På grund av sjukdom uppdateras f t inte Gryningsrapporten dagligen.

GRYNINGSRAPPORT 14 maj 2022 kl 08:25 10° RH 91 %, SV 8 m/s, Sol upp/ner: 04:39/21:00 Sikt: 10 km

Här nedan finner du en liten följetong om hur det är för en skådare att få besked om att nästa fågel kan visa sig bli din sista. Så är det förstås för alla, men förhoppningen är att denna dagbok kan hjälpa någon med att hantera ett besked om dåliga hälsoutsikter. Att ha en hobby – lik skådning – kan förhoppningsvis överbrygga en del skräck och ångest. Men inte fullt ut. Tycker du att det här verkar helknäppt är det ju bara att låta bli att följa Gryningsrapporterna. Avsikten med den tillfälliga inriktningen på rapporten är således INTE att försöka samla på sig en stor kader med gråterskor! Vill någon ha rapporterna i kronologisk ordning så scrolla ner och börja nedifrån.

Välkommen gäst i Gräsgårds hamn!
Still alive, men….

R-tal 14/5: +77 (26 juli). Ur fågelsynpunkt har våren varit av högsta kvalitet. Åtminstone artmässigt. På individnivå finns det däremot anledning till oro för de flesta arter. Några riktiga superrariteter har inte heller dykt upp – en rostgumpsvala hör nog till de häftigaste. Roligast är dock härfågeln som kommit tillbaka till Svalgården. Nu verkar han dock ha hört samma rykte som Gryningspatrullen – att hans fru ifjol blev tagen av duvhöken. Nu är han tyst eller har flugit tillbaka till kontinenten. Eller blivit tagen av duvhöken – en uppenbar gourmet. Det sista förefaller mest troligt med tanke på att vår värld i stort och smått drabbas av den ena katastrofen efter den andra. Detta har också i hög grad lett till att Patrullen är mycket, mycket låg, ledsen, likgiltig och initiativlös. Den ena katastrofala händelsen efter den andra i världen har kunnat staplas ovanpå det ena dårskapen efter det andra här hemma i Sverige, utan att ha kommenterats här i Gryningsrapporten. Polisen tillåter en sinnessjuk danskdjävel med tydliga baktankar att bränna koraner. Om och om igen. ”Hets mot folkgrupp” hade varit ett fullt legitimt skäl att stoppa honom. Små stackars, stackars invandrarbarn, ibland påhejade av sina mammor, svarar med blåljussabotage och bilbränning. Dum- och extremhögern gnuggar händerna. Apoteket fyller Facebook med uppgifter om våra inköp. Apotekets chefsjurist tycker att det var ”synd”, men sitter naturligtvis kvar med sin väl tilltagna månadslön. Putin och hans folk i rakt nedstigande led från Djingis Kahn, startar massmord i ett grannland. Och vår regering får eld i röven för att få med oss i NATO – men ingen har lyckats förklara varför det är så in i h-e bråttom. Ett parodiskt medlemssamråd har hållits och nu är det paradoxalt bara Erdogan som kan skydda våra barn och barnbarn från att skickas ut i – oftast -orättfärdiga krig. Man hänvisar till en 32 sidor lång ”utredning” (lika omfattande som den årliga sammanställningen av ängshöksprojektet) och som tagit 10 dagar att få fram. När man ska utreda huruvida exempelvis nya våtmarker bör anläggas eller om vindkraften kan snabbas på, ja, då kan det ta upp emot tio år att bli klar. Och sen ska det ut på remiss…. Och sen säger centerpartiet nej. Nåväl, det finns fler sentida exempel. Ryggsmärta och sämre gång, gör det inte heller bättre. Patrullen har kommit på sig själv med att stirra ner på sin vänstra, mest nervskadade stortå, och förundras/fascineras över att den inom överskådlig tid skall rullas in och eldas upp i en krematorieugn. En tå som min mamma för 70 år sedan nöp förtjust i. Dags att igen påminna – uppmana – alla män över femtio att beställa ett PSA-prov så fort det bara går. Funderar du på att låta bli? Läs ovanstående en gång till! När det gäller våra kära ängshökar så verkar tre av fyra med sändare ha dött under vintern i Afrika. Här vill vi uppmana alla att tuba in ryggen på de ängshökshanar ni ser för att i bästa fall upptäcka en sändare. Endast Gösta lever bevisligen och han kom nyss hem till sitt sommarresidens på norra Öland. Flera andra par har återvänt till samma område som de bebodde ifjol och, för vissa par, under flera år innan dess. En tår vätskade sig i ögat i förrgår när Patrullen fick syn på den unga tjejen som dansade runt midsommarstången 2021. Och fick ut tre ungar! Tyvärr växer lusernen dåligt och risken är stor att de väljer raps – dödsfälla nr 1. Så! Nu kan några av Gryningsrapportens läsare slappna av (och andra vrida sina händer i besvikelse). Båda Göstorna lever! Men det kan ta tid innan nästa rapport kommer. Patrullen sover 18 av dygnets 24 timmar och de andra sex används så långt möjligt till fågelskådning. Hittills har Patrullen haft flyt och egentligen bara missat två bredstjärtade labbar, en gräshoppssångare, en brunglada och några vitvingade tärnor. Närmaste målarter är sommargylling, rosenfink, höksångare och kärrsångare. Ni som ska till Öland den närmaste tiden, har mycket att se fram emot!

