu inte till, men om man skulle försöka räkna ut hur mycket Gryningspatrullen kostat landstinget från första ambulansresan till hjärtintensiven och fram tills nu, så skulle jag ha en rejäl skuld att betala! Och det står allt mer klart hur vansinnigt det är att skicka aktieutdelningspengar till Jersey. Alla skatteslantar behövs för att skapa medicinsk trygghet och harmoni här hemma! Hälsningar från Gryningspatrullen. PS! Blåmes och gråhäger flög förbi nyss! 6 årsarter nu!

Dag 4

Vaktar kisseflaskan sedan dagen före julafton. Vissa oundgängliga hjälpmedel får aldrig vara längre bort än armlängds avstånd!

För första gången någonsin blev det ringduvan som snodde till sig årets primörpoäng. Men det tog fyra timmar från gryning …Sen flög en kråka förbi och sen la sig mörkret över Stensö. Två arter är dock bättre än noll! Och tillfredsställelsen är densamma som vanligt. Nästan… I morgon blir målarten talgoxe – en sådan tittade förbi som hastigast på nyårsafton. Skådandet riskerar m a o att behöva förnyas. Det är inte längre troligt att man kan dra ner till Stengömslet på Schäferi för att få syn på den just utlarmade sandsnäppan😢. Den typen av uppdiktade – men fullt realistiska – situationer, har redan börjat störa nattsömnen. I det stora perspektivet är det en icke hanterbar smärta och orörlighet som påverkar rädslan för framtiden mest. Inte dödshotet i sig, konstigt nog. Men att leva – till ingen nytta – under svåra smärtor och under onödigt lång tid, är mitt högst personliga värstascenario. Andra prioriterar säkert annorlunda i sina önskelistor. I övrigt har jag en fråga till nån som vet: efter några besök i en sån där mikrovågsugn – eller magnetröntgenmaskin som de benämns ibland – undrar jag varför en sådan låter som en icke ljuddämpad mekanisk verkstad? Dessutom är de första ljuden som möter en, identiska med 1/ ett gammalt järnlås som slår igen en tre-fyra gånger följt av 2/ desperata knackningar och 3/ flyglarmssignaler. För en person med cellskräck måste valet (?) av dessa ljud te sig outhärdligt just när man hjälplös glider in i en trång, grävlinggrytsliknande tunnel !!! GOTT NYTT FÅGELÅR på er! PS Kaja har kompletterat årslistan hittills idag! Summa 2021: 3 arter…… Gryningspatrullen

Dag 3

En sån här liten nätt handväska får man passande nog bära omkring på under några dygn efter den kemiska kastreringen…. Djävla prostata!!!!

Jaha, nu finns en tid avsatt för medicinska förberedelser inför strålning. Sen återstår det bara att ta reda på om det i st ska bli kemisk bekämpning…eller både och. Eller nåt tredje. Just nu gäller dock roligare utmaningar – vem blir 2021 års första art. Talgoxen leder över koltrasten med ca 33-24 under de senaste 57 åren. Och hur många arter får man in på ”tillfälligt boende” mitt i en stad! Snart ljusnar det… Gårdagens sidoobservation består i att med glädje kunna se hur solidariska personalen är mot varandra. Om man – lite överraskande – skulle lyckas med ett toalettbesök, måste man få hjälp. När man drar i det röda snöret kommer det upp på allas displayer att rum nr 11 behöver assistans. Då springer de dit TROTS ATT DET FRAMGÅR ATT DET ÄR TOASNÖRET SOM AKTIVERATS. Man skulle ju kunna befara att just den detaljinformationen skulle leda till att ingen var särskilt angelägen om att komma först. Det kan ju inte vara det roligaste momentet i ens arbetsliv att skrapa skit ur häcken på en gammal gubbe! Det torde också vara så att den sociala arbetsmiljön är god – i så fall oftast beroende på ansvarig chef eller underchef. Det verkar som att Kalmar landsting (region?) bedriver en jämförelsevis skicklig rekrytering! Och Linköping likaså. Det är mindre sannolikt att en missnöjd personalstyrka skulle lyckas dölja missförhållanden inför en inneliggande patient! Nåväl! Inte en fågel sedd 2021 så här långt………… GOTT NYTT FÅGELÅR på er! Gryningspatrullen 

Dag 2

Lyckligtvis kan patienten inte se sin egen rygg…

Nu rullar det på – tyvärr så här långt insvept i rullstol eller säng med grindar…Sen igår e m har kollit i fråga checkats in på Geriatriken – som jag alltid trott var en inrättning för gamlingar….😉 . Och precis när jag spekulerade runt detta så hällde skeden oprovocerat ut gröten på T-shirten och i nästa sekund gick ägg- och majonnäsmackan i två bitar. Lyckligtvis smetades precis samma ställe ner – så efterarbetet blev rätt så rationellt ändå… Vi ska en gång för alla redan nu klara ut att Sveriges sjukvårdspersonal är otroligt skicklig – från läkare till servicepersonal. Från Kalmar lasarett till Linköpings universitetssjukhus. Dessutom hemlagad mat i Kalmar – industriellt framställt ”människofoder” i Linköping. För en oerfaren, men lätt hypokondriskt lagd individ av manligt kön (tills för några timmar sen….), var det två steg som oroade mest: 1/ att behöva föra in en katet i snoppen 😱 och att 2/ sövas ner och kanske inte kunna informera kirurgen om att nedsövningen inte bitit… 😨 . Det senare inträffade inte och kateten hamnade rätt utan dödliga smärtor. Från tonårstiden gjorde sig dock skräckhistorier om hur gonorré behandlades, påminda… Nåväl! F t far ett prov från bl a en prostatatumör runt på svenska lab i syfte att kolla upp vad den har för planer att ”metastasa” sig…. Dagens tips: ge landets sjukvårdspersonal en chans att andas! Dom är enastående. Dom tvingas till åtskilliga prioriteringar mellan liv och död många ggr om dagen! Dom får ej sällan skit från anhöriga till den oprioriterade såväl som från den prioriterade – som kanske inte klarar sig. Tänk er att försöka somna efter ett 20 timmars pass – under dessa förutsättningar! Dag efter dag. Med en helt ny sjukdom som ingen annan än lille Ulf i sandlådan och sd-nassen Jimmy och deras gemensamma kuttersmycke kände till ALLT om redan för drygt sex månader sen. Låt oss tills vidare skatta oss lyckliga för att de inte sitter vid makten – även om såväl statsministern, finansministern, justitieministern och någon toppchef förefaller extremt korkade med sina julklappar och resebiljetter i famnen. I morgon kommer 2021 års första art att hängas in. Vi som inte jobbar inom vården kan njuta av detta – oavsett om vi är helt friska eller farligt sjuka! GOTT NYTT FÅGELÅR på er! Hälsningar från Gryningspatrullen.

Dag 1 december

Direkt efter uppvaknandet och med ett 75 cm långt, djupt snitt längs kotpelaren.

Hej igen alla nya och gamla läsare! För att sammanfatta en kort – men ändå alldeles för lång – historia, kan vi inleda med att konstatera att Gryningspatrullen till slut misslyckats med sin snart 70 år gamla metod för att hålla sig undan sprutor, operationer, läkare,  kateter, skalpeller, smärtor, biverkningar eller t ex  p-böter på lasarettsparkeringar. M m, m m …. Metoden har gått ut på ”att betrakta alla symptom som företeelser som går över av sig själv”. Och det har funkat bra – från 1950-talet fram till den 15/12 2020. Trots ”framgången”, kommer det fr o m nu att bli svårt att rekommendera metoden till andra. Man bör inse – och värdesätta – att man måste ha en ofattbar tur med livet om den Fribergska metoden ska lyckas. Nåväl. Tanken är nu att – så länge det håller – redovisa vad som drabbar en fågelskådare som plötsligt får veta att något elakt tillåtits gnaga och tugga i lugn och ro på bröstryggens klena kotutskott 🤢. Förhoppningsvis har något liknande aldrig tidigare redovisats i realtid. Och målet är inte att göra Svalgården till en multinationellt känd nattkvist för skådare. Ej heller att maximera antalet gråterskor runt Patrullen! Ett mål kan i stället vara att vi alla ibland bör ägna oss åt en stunds kontemplation och betänka vad som är rimligt resp orimligt att gnälla över, hur stora våra personliga problem egentligen är eller vad vi kan bidra med för att undvika att vårt samhälle drivs mot ytterligare disharmoni och utarmning. På fågelfronten intet nytt på Öland men åtm någon hökuggla visar sig i Halland. Utanför geriatriken i Kalmar har kajor, några kråkor, två skator, en kolis, en tamduva och två ringduvor höjt trivselnivån och meningsfullheten radikalt. Koltrasten var ny för igår. Där hemma sköter nu barn, barnbarn (och farmor) farfars normala kall med att hålla mesar och pjoddar vid liv. Redovisar nytillkomna sjukhusarter i morrn.

OBS! I RÅDANDE CORONATIDER GÄLLER FÖLJANDE FÖR SVALGÅRDENS GUIDE- OCH EXKURSIONSVERKSAMHET: 1) deltag INTE om du känner av feber, torrhosta, ledsmärta eller onormal andning. 2) undvik samåkning med personer som normalt inte ingår i sällskapet. 3) ta med handskar/skyddshandskar för att få tillfälle att titta i andras tubkikare – förutsatt att det har varit möjligt att få tag i handsprit för avtorkning av okularen. 4) skåda och rör er inom er (familje)grupp – med två ängshöksvingspanns lucka till annan grupp. VI BEGRÄNSAR ANTALET DELTAGARE TILL 15 PERSONER. RÅDANDE GRÄNS PÅ 8 GÖR ATT VI DELAR UPP VARJE GRUPP MELLAN TVÅ GUIDER. DÄRMED ÄR DET NU NÖDVÄNDIGT ATT ANMÄLA SITT INTRESSE!

FÖR NYA OCH BEFINTLIGA BOKNINGAR PÅ SVALGÅRDEN 2020: Vi ser på saken på följande sätt: Vi tar gärna emot nya bokningar. För att slippa internt jobb med justeringar i momsredovisningar m m, ber vi alla att inte betala boendet förrän vi ser att ni verkligen kunnat vara här. Självklart kommer inga avbokningsavgifter att drabba någon. För familjer/sällskap som helt disponerar en lägenhet, ser vi inga ökade risker i samband med själva boendet. I de relativt få fall där en lägenhet delas med okänt folk, gäller det att extra strikt följa de allmänna regler som gäller i hela vårt samhälle. Symptomkontroll, extra hygien i kök/toaletter, mycket utevistelse och viss fördelning av sittplatser i vardagsrum och kök, bör iakttas. Under corona-november till februari kan två gäster som vill hyra en hel lägenhet även fortsättningsvis göra det till priset av två bäddar. Fortsättning kan bli aktuell.Välkomna (redan i vinter eller framöver). Vi ses (utomhus).

FÖR NYA OCH BEFINTLIGA BOKNINGAR PÅ SVALGÅRDEN 2021: Vi vet av naturliga skäl inte hur längre vi måste leva med rådande restriktioner och våren 2021 närmar sig. I den mån vi även då tvingas reducera antalet boende i en och samma lägenhet, kan bara en rättvis princip gälla: Den som först bokade ett rum får rätten till hela lägenheten. Övriga får avstå. Tills vidare gäller vad som framgår av föregående stycke när det gäller nybokningar.

Från strax före eländets början:

Wow! Vilken utsikt!

Fasaner brukar vi ha svårt med här på Öland – men inte igår. Det sägs att förr i världen så höll man koll på eventuella tjuvjägare genom att varje kväll räkna ”skrocken” som fasanerna utstöter när de flyger upp och sätter sig på nattkvist. Under 60 års skådning har Gryningspatrullen dock aldrig fått se det – förrän igår. Under gårdagen var höjdpunkten ändå en nötkråka i fodertransportbranschen – den for fram och åter med nötter i krävan över en väg i mittlandet. Öland har f ö gått upp i ledningen med 114 arter (58,76 handicapprocent) följt av Östergötlands 93 (54,39%), Göteborgs 102 arter (51,52%), Gotlands 91 (50,28% och Hallands 109 arter (48,44%). Procenten beräknas efter hur många arter som registrerats under december månad i resp landskap under många decennier bakåt i tiden. Östergötland leder ff personkrysslistan – 894 mot Göteborgs 853 och Ölands 789. Och det är ju dessa kryss som till slut genererar pengar till Musikhjälpen. I övrigt ser det mer och mer ut som om pryl-shopparna kommer att vinna kampen mot vår sjukvårdspersonal. Och ändå tycker dom mer synd om sig själva än om sköterskor och läkare!

Liten men naggande god i Skådarhjälpssammanhang!

Från pandemins början:

Ännu en regndag i Skådarhjälpens tjänst. Mest glädjande är att vi ser fler och fler som börjar notera sina arter – även här på Öland. Öland är nu uppe i 102 arter – men så här långt distanserade av Halland (106) och med Götet nafsande oss i hälarna (100). Göteborg leder dessutom personkrysslistan vilket kommer att få Östergötland att mobilisera. Öland på tredje plats. Nu väntar dag 3 och här hos oss ser vädret ut att bli lite trevligare. I världen utanför tilltar diskussionerna om vilka som ska få vaccin först. Inom kort kommer aktiemäklare, influensers, minkfarmare och reklambranschens folk att kräva förtur. Däremot finns det ingen som tänker på oss stackars fågelskådare! Tänk om det plötsligt dimper ner en rubinnäktergal i Lidhult! Då kommer vidden av begreppet covidkluster att få sin innebörd förklarad.

Julklappstips! Ibland kan det vara svårt att hitta någon vettig julklapp till folk som redan har allt. Här finns nu en chans att komma i åtnjutande av en härlig akvarell av Peter Nilsson. Och samtidigt ge sitt stöd till vår starkt hotade öländska ängshök! Tavlan som mäter 24×24 cm har skänkts till ängshökarna av Per Hedberg, Mönsterås/Skarpnäck och kan fr o m nu auktioneras ut. Utgångspriset är 2.400:-. Bud mailas till svalgarden.oland@telia.com eller SMS:as eller rings in till 070-5585970. Om någon begriper sig på Facebook så går det jättebra att hjälpa till med att sprida bild och uppgifter den vägen. Auktionen pågår fram till och med den 15 december (så att vi hinner se till att tavlan kommer fram i god tid före jul). Vad det är för en fågel? Förlåt! En kustsnäppa i praktdräkt!
”Ängshökshona” (akryl, canvas, 60×40, fem ex till salu, 1.500:-/st + porto 145:-, oavkortat till ängshökarna). Två ex kvar! Även originalet auktioneras nu ut. Kontakta Svalgården med ditt bud. Har utbudspriset nåtts 15/12 är auktionen över. Annars fortsätter den till 31/5.

Dag ett av Skådarhjälpen är avklarad. Både Göteborg (87) och Halland (78) har lyckats få in fler arter än Öland (75). Vi får väl skylla på sämre väder… Och såväl Östergötland som Göteborg – med sina horder av deltagare – leder personkrysslistan med god marginal. Några kul arter lyckades vi dock leta upp även här på ön, bl a en kattuggla, en kungsfiskare, en rörhöna och en kaspisk trut. Om några minuter är det dags att återuppta sökandet. Missing Birds står redo från Skåne till Jämtland.

Jag bidrager gärna till Skådarhjälpen.

Vill bara påminna om att i morgon drar Skådarhjälpen igång. Lägg fram en artlista eller ett anteckningspapper på frukostbordet! En kungsfiskare har setts i Degerhamn idag. Annars hittills lugnt. Annie Lööv har dock hunnit göra ännu en gemensam sak med sd-nazisterna – nu kräver de att vi ska ta på oss munskydd i tid och otid. Troligen har några partikamrater köpt upp sig på ett jättelager. Kanske de kan de i värsta fall kränga dem till sina f d kärnväljare som verkligen vore betjänta av skydda sig mot oönskat damm i sina ladugårdar. Fast där gäller det att kunna filtrera riktigt små partiklar – inte större sådana – typ skiftnycklar, gråsparvar eller majskolvar. För dessa passar nu aktuella munskydd däremot utmärkt. I övrigt kan vi glädja oss åt att även fortsättningsvis behöva skicka tvåsiffriga miljarder till nazistlandet Ungern och högerkristna Polen – utan att ställa några som helst motkrav på återinförandet av demokrati, mänskliga rättigheter eller solidaritet. EU går från klarhet till klarhet.

Vi undrar var alla fåglar håller hus och fåglarna undrar säkert var alla fågelskådare gömt sig. Vädret är fortfarande minst sagt uselt – för bägge parter. MEN! Lagom till Skådarhjälpens start på lördag verkar det bli avsevärt bättre (se mer om Skådarhjälpen här nedan). Du som gärna skulle vilja vara med men som är minst lika usel på hur datorn ska smörjas för att man ska kunna komma åt rapporteringsformuläret, får gärna kontakta Gryningspatrullen (som med lite tur kommer att kunna hjälpa till). För att få en snabbare uppfattning om vilka fåglar som rör sig i ditt rapportområde rekommenderas hemsidan Glutt – som kan vara av stort värde när du ska börja hänga in arter från och med den 12:e…. I övrigt börjar det bli dags att fundera på att vaccinera sig. Det kan ju vara roligt att få skåda även om ett år… Och att försöka inse att ett begränsat firande av jul och nyår 2020 kan ge oss möjligheter att fira fler jular med våra äldre släktingar redan från 2021. Dumhögerns Lilleman i rummet kommer inom kort att harmfullt kräva att vaccineringen borde ha kommit igång sedan länge. Den enda som måste vara nöjd just nu är pensionärskärringen i AB som nu fått som hon ville – fri tillgång till mormor och farfar och en massiv ökning av döende åldringar på vårdhem och äldreboenden.

Fortfarande få fåglar att rapportera – dock verkar ökensångaren vara kvar (men svårsedd) och parakiten käkar talgbollar(!) i Kastlösa. Därutöver har ett par skumma trutar av diverse slag passerat i sydostvinden. Bl a två sena silltrutar och som vanligt nuförtiden dryftas det om vilka raser det kan ha rört sig om. Snart får säkert nån för sig att splittra även dem till fullvärdiga arter… som om det inte vore svårt nog ändå! Dock hinner detta inte att bli verklighet innan årets Skådarhjälp sätter igång. I år gäller följande datum: 12-20 december. Och Musikhjälpens tema är i år ”Ingen människa ska lämnas utan vård”. Huvudsyftet är förstås att generera så mycket pengar som möjligt men sekundärt gäller att försöka bli det mest framgångsrika landskapet i 1) antalet sedda arter och 2) antalet deltagare. Ju fler deltagare som ställer upp för sitt landskap, ju fler kommer att se t ex en talgoxe och för varje persons talgoxe sänder man in en krona, en femma eller en tia – allt efter förmåga. Östergötland brukar vinna denna ädla del av ”tävlingen” (personkryss) medan Öland brukar se flest arter – trots en besvärande negativ handicapsfaktor. Tack vare den finns det dock chans även för Medelpad och Norrbotten att ta hem segern! I vilket fall ser Skådarhjälpen till att en dryg vecka under årets absolut tråkigaste period passerar i ett nafs! Ge dig ut och räkna arter! När det gäller Örn&Glögg-exkursionen på nyårsafton är första passet (09:30-11:00) fullbokat, men platser finns kvar 11:00-12:30 och 12:30-14:00.