Bilden ovan används i avskräckande syfte.

Fotografen måste ha haft en superkamera! Vanligtvis blir bilderna på brandkronade kungsfåglar alltid suddiga!

R-tal 13/4: +59 (11 jun). Igår gick proppen ur! I diket nedanför Ektornet trängdes gransångare med sädesärlor. Enkelbeckasiner och spovar spelade för fullt och långt ute över alvaret spelflög två tornfalkar – och betedde sig som rödfalkar! Patrullen missade en rödhalsad gås med en knapp minut men kompenserades med råge tack vare två små näpna adulta fjällgäss. Den första ringtrasten sågs i Alby men det som allra mest förvånar är mängden av brandkronade kungsfåglar. Dom dyker i princip upp i var och varannan dunge och är ganska lätta att upptäcka. Någon karakteriserade en brandkronad som ”sportvarianten av en kungsfågel”. Tala om intensitet. Liknelsen stämmer även på ”våra” kungsfågelsångare när de jämförs med ”vanliga” taigasångare. Mest anmärkningsvärt igår var dock en yngre hane blåstjärt. Tyvärr upptäcktes den under Patrullens eftermiddagssömn. T v är förhoppningen att den har målet inställt på buskarna vid Ektornet på Svalgården… Gissa var Patrullen tänker spendera de första gryningstimmarna! I den omgivande världen tilltar dumheterna runt ett medlemsskap i NATO. Det är hittills ingen som lyckats förklara skälen till varför det är så ofantligt bråttom? Det är oerhört många avgörande faktorer som kan hinna ändras i närtid. Antag att Donald Trump på nytt blir president i USA. Antag att massmördaren Putin och hans hjärntvättade hantlangare anser sig ha vunnit ”specialinsatsen” i Ukraina den 9 maj. Antag att det påstådda akuta hotet mot Sverige är överdrivet och upphaussat – eller inte existerar. Antag att syftet bara är att lura Magdalena Andersson? Antag att våra barn och barnbarn inom några år tvingas ut i konflikter som sannolikt inte alltid har en rumsren bakgrund. Låt åtminstone bli att fatta några beslut före valet. Därefter blir det ju möjligt att fatta erforderliga politiska beslut i frågan efter normala förhandlingar mellan våra partier. Vill dumhögern, den kristna högern och våra nyliberaler – med Annie Lööv i spetsen – tillsammans med sd-nazisterna, leda in oss i NATO, ja, då får vi acceptera konsekvenserna. Breaking news: En lägenhet har blivit ledig 15-18 maj (4 nätter) – den absoluta topperioden! Och dessutom 10 dygn från den 29 juli och framåt – kulmen för vadarsträcket!

Från häromdagen:

R-tal 9/4: +59 (7 jun). Fågelvåren påminner om en stroke. Eller en förträngning i njurarnas trånga pipelines.. Kanske som en ansamling av vatten i de nedre extremisterna. Det går oerhört trögt – oavsett om vi talar om antal arter eller antal individer. Nånstans sitter det en propp, troligen i alpmassivet eller söder därom. Dag läggs till dag. Var tredje, var fjärde dag – i bästa fall – dyker det upp en till synes lätt förvirrad rödvinge eller gransångare som ser ut att undra ”varför flög jag hit?”. Eller nån ensam kentsk tärna som sitter en stund i stormen på en sten för att sen försvinna – oklart åt vilket håll. Tillbaka söderut eller vidare norrut? Mer än en brunhök har förvisso anlänt och rödbenorna hade igår ökat från en till tio nere i hamnen. Vädret (kuling till storm) håller Patrullens temperaturkänsliga kropp inomhus, men området scannas dagligen av av ett tjog andra skådare med månadslistor. Igår dök det upp tre sädesärlor på udden samtidigt som Patrullen var på väg in till Volvo för att byta däck. Trots att bara en ärla visat sig för Patrullen och trots flera återkommande hagelstormar under resan till Kalmar, slutade allt lyckligt. Det fina med att vara en handikappad pensionär utan åtaganden, är att det nu går att klara sig utan bil fram tills sädesärla nr 2 behagar promenera runt hemma på Svalgårdens infart. En annan som väntar är stenskvättan ute i stenröset väster om Ektornet. Hans sedan urminnes tider goda granne Sädesärla har inte dykt upp men förhoppningsvis dröjer det inte länge innan de båda ånyo kan sitta och titta lite blygt nyfiket på varandra. No hard feelings där, inte. Snarare tvärt om. Röset är stort nog för att rymma oss bägge. Igår uppges en svartvingad glada ha flugit över sundet från Helsingør till Hälsingborg. I fjol hände något likande och då sågs gladan dra österut i Blekinge. Hoppet tändes här på ön, men plötsligt tvärnitade den och drog i stället upp till sin svenska favoritplats mellan Vänern och Vättern. Vita Volvon är dock parkerad med fronten i utryckningsposition. Det kan ju dessutom larmas nya praktejdrar från Skåne…. När det gäller ejdrarna förefaller det råda en kritisk brist på ådor. Lite av ett Pajalasyndrom! Flockarna består av 75-85% gudingar. Och vad än värre är – man ser knappt en enda helsing!! Vilka ska ta över när dagens redan reducerade population går i pension? En annan art, vars framtid kan ifrågasättas, är havstrut. Varhelst man gör ett nedslag längs de öländska kustlinjerna, möts man av noll adulta havstrutar! Patrullen skulle vilja uppmana alla att rapportera havstrutar. Visserligen är det svårt att känna sympati med denna rövare – men något fel i balansen råder. En minnesbild från sent 1900-tal som minskar empatin, var när fyra nykläckta skärfläckeungar skulle simma från sitt födelseskär över till det öländska ”fastlandet”. När de hysteriska föräldrar lyckats lotsa dem halvvägs, gled en havstrut in lågt mot ungarna, öppnade sitt jättegap och svalde alla fyra i ett svep. Vid minnet av detta går tankarna till ett ryskt attackjaktflyg i det pågående folkmordet på ukrainare. Det vore dock orättvist att jämställa havstrutar med ryssar. Nåväl. I övrigt har veckan som gått kännetecknats av en katastrofal utveckling och en gränslöst underbar händelse. Katastrofen avser kravet från vår kristna höger, dumhögern och våra sd-nazister, att omedelbart ansluta vårt land till NATO. Det vore i rådande läge det mest ogenomtänkta och korkade beslut som överhuvud taget går att fantisera sig fram till. Må nu sittande regering låta galningarna till höger få iscensätta detta när de fått makten efter valet. Det absolut roligaste som hänt sedan Sverige vann handbollsfinalen, är att Sabuni tvingats avgå som partiledare för nyliberalerna. Patrullen såg hela inslaget på Aktuellt och kände för första gången någonsin inget tvång att kasta in något massivt i TV-rutan när Sabuni dök upp. Det enda tråkiga är att partiet nu riskerar att komma över 4%-gränsen. Tråkigt nog för Sabuni kommer Norge sannolikt inte att bevilja henne asyl. Det näst roligaste i närtid vore om Arbetsmiljöverket startade en utredning kring missförhållandena på Centerpartiets kansli. Annie Lööv har under alla sina år kämpat mot att arbetsmiljöregler och fackliga skyddsombud tillåts störa våra duktiga entreprenörer. Folk måste väl för f-n skylla sig själva om de fastnar med benet i en oskyddad kraftöverföringsaxel!? Dagens länk apropå en allt mer hotad biologisk mångfald.

Från i förra veckan:

Dags att ta ton!