Dagens Gryningsrapport kunde lika gärna kallas Skymningsrapport. Regn, genomgrått och hård sydostlig vind. Det blir ingen skådning idag, trots att såväl ”papegojan”, härfågeln som ökensångaren verkar vara kvar. Och ute längs kusten smyger fortfarande någon enstaka tretåig mås runt . Enda trösten är att elmätaren inte tvingas snurra som skivan på en cirkelsåg. Å andra sidan går det inte att glädjas fullt ut för det – med tanke på att den mest troliga orsaken är den galopperande klimatförändringen. Och nyliberalernas ”gröna samvete” – Ctureplanspartiet – har nu KU-anmält regeringen för att nyckelbiotoper i skogen även fortsättningsvis föreslås behöva inventeras. ”Grönt samvete” innebär m a o att skydda markägares rättigheter att förstöra viktiga arealer på den biologisk mångfaldens bekostnad. Pågående pandemi kommer i ett jämförande perspektiv att betraktas som ett bagatellartat problem den dag som våra ekosystem tillåtits krackelera helt.

Nu är det sedan en tid ”rena öknen”. Men med ökenstenskvättan i svagt bortklingande minne, dök det igår i stället upp en liten ökensångare – i socknen och hyfsat nära Svalgården! Alla tidigare ökensångare har haft det dåliga omdömet att bevista helt andra socknar från norr till söder. Många kände sig manade att ta sig en titt på den lilla oväntade gästen. Allt fler, främst äldre skådare, har börjat övervintra på Öland och inom någon knapp timme var det rena Black Fridaystämningen i Lötgatan. Det lönar sig helt klart att klaga ibland – för bara några dagar sedan kändes året förlorat men nu kan i alla fall en ny sockenart räknas in. Begreppet ”rena öknen” får därmed en helt ny innebörd. Ett annat ordspråk – som  måste bli föremål för en omprövning – har hittills hävdat att ”råttorna är de som lämnar ett sjunkande skepp först”. Uttrycket kan efter USA-valet behöva ifrågasättas. Från den förlista Trumpadministrationen är det snarare så att storråttorna överger skeppet sist – de fetaste, de mest gödda och de med allra längst nakensvans. 

Ännu en ökenfågel. Långt från hemmet – och långt från kameran…..

Inlagda för intensivvård: 2. Utskrivna: 2. Ålder: adulta 100%. Kön: män 100%. Disponibla iva-platser nu: 2. Även en talgoxe har flugit emot en fönsterruta med efterföljande vård i en ljustät papplåda. Både han och den tidigare bofinken har återgått i förvärvsarbete (= äta). De små blödningarna i hjärnan lägger sig oftast efter någon timme i mörker. Påbörjade olycksfallsutredningar ser framför allt allvarligt på den fönsterputsning som nyligen utförts inför julhelgen, men för att inte Gryningspatrullen själv ska hamna på intensiven, vidtas inga åtgärder mot fönstrens nuvarande status… Fågelmässigt kan vi glädjas åt några kungsfiskare och en strömstare samt – för den desperate – en illgrön halsbandsparakit. Den senare kommer dock aldrig att kunna räkna med att få åtnjuta stripgässens uppgradering till fullvärdig art i våra listor.

Ibland ler lyckan mot en. Efter ett år med härliga mängder ängshökar men utan någon enda ny art på listorna för Sverige, Öland, socknen eller tomten, slår fågelbyråkratin till och godkänner stripgås och mandarinand som fullvärdiga arter – förutsatt att man sett dem efter 1994. Det innebär att de uppnått samma status som fasan och tamduva och vips – två nya livsarter, två nya Ölandsarter och en ny sockenart kan inkasseras! Året har inte passerat förgäves! I sydligaste Skåne finns en berggransångare och troligen en gulärleras som inom kort upphöjs till egen art. I Kristinehamnstrakten håller en eller två vitvingade trutar till. På Öland är det däremot f n tomt på fågel och därför passar vi på att i stället lägga ut en varningstext kring presentkartongerna Alladin och Paradis: GLÖM INTE BORT ATT DE INTE LÄNGRE INNEHÅLLER NÅGRA TRILLINGNÖTTER! Från i förra veckan:

En svartnäbbad islom drog förbi socknen för en stund sedan. Och därmed var det slut med rapporterna…. Idag är det dock sol och nästan vindfritt och kanske sitter pärlugglan som ringmärktes igår kväll kvar nånstans nere i fyrträdgården. I övrigt är denna fredag den svartaste av alla – för klimatet, för vår biologiska mångfald och för pandemibekämpningen. Idag ska agnarna skiljas från vetet – idioter från normalbegåvade. Lockprisfifflande handlare gnuggar händerna och vår sönderstressade sjukvårdspersonal tar sig för huvudet. Kinaproducerade skitprodukter i plast kommer att bäras hem i hundratusental – av köpgalna kunder som införskaffat munskydd för att ”säkert” kunna trängas med sina gelikar. Det får nog bli lite skådning ute på det öde alvaret i stället.

Det hinner knappt bli ljust på morgonen förrän mörkret lägrar sig strax efter lunch. Lite styv kuling och regn på det medför att rapporterna blir få. Ibland gör dock fåglarna jobbet åt oss innesittare – t ex landade två unga forsärlor häromdagen i en våt åkerpöl utanför Gryningspatrullens kontor – intensivt vippande med sina extremt långa stjärtpennor. Räddningen kan också bli att Skådarhjälpen (en del av Musikhjälpen) verkar bli av en dryg vecka under andra halvan av december. Mer om detta senare men redan nu en uppmaning till alla att försöka deltaga. Dels bidrar man till att fler människor i världen ska kunna erbjudas vård, dels får man årets tråkigaste period att gå lite snabbare och dessutom får ditt landskap chansen att för en gångs skull peta ner Öland från förstaplatsen när det gäller flest sedda arter…. Ett sinnrikt handicapsystem gör att vilket landskap som helst ges chansen att vinna.

Mest spännande sen sist är en hussvala från andra sidan sundet. Vi den här tiden på året är sannolikheten lika stor att det rör sig om en kafferseglare eller en stubbstjärtseglare! Att enbart ställa diagnosen utifrån en klarvit övergump är att riskera att gå miste om något stort – t ex om möjligheten att plötsligt få 500 oväntade gäster i trädgården. Vi får se var det slutar. Vädret ser annars ut att passa bättre för TV-tittning än för skådning. Och just nu sänder TV 4 Fakta serien Akuten. Programmet rekommenderas varmt. Inte minst i dessa tider kan det vara upplysande att få se hur ansträngd – men livsviktig – vården är. Det här är en serie som av många skäl borde visas för elever på högstadiet. Dels som en tankeställare för vad man kan göra för att undvika att hamna där som patient men också för vad man kan göra för att inte bidraga till att någon annan hamnar där. Och kanske för att börja se jobben inom vården som en framtida arbetsplats. Det är oerhört givande att följa hur fantastiskt beroende vi är av varandra i ett fungerande samhälle. Eller hur en asberusad nazist räddas till livet av en mörkhyad, kvinnlig läkare…. En annan kategori som borde tvingas se några avsnitt är bratsen som hänsynslöst fortsätter gnida sig mot varandra på innekrogarna…..

Vit på bröst, mage och undergump? ”Bara” en hussvala.

En extremt sen stenskvätta är det mest iögonfallande sen sist. Möjligen rör det sig om rasen från Grönland. I övrigt håller den kraftiga sydvästvinden såväl fåglar som fågelskådare kvar på nattkvisten. Mest anmärkningsvärt utanför fågelvärlden är nog annars att de jubelidioter som roade sig med att bränna koraner i Malmö, slapp åtal. Det börjar bli dags för rättssystemet att klippa till med full kraft mot de grupperingar som gör allt för att hälla bensin på befintliga brandhärdar – oavsett om det rör sig om ärkesvenska nazister eller islamistiska smälthjärnor. Båda ger varandra näring. Båda är en förutsättning för varandra. Ingen av dem har det harmoniska samhället som mål. Och vi andra har nog med riktiga bekymmer.

Nu finns det inte mycket fågelnytt att rapportera om – åtminstone inte här på Öland. I Skåne ses en större skrikörn, en dvärgsparv och en amerikansk bläsand, i Halland en lika amerikansk kricka och i Sörmland en rödhuvad dykand. I brist på fåglar kommer här en liten prisjämförelse på fågelmat. Jordnötter: Swedish Agro 29,90/kg, Granngården 37,90/kg och Glömminge kvarn 27,15/kg. Hampfrön: Swedish Agro 44,75/kg, Granngården 49,80/kg och Glömminge kvarn 31,80. Via https://slagberga.se kan man köpa en 750g talgstång som sägs vara utan palmolja för 33:-. Enligt en ”ekonomiskt initierad” informatör från Lidhult (i Småland) är detta ett ”mycket prisvärt” alternativ. Och smakligt (enligt fåglarna). I övrigt kan nya restriktioner för sammankomster (max 8 personer) komma att ändra upplägget för nyårsexkursionen Örn & Glögg. Det är möjligt att vi måste dela nuvarande 15-grupper på hälften och hitta alternativ sysselsättning för halva gruppen under halva tiden. Breaking news: just nu är en bredstjärtad labb på väg ner genom Kalmarsund.

På mindre än en halvtimme samlades sent igår kväll ett knappt hundratal skådare – föredömligt utspridda – längs Grönhögens nordligaste fairway. Sällan har intresset för gröna greener och sandiga bunkrar varit så stort i dessa kretsar. Ökenstenskvättan har ännu inte visat sig idag men chansen är nog stor att den är kvar. Flera tretåiga måsar har redan rapporterats i den hårda sydosten. Sikten är dock extremt dålig – annars hade nog Seby omgående blivit förärat ett besök.

Ingen mästarbild men trots allt en ökenstenskvätta.

Det ”äkta” (?) paret buskskvätta verkar ha tröttnat på alla uppvaktning och har inte setts till idag. Däremot finns det en stationär vattenpiplärka uppe i norr – en av de ytterst få arter som flyttar norrut om vintrarna eftersom de tror att det är varmare längs östersjökusten än i alperna. Tretåiga måsar drar fortfarande runt i Östersjön – senast i morse. De 22-27 ”forskarna” har vaknat till igen efter att andra vågen covid dragit in. De gör allt som står i deras makt för att så split och tvivel bland oss vanliga dödliga. De är helt oslagbara i att i efterhand tala om vad som borde ha gjorts. Deras motiv är fortfarande höljda i dunkel, men som tidigare misstänkts bör det röra sig om att de förlorat var sitt tillsättningsärende i det förgångna. Och EU har förbjudit användningen av varumärkena Falukorv och Hushållsost – hur skulle vi klara oss utan EU?

De två exotiska buskskvättorna är kvar, men de verkar så kära i varandra att man nästan börjar tro att de är av samma art – i så fall den ”vanliga”, dvs den som sedan några år häckar i enstaka par i Sverige. En promenad på Schäferiängarna gav igår två berglärkor, en tretåig mås, en skärsnäppa och ett tjog gravänder och storspovar. En brunsångare ringmärktes i förrgår men har inte hörts av sen dess. Säsongen är inte över ännu, men det börjar kännas allt mer avslaget. Och nu får man ju inte ens fortsätta supa sig full om nätterna på krogarna! Krokodiltårarna flödar. Entreprenörer – som i vanliga fall hävdar sin överlägsenhet – skriker som stuckna grisar. Men de kan ta det lugnt – efter pandemin kommer nya entreprenörer att ta över deras företag och fortsätta kampen mot skatter, miljöregler och anställningsskydd.

Förväntansfullt intogs läpositionen vid Busken tidigt i morse. Tji! Knappt en fågel sträckte förbi förrän Patrullen gett upp och en brednäbbad simsnäppa passade på att skynda förbi. Den höll sig sen kvar lagom länge i hamnen för att precis hinna dra innan Patrullen nådde dit. Sånt är livet. Å andra sidan berodde fördröjningen på att den svarthakade buskskvättan och hans kvinnliga bekantskap (som troligen är en vitgumpad buskskvätta eller möjligen en amurbuskskvätta), tog lite tid på sig innan de visade sig nere vid Sibyllas jaktstuga. Slutet gott, allting gott. För att få svar på vilken art/ras det rör sig om, måste hon dock övertalas att gå med på att lämna ett DNA-prov, något som hon så här långt inte sagt sig vilja. Nät har satts upp för att underlätta hennes beslut. Här hemma hjälper sidensvansarna välvilligt till med att förhindra fallfruktförluster. Samtliga torkade mjölmaskar ligger kvar på marken – utpetade ur sin automat men ratade. I morgon ska ett prov göras med uppfuktade lik.

Grannens äpplen är alltid rödare….

Som tur var fick Gryningspatrullen för sig att åka ner till Sebybusken tidigt i morse. Några superrariteter blev det inte, men det sträckte på ofattbart bra i sydostvinden. Artmässigt var det lite av en succé – 56 arter. Individmässigt måste man också vara nöjd – främst när det gällde lommar, svärtor, ejder, sjöorrar och vissa simänder. På topp kom forsärla, tretåig mås, dvärgmåsar, sillgrisslor och en skärsnäppa. Och stora flockar med vinterhämplingar och snösparv. Därmed får denna sena rapport sin förklaring – det ska nämligen blåsa SO även i morgon och Patrullen kommer då inte att ha ro att sitta vid datorn fram till lunch. När det gäller ovan nämnda konstverk kommer en hel del förfrågningar in, men toppbudet på kustsnäppan ligger fortfarande på utgångsbudet. I övrigt kunde Patrullen inte låta bli att köpa in några kilo torkade mjölbaggar (!) vid senaste storhandlingen till gästerna i trädgården. Intresset för dessa ”läckerheter” blev dock minst sagt svagt. Det tog en hel timme innan talgoxen (så klart) var framme för att försöka bilda sig en egen uppfattning om denna nya menypunkt. Sen dess är maskarna mer eller mindre orörda. Det snackas ju om att torkade insekter skall bli framtidens melodi även för oss. Patrullen litar på talgoxens bedömning.

Båda islommarna passerade Öland i morse. Och ett ”massivt” insträck av horn- och jordugglor pågår (3 st så här långt). De mindre sångsvanarna har plötsligt bestämt sig för att dra söderut (det brukar annars ske i oktober). Britt Bogårdh har ställt fem ängshökstavlor (canvas 60×40 cm oramade) till ängshökarnas förfogande. De kan köpas för 1.500:-/st + porto. Kontakt: se infon under kustsnäppan. Snart kan vi komma att känna oss säkra på att klara ängshökarnas hyreskostnader även för 2022!

Solen lyser. Det blåser inte. Och det är ganska varmt! Och en forsärla damp ner i Kvinsgröta kanal precis framför Gryningspatrullen i morse. Han ville dock inte vara med på bild – vilket han bestämde sig för en knapp 100-dels sekund innan fotot togs. Så nu finns det i alla fall en knivskarp bild på en gjyttjepöl.. Ytterligare någon bredstjärtad labb har passerat och en alkekung drog förbi Össby häromdagen. Det känns som om det skulle kunna smälla till när som helst. Det kan man tyvärr också förvänta sig borta i USA. Nu ställer man sig främst två frågor: 1) hur lång tid tar det innan Melania flyr sin psykopat och när så sker: 2) har Secret Service insett faran och vidtagit åtgärder mot att han kan få tillträde till kärnvapenknappen? Här hemma måste vi börja fundera på vilken politik som bör föras för att vi ska kunna undvika att någon sd-nazist tillåts bli en svensk Trump.

På Öland finns det just nu en taigasångare, en eller två svarthakade buskskvättor och så den – minst sagt – hjälpsamma bleka tornseglaren uppe på norra udden. Och i USA rullar valet på. En sak har i alla fall nu klargjorts än tydligare: Vi måste till varje pris motarbeta alla galna idéer om att göra Europas stater till en federation!

Nu är det höst! Snart har alla löv blåst av, fåglarna blir färre och färre och man hinner knappt ur sängen förrän det börjar mörkna igen. Nu inleds den verkliga karantänen för en fågelskådare. Vi får smaka på det som många lidit av sedan tidigt i våras. Krönikören och pensionärskärringen på AB bör dock vara nöjd. Nu dör allt fler äldre på nytt – något som hon fått ofattbart mycket utrymme att aningslöst plädera för. Frågan är vems felet är i detta nya skede? Ska vi gissa på Tegnell och/eller Lövén? Jämfört med det som tillåts hända borta i USA är hennes övertramp dock bagatellartade. Övertrumpen där slår mot hela demokratin, något som våra sd-nazister i sin tur skadeglatt hyllar på bästa sändningstid i TV. Så till en teknisk fråga: Skulle man inte kunna gå ut med regionanpassade och ”personligt” formulerade SMS till oss medborgare angående var och ens ansvar att förstå och följa gällande restriktioner? Det lär ju knappast vara nån särskilt hög procent av befolkningen som konsekvent och kunskapstörstande följer presskonferenser och nyhetssändningar. Med rätt tonläge kanske en hel del annars svåråtkomliga medborgare skulle kunna övertygas om att i någon mån justera sitt beteende. Nog om det. I nästa Gryningsrapport kommer ett julklappsförslag för alla oss som har svårt att hitta vettiga presenter och som samtidigt vill ge ängshöken ett extra ekonomiskt stöd.

Gösta – nu i Mauritanien! Bild: Aron, Lst

Idag finns det en hyfsat positiv rapport från våra utrikeskorrespondenter Gösta och Clyde! (Se mer under FÅGLAR/ÄNGSHÖK). I övrigt är det ganska lugnt – kanske beroende på ett riktigt skitväder sen sist. En bredstjärtad labb är dock på väg söderut i sundet och igår dök det upp en dvärgsparv. Vi får kanske trots allt hoppas på att det inte dyker upp någon sibirisk trast de närmaste dagarna. Igår uppmärksammades Gryningspatrullen på följande potentiella lokala pandemirestriktion: ”Samtliga vägar ner till Ölands östra stränder stängs av till följd av misstankar om enorma koncentrationer av fågelskådare. Endast 136:an är öppen för nord- och sydgående trafik mellan S Möckleby och Grönhögen. Östra vägen är avstängd mellan Alby och Össby. Personer som ertappas med kikare på väg över alvaret plockas upp med hjälp av inkallad helikopter från Kustbevakningen. Vid påfarten till Ölandsbron stoppas alla fordon med fågeldekaler. De tusen skådare – som trots polisens insatser – förväntas ta sig ända fram till Sebybadet, tvingas sitta i karantän i 10 dygn på Ölands södra udde”. Det senare skulle dock ses som en extra bonus…

Det blev lite som vi misstänkte – de typiska höstrariteterna börjar dyka upp först nu. Igår ringmärktes en kungsfågelsångare, en svarthakad busk och en brandkronad kungsfågel. Och i Torngårdsdungen trängdes ytterligare en kungsfågelsångare med en taigasångare. Brunsångaren höll sig däremot för sig själv uppe i Bejershamn. En extremt sen ung höksångare visade sig på mellersta Öland och sträcket över havet ökade på lite – dock hann över 25000 rastande vitkindade gäss ge sig av redan i förrgår. Och bland dem en rödhalsad. Nu väntar vi på den första bergstaigasångaren… Vi väntar med spänning också på om det inom kort ska konstateras att amerikanarna är världens mest korkade folk. Vi bör dock påminna oss själva om att även hos oss kan sd-nazisterna – med aningslös (?) hjälp från den kristna högern och dumhögern – få över 50% av väljarna på sin sida.