R-tal 3/4: +63 (5 juni). Jaha, då var det vinter igen. Det ska mycket till för att man i egenskap av frusen sjukling ska ge sig ut. En stationär sidensvans t ex…. De första svartsnäpporna har registrerats, den svarta rödstjärten har hörts sjunga liksom ett mycket litet antal sydliga gransångare. Men märkligast av allt är ändå att rubinnäktergalen i Vargön varje morgon sänder ut några överoptimistiska strofer! Inte helt olikt en järnsparv men inblandat med en hel del knaster. Sedan den första jättedepån av olja bombades av Putin, har Patrullen allt oftare börjat leka med tanken på att låta sig lockas av rubinens kärlekstoner. Runt valborg är Patrullen nämligen piskad att besöka Göteborg och nu visar det sig att ”genvägen” via Vargön inte blir mer än 11,5 mil längre. 11,5 mil är förvisso längre än Patrullens ”tillåtna” 10 mil, men dessa 10 mil gäller enkel resa, d v s totalt 20 mils onödig klimatpåverkan. 11,5 mil är tveklöst mindre än 20 mil…. Samvetet skulle m a o kunna hållas rent! Vi får se. Samvetet skulle ännu enklare kunna behållas intakt om rubinen självmant drar sig tillbaka under april. Vilket den rimligen måste göra. Han borde ju redan ha börjat bekymra sig över den fundamentala bristen på brudar! Han kan ju alternativt råka ut för en kattdj… katt. Senast en liknande situation uppstod var när rostsparven i Skutskär efter en dryg månad togs av en sparvhök – tolv timmar innan Patrullen helt i enlighet med hedersreglerna – skulle ha kunnat vara på plats. Bäst vore det förstås att dessa östliga superarter – likt taigablåstjärten och Rödluvan – valde att rasta några dygn inne på Svalgården…. Nåväl, igår satt en kentsk tärna på en av Västrevets stenar och försökte se ut som om han suttit där hela tiden sen i september. Och idag kan ejdersträcket förväntas komma igång igen. Roligast av allt är dock att Gösta (med vingar) i förrgår skickade en kortfattad hälsning från gränsen mellan Mauretanien och Mali!! Meddelandet var visserligen stämplat redan den 23 februari (PostNord inblandat?) men det var ett allra första, efterlängtat livstecken sen han landade i  norra Marocko i september. Hans namne kämpar på för att få vara med och hälsa honom välkommen hem runt den 1 maj. Situationen är inte helt olik den som uppstod 1965 när den vinglöse Gösta besökte Öland för första gången. Efter femton dagar (!) nådde ett vykort de i upplösningstillstånd nagelbitande föräldrarna. Texten? ”Jag lever.” Lille Gösta (13k) var då redan helskinnad hemma sen ett dygn…. Dagens länk: Sandlådepatriotism.

Från i mars:

Även jag hoppas på och förbereder mig för att ännu en ska dyka upp!

R-tal 30/3: +62 (31 maj). Den plötsligt insatta ejderexkursionen höll på att bli en succe. När larmet om den skånska praktejdern till slut kom från Mörbylånga, var alla på tårna men när flocken dök upp förblev inte ett öga torrt – tyvärr bara som en följd av att den rätt så jobbiga vinden sökte sig in mellan öga och okular. Kanske bidrog det i nån mån till fiaskot, men den huvudsakliga orsaken var att ejdern med stort P lyckades gömma sig i den stora och onormalt kompakta klump som bildades av ett tjugotal individer längst fram i 100-flocken. Minuterna efteråt larmades den från Färjestaden😡…. Möjligen kan man finna en liten tröst i att ingen av oss fick syn på den. Och allra värst hade det förstås varit om bara den exkursionsansvarige hade lyckats. Nåväl, det kommer fler. Så här långt har Patrullen bara sett en sädesärla. Sommardäcken sätts aldrig på förrän ärla 2 registrerats och nu hotas vi av en betydligt vintrigare period igen. Det betyder att det under en tid framöver kommer att saknas roliga nyheter för G-rapporten. Vi kan dock konstatera att fru/frk Hackspett  lämnat restaurang Svalgården till förmån för sin häckningsskog uppåt landet. Halta Lotta Koltrast lever och fortsätter förundras över att det ligger henne ett nytt äpple serverat varje morgon. Hennes ev tillkommande har börjat småsjunga från toppen av Allans kastanj och uppvisar nu en betydligt mildare attityd gentemot henne trots att hon hackar fram flisor ur ”hans” äpple. Gråsparvsbataljonen äter sen upp merparten av äpplet men fortfarande är samtliga pilfinkar totalt ointresserade. Så sent som ifjol visade inte heller gråsparvarna något kulinariskt intresse för frukt. Ett annat – tidigare omskrivet – evolutionärt språng är nu fullbordat. 2019 vågade sig den allra första gråsparven någonsin upp på en hampfröautomat. En tjej, för övrigt. 2020 hade det blivit ett normalt beteende för en dryg handfull individer (barn till pionjären?) 2021 hade arten blivit i det närmaste jämlik med pilfinkarna och nu – mars 2022 – får knappt en enda pilfink plats på nöt- och fröautomaterna! Gråsparvarna dominerar helt och uppvisar stor aggressivitet mot finkarna – men även internt. Evolution betraktas ju normalt som en långsam process. Antingen är förändringen något annat än evolution eller ett exempel på en snabb sådan. Ska höra med min påg i Skåne som är evolutionsbiolog. När jag får svaret lovar jag att försöka komprimera och översätta det till begriplig svenska…. Ännu en evolution pågår – sen en tid känner ett knappt tiotal individer igen sopbilen och till skillnad från de nittio som flyr så att fjädrarna ryker, gör de bara ett uppehåll i ätandet – sneglandes på det dundrande monstret. En talgoxe fortsätter t o m att helt oberörd förse sig. Sen har vi talgoxen som sen länge verkar ha behandlats med cytostatika. Hjässdunen är tillbaka, täcker hela hjässan och verkar gå från grått till svart. Härligt att se! Rödhaken vågar sig sen en tid in i buren med fettkorven – men bara i gryningen när alla andra sover. Han uppskattar helt klart att korven numera ”råkat” bli hängd så lågt att han kan stå och äta. Att klänga som en mes är ju inte ett alternativ. Det enda tråkiga är att vår begåvade blåmes inte setts till på länge. Patrullen har därmed ingen att prata med medan automaterna fylls på – i alla fall ingen som lyssnar och förstår. En bergfink och en steglits har vid var sitt tillfälle nyttjat restaurangen som en vägkrog. I världen utanför har den lille rest sig i sitt bollhav och slår nu näven bestämt i sin nya, fina kamouflageblå plasthaubitz och gör, med darr på rösten klart, att nån skattehöjning blir det minsann inte tal om – trots att miljard efter miljard ska pumpas in i försvaret. Nä, det ska lösas med ”omprioriteringar”. Gud sig förbarme! Miljarder är inget man snyter fram från vilket konto som helst. Vårt sociala skyddsnät ligger därmed än mer pyrt till liksom budgetar för klimat och biologisk mångfald. ”Onödiga” kostnader för våra forskningsinstitutioner kan säkert också bidra. Dagens länk borde åtminstone få de av våra politiker som kan anses normalbegåvade, att dra öronen åt sig.