Tack! Nu mår jag bättre.

Den bleke tornseglaren verkar ha gett sig den på att fylla igen alla skådares hål i artlistan. Den var fortfarande kvar i Borgholm så sent som igår. Och en svarthakad buskskvätta spred glädje nere vid Össby under hela dagen. I natt kan det ha sträckt in mycket fågel från öster – möjligen kommer det att hittas en riktigt exotisk art här på Öland. Men å andra sidan – sådana har ju redan fallit ner i såväl Dalarna som i Blekinge (mongolfink resp tallsparv). Här hemma är det endast en bofink som fallit ner – efter en brutal kollision med fönstret. Chockad lät den sig plockas upp och placeras i en mörk låda. Efter nån timme – när de förmodade små hjärnblödningarna lagt sig – fick den ånyo se ljuset och efter en stund pröva sina vingar. Frågan är: tror den att den lyckades smita eller förstod den att den fått hjälp?

Ser jag ut så här…..
….eller ser jag ut så här?

Gårdagen bjöd på hösten första riktiga dragplåster – en blek tornseglare i rote tillsammans med en vanlig tornseglare – dock även den senare högst ovanlig i slutet av oktober. Till det än mer oväntade hör också att dessa båda individer valde att flyga omkring tillräckligt länge runt Solliden för att intresserade skulle hinna upp från såväl södra udden som från Kalmar. Solliden är vana vid nyfikna och desperata besökare som kommer dit för att försöka kryssa drottning Madeleine – eller vem som helst i kungaätten. I grannbyn Borgahage möttes igår tillströmningen av mer kräset inriktade ”turister” med välvilja och viss fascination. Nere på södra udden fanns två andra individer som gjorde livet lite svårare för skådare. Den ostliga rasen av sädgås hade, till skillnad från den unga bläsgåsen, inte blivit ringmärkt. Fundera gärna på vilken som är vilken? Den utmaningen är i vilket fall betydligt enklare än att skilja en blek tornseglare från en vanlig.

Brittiskt svartflammig på ryggen. Modernt på tjejer i England.

I morse fick snuvan ge vika för att tillfredsställa behovet av en tretåig mås. Minst fem unga passerade Gräsgårdshamn på någon dryg timme. I övrigt har en rödhalsad gås gått in för landning i Segerstad och två vattenpiplärkor har valt var sin udde att rasta på. Det sträcker en hel del arter förbi på östra sidan, men individmässigt är de relativt få. Forsärlan syntes inte till i hamnen idag, men den engelska sädesärlan är kvar. Från EU meddelas att vegetariska korvar får kallas för vegetariska korvar! Det är minst 15 år sedan det senast kom ett bra besked därifrån. Å andra sidan har EU nu cementerat den extremt farliga jordbrukspolitiken som i allt raskare takt leder till en katastrofal utarmning av vår biologiska mångfald. Våra pandemiproblem är en västanfläkt i förhållande till vad som drabbar oss när balansen i naturen tippat över – irreversibelt, en gång för alltid. Därtill vill Preem nu – som hämnd? – tillverka bränsle av raps. Var ska den odlas? Vilken gröda får stryka på foten? Vi kan trots allt inte äta rapspetroleum!

Man bestämmer den normalt inte genom att räkna tårna.

En handfull tretåiga måsar har förgyllt tillvaron för oss skådare under de senaste dygnen. Sen har det inte blivit särskilt mycket mer. Instinktivt tror dock Gryningspatrullen att det kommer att smälla till ordentligt redan idag eller möjligen i morgon. Optimistiskt? Nja, kanske rent av lite pessimistiskt. En rejäl förkylning (den plågsamma maskulina varianten) har nämligen etablerat sig i Patrullen – som dessutom är fjättrad vid en målarställning, en roller och en massa droppande färg. Inomhus, lyckligtvis. Breaking news 12:03: En bergstaiga har just larmats från Solberga! I övrigt har i alla fall en god sak hänt – vår hällörade partiledare får fr o m nu nöja sig med att gnida sig mot högst 49 andra brats på Stureplan. Nu hoppas vi bara på att det blir hårdare tag mot alla liknande nattklubbar som skiter högaktningsfullt i hur många mormödrar som smittas och dör i pandemin. ”Hårdare tag” används emellertid märkligt sällan av våra extremhögerpartier i just dessa sammanhang…

Vi väntar fortfarande på höstens stora scoop. Beckasinsnäppan är dock kvar. Den ännu ej fullt bestämda buskskvättan har också rapporterats men trots att säkert många letar efter den, så lyckas den hålla sig under radarn. Roligast sen sist är nog pärlugglan som ringmärktes för nån kväll sedan. Högst uppmuntrande är också beslutet om att inte låta den centralstyrda kinesiska spioncentralen få installera Sveriges nya 5G-nät. Det tas trots allt ett och annat vettigt beslut. Nu vore det dock skönt om vi kunde avstyra det nyliberala hotet mot meddelarfrihet, arbetsmiljö och anställningsskydd. För att inte tala om de katastrofala följderna av att låta e-handelsföretaget Amazon få etablera sig i Sverige. Vi har inte råd med fler skott mot den svenska skutans vattenlinje.

Långväga, med lång näbb – och på långt håll.

Vecka 43 är här! En vecka som antingen brukar präglas av stelfrusna löv på marken och någon enstaka varfågel eller av en serie högst osannolika arter på minst sagt oväntade platser. Vi får se vad det blir i år. Till exkursionen i lördags anslöt femton förväntansfulla skådare – som fick se ungefär lika många fåglar…. Ett fullbordat fiasko m a o – men vi kunde i alla fall fika i lä. Förhoppningsvis kunde några svältfödda åka ner till udden efteråt och bese beckasinsnäppan och härfågeln – den senare kvar så sent som för någon minut sen.

Småfläckig? Ja. Men sumphöna eller sumptupp?

Igår skulle man ha varit på udden för att få full utdelning. Eller vad sägs om en blyg tuvsnäppa och en desto mer tillmötesgående st beckasinsnäppa? Och någon bändel. Det ryktas dessutom om en vitgumpad buskskvätta en bit upp på ön. Lediga rum finns fr o m i morgon söndag t o m torsdag f m…. I övrigt är det oklart huruvida vår djupt hällörade Ebba varit på krogen sen igår igen. Många av hennes innevänner har dock varit det. Alldeles för många! Det kommer att bli gott om lediga äldreboenden när våra studenter och överklassungar rumlat runt ett tag till. De förstnämnda skulle man väl kunna förvänta sig ha lite vett och begåvning. Andra ser det kanske mer som en politisk kamp för att ställa till med så mycket elände som möjligt. De drar sig inte för att offra en och annan mormor för den goda saken?

Fin syskonskara på sin första resa söderut.

En storlabb förbi Gräsgårds hamn och en knapp handfull praktejdrar via sundet, toppade gårdagens rapporter. Därtill en rätt sen taigasångare vid Ventlinge strand och ett gäng unga skärsnäppor på besök nedanför Busken. Brunsångaren i Albrunna och en ny blåstjärt längst uppe i norr var också med på gårdagens celebra art(ist)lista. Likt Ebba Hällöra och övriga brats på Stureplan och andra inneställen, struntade ejdrarna fullständigt i att hålla rekommenderade avstånd. Det drog förbi ytterligare några tiotusen sådana i onödigt täta flockar för att det lätt skulle gå att urskilja någon med orange näbb. Nu är det hysteriska blåsandet över för den här gången och idag blir det spännande att se vad vinden lämnat kvar på ön. Lördagens exkursion ser ut att kunna genomföras i lämpligt väder men sätt på alla kläder du kan hitta i garderoben! Tyvärr är maximala deltagarantalet redan uppnått.

Tur att man kan burra upp sig!

Alla löv på träden är fortfarande gröna. Och få har trillat av. Det har inte hindrat oss ifrån att hitta en massa taigasångare, men fortfarande hjälper löven till med att hålla oss okunniga om kungsfåglsångare, bergstaigor och brandkronade kungsfåglar. Markskulkare som blåstjärtar och brunsångare har dock inte haft samma skydd och har förekommit i parti och minut. Nåja… Igår och idag blåser det extremt hårt från NNO och sträcket i sundet och längs ostsidan har varit massivt. Flera tiotusentals ejdrar har passerat och bland dem någon enstaka bredstjärtad labb och vitnäbbad islom. Och en praktejder. Ejdrarna har tagit över efter grönsiskorna som Ölands mest vanliga art. Tyvärr medför inte vinden att de passerar nära land och det är svårt att slå ifrån sig känslan av att vi missar en hel del spännande. Hade de å andra sidan kommit nära land hade vi inte fått mer än två sekunder på oss att gå igenom en flock. Vinkelhastigheten är av stor betydelse. Vi kräver därför att de börjar flyga på lagom avstånd. På något sätt måste detta – som allt annat – vara Tegnells fel, d v s att allt inte är precis som vi vill ha det! I det sammanhanget kan vi konstatera att vår hällörade ledarinna – hon som beskyllde regeringen för att begå ”massmord på pensionärer” – svingar sig runt på Stureplans innekrogar som om ingenting hänt. Dummare eller lika dum som Donald Trams? När det gäller lördagens exkursion så är den nu fulltecknad, och vädret ser ut att bli lämpligt.

Mindre flugsnappare – höjdpunkten på gårdagens skådar-eskort!

Videsångaren verkar ha fått nog, men brunsångaren har dykt upp på en ny plats. Vi väntar på första kungsfågelsångaren (Kfs). Allt mer tyder på att v 42 och 43 blir årets veckor. Och just precis nu (07:56) kom larmet om en Kfs! Från Stenboudd. Något iögonfallande sträck av gäss, änder eller måsfågel har inte infunnit sig ännu. Kanske kommer toppen på lördag! Även sena arter ses lite då och då – en tornseglare och en gulärla. Och igår snurrade tre adulta blåhökar över f d ängshökskolonin i Kvinsgröta! Två hanar och en tjej. Värmande minnen från när 11 ungar och 6 föräldrar ängshök lekte där i somras dök naturligtvis upp direkt. I övrigt är vi bara tacksamma för att Donald Trams inte fick årets fredspris – man kan ju nästan befara vad som helst i vår galna värld just nu.

”ÄNTLIGEN!” är ett uttryck som vi sen tidigare vant oss vid på dagen då nobelpriset i litteratur skall delas ut. Igår kväll var det snarare nere på udden som utropet skedde. Den lilla videsångaren fångades på kvällen och kunde visas upp för alla som hann ta sig dit. För en del var det på tiden, d v s ÄNTLIGEN! Glück! med andra ord! I övrigt passade den vitnäbbade islommen på att smita förbi Busken medan Gryningspatrullen inte var på plats, och i övrigt är det rätt så tunnsått med fågel. Och vädret de närmaste dagarna lovar egentligen inget gott. Men! Det kan räcka med en enda fågel – om det är den rätta! Varför inte en guldtrast, t ex? Fortfarande finns det f ö några platser kvar på exkursionen den 17:e.

Igår var det många som önskade sig kunna vara på två ställen samtidigt. Dels i Triberga tillsammans med en nunnestenskvätta och dels nere på udden i sällskap med en videsångare. Åtminstone den senare kablades nyss ut även för idag. Prutgåsflockarna är många och spännande, liksom de välformade plogarna med bläsgäss. Frågan är om bläsgåsen är den mest disciplinerade gåsen när det gäller att hålla sin plats i flocken? Kanske det rent av skulle kunna vara till hjälp vid artbestämningen när alla övriga förhållanden är svårhanterliga? I övrigt säger man sig ha påvisat ”spår” av antikroppar i Trump… Så skönt! Därmed kan vi ju utesluta att spektaklet kring honom bara var fejk…. Kvarstår gör dock att vi nu har att hantera en läkemedelsspeedad psykopat med ena handen på kärnvapenknappen. Och här hemma förbereder Jimmy Åkesson sina sturmtrupper för ”krig” – väl medveten om att den typen av ordval snabbt triggar idioter.

Rönnen blommar! Ur led är tiden och vår natur med den!

Vinden har vänt. Nu bör de fåglar som drivits hit upptäckas – men ännu inga larm idag. Mindre skrikörnen var dock uppe och flög på nytt igår och en varfågel skvallrar om vad som väntar. Taigasångare fortsätter att dyka upp lite här och där och en liten dvärgsparv är senaste tillskottet. Vinden har också vänt(s) för Donald Trams. Han har mirakulöst nog (!) blivit fri från sin påhittade covid19. Huvuden kommer dock att rulla – han har dels kallats för ”överviktig”, dels har hans frisyr kablats ut utan att retuscheras! Hans fans här i Sverige vill i sin tur dela ut 10.000 kr till varje medborgare (med vissa etniska undantag, förstås…). Detta måste vara ett sentida svenskt rekord i ekonomisk dumhet och populism. Ca 9 av 10 miljoner svenskar saknar behov av dessa 80 miljarder, medan flertalet sjukvårdsregioner och kommuner är i skriande behov av betydligt mer än så. Som en tanke kom just nu en het nyhetsflash via AB om att marknadens ”billigaste lövblåsare också är den bästa”. Kul! En sån kan man ju skaffa för nazi-slantarna! Garanterat kinesisk! Vi på Öland behöver emellertid inga lövblåsare – den typen av trädgårdsarbete sköts – med överkapacitet – på naturlig väg här.

Någon timmes besök nere vid Sebybadet blev lite av en besvikelse. Det sträckte visserligen många hundra gånger fler fåglar än på Väderön, men det verkliga scoopet kom först efter det att Gryningspatrullen givit upp – en vitnäbbad islom… Blåstjärten uppe i norr visar sig tjänstvilligt och en liten kungsfågelsångare har fyllt på Ölands höstlista. Ute i världen spelas en tragisk komedi upp i USA. Trump påstås ha fått corona och hans fakenews-stab läcker ut lite lagom uppseendeväckande information då och då. Slutet blir dock att Trump kommer att resa sig som en fågel Fenix ur askan och den måttligt begåvade amerikanska befolkningen kommer att hylla honom som en hjälte. Det mest förvånande hittills är att han inte injicerat något desinfektionsmedel…. Här hemma har nyliberalerna Annie och Sabuni snart lyckats med att köra anställningstryggheten i botten. Fan ta den som i framtiden är fackligt engagerad eller den som helt enkelt läcker obekväm information om oegentligheter i ett företags arbetsmiljö- eller miljöarbete. Uppsägning utan saklig grund kommer som ett brev på posten (som det hette innan vi drabbades av Maud Olofssons PostNord).

Vi är i hamn! I dubbel bemärkelse. Dels dök nr 93 upp efter några timmar igår ute vid Väderöns fyr – en ensam tamduva som försökte orientera sig för att hitta hem till sitt duvslag på ett otillgängligt tak i Warszava. Vi skänker en tacksam tanke till den polske duvhållaren! Och inte nog med det – tamduvor är ytterst sällan sedda på ön. Endast 18 skådare har fått uppleva denna sensationella art under de senaste 50 åren (att jämföra med skata som 34 skådare noterat). 35 tranor – varav sju unga – blev därefter resans 94:e och sista art. Städningen, en minst sagt guppig överresa och en mörk långkörning genom Smålands älgdistrikt sög ut det allra sista ur Gryningspatrullen som i morse inte orkade ta sig ur sängen – trots hård SO vind över Busken i Seby.

Gårdagens höjdare! Endast sedd av tre tidigare observatörer sen 50-talet!

Lyckas vi skaka fram två arter till idag, blir 2020 det näst bästa året sen höstbesöken påbörjades 2006. Nu verkar det emellertid vara så att såväl gulsparv som grönfink är ovanligare på ön än trattkantarell…. Nötkråkan långt inne i bokskogen borde ha varit det, men var det inte. Frågan är om den försökte livnära sig på bokollon? Så här oerhört ont om fågelindivider har det aldrig varit tidigare, men sommarvärmen och de framhärdande ostvindarna har kanske hjälpt oss att skaka fram hela sex arter som vi inte lyckats se på ön tidigare. Idag bär det hemåt, men först ska vi under några timmar försöka hänga in nån storlom, knipa eller björktrast uppe vid fyren. Nån av dem kan bli art nr 93 i år.

En på ön – hundratals över Båstad….

Det går trögt. Samtidigt vräker det in information om extrema mängder av ovanliga arter från övriga Sverige – inte minst från Öland. Så här långt har dock inget larm fått oss att överväga en simtur över till Torekov.. Bl a en kustsnäppa och en ung forsärla fyllde på listan under eftermiddagen och vi är nu uppe i 82 arter – en till, och vi tangerar de svaga resultaten från 2008 och 2016. Idag väntar årets långpromenad t o r från norr till söder på ön. Vi är blygsamt inställda på trädkrypare och stjärtmes. Bl a….

Ägretterna underifrån

I brist på bra idéer i det fågelfattiga ö-landskapet, påbörjade vi igår en ”Big-sit”-aktivitet utanför huset (det berodde också lite på att vi var trötta på att promenera). Hela trettio arter dök upp på två timmar, varav några nya för resan – med en ung törnsångare på topp. Den och en drillsnäppa var därtill helt nya på vår 50-åriga HV-lista. Efter gårdagen var vi uppe i 72 (en sämre än bottenåret 2006). I morse passerade vi detta lågvattenmärke bl a med hjälp av fyra äggrätter (se bilder från olika infallsvinklar).

Äggrätterna ovanifrån. Från vänster Kokt ägg, Skivat ägg, Ägghalvor och Stekt ägg.

Ostvinden har bestämt sig för att behärska luftrummet på Väderön under hela veckan. Fåglarna (de flesta i alla fall) göre sig icke besvär. Igår hände dock något fantastiskt i fågelvärlden. Tack vare den kristallklara sikten – i kombination med fågelns starka kontraster, typiska läte och profil – kunde vi efter noggranna jämförelser med tillgänglig litteratur, slå fast att vi hittat en för oss helt ny art för Hallands Väderö. Inte ens under 60-talets många besök sågs denna extrema art till. I övrigt förbarmade sig en storlabb och en handfull sulor över oss. En skärsnäppa i sommardräkt, en toppskarv och tre snatteränder utgjorde övriga höjdpunkter. En pilgrimsfalk sträckte mot söder. Totalt är vi nu uppe i blygsamma 61 arter.

Inte en enda fripassagerare!

Det blåser en hård NO-vind nu på morgonen… Vi har ställt om siktet från liror till små gröna ryssar. Testet med att dra var sin vagn med alla våra förnödenheter över ön från hamn till stugan vid fyren, föll väl ut. Det var en aning lättare än att dra en gemensam. Försöket gör att besöket 2022 kanske blir verklighet – trots tilltagande ålder. Många pauser hölls och de roligaste arterna var nötväcka, järnsparv, entita och två unga blåhökar. Nu hoppas vi på andsträck och småfågel. 29 arter hittills.

Nu har det äntligen börjat blåsa lite från öster. Omedelbart dök det upp taigasångare och idag på morgonen hittades en brunsångare i Torngård. Vi kan under de närmaste dagarna räkna med ett ökat inflog av små ryssar och därtill ett mäktigt sjöfågelsträck. Som vanligt vid den här tiden ska Gryningspatrullen lämna Öland för en vecka på Hallands Väderö – där ostliga vindar är den sämst tänkbara vindriktningen. Vi ser dock fram emot sjöresan dit och hem efter att ha sett denna uppmuntrande lilla film från havet. För säkerhets skull har vi tagit med en burk surströmming för att blidka en och annan förbiflytande stormsvala

Veckans karaktärsfågel nr 1. Flock efter flock efter flock!

Det har blivit lite få Gryningsrapporter på sistone – mest på grund av att årets rovfågelexkursion fick splittas upp på fyra dygn. Vi fick i snitt se sju arter per tillfälle men dessvärre representerade av extremt få individer. I övrigt kan lappsparven och dvärgbeckasinen sägas vara veckans karaktärsfåglar. I övrigt är det ont om spännande fåglar men minst en taigasångare har ringmärkts.

Fjällvråkar är det nya inslaget på Ölandshimmeln. Inom kort får vi svar på om skitvädret i Mellansverige satt fart på våra flyttfåglar. Så sent som igår hade inte särskilt många hunnit ner hit, men sjöfågelsträcket var märkbart intensivare. Det finns nu följande lediga platser på helgens exkursioner: Lördag FULLT, söndag 3 platser och måndag 5 platser.

Så försvann sommarvärmen i ett slag! Nu blåser det en kylig NNV vind som har det goda med sig att nordliga fåglar – inte minst rovisar – kommer att dyka upp fr o m i morgon. Redan nu har en lappsparv rapporterats och här hemma joddlade en trädlärka förbi. Ejdersträcket har satt igång – främst i sundet. Angående kommande dagars rovfågelexkursioner finns det nu två lediga platser på lördag och en på söndag. På måndag finns det sju platser. I morgon fredag är det fullt.

Trädlärkan ville egentligen inte vara med på bild….

Nu återstår bara de allra sista – kanske tio – ladusvalorna på Svalgården. En kungsfiskare rapporteras just nu från Grönhögen, men annars är det det i första hand två företeelser som dominerar: 1) antalet flygplan i luften ökar tyvärr på nytt och 2) det finns praktiskt tagit inte en enda rastande tätting någonstans! Allra närmast noll ligger ängspiplärkorna – en normalt vanligt förekommande art. Det har knappt setts nån ens under häckningsperioden! Mycket tyder på att vi har passerat en biologisk krisgräns. Sädesärlorna ser dock ut att ha lyckats väl – timme efter timme, dag efter dag sträcker de mot söder i tusental. Sädesärlor, kajor och tamduvor kanske blir de enda som våra barnbarn får uppleva? Och flygplan på väg mot Thailand…. Kortsiktigt – och lite egotrippat – ser det dock ut att bli perfekta väderförhållanden på kommande rovfågelexkursioner. Det finns en plats kvar den 19:e och en plats kvar den 20:e samt tio platser kvar den 21:e. Den 18:e är fulltecknad.

Nästa superraritet?

Den första bredstjärtade labben har passerat och – lite mer oväntat – en ung vitvingad tärna har hållit till på Stora Ören. Oklart om den finns kvar idag. En brandkronad kungsfågel sjunger just nu flitigt i Penåsa. Vädret kommer att glädja alla som kommit till Öland i förhoppningen att få se rovfåglar. Den bruna gladan har redan vaknat nere i Össby. Och det ser lovande ut för en hel vecka framåt. Avsevärt mindre lovande – för att inte säga rent skrämmande – är att sd-nazisternas ledare nu säger sig vilja ha justitie- och miljöministerposterna i en framtida extremhögerregering. Lillfjanten och Hällöran kommer – för syns skull – att noga överväga kravet innan de till slut accepterar ”erbjudandet”. Aningslöshet har alltid föregått diktaturers framväxande.

Målet låst!

September har inte kommit igång riktigt än, även om över hundra arter lätt kunnat räknas in utan att särskilt mycket tid lagts på ren skådning. Rovisar står för flera av dessa även om antalet individer ännu är relativt få. Det kan bli bättre – kanske rent av riktigt bra den 18:e, 19:e, 20:e och 21:e! Platser på exkursionen finns kvar den 21:e. September för också med sig att det politiska Sverige börjar rulla igång. En serie nyliberala vansinnesbeslut har redan presenterats – minskade arbetsgivaravgifter för nyanställda (finns det nån som anställer någon som inte behövs bara för att det blir en aning billigare?) och sänkt skatt för ” sju miljoner” låg- och medelinkomsttagare. De med låg inkomst får ca tre kronor extra i månaden, de i mitten får tolv och de med högst inkomst får tusenlappar. Men ”sju miljoner” låter ju bra om man bara nogsamt undviker att diskutera konsekvenserna av att vår statskassa dräneras. Därtill har det bestämts att jobbcoacher ska överta AF:s uppgifter. Det gick käpprakt åt helvete senast och det finns absolut inget hopp om att shamaner, yogaterapeuter eller primalskrientreprenörer ska lyckas denna gången heller. Och glöm för allt i världen inte att ditt barn är förbjudet att besvara dina frågor om ”hur det var i skolan idag”. Det har ju plötsligt blivit hemligt. De stackars skolentreprenörerna ska ju inte behöva kosta på sig onödiga utgifter. Det enda målet för en skolkoncern är ju trots allt att dela ut skattemedel till aktieägarna. Och affärshemligheter måste ju till varje pris skyddas. Och snart får Preem sitt tillstånd. Man kan möjligen säga att det är vår smala lycka att extremhögern och våra nyliberaler inte styr landet under pågående pandemi. Men i det stora hela verkar det bli allt mer ovidkommande vem som sitter vid rodret.

Igår blåste det så in i …….. Tyvärr från sydväst, vilket innebar att det knappt visade sig en enda fågel. Känslan var dock att det skulle kunna dyka upp gulnäbbade liror eller spetsbergsgrisslor i parti och minut. Vi får väl skylla på det piskande regnet. Våra svalor hade ingen bra dag – först vid 19-tiden kunde de ge sig ut från logen för att käka. Resten av dagen fick de nöja sig med att se på när Gryningspatrullen sågade ved. Trevligare är prognosen för fredagen den 18:e (första rovfågelexkursionen). Förra veckans mest hysteriska corona-gnäll levererades från en VD (!) för Stockholms loppisar. Det finns uppenbart en del av oss som inte vill förstå någonting överhuvud taget. En kandidat till vinnare denna vecka är en frekvent återkommande kolumnist i AB som ihärdigt förespråkar fri tillgång av covid19-virus till alla pensionärer. Denna f d utrikeskorrespondent undviker förstås nogsamt att komma med ett enda konkret förslag på lösning av problemet. För ett problem är det förvisso, men….

Inte så mycket att rapportera, men när det gäller rovfågelexkursionerna så finns det nu bara en plats kvar fredagen den 18:e. Det innebär att det kan bli aktuellt att köra exkursionen en fjärde gång – på måndagen den 21 sep. Härfågeln sågs igår igen – nu i Gräsgårds hamn. Och en blåhake hann bara nästan gömma sig när Gryningspatrullen var ute på alvaret och försökte hitta lämpliga tokområden för våra ängshökar. En fjällabb har rapporterats i morse från Grönhögen.

Ölands turkduvor har bytt boende från Mörbylånga, Grönhögen och Össby till Mellstaby, Kvinsgröta, Mellby, Skärlöv, Hulterstad och Stenåsa.

En härfågel passerade Busken men i övrigt sträcker det f n nästan ingenting i den ogynnsamma västvinden. Hundratals svalor kvittrar kvar i här i byn, men de kan plötsligt vara borta om några timmar. Några ungar sover dock fortfarande på logen vars port således inte kan stängas till än. Den första blåhaken har visat upp sig och en och annan bändel förgyller livet för dem med lite tur. En ensam ängshöksunge har fortfarande inte insett att det är dags att flyga söderut men i övrigt är det tämligen tunnsått med rovfåglar. De behöver ju dock inte gå till förrän om två veckor….Även fredagen den 18:e är nu avsatt för rovfågelexkursion – och där finns några få platser kvar.

Det ”kryllar” f n av aftonfalkar på södra Öland, men i övrigt är det rätt så skralt. Igår morse drog det mycket stora skaror småfinkar söderut (siskor, hämplingar och steglitser). Det ryktas dessutom om att en svarthakad buskskvätta ses i Gräsgårds hamn just nu. Nattskärror riskerar varje natt livet på de sydöländska vägarna. Sådana där fake-trutar rapporteras också allt oftare (Gryningspatrullens högst personliga syn på kaspiska trutar och medelhavstrutar). Och apropå fake- och Trumpnews: ”Look at Sweden! Look at Sweden!” Vi kan konstatera att Trumpland f t nu leder över Sverige i antalet covid-döda per 100.000 invånare. Om man för ett ögonblick bortser ifrån all underliggande tragik i såväl Sverige som USA, så är det inte utan en viss skadeglädje man ser hur Trumps hat mot demokratiskt styrda länder får sig en törn.

Igår – 1 september – steg antalet morgonarter på Svalgården från 20 till 40! Antingen var det den lite kyliga nordliga vinden eller så visste fåglarna att hösten formellt inträtt. Lite tursamt flög en härfågel framför Vita Volvon och på kvällen passerade inte mindre än tio kustlabbar och en fjällabb förbi Busken. Även mängden sjöorrar var den största sen Gryningspatrullen på nytt fick tid över att titta på fåglar. Å andra sidan är det nog kört att få se fler ängshökar. Hittills har 80 septemberarter gett sig tillkänna varav 40 vid Busken. I övrigt har fortfarande ingen sett Björn Olsen med munskydd.

September! Och omedelbart steg antalet morgonarter över Svalgården från i snitt 20 till 40! Flera unga tranor ses nu i flockarna och allt fler unga afrikaflyttare hoppar omkring i buskarna. Från udden rapporteras ännu en rödstrupig piplärka. Hökugglan håller sig dock undan.

Precis som ifjol, eller om det var 2018, dök det upp en tidig augustihökuggla igår! I övrigt var det dvärgmåsarnas dag vid Seby. Septemberstämningen börjar infinna sig! När det gäller kommande rovfågelexkursioner så är nu såväl lördagen som söndagen fulltecknade. Nu är det fredagen som gäller när vi får in fler anmälningar.

Vi håller sommaren igång. Vårt kvitter räddar mental hälsa!

Aftonfalkar, fjällabbar – och nu fjällpipare – står för ögonfröjden. Svalorna står för örongodiset. För liv och rörelse svarar huvudsakligen alla vadare – det är fortfarande gott om såväl individer som arter längs våra stränder. Och redan i övermorgon är vi inne i september! Det är ingen hemlighet att den månaden är vår artrikaste på Öland. Långt hemligare än SÄPO:s arkiv är däremot våra privata skolors elevresultat, vinster, brist på bemanning, ägare eller grad av religiös galenskap. Hur i hela friden går det ihop med nyliberalers och dumhögerns gränslösa omhuldande av den s k valfriheten?

Fjällabbar – unga sådana – fortsätter visa upp sig. De två som passerade Seby igår kväll kan dock inte spikas som säkra. Den grå jakon har återbördats till sin ägare och buskar och strandsnår fylls allt mer med rastande tättingar.

Så här långt aldrig ertappad med att skada en ängshöksunge!

Fjällabbarna går till! Främst i sundet, men ikväll ska det bli en vid Busken också! I övrigt är nog dagens höjdare en grå jako! Känner du någon som just blivit av med sin sådan, så kontakta 072-4484377. När det gäller kommande rovfågelexkursioner så finns det just nu bara en plats över på söndagen. Lördagen fullbokad. Därför vigs nu även måndagen den 21:e sept till detta – i mån av intresse. Vi kanske blir ett gäng då också. Apropå gäng så ska visst kriminella sådana kunna förbjudas – om dumhögerns senaste populistiska förslag skulle få stöd. Man kan dock fundera över hur bevisföringen ska gå till? Och hur definieras ett kriminellt gäng? Moderata skattesmitare? Sd-nazister? Knarklangare? Tjuvjägare? Var går gränsen? Den är ofta hårfin – och utan vattentäta skott.

Aftonfalkar förgyller den öländska himmeln och tycker man inte att det är tillräckligt finns inte mindre än tre kungsfiskare och tre smalnäbbade simsnäppor att vila ögonen på. Och nån brunglada. En fjällabb är sedd i sundet och tre bändlar finns nånstans här långt i söder. I övrigt har vi på nytt fått erfara att CE-märkning i Kina helt enkelt betyder Chinese Equipment – inget annat.

Besviket årsbarn? – Ingen sand att löpa i!

Nu börjar nattskärrorna att sitta på de öländska vägarna om nätterna! Det innebär att vi måste visa extra stor försiktighet med hastigheten. Ser du ett par lysande ögon i strålkastarskenet – sänk farten ytterligare! Det är allmänt gott om oerfarna ungfåglar av alla de slag på vägarna – nu kan vår körstil göra skillnad. Lite säkrare kan de på nytt ökande mängderna vadare på stränderna känna sig. Nu tittar de arktiska papporna förbi med sina ungar.

Ung och lite blyg

Stränderna fylls nu med unga vadare och ruggningen till vinterdräkter gör ju inte heller det hela lättare. Mest oväntat var dock de fem biätare som igår hann besöka hela södra Öland. Och flera aftonfalkar rapporterades också in. Över alla nejder hörs i dimman mängder av kommunicerande tranor och diverse unga tättingar hoppar runt i snart nog varje buske. Ljudet från sträckande trädpiplärkor varslar om höst. Ljudet från gnällande företagare dominerar allt övrigt samhällsljud. Alla tycker extremt synd om sig själva och har fullständigt börjat strunta i behovet av att försöka ”vara en del av lösningen”. Värst just nu verkar alla företagare ha det – särskilt just jag i just min bransch. Det ljuder däremot inte längre några lovsånger kring den fria företagsamheten som ju i effektivitet, kreativitet och snabb anpassning annars sägs överträffa allt som finansieras eller drivs med gemensamma skattemedel. Det så omtalade ”risktagandet”, som ju annars motiverar till skattegnäll och skatteflykt, har bytts ut till krav på att få ta hand om hela statskassan. Varför inte vara konsekvent och lita på den så omhuldade privata flexibiliteten – snart kommer ju någon annan att starta om ditt företag varpå livet går vidare (förutsatt att vi får stopp på viruset och att sjukvårdspersonalen orkar arbeta vidare).

På mindre än ett par timmar försvann samtliga tornseglare! Och det blev betydligt tystare under våra tropiska kvällar. Tur att ladusvalorna har jobb kvar att göra. En ung aftonfalk passerade Svalgården igår f m och en ung höksångare sägs hålla till vid S Lundparkeringen. Andra omgången vadare ser ut att växa till sig igen längs stränderna och hundratals ärlor drar förbi Busken per timme. Sydostvindar väntar de närmaste dygnen och vi kan nog förvänta oss gott om labb, mås och tärna längs östra sidan. Rovfågelexkursionerna den 19 och 20 september börjar bli fulltecknade. I den mån du inte får plats så hör av dej. Det går att lägga in ytterligare ett tillfälle den 18:e eller 21:e.

En smalnäbbad simsnäppa drog förbi Sebybadet igår. Fortfarande inga spår efter skrikörnen. Allt fler unga sångare av olika arter syns i strandbuskagen och uppe i Närke kan en rödfalk komma att bli augustis höjdare. På våra stränder är trängseln stor – tyvärr inte av vadare utan av horder av brats som tävlar om att vara så nära varandra som möjligt. Man kan inte låta bli att fundera på om de av något subversivt skäl vill hålla liv i pandemin – på samma sätt och med samma motiv som ”de 22-26 forskare” som varje vecka presenterar nya förslag på vad Tegnell borde ha gjort. Kanske de till sist – i efterhand, förstås – kan peka på något med relevans. F ö har fortfarande inga rapporter inkommit om att Björn Olsen setts gå runt med munskydd.

Ängshökarnas favoritinsekt. Art?

Såväl härfåglarna, kornsparvarna som pilgrimsfalkarna har lyckats få ut ungar på Öland i år! Troligen har minst två par kornsparv lyckats – bl a tyckte sig Gryningspatrullen se en kornsparv med gul mungipa för nån dag sedan. Mer oklart är det hur det gick för våra svarthakade buskskvättor. En medelhavstrut gled förbi socknen igår men i övrigt är det lugnt så när som på en rapporterad stäpphökshona. I pseudo-världen har Cstureplanspartiet lyckats driva igenom nya rut-avdrag motsvarande en miljard till förmån för dem av oss som har lyckan att inte vara i behov av några bidrag. Samtidigt gråter man krokodiltårar över alla stöd som går till människor som lever under existensminimum. Det är knappast skattesänkningar vi har mest behov av de närmaste åren. Vi är tillräckligt illa ute ändå. Tur att det tills vidare i alla fall finns en del fåglar kvar att spana på.

En busksångare har ringmärkts och de bruna gladorna far runt. På de slagna fälten syns ganska stora grupper med tofsvipor, brushanar och spovar. Unga rovfåglar visar upp sig i allt större omfattning. En fjällabb passerade men de vanliga kustlabbarna dominerar, förstås. I pandemi-Sverige oroar sig allt fler. Inte i första hand över att bli sjuka utan för att det fortfarande kan komma att visa sig att Sverige valt en klok väg för att ta sig igenom eländet. Det vore ju i det närmaste en politisk katastrof för våra högerextrema och nyliberala partier. Mest rädda är de för att det ska kunna göras troligt att tusentals äldre-äldre kan ha dött till följd av nyliberala anställningsförhållanden och vinsthungriga privata vårdgivare. Att hålla t ex skyddsutrustning i lager tär ju förfärande mycket på det utdelningsbara kapitalet.

Tillbaka i kväll?

En gammal havssula pinnade förbi Sebybadet igår kväll och fortsatte envist norrut där den kunde följas ända upp till Södra Sandby. Den kommer att göra samma rutt idag, så… 

Ingen fotograf inne i busken där, ingen fotograf i gräset här…… Flygträna nu barn!