Nattens spöken hörs redan! Fast inte när de ligger och tar igen sig…

Från tidigare i vår:

R-tal 26/3: +65 (30 maj). R-talet ser riktigt bra ut. Nu finns det tid ända fram till sista dagen i maj för att hitta nya arter – som i sin tur flyttar det kritiska datumet ännu längre fram i tiden. En ”kris” ligger snarare i om vi fortfarande lever i fred då, om bilen går att tanka (måste kolla upp det här med ”ad blue”), om det finns mat att köpa i affärerna och till vilka priser, om den bortskämda moderna människan kan förväntas bete sig rationellt, om vi lyckats hantera nya flyktingkrisen och om lillfjanten tillsammans med sd-nazisterna kan börja visa statsmannaskap eller – med dräglande förtjusning – fortsätta bedriva populistisk politik. Bilden av lilltönten, iförd stridsvagnshuva, stående på en pall inne i fordonet och lyckligt leende spana in att ingen pressfotograf missat honom, förskräcker. Det kändes plötsligt bättre om han i lugn och ro fått fortsätta titta upp ur bollhavet på MacDonalds. Dumhögern, som på egen hand hållit KU fullt sysselsatta i snart åtta år, kanske får räkna med att själva hamna inför skranket med tanke på hans infama hantering av frågan kring NATO. Kanske slipper han det eftersom hans motståndare ytterst sällan har dragit upp KU-kortet. Ja, ja. Ejdrarna flyttar fram sin frontlinje i allt snabbare takt. Hittills har bara två insmugna spioner med brandgul näbb avslöjats. Fler kommer i morgon och i linje med att vi uppmanats att hålla koll efter ubåtar, uppmanas vi nu att söka igenom flockarna efter kollaboratörer från ryska Kolahalvön! Igår kom den första skogssnäppan till Öland, en hel del rödspovar är hemma, norrländska gransångare testar pipan i väntan på att kunna ta sista etappen, en gjuse är sedd liksom nån brunhök och genom sundet sägs en kustlabb ha sträckt. F t verkar vi ha lika många brandkronade som gulkronade kungsfåglar på ingång och i norra delen av golfbanan har nu en hane svarthakad buskskvätta hållit hov för lyckliga skådare. T o m en stenskvätta har sökt uppehållstillstånd, vilket givetvis kommer att beviljas, t o m ett – på årsbasis – permanent. Permanenta sådana är för mänskliga flyktingar mer till ondo än till nytta. Tillfälliga uppehållstillstånd ger starkare incitament för de drabbade att läsa svenska, försöka komma i åtnjutande av jobb och i största allmänhet försöka leva efter svenska lagar. Givetvis ska regelverket riggas så att ingen kan kastas ut så länge det inte är säkert att återvända till sitt eget land. Och så att ingen som etablerat sig väl för egen och för sina barn del, visas ut med risk för stora konsekvenser för psykisk ohälsa. Det allra mest ologiska i dagens system är reglerna för arbetskraftinvandring. Och det allra värsta i det sammanhanget är att alla partier, oavsett normal grad av mänsklighet, anser att ”om vi behöver en viss typ av yrkeskunnande, så ska inga begränsningsregler gälla”. Man kanske borde ha kunnat väntat sig att de av våra partier som säger sig bygga på solidaritet, skulle tveka på att dränera fattiga länder på deras högutbildade läkare, datatekniker och andra typer av kvalificerad arbetskraft. Nåväl. Situationen i vårt land är i övrigt rätt trevlig. Det sjungs oerhört vackert överallt i buskar och snår, revirstrider utspelas – oftast oblodigt, det byggs lagom rymliga lägenheter i allt från holkar, stenmurar, täta buskar, under takpannor och mellan tuvor. Koltrasthanar uppför sig plötsligt väl mot sina honor. Ett undantag gäller våra simänder där flera hanar stalkar oparade honor tills dessa slutligen våldtas. Betydligt mer civiliserat uppför sig dykänderna där honorna i lugn och ro ges tillfälle att själva bestämma vilken hane som kråmar sig bäst. Än så länge domineras ljudkulissen av 50 olika ljud och missljud från starar, outtröttliga lärkor och envisa duvor. Snart kommer strandängarna att fyllas av högintensiva läten från rödbenor, strandskator, vipor och stor- och rödspovar. Men vi är bara i början där än. Och om en månad kommer alla sångarna….. Dagens länk: Och bäst av allt – i fågelvärlden finns det inga oligarker! Till sist: Morgondagens väder ser fortfarande ut att kunna erbjuda ett gott ejdersträck. Är du sugen att deltaga – messa eller maila Svalgården.