Socknens kornsparv verkar må bra och sannolikheten att det gömmer sig ungar i buskarna är stor. En ung fjällabb kan ha landat utanför udden för nån timme sedan och två bruna glador leker kurragömma med skådarna. Höksångarungar ses lite här och där. Vadarflockarna har däremot blivit färre och mindre. En bändelkorsnäbb finns rapporterad från norra delen av ön. I övrigt kan konstateras att två av de 22 försmådda virusforskarna kan ha gjort sig skyldiga till brott mot etiska regler för medicinsk forskning. Förhoppningsvis är det inte sant, men om det är det, blir det intressant att följa vad övriga 20 i kverulantgruppen har att säga. Spännande är också att de tagit prover från ”ca 400 vänner och bekanta” och då funnit att ”ytterst få bar på immunitet”. Vi kan väl gissa att de 400 bor på Östermalm, Lidingö eller ute i Stocksund. Och då kan ju siffrorna faktiskt stämma och därmed med fördel användas som ett tillhygge mot deras hatobjekt nr ett……..

Vädret är nu alldeles för fint för att förbiflyttande fåglar ska hitta något skäl att rasta. Rovfåglar finns det dock hyfsad chans till – inte i några större antal men väl till antal arter. I väntan på ”flyttfåglar live”, rekommenderas en titt på några ängshöksungars utveckling under FÅGLAR/ÄNGSHÖK här ovan.

Det är fortsatt trögt på fågelfronten, men ingen har hittills lyckats leda i bevis att det är Tegnells fel. Björn Olsen har f ö så här långt inte setts offentligt med munskydd.

Snart är det dags för de arktiska vadarhanarna med sina ungar att komma förbi. Tills dess får vi nöja oss med lite sjöfågel. En smalnäbbad simsnäppa toppar f n listorna och fler och fler unga rovfåglar fångar blicken.

Labbar, svarttärnor och dvärgmåsar spetsar observationerna just nu.

En busksångare ringmärks just precis nu nere på fågelstationen. I övrigt rätt lugnt på fågelfronten. Titta gärna på den ca 30 sek långa loopen under FÅGLAR/ÄNGSHÖK ovan. Det tar några sekunder innan den laddat upp. Den är värt att vänta på!

Vita Volvon attraherar allt fler organismer.

Det finns ingen tid över för regelrätta Gryningsrapporter. Slutskedet av ängshökssäsongen tar all tid. En misstänkt skrikörn kan dock finnas i omlopp runt Möckelmossen och några vita ägretter irrar runt lite här och där. Vadarna har f n en liten svacka.

Årsunge av fisktärna? Eller….?

Vädret på exkursionen var drägligt – om än lite för blåsigt med tanke på hörbarheten för alla coronautspridda deltagare. Och vadarna hade en svacka just igår även om det gick att få ihop 12-13 arter. Tärnorna var desto fler och tre adulta dvärgmåsar förgyllde tillställningen. Konstateras kan att tubkikaren är ett nödvändigt hjälpmedel under normala förhållanden – igår tvingades vi avhålla oss ifrån att erbjuda de tublösa en titt.

Vad är det för en konstig mackapär som sitter riktad mot oss? Bild: fast monterad viltkamera som ställts till förfogande av Parboäng Naturturism.

Idag verkar det bli ett lättare dagsregn. Inte så kul för alla ängshöksungar men bra för växter och grödor. Och för morgondagens exkursion*. Regn bör driva ner ännu fler vadare! Representanter för myrsnäppor, småsnäppor och sandlöpare finns redan på plats vid Sebybadet. En adult stäpphökshane far f n runt på södra Öland och tärnsträcket är magnifikt! Från och med nu kan i princip vad som helst dyka upp. Och är du ute och kör på Öland så har du fr o m nu hyfsad chans att få syn på någon rödorange ängshöksunge som försöker samla på sig flygtimmar. Från västsidan av landet rapporteras den svartvingade gladan fortsätta underhållningen i Tanum. *Det är troligt att vi hittat en extra guide för exkursionen, så nu går det att anmäla sig på nytt.

Liten men naggande god!

Ett kyligt motvindsväder tvingar ner mängder av arktiska vadare. De gamla damerna från ishavet lyfter inte en handpenna för att hålla coronaavstånd! Det bör dock rimligen gynna lördagens exkursion, men se till att ha varma kläder! Maxantalet deltagare har uppnåtts, men intensiva försök görs för att skaka fram en extraguide.

Vakna mamma! Jag är hungrig!

Det är oerhört gott om vadare av alla de slag just nu på våra typiska vadarelokaler! På tronen huserar en tuvsnäppa i Bejershamn. Det kommer att dröja några dygn till innan frekvensen Gryningsrapporter kommer att återgå till det normala. Ängshökarna tar fortfarande all tid. Två fält skall slås inom kort (andraskörd) och då måste man se till att inga flygga ungar gömt sig i det oslagna. Nu är det inte så många timmar kvar innan vår regering lägger sig platt för resten av EU. Ofattbart många miljarder skall skickas iväg till länder med tvivelaktig vandel – ur de flesta avseenden. Värst är Ungern och Polen som kräver att få fortsätta avdemokratiseringen i lugn och ro – och det kommer de naturligtvis att få. EU-kolossens förödande skadeverkningar för det harmoniska samhället kan till och med hinna före klimatkatastrofens eller den döende biologiska mångfaldens inverkan.

Små kortstjärtade kravmaskiner i form av nyflygga ladusvaleungar börjar synas och höras lite överallt. Det är dock för tredje året i rad som dessa för balansen så viktiga insektsätare minskar kraftigt i antal. Många orsaker kan finnas – allt från tillfälliga oväderssystem på flyttvägarna till avdödandet av våra insekter. Den hysteriska giftanvändningen i vårt moderna lantbruk i kombination med rubbningar i klimatet, leder redan nu till betydande problem med pollinering av de grödor av vilka vi lever. Covid19 är i det perspektivet ett i det närmaste betydelselöst bekymmer. Minskningarna av de insektsarter som fortfarande inte är utrotade, överstiger 30-50% av den normala populationen. Sverige ligger en aning efter andra länder i denna pågående katastrof – så fortsätt att köpa svenska matvaror men börja också ställa krav på biologiskt hänsynstagande. LRF och Ctureplanspartiet är ledande i grenen greenwashing och är inte att räkna med.

Ängshöksarbetet är nu åter inne i en intensiv period. Någon tid över till regelrätta Gryningsrapporter finns inte. Samtidigt börjar det hända saker längs våra stränder. Vadarna tilltar för varje dag som går och igår larmades en möjlig vitgumpsnäppa flygande söderut längs östra sidan. Trots intensiv bevakning återfanns den aldrig. Adulta dvärgmåsar karakteriserade annars gårdagen. Till synes fastlimmad i Tanum fortsätter den svartvingade gladan att lyckliggöra skådare som ”råkar” besöka området.

Inga spännande fågelrapporter har konstigt nog förekommit. Vi får nöja oss (?) med att den svartvingade gladan är kvar i Tanum. Undrar om norska skådare får åka över gränsen för att njuta av den? Kravet på två veckors karantän lär ju knappast utgöra något avskräckande hinder. I övrigt finns bara nyheter kring ängshökar.

Vadarflockarna ökar i storlek och antal. Labbar syns lite här och där längs kusten och en och annan brunglada tar sig över från Baltikum inför den stundande andraskörden. Gryningspatrullen, tillika ängshöksterapeuten, har fortfarande inte hunnit se nån höksångare, gylling eller rosenfink. I gengäld har de första ängshöksungarna kunnat beskådas i samband med förberedelserna inför kommande skörd. Fåglar, djur och växter är värda att skyddas. Men det är människor också! Lyckligtvis föll kraven från våra extremhögerpartier om att begränsa antalet asylsökande. Vissa åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter har vi skrivit under på. De ska följas! Däremot finns det ingen anledning att skicka miljarder till länder inom EU som smiter undan sina delar av ansvaret. Och det finns andra åtgärder som kan vidtagas – t ex att utan fördröjning skicka ut personer som begår grova våldsbrott, grova ekonomiska brott eller ägnar sig åt narkotikaförsäljning. Eller återupprepade ”småbrott” som – trots försök till vårdinsatser – stör såväl möjligheterna till integration som ryktet för olycksbröder och systrar. INTE tioåriga småflickor som inte har nån stans att ta vägen! Permanent uppehållstillstånd i all ära – men inte ovillkorligt bergfast för yrkeskriminella! Våra inhemska ärkesvin bör i gengäld kunna få räkna med lite extra inlåsningstid som kompensation för att de slipper sparkas ut ur landet när straffet avtjänats.

En sibirisk tundrapipare underhåller oss sedan några dygn nere vid udden. Och en gulbröstad snäppa misstänks finnas i området runt Beijershamn. Vadartiden är här inom kort och det finns gott om luckor i Svalgårdens rumsbokningslista…. I pandemins kölvatten gnälls det nu högljutt över att All inclusive-bufféerna på hotellen i Grekland inte innehåller lika många rätter som normalt…. Ja, det är ju alldeles förskräckligt! Men i ett försök att komma över denna skandalösa oförrätt vore det kanske bra att fundera på att vår sjukvårdspersonal skulle skatta sig lycklig om de hann att sitta ner på en stol medan de käkar lunch! Ett betydligt större problem än bufféns tillkortakommande är Maud Olofssons PostNords totala oförmåga att kunna leverera covid-prover till laboratorierna. När vi nu inte längre får åka till Danmark, borde vi väl inte heller få skicka miljarder till Danska Posten?

Första häckningen i Gräsgårds socken på 50 år!

En rostgumpsvala – möjligen av rasen rasen japonica – höll hov runt fyren i Segerstad under gårdagskvällen. En svart stork gäckade alla skådare utom en i förrgår (promenerar nog runt i nån alvarmyr) och kornsparven matar ungar med näringsrika larver. I övrigt är det diskret tyst överallt, möjligen med undantag av stora flockar lockande storspovshonor på väg söderut. I övrigt bidrog SVT Rapport häromdagen till att skapa tvivel och osämja i befolkningen genom ett parodiskt snyftreportage om en stackars kvinna i yngre medelåldern som varit coronasjuk i 100 dagar. Det råder inget som helst tvivel om att hon har ett helvete, men syftet med reportaget var att ställa FHM, regeringen och Lövén till svars för att någon intensiv forskning fortfarande inte påbörjats kring långtidssjuka coronapatienter. Regeringen riskerar förvisso att kritiseras för mycket inom kort (nedmonteringen av anställningsskydd, utbyggnad av Arlanda, ett kommande godkännande av Preems planer m m) – men knappast för att negligera behovet av forskning på långtidssjuka coronapatienter. Man snyter knappast fram kvalificerade medicinska forskare på några veckor. Och man kan rimligen inte engagera doktorander eller professorer i arkeologi, musikvetenskap, idrottens historia eller insektsevolution i arbetet. Ett riktigt skitreportage, kära SVT.

Ormörnen är kvar, men sitter mest och smälter orm i väntan på att bli hungrig. Ett lättjefullt liv! Massor av unga småfåglar blir överkörda tidigt varje morgon. Man bör inte hålla mer än 65 km/tim samt vara beredd på att fåglarna inte förstår faran. Även vuxna fåglar råkar illa ut. Det kan t ex gälla turkduvor i Hulterstad där hastighetsbegränsningen är 50 km/tim. Fåglarna har lärt sig att hantera den farten, men kommer då nån dåre i 70 eller mer, är det godnatt för ännu en individ. Att vakna är det däremot dags för för Patrullens radikala vänner. Att spilla sitt engagemangskrut på att riva statyer är mer än lovligt korkat. Vi brukar ju t ex bli förbannade på nazisters och gravt hällörades bokbål! Nu förordar vissa samma sak. Det vore betydligt klokare och mer värdefullt om statyer över diverse otäcka typer ur vår historia försågs med ny relevant information kring vad de egentligen höll på med. Då skulle deras gärningar kunna fungera som ett varningens skrik från flydda tider.

Är det så här rapphönsen tvingas leva?

Nu är det nomadiserande biätare på ön igen. Och Gryningspatrullen har tack vare en guidning fått chansen att titta på fåglar på vanligt sätt för första gången på två månader. Sjungande mindre flug och lundsångare – och en brunglada – blev utdelningen. Fortfarande saknas dock både gylling och rosenfink på årslistan. Igår tvingades Patrullen dessutom vikariera som tillförordnad tornseglarterapeut nere i Enetri. Två adulta seglare hade fallit ner via hängrännan och stuprännan till ett öppet vattenkar. Lyckligtvis råkade damen i huset upptäcka dem vid liv. Totalt dyngblöta lades de på tork medan hjälp via de Vita Volvrarna tillkallades. Efter någon kvart i solen erbjöds starthjälp och nu flyger bägge åter runt. En av dem klarade faktiskt att starta för egen maskin – något som tornseglare inte är kända för. I övrigt gnälls det vidare i coronasverige. Entreprenörer har nu tagit över medias snyftreportrar och vill ha mer pengar. För det första bör det kollas i vilken mån de betalat ett enda öre i skatt under de senaste tjugo åren. För det andra är det märkligt att den annars så fantastiska ”marknaden” inte klarar sig själv. För det tredje råder det knappast någon tvekan om att de flesta företag kommer att resa sig ur askan oväntat snabbt – men kanske inte med samma ägare. Men än sen, då. Det är ju så den förhärligade fria marknaden sägs fungera. Oduglingar och icke konkurrenskraftiga slås ut – nya kommer till.

Ormörnen är tillbaka på ön och låter sig ses bra från området mellan Alby- resp Stenåsavägarna. Retirerande tringahonor ökar dag för dag och en havssula pinnade förbi i sundet. Gnälligheten ökar ändå bland oss skådare – det är en nästan tröstlös period. Gnälligheten slår dock alla rekord i övriga samhället. Det är snart nog synd om alla trots att det egentligen bara är sjukvårdspersonal och svårt insjuknade som har anledning att klaga. Men sjukvårdspersonalen har inte tid att klaga och de sjuka har inte ork. Då fylls i stället media av alla andra gnällpikars snyftreportage. Mest synd är det om diverse entreprenörer. Alla ska ha allt – nyss! Just nu är det de stackars nöjesparksentreprenörerna som lider mest. Centern kräver påpassligt miljardbelopp som undsättning. Och in på scenen kommer även sådana stackare som Alexander Bard. Som alternativ till att ägna sig åt att spy galla över det svenska samhället, föreslår Gryningspatrullen att Bard söker jobb som hovnarr i Trump Tower.

Fler som håller koll på ängshöksparet.

Nu är våren definitivt slut! Man får helt enkelt tacka för ynnesten att ha fått vara med om ännu en! Nu är tiden i stället inne för att lämna in kikaren för reparation eller rengöring. Om ca tre veckor kommer de arktiska vadarna förbi igen – åtminstone honorna. Och då får man inte stå helt oförberedd! En sibirisk tundrapipare påstås redan ha gjort en lov över ön! I övrigt hotas danskar med att få sparken från sina jobb om de besöker Sverige. Vi – å vår sida – ser gärna att även allt danskt salmonella- och antibiotikaspäckat griskött stoppas redan vid gränsen….

Det börjar bli som i Kina – inte ett vingslag kan man ta utan att dom vet var man är! (Anonym ängshök)

Mest oväntat sen sist är nog den stäppsångare från europeiska Ryssland som drog mycket publik i södra lunden under helgen. Någon har också rapporterat en kringirrande fjällabb i sundet. I övrigt finns det inte mycket att häpna över – möjligen skulle det vara studentfirarna i Gävle som lekte en lek som gick ut på att föra en matbit från mun till mun. Hur ända in i …… har dom lyckats tillskansa sig godkända betyg i åk 3 på gymnasiet? Sätter vi betyg efter alldeles fel kriterier i skolan?

Om att vara ängshöksterapeut…

Först och främst vill vi som häckar på Svalgården hälsa alla gäster och ev läsare en riktigt trevlig midsommarafton! Fr o m nu kommer luftrummet att ljuda av spovhonornas vemodiga lock och stränderna fyllas på med eleganta svartsnäppe- och skogssnäppehonor. Lundsångare, gyllingar, busksångare, rosenfinkar och kornsparvar kan avnjutas några dygn till. Näktergalarna har tystnat men törnsångarna fortsätter. Och en biätare far runt och glädjer den som har tur. DEA, De Efterklokas Allians, vet mer och mer om hur vi borde ha gjort från början men vill inte höra talas om de nyliberala vansinnigheter som lett till just-in-time leveranser, timvikarier eller vinsthungriga vårdföretag. Just nu vill man dessutom undvika att få frågorna om Preems utbyggnad eller avskaffandet av arbetsrättsliga regler upp på bordet. Oroande nog verkar även regeringen vilja ha dessa ämnen nedtonade och genomförda under ”största möjliga tystnad”?

Snö på Öland?Nej, brudbröd!

Allt handlar f n om ängshök och det finns inte heller särskilt mycket annat att berätta om. En turturduva gör dock vad den kan för att hålla skådarna på tårna. Och en havssula tittade förbi som hastigast. I övrigt väntar vi på att hösten äntligen skall infalla i samband med att storspovshonorna med sitt vemodiga flöjtande ska börja dra söderut under midsommardagen… På det personliga planet har Gryningspatrullen äntligen för första gången fått känna sötman av att bli rejält kränkt – något som annars verkar ha blivit den moderna människans nya livselixir. Vid gårdagens försök att rätta till ett av ängshöksparens elstängsel, blev Patrullen omsorgsfullt utskälld av parets hane! Många skulle ha tagit tillfället i akt att bli rejält kränkta för mindre!

Vita Volvons rykte sprider sig bland naturens invånare.

Vi verkar ha lite fler gyllingar än normalt och igår dök det upp en, möjligen två, rosenstarar på ön! Ängshökarna trivs och den mörka, sköna spanjorskan syns till lite då och då. Märkligt nog har ingen skandinavisk hane kärat ner sig i henne. I övrigt är det som förväntat rätt så lugnt vid den här tiden på året men man kan ju alltid hoppas på nån flodsångare. Lite tystare har det också blivit på våra tre högerextrema partiledare. Likt i USA har kanske deras närmaste rådgivare ryckt in och lyckats förklara för dem det obegåvade i att anklaga regering och Folkhälsomyndigheten för mord på tusentals pensionärer? Tyvärr hann de dock med att hetsa våra beslutsfattare till att lova tester till alla. På de flesta ställen i landet finns det inte en chans att hinna med något sådant just nu – och vi kan snart förvänta oss ännu en våg av gråtmilda anklagelser från kravmaskinerna på högerkanten.

Kan unga starar vara fåfänga?

Ängshöksarbetet har under de senaste dygnen totalt omöjliggjort några nya Gryningsrapporter. Nu lugnar det sakta ner sig – vi är inne i en planare fas. Det hindrar inte att man ser en del fågel medan man gör hembesök hos nåt par. Eller vad sägs om en gulärla på motorhuven, en sädesärla som rensar döda insekter från vindrutan, en ladusvala på vindrutetorkaren – och så denna nyfikna och lite förundrade unga stare? I övrigt har en turturduva synts till liksom två aftonfalkar varav en hona svepte över Vita Volvon vid ett hembesök. Busksångare sjunger fortfarande på ett par ställen och vårt kornsparvspar verkar trivas utmärkt. På andra sidan landet har den svartvingade gladan åter dykt upp. Synd att man inte har något svepskäl att behöva besöka västkusten…. I övrigt är det en himla tur att Myndigheten för Ängshökens bevarande inte är underställd vissa av våra politiker. Förutom flera halsstarriga gallskrik från lillpajasen och sd-fürern så har hällöran nu beskyllt statsministern för att ”avsiktligt låta flera tusen äldre-äldre dö i onödan”. Det är ungefär lika genomtänkt som att påstå att ängshöksterapeuterna med berått mod struntat i att hjälpa ängshökarna under februari/mars! Det kan låta initierat att kräva att bon märks ut och elstängsel sätts upp redan då – medan fåglarna fortfarande befinner sig över Medelhavet. Och nasseJimmy vill förstås avsätta statsepidemiologen. Kanske ersätta honom med Kent Ekeroth eller Björn Söder eller någon annan superinitierad nazist i den närmaste kretsen? Och kanske byta ut nuvarande ängshöksterapeut med någon skjutglad idiot ur sd:s operativa enhet Mordiska motståndsrörelsen.

Antalet gäster på Svalgården förväntas nu öka – trots pandemin. Design och produktion: G. Ek Lidhult

En busksångare sjunger vid infarten till Kvinsgröta och många hoppas nog på att gårdagens fältpiplärka håller sig kvar på udden. Några smalnäbbade simsnäppor kröner samtidigt vårvadarsäsongen. Lundsångarna ökar och minst en biätare far runt i området. På det stora hela är det ändå mycket ödsligare och tystare än ifjol, och i förfjol, och….. Det blir allt mer uppenbart att våra barnbarn aldrig kommer att få uppleva mer än en bråkdel av den mångfald som vi fått förmånen att njuta av. Här kommer några artiklar som inte är särskilt uppmuntrande. Särskilt trygghetsskapande var inte heller de senaste dagarnas demonstrationer. Något så kontraproduktivt, korkat och hänsynslöst får man leta efter. Det verkar som att delar av vänsterrörelsen nu medvetet går extremhögerns ärenden och försöker bättra på de redan framgångsrika försöken att skapa splittring, tvivel och coronakaos i vårt samhälle. Tänk om man i stället samlats femtio och femtio på femtio ställen i Stockholm och Malmö. Då hade det lovvärda syftet kunnat nås. Nu blir det motsatsen – och äldre släktingar kommer att fortsätta smittas och dö.

Nej! Gryningspatrullen har inte fått corona. Däremot grasserar den årliga ängshöksfebern och sen tre dygn har intensivvårdsinsatserna för våra par riskerat att överbelasta vårdpersonalen Våren är snart över, men än sjunger sångarkören för full hals. De iskalla nordliga vindarna har drivit ner 10.000-tals arktiska vadare och rariteter dyker upp – eller vad sägs om en passerade sandtärna i vår socken (medan ängshöksterapeuten var i en annan socken….). Kornsparvar ser efter många decennier ut att återigen trivas på Öland och vårt allra första häckande par av svarthakad buskskvätta kämpar på. Kämpar på gör också Folkhälsomyndigheten för att få bukt med coronaeländet men lika hårt sliter moderater, folkpartister och sd-nazister med att försöka slå split och misstroende bland befolkningen. Alla vet (nu) precis vad som borde ha gjorts, vad som borde ha funnits, vad vi borde ha vetat. Våra myndigheter begriper absolut ingenting jämfört med vad Ulf Kristersson och lokala nassesympatisörer känt till i årtionden. Det enda dessa dödgrävare aldrig kommer att inse är varför nyliberalt driven åldringsvård aldrig har och aldrig kommer att fungera i ett harmoniskt samhälle.

”Örebroaren” är hemma!

Relativt få stänkare i den öländska fågelvärlden just nu, men det ryktas i alla fall om den första lundsångaren! För ängshöksälskare händer det dock en hel del – roliga tilldragelser – för det mesta….

Raritetsinflödet fortsätter. Denna bild får karakterisera alla de nya arter (kryss) som tillresta skådare tillskansar sig dag fler dag. Foto: Anders Ehrlemark

Till följd av att det bara finns tillgång till 24 timmar på ett dygn, finns senaste nytt bara under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Busksångaren och kornsparvarna verkar dock vara kvar.

Öland känns nästan som förr. Kornsparvar sjunger lite överallt. Efter att knappt ett exemplar vart tredje år besökt ön, är vi nog uppe i ett tiotal i år. Och natten till idag har en busksångare sovit över i Gräsgårds hamn. Därtill kommer allt det ”vanligt ovanliga” – islommar, nån bredstjärtad, aftonfalk m m. Roligast av allt är nog att det finns kornknarr på minst tre ställen. Den har lyst med sin frånvaro i flera år. Patrullen hinner bara med en bråkdel av allt detta – vården av våra ängshökar kräver precis all tid. Just idag når vi toppen av intensivvårdskurvan – nu måste vi hitta och märka ut alla bon inom 24 timmar. Därefter slår det årliga slåtterviruset till med all kraft. Inte ens en daglig Gryningsrapport hinns eller kommer att hinnas med.

Schysst av de vinglösa att fixa till sådana här utkiksplatser för oss småvuxna flugsnappare!

Ormörnen har antingen lämnat oss eller sitter sen några dagar proppmätt nånstans på alvaret och smälter orm. Endast en biätare är kvar men vi har en massiv inflygning av afrikaflyttare. Prutgässen passerar i allt fler och lite större grupper och nu är alla vadare – utom simsnäppor – representerade. Vädret är gynnsamt för skådning – kyligt men vindfattigt. Covid 19 går än så länge att undvika genom att skåda fågel men antalet tillresta ornitologer är betydligt färre. När den nyringmärkta lilla flugsnapparen visades upp vid nätet, samlades bara ca tjugo nyfikna. Ett normalår skulle över hundra ha anslutit. Nästan alla, men inte riktigt alla, la sig vinn om att hålla dubbla ängshöksvingspannets avstånd till varandra men frågan är vad som skulle ha hänt om det i stället var en ökennattskärra som skulle visas upp….

Att man inte ens mitt på dan kan få sova i lugn och ro!!!

Biätarna står för det mesta av underhållningen just nu. Ormörnen gör vad den kan för att konkurrera. De första kärrsångarna sjunger och en grann rosenfink har kommit hem. Höksångaren saknas fortfarande. Stäpphökar flyger runt och skapar förvirring bland ängshökarna – och skådarna. Det är kallt som….och vindstyrkorna har legat runt styv kuling. Ingen trivs med detta. Lillpojken i politiken hävdar nu att regeringen för länge sedan borde ha beställt varmare väder. Han påminner oss i samma andetag om att han redan innan några covid-tester existerade, krävde att hundratusentals sådana borde ha använts och att han upprepade sina krav så fort de första odugliga testerna fanns på Heddakliniken på Östermalm. Att stå och gallhojta i sandlådans högerhörn är raka motsatsen till att vara den ”vuxne i rummet”. Två maskerade vapendragare demonstrerar dagligen utanför Folkhälsomyndigheten – det vore onekligen intressant att få veta lite mer om dessa självutnämnda experters bakgrund. Det är knappast troligt att Björn Olsen – tillika skicklig ornitolog – skulle bli särskilt smickrad av deras krav på att byta ut Tegnell mot honom.

Den sociala isoleringen fungerar klanderfritt! Det är dock oklart huruvida det är Gryningspatrullens 18 år gamla postjacka som föranleder beteendet. Bild: Lillebror Hammarström 2019

Några biätare, en trastsångare och en förmodad ormörn toppade gårdagens skådning. Ett större antal mindre flugsnappare passade också på att komma hem med hjälp av den hårda vinden. Aftonfalkar flyger runt, men håller sig osynliga för de flesta skådare. Det är svinkallt i den öländska vinden, dock sjunger sommargyllingen till då och då till i ren desperation. Nu väntar vi på höksångare, kärrsångare, rosenfink och det massiva prutgåssträcket. Sen är allt över…. Utom pandemin, förstås. Och de allt mer desperata försöken från våra tre extremhögerpartier att splittra vårt samhälle. Nu har t ex sd-nazisterna via en av sina propagandaorganisationer polisanmält Lövén för massdöd bland pensionärer och brott mot smittskyddslagen. Precis vad som behövs nu när små, men uppmuntrande tecken tyder på att belastningen på sjukvården minskar en aning.

En kornknarr har landat framför fötterna på några lyckliga nere på udden. Och en kungsfågelsångare sitter och sjunger utanför Peter Nilssons ateljé i Mellby. De första fjällpiparna har i vanlig ordning försökt undvika den kalla nordan genom att gå ner på Öland. Ortolansparvar hittas i större antal än normalt (nästan en handfull) och vi saknar egentligen bara kärrsångarna nu – och prutgässen.

Rödstrupig piplärka tar en paus.

Nu måste man vara överallt samtidigt! Förutom att alla ängshökar blir mer och mer beroende av ständiga hembesök, dyker den ena roliga arten efter den andra upp. Några rödstrupiga piplärkor rastade igår, ett par blåhakar sjunger lite här och där, en gylling tutade i morse (fyra dygn för tidigt) och en hel flock vilsna vitvingade tärnor drar planlöst runt mellan södra Ölands olika vätar. De första mo-, små- och myrsnäpporna har mellanlandat och trädgårdssångare har kommit hem. Tornseglare och törnskator gjorde som vanligt – d v s kom hem samma dag. Likadant varje år. Gårdagens exkursion gynnades av detta inflöde men det blev ändå en brun glada som toppade artlistan. Det är en stressande tid! Stressad är också Carl Bildt som nu desperat försöker tillskansa sig lite personlig uppmärksamhet genom att angripa statsepidemiolgen för arrogans (!) – en mänsklig defekt som Bildt i det närmaste måste anses vara expert på.

En enda tråd kvar vid Svalgården!

Morgondagens exkursion ser ut att kunna genomföras i perfekt väder. Det finns fortfarande två platser kvar innan vi slår i coronataket (ta gärna en titt på gällande inskränkningar här ovan). Igår hade en rödhalsad gås den goda smaken att ta en fikastund i Gräsgårds socken, men i övrigt var dagen lite av en gäspning. I övriga Sverige underhåller en vitnackad svärta längst uppe i nordöstra Uppland och en sibirisk knölsvärta utanför Hörnefors. I övrigt är det intressant att se hur svalorna anpassar sig till moderna tider. De svalor som ännu inte skaffat wifi, ses sitta på lyktstolpar, taknockar, kala träd, stängseltråd – och på Vita Volvons takräcke…

I förgäves väntan på sin käresta – dag 4. Silltrutar kan definitivt se ledsna ut!

Gårdagen började tidigt. Ska man hinna upp till norra udden för att få en chans på småtrappen som landade i förrgår kväll (första fyndet för Öland) så måste man köra hemifrån långt innan soluppgången. Tyvärr hade hon dragit vidare (troligen till grannön i öster) men resan blev ändå värdefull eftersom det gavs möjligheter att kontrollera en handfull årligen populära ängshöksrevir i norr. En jorduggla förgyllde också utflykten. Blåhakar började dyka upp igår (en dag för tidigt) och skedstorken rapporterades. Första tornseglaren är här och kornsparven verkar hålla sig kvar längst i söder. Islommar av alla typer passerar med jämna mellanrum och en stäpphök drog förbi Gräsgård igår (igen). Dagens fågel är en gulhämpling. I coronavärlden har lilleman i sandlådan ansträngt sig för att bli sedd. Den här gången körde han tricket ”har du slutat slå din fru” genom att slå på trumman för att noggranna utredningar måste göras för att förstå vad som gjorts fel i myndigheternas och regeringens hantering. Det hade naturligtvis Tegnell eller regeringen aldrig kommit på själva. Och Tillväxtverket (ännu en horribel Maud Olofsson-skapelse), vräker ut miljarder på företag som inte har den minsta ambition att hålla inne aktieägarnas utdelning. Dags för hårdare tag? I just det här fallet manar vår extremhöger emellertid till en mjukare linje.

Snart dags att ragga – ska bara käka lite först.

Likt de engelska Spitfireflygarnas fästmör som stoiskt satt längst uppe på Dovers klippor och spanade efter hemvändande plan, genomsöker G-patrullen den blåa himmeln efter tornseglare – och ängshökar, förstås. Näktergalen sjunger sen igår ute på Malmen och i Beijershamn underhåller en skedstork alla, i smyg, tillresta skådare. Brunsångaren är kvar, men vi kan nog sluta oss till att hon är en hon – ingen sång så här långt. Gårdens svalor har kommit över förlusten av eltrådarna och bygger nu för fullt inne på logen. Under natten som gick har massor med flugsnapparhonor kommit hem och stränderna fylls med allt fler vadare. I Coronavärlden tilltager extremhögerns desperation. DN:s mest reaktionära demagog har idag kräkt ur sig en ledare kring att ”statsministern syns för lite”. Bara ”ca tio gånger har han låtit sig djupintervjuas under senare tid”. Man kan inte låta bli att fundera på var gränsen hade gått för att han skulle ha setts för mycket? Vid tolv? Tretton? Att undergräva allt som kan undergrävas mitt under en kris, blir allt viktigare för somliga.

Så här kan vi också se ut. Och vi vita är smartare än de svarta och oranga…..

En fullständigt underbar morgon övergår nu i förmiddag. Göken gol i den vindstilla, småvarma morgondimman och i Skjutbanedungen födosökte en grå flugsnappare och en lärkfalk till ackompanjemang av en vilt sjungande gräshoppsångare. En kornsparv sträckte in över citronlärlan nere på udden och brushanar (och honor) utsmyckar våra stränder i hård konkurrens med roskarlar, småspovar och svartsnäppor. En sen ringtrast tog en matpaus en bit från Busken och nyanlända rödstjärtar syns snart nog överallt. Kvällstid (kl 19) sänder TV 4 Fakta nya avsnitt av den engelska serien Akuten. I dessa svåra tider skadar det inte att få en inblick i hur våra sjukvårdsanställda har det – när det är ”lugnt”…. Kanske kan man komma till insikt om att hålla inne med allt gnäll som idag kännetecknar alla som tycker mer synd om sig själva än om dem som lider eller offrar sig för att rädda liv!

Det ska fler till för att jag ska brusa upp!

Vad sägs om gök i förrgår? Eller vaktelspel och näktergal igår? Men så här långt lyser massorna med sin frånvaro. Klart oroande! Första törnsångaren sitter och småknastrar nere vid Södra Lundparkeringen och i morse flög fem kustpipare förbi Busken. Även sex svartsnäppor hade under natten anslutit till de numera sexton gluttarna. Och gulärlan och den mindre strandpiparen var kvar. I övrigt säljer den Östermalmsbaserade Hedda-kliniken meningslösa coronatester till hugade med onödigt gott om pengar. Minstingen i sandlådan vill nu tillsammans med sd-nassarna ta bort hela arbetsgivaravgiften. Det skulle förstås passa Heddakliniken utmärkt. Och alla andra företag som inte på minsta sätt har drabbats ekonomiskt av pandemin. Korkat i överkant, men förväntat. Lämpligt vore det däremot för staten att snabbt sälja sina andelar i SAS och använda pengarna till att hålla samhällsbärande småföretag under armarna under en tid – i stället för att tvingas gå in med tvåsiffriga miljarder för att hålla ett av våra mest klimatskadliga företag vid liv.

Dags att börja använda stövlarna igen….

Fjällgåsen håller sig kvar i Västerstadsviken och stäpphökar börjar ses lite här och var. De första sävsångarna har noterats och mycket stora flockar vitkindade gäss dekorerar stundom himmeln på väg från Holland till ishavet. Däremot är det ont om insekter. Svalgården har hittills bara träffat på en enda fluga inomhus! Tyvärr kan det finnas en större bakomliggande kris som kan förklara detta – var fjärde insekt har försvunnit från jordens yta sedan 1990! Coronakrisen kommer att framstå som högst hanterbar i en jämförelse med konsekvenserna av utdöda pollinerare! Det är dags för oss att ta en allvarlig funderare på hur vi ska återstarta våra samhällen om några månader. Kanske är det de verksamheter som kan visa ambitioner i frågor runt klimat och biologisk mångfald, som ska stödjas? Nej, förresten! Inte kanske. Det vore oförsvarligt att missa detta tillfälle!

Vi drillsnäppor följer FHM:s rekommendationer – åtminstone i april….

Igår gick larmet om en sjungande sommargylling! Det skulle ha blivit alla tiders rekord (dom kommer alltid natten till den 15 maj men den tidigast noterade någonsin sågs den 30 april – enda aprilfyndet). Efter en stunds mer noggranna kontroller konstaterade upptäckarna att det rörde sig om en mycket skicklig stare! Frågan är vad STIM skulle säga om detta? Eller om inte upphovsrättslagen borde kunna åberopas i detta flagranta fall? I övriga världen vill nu alla ha allt. Gnällspikar trängs på våra mediala plattformar – t o m i högre grad än på vissa stockholmskrogar. Det har utvecklats till en tävling i vem som har drabbats hårdast. Och drabbats har förvisso många – nästan alla, faktiskt. Dags att inse att ytterst få kommer att gå skadeslösa ur detta elände. Och dags att betänka att de som verkligen måste offra sig är framför allt de som jobbar inom sjukvården. I denna laddade miljö passar våra högerextrema på att slå ytterligare split i befolkningen. Insändarna blir mer och mer korkat försåtliga. Snart ställs frågan: ”Jag frågar igen: Ska vi eller ska vi inte äta självdöda fladdermöss? Varför är Lövén så tyst om detta? Undrande i Sölvesborg”. Breaking news 08:48: En citronärla har just mellanlandat på Udden!

Var är brudarna?

Oj, oj, oj! Natten till igår vräkte det in afrikaflyttare – inte minst svartvita flugsnappare plus någon med halsband men också svarthättor, rödhakar och mängder av tal- och rödvingetrastar. Två till fem vita storkar höll till på ön liksom två svarthuvade måsar. Småfläckiga sumphöns spelar lite här och var men vi väntar fortfarande på en rostgumpsvala. Troligen får vi under dagen rapporter om första näktergalen (som ej sällan brukar vara en sydnäktergal) och kanske någon optimistisk tornseglare. I övrigt rätt så få nyheter, men det går naturligtvis inte att undvika att nämna Donald Trumps senaste uppslag: att spruta in klorbaserat (!) rengöringsmedel i blod och lungor – mot viruset… Vi får väl trots allt hoppas på att hans white trash inte gör som han säger. Men man vet aldrig – just nu beväpnar sådana sig med automatgevär och kräver ett stopp för alla karantänregler – det är ännu oklart huruvida det är virus eller människor de tänker skjuta ner. Vi har dessvärre embryon till sådana missfoster här hemma också – blivande studenter tänker minsann supa in sin examen i täta horder. Hur in i h-e lyckades de få godkända betyg? Det måste rimligen vara fel antingen på undervisningen eller på betygssättningen!

Ah..! Min buske utanför Svalgården är kvar!