R-tal 19/3: +65 (23 maj). Årets första praktejder tog vägen via sundet igår morse. Patrullen hade tänkt vara på plats, men ett rejält bakslag i form av ryggsmärtor, stoppade planen. Alltså: du som är runt 55 och definierar dig som man, bör snarast ta ett PSA-prov. Då ökar dina chanser för fortsatt aktiv fågelskådning! Nog om det. Men Patrullen vill gärna påminna om det med jämna mellanrum. Det tog mindre än 40 minuter för ejdern att ta sig från Grönhögen till Mörbylånga. Och 90 minuter till Horns udde på norra Öland. Det är med andra ord helt meningslöst för oss på sydöstra ön att försöka genskjuta den – om man inte sitter fullt påklädd och utrustad i bilen när larmet går. Risken är ju också att man kör ihjäl nån nykär koltrast eller rapphöna under utryckningen. Det är det inte värt! Våren tar även i övrigt kliv framåt. De första skedänderna har landat och enstaka enkelbeckasiner har börjat störtdyka med buller och bång. Halvstora armador med tranor och mindre sångsvanar drar förbi och igår morse skyndade den första flocken vitkindade mot NO på hög höjd över Ektornet. Allt detta till trots, förefaller allmänt flygförbud ha utfärdats över Sverige. Det kan dock bero på att flertalet av våra datumflyttare negligerar den mycket tidiga och milda våren. I Ukraina verkar det inte bli nån vår alls. Putin försöker just nu fatta beslut om vilka fler länder han ska anfalla. Och var han – vid ”behov” ska släppa den första atombomben – i Bryssel eller i Malmö? Och här hemma gnälls det mest. Högern riktar in sig på el- och dieselpriserna. Vi verkar inte alls ha förstått hur framtiden ter sig – oavsett om vi dras in i krig mot Putin i morgon eller i klimatkatastrofen om tio år. Om man i st för att oja sig, gör sig omaket att arrangera samåkning två dagar i veckan, så är hittillsvarande prishöjning neutraliserad. Men det är väl alldeles för jobbigt…. Från vänstern gråts det i st över att flyktingar ska behöva registreras. Det borde väl för f-n vara kristallklart för alla att flyktingar måste registreras om de ska kunna erbjudas hjälp i de länder de flyr till! Under de närmaste fem åren kommer alla skattepengar att gå till försvaret, flyktingmottagande och subventionerad konsumtion av bensin och diesel. De två första finns det förvisso relevans i, men det blir noll kronor över till fler barnmorskor, skyddet av vår biologiska mångfald, stödet till vår egen dryga miljon akut fattiga, klimatarbetet och till bekämpningen av de kriminella nätverken. De enda som verkligen är i behov av snabba, tidsbegränsade stöd till drivmedel, är de som producerar vår mat och de som ser till att den distribueras till vår närbutik. Nämnda ickesatsningar kommer i sin tur att leda till ännu större kostnader – och till ännu mindre skatteinkomster. Det ser m a o inte riktigt bra ut och studentpolitikerna på högerkanten ser det hela som en lek, som ett dataspel – men med riktiga människor som offer. Och nu har även vänstern tappat fokus. Snart verkar vi alla ha gjort det. Och då riskerar hela vårt demokratiska system att brutalt knuffas över kanten! Apropå det – dagens länk. Och här – en lite roligare läsning.