Under natten gjorde en av socknens hjältar en insats ute på mittmuren. En sothöna och en småfläckig sumphöna lät sig höras över sockengränsen från Stormaren! Och tidigt i morse hade Svalgårdens buskskvätta landat efter en längre nattflygning över Östersjön. Lövsångare och trädpiplärkor sjunger sedan igår lite här och där, medan staren blir allt tystare. Snart är den tiden över och hans fenomenala härmningar kommer att ersättas av hundratals skrän från hungriga starungar. Tiden för covid-19:s härjningar verkar å andra sidan inte vara över på länge. Det är däremot tålamodet hos våra sd-nazister och två högerextrema partier. Nazisterna konstaterar att mängden skyddsutrustning skulle ha varit större från början och det hade den förstås varit om vi bara hade förstått att lägga all makt i deras händer. Vidare slår de fast att det är våra invandrares fel att coronan förgiftat svenska folket. Extremhögern i övrigt gråter krokodiltårar över turistföretag, restauranger, taxiföretag, privata skolor, diverse småföretag, storföretag, enskilda firmor, oljeindustrier, flygföretag – ja över alla! Tillsammans med sina närstående – inklusive våra nyliberala partier – kräver Kristersson att vi nu okontrollerat vräker ut de skattemedel som är kvar. Att de fria marknadskrafterna kan lösa alla problem om de bara slipper betala skatt, hör man inte ett ord om just nu. Möjligen kan vi hoppas på att alla snyltande skattesmitarkonsulter får det svårt och att pengarna inte räcker till dem. Nåväl, i vilket fall kan vi hoppas på att nästa kul art som dyker upp är en rostgumpsvala – troligen idag eller under helgen.

Trångt på vissa matställen!

En rödstjärtstjej gjorde Patrullen sällskap på kanalbron i morse och två gulärlor anlände till Öland igår. Första lärkfalken är hemma och tärnorna blir fler och fler. Däremot finns det ingenting som tyder på att fåglarna ska bli normalt många på individnivå! Precis som i förrgår måste detta ses som oerhört oroande! Kanske har vi tagit ännu ett steg ner i avgrunden när det gäller biologisk mångfald och klimatstabilitet. Vi kanske skulle passa på att i första hand erbjuda ekonomiskt coronaunderstöd till sådana företag som i gengäld kan utlova insatser för våra långsiktiga överlevnadsmöjligheter? De flesta andra företag kan vi faktiskt vara utan. I övrigt förefaller kampen mot coronan fungera hyfsat. Det verkar snart bara vara stockholmsbratsen på Stureplan – med eller utan accessoirhundar – som inte klarar av att visa omgivningen hänsyn och solidaritet. Och vissa krogar bör inom kort ha diskvalificerat sig för all typ av ekonomisk hjälp.

Blåhökstjej över Svalgården. OBS fem ”fingrar” mot ängshökens fyra. Bra att veta.

Första ängshöken hemma! Efter nån timmes letande lyckades han till slut hitta Vita Volvon – och ängshöksterapeutens abstinens har släppt! I övrigt har en halsbandsflugsnappare hörts sjunga! Och en svartvit rasta. Fortfarande rätt få individer av det mesta, vilket är lite oroande i skenet av att allt fler arter konstaterats svårt hotade!

Vem f-n har tagit bort elledningarna!!?

Logens gamla svalpar är hemma! Porten var som förväntat öppen (trots att de anlänt sex dygn i förväg), men förvirringen är påtaglig – inga eltrådar utanför och en gubbe som står och målar brädor inne i logen! Ringtrasten som borde ha kommit idag har uteblivit. Visserligen födosökte två honor igår, men det var öster om Svalgården – inte vid rishögen ute på alvaret. OM han trots allt dyker upp idag, kan vi sluta oss till att han är en verklig datumflyttare – annars borde han ju kommit igår med tanke på att det trots allt är skottår. Igår passerade en kustlabb och en ägretthäger Össby läge och i morse hördes en göktyta utanför målarlogen. Från coronafronten intet nytt – möjligen några små ljusglimtar vilket måste vara oerhört plågsamt för somliga… de tvingas dessutom höra orden ”visa solidaritet” om och om igen så fort de slår på TV:n.

Ring, så kommer jag! Den 18:e till Svalgården.
Att ”må som en häger” är en högaktuell symptombeskrivning.

Drillsnäppan får själv representera gårdagens nykomlingar – diskret landad på en sten nedanför Ventlinge skog. Långt mindre diskret var den i affekt hysteriska tant som tillsammans med 21 andra medlemmar i De Efterklokas Sällskap beskyllde statsepidemiologen, och alla andra inblandade, för total inkompetens. Efterklokheten i det här fallet visade sig dock bygga på delvis felaktiga fakta. Om man inte kan komma med konstruktiva förslag om hur man ska göra fr o m nu och framöver, är det betydligt klokare att knipa käft fram tills den dag allt skall utvärderas. De av sällskapets medlemmar som till äventyrs inte är med även i Besserwisserklubben eller i De trögtänktas förening, kan i det skedet ha mycket oerhört värdefullt att tillföra. T v är det mer sannolikt att det hysteriska frontalangreppet snarare har en bakgrund i vem som utsågs till vad vid någon tjänstetillsättning en bit bakåt i tiden…

Det vedervärdiga blåsandet fortsätter, men en elegant skräntärna kämpade sig ändå förbi Össby i morse. Rödstjärtar har börjat dyka upp, liksom en del svarthättor. Och utanför Hälsingborg ses en ambivalent amerikansk sjöorre till och från. Den kommer troligen att passera oss inom något dygn – bilens front är riktad ut mot gatan… När amerikanaren rapporteras från Utlängan har man ca 20 minuter på sig att inta spaningsposition vid Långe Jan. För övrigt få nyheter, men man får väl hoppas på att vårt samhälle passar på att entusiasmera varslade arbetstagare att utbilda sig till yrken som lärare, polis, sjuksköterska, undersköterska eller åldringsvårdare. Och samtidigt vara skoningslösa mot de företag som tänker ta emot skattemedel i syfte att dela ut dem till sina aktieägare. Eller på andra fantasifulla sätt tillskansa sig medel. Låt dem inte skylla på och komma undan med att de ”missuppfattat” regelverket. Även arbetstagare som kan, men vägrar, ta de säsongsjobb som inom kort erbjuds, bör hållas kort. Breaking news: Just nu rapporteras den svartvingade gladan från Hälsingborg!

Höjd beredskap på Öland! En svartvingad glada höll igår till på Torhamns udde i Blekinge. Han är försvunnen idag – kanske på väg till Öland? Det troliga är dock att han upptäcks först på norra udden – när han tar sikte mot Gotland… Lövsångare sjunger lite här och var. Fler och fler svalor ses, bl a en hussvala.

Det ska inte vara lätt! Det ser bl a vi piplärkor till!

Svinkallt! Kuling! Fryshusoverall! Men detta till trots var morgonpasset rätt givande – en exhibitionistisk brandkronad kungsfågel, en ad hane ringtrast och en lågsniffande ladusvala! Dessutom något som lät som en trädpip, men som till slut ändå måste anses vara en ängspip – trots att den landade i vår rödhakes favoritträd. Ringrosten är uppenbar! Fem månaders avsaknad av våra långflyttare, ställer alltid till problem vid den här tiden. Problem har även Guds nedsända politiska representant i Sverige, fått. De hällörade gör nu allt för att skyla över hennes enfaldiga beskyllningar om regeringens coronasvek mot våra åldringar – men inte utan att ändå försåtligt antyda att hon nog har rätt. Ett mästerverk i politisk falskhet! Förräderi kan vara ett än bättre ordval. Förräderi mot alla de insatser och uppoffringar som vi (nästan…) mangrant gör dagligen för att komma tillrätta med hotet. Varför inte försöka komma med lite konstruktiva idéer i stället? Och vänta med kampen om makten tills vi verkligen vet vad som borde ha gjorts i stället för det som hittills åstadkommits. Hungriga råttor gnager dock på allt.

Kostig? Rådjursstråk? Nej, en nytrampad brunsångarstig.

Det ”sprutar” in ringtrastar! Svalgårdens årliga rastare kommer dock först den 18:e. En svarthätta rapporteras sjunga i Nunnedalen och en ny härfågel upptäcktes igår. Den kommer dock att erhålla skyddat boende fram tills nån mindre nogräknad observatör hittar den. Här hemma har gravänderna nu lämnat stränderna och sitter varje morgon uppe på nocken och ”gaggar”. I det förlovade (förlorade) landet i väster vägrar Trump att bära munskydd. Kanske skulle vi kunna slå två flugor i en smäll och be honom dra några varv silvertejp runt munnen?

Taklagsfest?

Våren fortsätter att tvinga oss öländska skådare att försätta oss i oavbruten högsta beredskap. Eller vad sägs om gårdagens vita stork i Mellstaby och de två svarthuvade måsarna i Össby eller den amerikanska sjöorren på norra Öland som i morse dessutom toppades av en amerikansk svärta och en tutande rördrom. Svalgården svarade omedelbart med en skockande fasan som i stiltjen hördes ända från Mellstaby till kanalbron! Även vår mest hällörade politiker inom den kristna högern har skrikit rätt ut i luften. Hon kunde helt enkelt inte längre bärga sig och basunerar nu ut att det minsann är sittande regerings fel att gamla dör i åldringsvården. Det kanske kommer att visa sig vara mer eller mindre sant, men det är definitivt i precis fel läge att – till ingen nytta för kampen mot pandemin – slå split i befolkningen just nu. Dessutom kan det ju komma att visa sig att det främst ”råkar” vara i de högerstyrda regionerna och på de privata åldringsboendena, som smittan fått tillträde och beredskapslagren hållits på sparlåga. Tids nog får vi en viss hum om det. Tills dess är fasantuppens stötar riktigt njutbara i jämförelse med desperat gnäll.

Nu sprider sig våren snabbare än vad coronaviruset gör i USA. Men när det gäller våren ska man absolut inte hålla sig undan – tvärtom: ut och passa på att njuta. Snart är det över och den tysta, dystra sommaren tar över. Igår sträckte det in jordugglor, göktytor och tärnor. Det sjungs intensivt i snart sagt alla dungar och strandkanterna härbärgerar allt fler rödbenor, spovar och strandpipare – t o m en mindre sådan. De rödhalsade gässen rastar nån dag till och jaktfalken får därmed ytterligare en chans att kunna variera sin ensidiga meny av vitkindade. I övriga samhället råder status quo – kanske har vi lyckats pressa ner vårdbehovskurvan till hanterbar. Gnälligheten ökar dock lite dag för dag, något som kan påverka solidariteten negativt. Insändarfrågor i spalterna blir allt mer korkade och vilken dag som helst kan vi förvänta oss frågor typ ”vad säger regeringen – får man eller får man inte dela tandborste med sin 89-åriga farmor? Vad gäller?”

Än så länge en pärla. Om några veckor ett högljutt, gnälligt ”irritationsmoment”

Du milde tid! Både svart och vit stork sedda idag. Och två rödhalsade gäss landade på udden. Därtill två småtärnor i Össby och överallt ses och hörs nyanlända rödvingetrastar. Rödvingen är en av de arter där vi kan höra tydliga dialekter – de som häckar här på Öland låter helt annorlunda än såväl mellansvenskar som norrlänningar. I övrigt ser det ut att lossna lite även i pandemin – även om Donald Trump gör vad han kan för att framstå i god dager genom att peka ut Sverige som ett katastrofland. Hans kompisar på den svenska högerkanten blir allt mer sugna på att göra något liknande. Vi får väl se hur länge de kan hålla sig – det frestar säkert på, men i motsats till Trump kan flertalet av dem tillskrivas åtminstone ett skönjbart mått av normalbegåvning som manar dem till viss försiktighet.

Nu invaderar vi Öland!

En ladusvala har siktats öster om Penåsa! Och jaktfalken är kvar – nu med Smedby som operativt högkvarter. En 2k blåhök passerade Svalgården lågt, hjärtat slog ett dubbelslag och tankarna gick omedelbart till våra ängshökar som nu bör ha nått Europas sydkust. Fr o m idag kommer uppdateringar att göras under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. I början kommer i första hand pågående förberedelsearbete att presenteras, men från den 23 april hoppas vi kunna hälsa de första individerna välkomna.

Missa inte det fina i kråksången! (Corvus cornix – inte corona!).

Någon praktejder blev det inte igår, men några hundra vanliga förbarmade sig trots allt över exkursionsdeltagarna. Idag, däremot, har redan en tagit sig upp genom sundet…. Rödhaken från häromdagen sitter kvar i sitt lilla träd längs fägatan och sjunger för full hals. Vi brukar aldrig ha nån rödhake som häckfågel på Svalgården – så nu stiger hoppet. Och vädret de närmaste dygnen lovar gott för såväl honom som för oss vårfågeltörstande. Nere i Blekinge ligger en amerikansk sjöorre och tar igen sig. Endera dagen ska han tillsammans med några vanliga sjöorrar dra norrut. Därför är bilen nu uppvärmd, laddad med kikare och vänd med nosen ut från gården. När han larmas från Utlängan har man en dryg kvart på sig att ta sig ner till udden… I övrigt tilltar gnället nu exponentiellt i övriga samhället. Allt fler självutnämnda experter inom extremhögern har synpunkter på allt och alla – det ena trollet efter det andra vädrar sitt hat. Vanlig silvertejp kan snart betraktas som skyddsutrustning – användbar för att tejpa ihop hattrollens tangentfingrar!

Nu bör tjejerna börja dyka upp!
Född ifjol, men målinriktad!

En fiskgjuse sågs sent igår eftermiddag dra norrut i 110 km/tim i stormen. Han har nog nått sin vik i Mälardalen vid det här laget. I övrigt har inflödet av vårfåglar upphört. Morgondagens exkursion kommer dock att kunna bli av – vinden ska minska något, men extremt mycket kläder rekommenderas. Vi kommer att få svårt att hitta både lä och bra spaningsvinklar. Märkligt nog har hittills få svartkråkor (Corvus corona corona) registrerats i Sverige men vi kan enligt prognoserna förvänta oss en topp inom några veckor. Nu är detta inget som bekymrar oss fågelskådare, men i övriga samhället ökar gnället lite dag för dag. Vi ser dagligen också allt fler exempel på försåtliga försök att sprida overifierade halvsanningar, desinformation och politiska försök att skapa oro och misstämning bland befolkningen. Och förnumstiga uttalanden om hur vi borde ha gjort. Samtidigt är det fortfarande så att solidaritet, tillit och kampvilja dominerar såväl debatten som enskildas handlingar. Och tid för utvärdering kommer ju!

Ännu en brunhök hemma! Nu även i Svalgårdens frivilliga karantänsocken. I övrigt har inflödet av vårfåglar gått i stå. Ejdersträcket har hållits nere, men nu tar västvinden i på nytt. Vädret ser ut att bli fördelaktigt för vår exkursion och igår rastade en praktejder långt uppe i Halland. Han ska så småningom komma den här vägen – gärna nu på lördag. Här hemma börjar idag nedtrappningen av utspisningen i fågelrestaurangen. Redan tidigt nu på morgonen kan man skönja oroande tendenser till social oro – inte minst förefaller konflikter mellan gråsparvar och pilfinkar uppstå. Mesar bunkrar jordnötter och det ordnade kösystemet till ”fettkorven” har helt havererat. Kajorna jagar bort koltrasten från dagens enda äpple och järnsparven och rödhaken vågar sig bara fram i gryning/skymning. Bland oss obevingade som försöker åka slalom mellan coronavirusen, skönjs sedan något dygn en svagt tilltagande gnällighet. Inom kort kan vi i vår omvärld riskera att få se tecken på desperata hungerupplopp – snabbt exploaterade av kriminella grupper. Låt oss hoppas på att vi här i vårt ofta hånade ”landet lagom”, kan begränsa oss till gnällighet. Vi bör dock vara på tårna och förbereda oss mot de problem som följer av arbetslöshet, fattigdom och sysslolöshet och mot hur våra tre nazistiska organisationer, tillsammans med andra kriminella nätverk, vässar knivarna och dräglar över att kunna exploatera krisen! Med andra ord: Gnäll lagom! De som har det värst är de som drabbats och de som sliter hårt för att behandla dem!

Stenskvättan är hemma sen två timmar! Och en kentsk tärna har förgyllt Gammalsbyören fram tills den iskalla kulingen från norr drog ner. Fåglarna i restaurangen uppfyller – med minsta möjliga marginal – kravet på begränsade folksamlingar (<50 individer) men struntar å andra sidan högaktningsfullt i reglerna om bordsservering. Från den 1 april kommer en viss ransonering att införas – förutsatt att ”värmen” återkommer. Ingen av våra bevingade gäster har anmält intresse för att immuntestas. Till skillnad från moderatledaren vet de att masstesterna inte är tillförlitliga, att värdet av sådan testning f t är nästan noll och att det skulle krävas en besvärande stor medicinsk organisation för att ta, transportera och analysera de insamlade proven. Men från sin sandlådas horisont börjar lille Uffe att känna behov av att få lite uppmärksamhet – precis som små barn och en del andra icke-vuxna. BREAKING NEWS 11:40: Nu har även vår stenskvättas granne sädesärlan kommit hem till stenröset, där de varit såta grannar sedan 2009. Som vanligt sitter de nu och munhuggs lite om huruvida det är bäst att övervintra i Kenya eller vid pyramiderna. Här kommer ytterligare lite uppmuntran: Lyssna och njut! Om du till äventyrs inte kan arta samtliga körmedlemmar, så räknas de upp mot slutet.

Coronakontroll vid brofästet.

En kungsfiskare i Össby gör just nu vad den kan för att muntra upp oss som helt frivilligt isolerat oss i socknen – det är ganska oproblematiskt att vara fågelskådare. Här hemma sjunger rödhaken och ute över alvaret håller en trädlärka en enmanskonsert. Ännu en brandkronad kungsfågel har dykt upp i Skjutbanedungen och från Risinge meddelas att de två svarthakade buskskvättorna äntligen träffats. Och hanen sjunger för sin tillkommande! Svalgårdens tornfalkspar sitter utanför sin holk och tittar förväntansfullt på varandra. Och Patrullen har klippt gräset och börjat gräva trädgårdslandet. Våren ska dock tillfälligt trappa ner redan i morgon… Någon nedtrappning av de kriminella nätverkens aktiviteter lär vi däremot inte få se. Ej heller våra olika nazisters försök att med hjälp av sprängmedel och rysk/kinesiska fake-news, sprida kaos och osäkerhet, lär minska. Det kanske blir helt nödvändigt att flagga för en temporär fördubbling av straff för bedrägerier mot åldringar, våldsrån, stöld och försäljning av livsnödvändiga bristvaror? Och för det förväntat ökade våldet i hemmen mot kvinnor och barn?

Jag underhåller i dessa svåra tider!

Stenskvättan anlände inte igår, men idag har vi lyckats plana ut kurvan för ejder genom sundet. Den riktigt stora sensationen sen sist är att en fasan visat sig i socknen! Och idag piggade två svartmesar upp stämningen på sin väg norrut!