Tjiecka-tjiecka-tjiecka…………….hu-u-u-u-u-u-u-u

Borta bra men hemma bäst!

R-tal 12/3: +69 (20 maj). Skärfläckorna är hemma! Detsamma gäller Svalgårdens ständige sekreterare, talskrivare och tillika taltrast, som brukar bosätta sig i det täta lövslyet längs muren mellan Svalgården och grannen i norr. Med tanke på hans unga ålder (se vingknogen), är han säkert en son i rakt nedstigande led till den (de) individ(er) som underhållit oss under de senaste tio årens majkvällar. När bilden togs tidigt i onsdags morse hade han antagligen precis avslutat en lång nattflygning. Under en knapp timme satt han på sin favoritgren och spanade in, och drog sig till minnes, fjolårets (förhoppningsvis) lyckade häckning. När han ätit upp sig är det dags att börja imponera på de brudar som tar vägarna förbi i natten Även Patrullen har varit på nattlig jakt – men bara efter ugglor och skogshöns. Det gick sådär. Sparvuggla och orre gav sig till känna medan pärlugglan fick munhäfta. I gengäld fick Patrullen ta del av en sjungande mindre korsnäbb – något som av allt att döma ej inträffat tidigare under 60 års skådning! Patrullens idoga kamp för att försöka hitta en sidensvans innan det är för sent (R-talet), har å andra sidan inte gett resultat. Tiden talar allt mer emot – liksom dieselkostnaden…. Tiden talar också oss och ukrainarna emot. I skrivandets stund talar oroande mycket för att vi inom en vecka kan omfattas av ett utbrett krig över hela Europa. Vill man försöka vara positiv kan denna pessimistiska förutsägelse begränsas till att i st gälla ett medvetet eller omedvetet sönderbombat kärnkraftverk. Pluttin tillhör inte den kategori som kan ta en förlust eller erkänna ett misstag. T o m ett av hans tidigare fans – Jimmy, med rötterna i svensk nazism – har insett faran med att bli allt för nära politiskt förknippad med diktatorn, ifall dennes utrotningskrig i Ukraina går över styr. Men å andra sidan öppnar sig ju en fantastisk framtid för sd-nassarna om Putin skulle lyckas med att återskapa sitt Storryssland. Oavsett vad som händer under den närmaste veckan, står vi inför enorma praktiska och ekonomiska utmaningar när Ukrainaflyktingarna börjar strömma in över gränsen. En av våra inhemska oligarker – Bert Karlsson – gnuggar förstås händerna samtidigt som ansvarstagande kommunpolitiker sliter sitt hår. Som vanligt kommer dock flertalet alliansstyrda kommuner att i stället slita intensivt på sina geniknölar för att så långt möjligt kunna lasta över problemen på fattigare landsbygdskommuner. Och på staten, förstås – som samtidigt utkrävs sänkt skatt för alla svenska oligarker, halvoligarker och kvartsoligarker. Våra direktörer i skolkoncernerna, bossarna i sjukvårds- och omsorgsmaffian liksom koncerncheferna i blivande arbetsförmedlingssyndikat, ska givetvis hållas skadefria vare sig det gäller att betala in skatt eller gräva ut guld ur landets skattkista. Skattkistan, ja. Den ska ju också räcka till en kraftig satsning på försvaret och polisen. Hur motiverat det än må vara så går det inte att finansiera med sänkt skatt på allt. Och vi kan ju bara fantisera om att det blir nåt över till sociala insatser, fler barnmorskor, klimatomställning, skydd av vår biologiska mångfald eller åtgärder mot bostadsbristen. Dagens länkar: En hjälte bör uppmärksammas. Och för balansens skull – en antihjälte. Orkar man lyssna får man höra ett pinsamt svammel från en (moderat?) ordförande i coronakommissionen. Knappt ett ljud om Sveriges stora andel myndighetsrädda flyktingar med större tilltro till Allah än till Tegnell. Inte ett ljud om Sveriges höga andel privata företag inom åldringsvården. Inga kommentarer kring att Sverige hade en knappt mätbar överdödlighet men desto mer svammel om att regeringen borde ha kringgått lagar och tagit över beslut från sin expertmyndighet. Man kan ju bara föreställa sig gallskriken från oppositionen om det hade varit tvärtom. KU-anmälningarna hade inte fått plats på ett A4. Hade han koncentrerat sig på felbeslutet att släppa på restriktionerna för tidigt förra hösten, hade han åtminstone haft ett rätt. Men då hade förstås krögarna och Visita protesterat.