Starparets hjälptrupp* laddar upp inför säsongsstart. (*ungar från tidigare år).

Två praktejdrar är på väg in i Kalmarsund. Ytterligare en passerade just Degerhamn…. Lite oväntat var att byns stenskvätta inte kom hem under natten. Med tanke på det underbara vårväder vi har idag, kan han nog vara på väg över Östersjön, gå in över Ottenby runt lunch för att sedan landa på stenröset ute på alvaret vid 14:30-tiden. Och se ut som om han inte alls varit i Kenya i fem månader! Vi får se. Något vi slipper se sen några dagar är EU-flaggan vid presskonferenserna om coronaviruset. Det känns bra. EU har i vanlig ordning inte ens kommit i närheten av det som påstås motivera kolossens existens. Förutom stenskvätta väntar vi nu på socknens första brushanar, kärrsnäppor och svarta rödstjärtar. Svalgårdens starpar parade sig oblygt utanför köksfönstret tidigt i morse och taltrastarna sjunger för full hals i ”skogarna” utanför byn. Fr o m nu kommer våren att rusa. Missa inte de närmaste två veckorna! Ut i naturen! Det är fortfarande tillåtet i Sverige. Och fortare än vi vill tro är den underbara våren över!

Idag sprutar det ejdrar (och praktejdrar) genom sundet. Vi har m a o inte lyckats plana ut kurvan och det kommer nu att behöva sättas in en massiv intensivvård för alla som hoppats på att få uppleva vårens huvudattraktion den 4 april. I övrigt har några av de få gulhämplingar som brukar häcka på Öland registrerats i samband med att de passerade gränskontrollen. Som framgår här ovan har vissa restriktioner införts beträffande kommande exkursioner. Vi har all anledning att så gott vi kan försöka följa alla de rekommendationer som samhället utfärdar. Hittills måste sägas att våra myndigheter och deras representanter förefaller göra ett synnerligen gott och välbalanserat arbete. Igår började dock våra tre högerextrema partier visa otålighet och irritation över att det mesta – så här långt – verkar gå lite för bra. Vi kan nog inom kort förvänta oss en hel del osäkerhetsskapande hänvisningar till icke namngivna experter runt om i världen och det blir spännande att se hur sd-nazisterna ska plantera skulden på flyktingarna.

Här verkar vara sig likt. Borta bra men hemma bäst!

Idag riskerar Stora Ejderdagen att infinna sig. Tidigare i morse har minst tre praktejdrar passerat Smygehuk i Skåne och två av dem är strax på väg in i Kalmarsund. Våra två första stenskvättor är hemma (troligen nytt rekord). Gårdagens vitnäbbade islom representerade tillsammans med brunsångaren gruppen rariteter. I Svalgårdens restaurang tar gästerna ingen som helst notis om uppmaningarna att inte samlas i stora grupper. De verkar inte heller medvetna om att byns järnsparv kommit hem från Italien och nu delar bord med dem! (Som väl är) finns inga restriktioner för allmän inflygning av afrikaflyttare. Större oro hyser grönsaks- och jordbruksodlare och bärplockarföretag. Det är långt ifrån säkert att de i år kommer att kunna (ut)nyttja arbetskraft från utlandet. Å andra sidan kan vi väl hoppas på att många av alla nu varslade svenskar kan gå in och göra nytta – och samtidigt försörja sig? Det återstår dock att se…. Det är väl ungefär lika troligt som att Volvo skulle låta bli att dela ut de statliga miljardstöden till sina aktieägare.

Oklart om jag är en mörk jordhumla….men tidig är jag!

I Bondepraktikan från 1662 skulle det ha stått ungefär så här: ”När lilla vippstjärten åter syns med en följeslagare i släptåg, äro det hög tid att byta oxkärrornas dubbdäck mot sommardäck”. Och nu har det hänt! Nyanländ sädesärla nummer två har nått byn och Volvoverkstaden kan därmed skyndsamt kontaktas för däckbyte. För den som inte har tillgång till Bondepraktikan kan meddelas att efter det att sädesärla nummer två anlänt, har det aldrig blivit något bakslag för våren. I övrigt har den första kentska tärnan tagit sig genom Kalmarsund. Och en kustlabb! Från corona-Sverige meddelas att ekonomin för många företag inom restaurang- och turistbranschen hotas. Och tveklöst är det så. En intressant vinkling är att staten erbjuder uppskov med bl a moms- och skatteinbetalningar – en väl så viktig åtgärd för likviditet. Någon större lättnad i de företag som nolltaxerat de senaste två decennierna, lär inte upplevas. Det är inte utan att man känner en viss skadeglädje över detta. En annan likviditetsåtgärd vore att skjuta upp hyreskostnader för små företag i kris. Och för vanligt folks boende. Ytterst få hyresvärdar skulle riskera att tillfogas något avgörande dråpslag med en sådan åtgärd.

Mest oväntat sen sist är en fiskgjuse! Och idag kom Svalgårdens hämpling hem. Ute över alvaret spelade två enkelbeckasiner och ryktet går om att två rödspovar landat i Stenåsatrakten. Vindriktningen gör att ejderkurvan hålls hyfsat plan – än är chansen rätt stor att vi kan få se en del den 4 april. Våra övervintrande sädesärlor börjar dessutom få sällskap av mer ”normala” släktingar som spenderat sin vinter söderut, dock troligen i Europa. Snart är det påsk och det verkar bli en högintressant påsk ur vårfågelsynpunkt – var man än bor i landet. Sen är det bara frågan om hur mycket man får fara runt. Här på Öland har vi hittills förskonats från konstaterat coronavirus och det bör vara relativt ofarligt att komma hit. Risken är väl i så fall större att man kan ha nåt med sig i bagaget, vilket gör att Svalgården kommer att rekommendera alla gäster att ha så lite kontakt som möjligt med varandra. Lite extra hygieniska insatser efter varje innevistelse är också önskvärd i den mån en lägenhet delas med gäster från annan ort. Vi hoppas också på riktigt varma dagar så att vi alla kan umgås – men då i första hand ute i trädgården.

Mellanlandning.

För vissa är Sverige bara ett transitland – t.ex för de myrspovar som igår mellanlandade på Öland. Småflockar med finkar drog norrut längs östra sidan – bl a grönsiskor. Och på piren i Gräsgårds hamn tog tre skärpiplärkor en behövlig fikapaus. Allt fler arter har börjat sjunga in våren, vilket i dessa orostider är rena hugsvalan (fint ord!) för själen. Apropå ord så kan man nu adoptera något av de ord som hotas av att plockas ut ur Svenska Akademins ordlista. Ett sådant ord är ”fåk”, d v s det öländska förtydligandet av det mer allmängiltiga och intetsägande ordet ”snöstorm”. Ett borttagande kommer att leda till massor av fatala felbeslut när det gäller säkerhetsbedömningar. Många kommer t ex att aningslöst ge sig ut i trafiken om ordet snöstorm används. Ingen skulle däremot vara så dum om prognosen förebådar fåk. Så här gör du för att adoptera/rädda ett hotat ord: maila ”FÅK” och en kort motivering till adoptera@spraktidningen.se. Ett annat ord som konkurrerar med ”fåk” är ordet ”ärkenöt”. Varför ta bort det ordet just nu när var fjärde svensk påstår sig att kunna lägga sin röst på sd-nazisterna? BREAKING NEWS 07:27: Ännu en praktejder passerar just nu Måkläppen. Bör ha hunnit hit runt lunchtid!

Praktejdern från Smygehuk passerade efter några timmar Kalmarsund. Årets första brushane landade i sin ensamhet i Beijershamns dynga. En rödbena valde Gammalsbyören och årets andra brandkronade kungsfågel checkade in på Ottenby Airport. I Kvinsgröta förefaller nedstängningen av samhället inte fungera. Den genomsnittliga aktiviteten på bygatan hålls uppe – ca 3-4 bilar (en granne till och från jobbet, postbilen, en som kört fel samt vår lokale elektriker). På andra ställen i landet rapporteras däremot en dramatisk nedgång. Kan man hoppas på att polisen klurat ut en särskild strategi för brottsbekämpning i storstadsregionerna. Sannolikheten för att de kriminella nätverkens aktivitet minskar till följd av något så simpelt som ett influensavirus, är försumbar. Alla mörka BMW eller vita skåpbilar med tonade rutor klockan 03.30 borde vara lätta att upptäcka nu. T ex allmänna trafikkontroller borde kunna bli en hit de närmaste veckorna!

Här var det tomt? Har jag tagit fel på tiden?

Ont om nyheter i fågelvärlden! Och det beror inte i första hand på coronans undanträngningseffekter. Två happenings har dock flämtat förbi i nyhetsflödet – dels sitter det en tornuggla på dagkvist i Rosengård (Malmö), dels har vår jaktfalk varit och hälsat på hos oss i Gräsgårds socken. Ja, igår var den t o m rapporterad ända uppe ifrån Kapelludden. Och för en halv timme sedan flög en praktejder förbi Smygehuk tillsammans med femton vanliga ejdrar. Från coronafronten kan vi konstatera två saker. Dels verkar svenska myndigheter att hantera krisen på ett hittills föredömligt sätt, dels har EU återigen visat sin totala oduglighet att göra något vettigt i krislägen. Likt flyktingkrisen 2015 sker idag ingen som helst solidarisk samordning. Den här gången gäller det fördelningen av livsviktiga sjukvårdsdetaljer. Beställda – och betalda – beställningar levereras inte över nationsgränserna. EU går från klarhet till klarhet.

Nya vyer.

Det är skönt att ha tillgång till lite enskildhet vid Busken i dessa orostider. I morse höll en hel del fågel till där också, bl a två förbiflygande skärsnäppor, några råkor, en gransångare och en hungrig stenfalk. För att inte tala om de fem högljudda storspovar som drog norrut med glada tillrop. Förutom de tre årtorna häromdagen har dock inga afrikaflyttare visat sig ännu. Årtorna hann väl in i Schengenområdet innan gränserna stängdes? I övrigt kan man bara konstatera att den annars så förhatliga staten plötsligt blivit riktigt populär bland företagsledare m fl. Till skillnad från när det gäller skatter och avgifter, vill man nu gärna ha nära samarbete med det allmänna. Vi står inför ett läge då banker och andra företag snart får tillfälle att tälja guld med kniv. Och det är väl i och för sig i grunden OK – bara man ser till att diskvalificera alla skurkföretag som fortsätter med aktieutdelningar. Och sen får vi vara stenhårda i vår lagföring av individer som hamstrar skyddsutrustning för svarta marknaden (landstingsanställd i Kalmar) eller skurkar som lurar åldringar med att de ska hjälpa till med matleveranser men i st passar på att stjäla vad de kommer över. Råttor ska hållas extra kort i orostider!

Sebybadets ringduvor hemma igen!

Ur led är tiden! Igår landade tre årtor i Beijershamn! Och vi har t v fått bukt med risken att antalet ejdrar och praktejdrar ska toppa sin passage inom ett snävt tidsfönster. I gengäld sågs igår morse tretton ägretthägrar dra söderut i sundet. Av allt att döma har dessutom en engelsk sädesärla promenerat omkring nere på udden. Och den första silltruten är hemma. I våra kretsar kan vi räkna med att uppgifterna om vårfåglarnas snabba spridning i vårt land, stämmer. När det gäller det i Kina genererade coronaviruset, kan man inte vara lika säker. Våra tre högerextrema partiers nättroll gör allt vad de förmår för att sprida osäkerhet och konfliktstämning i landet. (Med tanke på sådana dödgrävare går det inte att undanhålla denna lilla film). Så här långt har de inte lyckats hindra den uppmuntrande solidaritet som visat sig växa i de allra flesta läger. Vi får heller inte glömma de intressanta effekter som uppstår till följd av pandemin. T ex vore det intressant att få mätvärden på hur mycket mindre klimatförstörande avgaser som sprids ut i atmosfären till följd av ett minskat okynnesflygande. Vi kanske också kan komma till insikt om att i framtiden inte köpa en massa skitprodukter från Kina – en av världens mest vidriga regimer. Och kanske har vi skänkts ett gyllene tillfälle att ägna lite funderingar över vad som drabbar oss den dag vår biologiska mångfald krackelerar….

Medlem i De trögtänktas förenings Kalmaravdelning (se filmsnutt ovan). Vi tar gärna emot fler bilder på medlemmar runt om i landet. Foto: Britt Bogårdh.

Vintern har slagit till på Öland! En minusgrad och en millimeter snö har helt kastat om de meteorologiska förutsättningarna. I kombination med nordlig vind har vi därmed – likt bekämpningen av corona – kanske lyckats smeta ut praktejdrarnas passage i sundet under ett längre tidsspann. I bästa fall kan det nu finnas något enstaka exemplar kvar vid exkursionen den 4 april. I övrigt är alla rariteter i fin form. Jaktfalken påstås dock idag ha setts ända uppe i Torngård. Några nyanlända vårfåglar har däremot inte setts till. Fåglarna i restaurangen har ökat sin aktivitet och de planerade 5:2-dagarna ställs härmed in på obestämd tid. En viss hamstring av hampfrö bör övervägas. Att hålla lager är viktigt. Inte minst märks konsekvenserna av obefintlig lagerhållning inom vår anorektiska sjukvård. Den nyliberala privatiseringshysterin har medfört att inga privata vårdinrättningar eller apotek anser sig vilja lägga några resurser på att hålla (olönsamma) beredskapsförråd. Däremot tvekar man inte en sekund att dränera vår allmänna sjukvård på miljardbelopp. Hur mycket bidrager t ex alla onödigt resursslukande nätdoktorer till att säkra upp katastrofsituationer?

Vad glor du på?
Det gula luddet är vår nya älskling. Nos och ögon kan skymtas åt vänster.
Klädd för fest!
Nu får vi följa vad genetisk selektion kan åstadkomma….
Lite ruggigt – men skönt att vara hemma igen!
Det går fortfarande att flyga ToR England utan byråkratiska problem.
Kyligt! Men resan hit gick bra.
Vi tolv har faktiskt varit här hela vintern. Vi har sett dej, men du har inte sett oss förrän nu.
Längst fram i bostadskön!
Gift snösparvshona – åtminstone ringmärkt.
Kärlek vid första ögonkastet?
Borta bra men hemma bäst!
Pajalasyndrom?
Vintergäck i st f vinterdäck?
Skönt att vara hemma igen på Öland!
Rullar vidare – nu i ungdomshandbollens tjänst i Skåne.
Jag hann hem och fick vara med på mitt första vinterart-rally!
Det faktum att jag sitter allra högst upp har inte gett mig mitt namn.
”Är det där månne en sån där bil – eller vad det heter -, tror du”? (OBS! Individerna på bilden har inget att göra med texten nedan).
Dom var ju här nyss?? (Dom röstade ju på oss förr?)
Kan man månne rotslå en utkastad julgran som vägrar ge upp?
Våra närmaste grannar hemma! Noga instruerade om vilken skorstenspipa de INTE får bo i.
Vi går kanske mot trenden – åtminstone just nu.
Hmmm…bara 12 gäss kvar. Vart ska jag ta vägen sen?
Kan man inte ens få ta ett dopp i fred?!
Denna talgoxe hade vunnit på att flyga direkt till en riktig vårdcentral!
Ensam i helgen.
Det var trevligt att ha släkten på besök på julafton!
Unga frk Harrysson, som just nu firar sin andra jul nere i Tchad, skickar en hälsning till alla Svalgårdens gäster och/eller Gryningsrapportens läsare.
Valfrihet för mindre bemedlade – ska vi ta den lille eller den store?
En flock på över 400 björktrastar försökte sig på Flygvapnets goodwilltrick med att flyga i julgransformation. Det gick så där…. Men de kom med i taxeringen.
Var har du varit i hela mitt liv?
Den här satt långt inne, men ertappades igår.
Liten, men naggande god i tävlingssammanhang!
Sen överraskning!
Idag hade två bläsgäss ersatt de två spetsbergarna från igår.
Brrr……Borde nog ha flyttat i vanlig ordning.
Inga äpplen i år?
Brunsångarmat
Dagens alvarvakt.
Är restaurang Svalgården öppen?
Nu smyger den där fågelskådaren runt här igen!
Örnens intresse nedanför Busken idag avsåg inte någon utmattad skäggtärna.
IKEA-holk
Äntligen praktdräkt igen! Lagom till kommande fjäskperiod.
Hmmm…vilken kaja ser månne godast ut….
Ingen entita, precis….
Idag kan sådana som vi nog räknas på våra sex tår.
Relevant trädval
Försök hitta mej!
Jag är väl för tusan också gråhuvad!!!
Tittut!
Grått är flott!
Färdigfunderat!
Kontemplation i morgondiset
Nu är vi minst åtta i invationsstyrkan på Öland! Foto: Anders Ehrlemark
Har glatt oss och gett oss hopp i hundratals år, troligen längre än så. Men hur länge till?
Ölands klimat lockar gäster från Spetsbergen
Vintrig? Nja, men icke desto mindre en vinterhämpling.
Nu äntligen på Svalgårdens tomtlista!
Sebybadets ringduvepar har på nytt lyckats få ut ungar i oktober! Här tankas duvmjölk över.
Ung rosenstare – sen oktobergäst?
Samamisicus?!?? Vad menar dom? Jag är (väl) bara en vanlig rödstjärtspojke!
Äntligen! Kulinarisk läckerhet för fåglarna! UTAN palmolja!!
Öland är trevligt! Här visas man alltid uppskattning när man kommer!
Det har blivit allt populärare att ”moona” Gryningspatrullen – denna gång en stjärtandshona.
Hittar man bara en bra obs-plats får man chans att se en hel del.
Trodde inte att någon skulle upptäcka mej här!
Gräsgård! En fiskehamn! Kan det bli bättre för en sån som mej?
Bläsgäss på väg.
Fåglar? Var? Här! I alla fall en.
Förr kallades det här för att ”moona”
Snart bara jag kvar.
Nu är det snart bara jag kvar av alla alvarets karaktärsfåglar!
Jag vill inte heller se vad som håller på att hända.
Struts?
Oförskönad hackordning. Vi själva kallar det för organisationsplan.
Trots namnet inte allra minst av dem alla!
Mitt namn antyder INTE vad jag gillar att äta.
Spovsnäppeyoga
Ett tecken i skyn?
Stor? Nej! Men tuff? Ja!
Gått bra för stararna? Gillar de Svalgården? Eller är det en manifestation mot Eon:s pågående nedtagning av luftledningar?
En kär snäppa? En som tjärat ner sig? Inte skär!
Gul(l)ig
Eldsnabbvinge på Svalgården
Vuxit en del sen sist – men inte vad gäller trafikvett… Upplyft från vägen för andra gången.
Tala om att vara ”svart i synen”….
Det är inte bara ängshöksungar mitt på vägen. Den här knatten räddades av Vita Volvon på väg till trafikövervakningsplatsen.
Mamma säger att jag absolut inte får visa min kritvita stjärt för mycket.
Snart kommer de första ladusvaleungarna av 2019 års modell att flyga runt!
Och nu börjar även vi sädesärleungar på dagis!