R-tal 28/2: +69 (12 maj). Nu börjar det hända en hel del i världen! Det sjungs bl a lite överallt. Hittills har talgoxar, gärdsmygar, trädkrypare, blåmesar, gulsparvar, grönfinkar, sånglärkor och rödhakar tagit ton. Och stararna, förstås. Nämnas bör även turkduvor, ringduvor och kattugglor – även om begreppet ”sång” i de fallen kan diskuteras. En del fejk har också avslöjats. En perfekt underbar lövsångarstrof fick Patrullen på benen fortare än nånsin sen sjukdomen tog över. Tyvärr satt det bara en stare med misstänkt oskyldig blick på grenen varifrån skönsången kom. Men det var helt underbart att redan nu ha fått en försmak av vad som komma skall om en och en halv månad! I övrigt är det ju inte särskilt mycket som är trevligt just nu. Även det påmindes man om häromdagen längs Allévägen. Medan två trädkrypare och en rödhake sjöng kärlekens hymner, fylldes luftrummet av åtta brokspettars intensiva trumningar. Beroende på underlagens resonans gick tankarna till olika k-pistvarianter. Och när en gröngöling fyrade av blev det oundvikligt att tänka på någon typ av betydligt kraftfullare kulsprutegevär. Tankarna gick oundvikligen till situationen i landet som f n våldtas av Putin och hans outsägligt fega kräk till rådgivare. I förrgår, när ryssarna bombade och fick en större bränsledepå att gå upp i eld och rök, gick tankarna till klimatet. Ungefär samtidigt kom nämligen IPPC:s purfärska rapport om tillståndet för vårt klimat. Tankarna flög vidare till rubinnäktergalen…. Det känns plötsligt som ett slag i luften att av klimatskäl vägra köra de 60 milen för att få in den på livslistan. Lyckligtvis är Patrullen sjukligt principfast men sett ur ett vidare perspektiv är vi nu – i ett slag – ännu längre ifrån att vinna medborgarnas förståelse för vad som väntar våra barnbarn. Kör på! Flyg på! Shoppa loss! För – handen på hjärtat – vad f-n ska vi med fåglar, fiskar, fjällrävar, insekter och växter? En löjeväckande lyxhobby för muppar? Nåväl! Kopplat till allt detta elände hittar vi i veckan som gick, även den lagvidriga bortskänkningen av svenska pansarskott till krigförande part. Tala om en slaktad princip som fram tills nu åtminstone gjort Sverige till en trovärdig förhandlingspart i flera tidigare konflikter. Frågan är nu om vapnen ens kommer fram – och om de gör det – med hur många dygn lidandet och dödandet av landets civilbefolkningen, förlängs. Vapnen hade troligen gjort mer nytta om de delats ut till vårt eget hemvärn. Ett pansarskott nere hos Patrullen vid Busken, skulle i alla fall – rent teoretiskt – ha kunnat stoppa en landstigningsbåt med ryska spetsnazdykare, förklädda till knubbsälar. Patrullen hann ju få en viss vapenutbildning i lumpen innan denna avvecklades av dåvarande fyra högerpartier – Sovjet hade ju ersatts av en ”fredlig, nyliberal regim”….. Hoppas nu att sittande regering avstår ifrån att göra fler ödesdigra misstag. Överlåt t ex inträdet i NATO till kommande högerregering. Det är ju inte särskilt långt till valet…. Överlåt för guds skull även alla beslut om nya kärnkraftverk! Sådana utgör bl a utmärkta utpressningsmål. Putin behöver inte ens fundera på att avfyra någon kärnvapenrobot för att döda hundratusentals ”fiender” och för evigt ödelägga stora delar av ett lands yta.

Endast det allra tyngsta artilleriet uteblev längs Allévägen….

Från i början av mars:

Vanlig vintergäst som inom kort blir ganska sällsynt

R-tal 26/2: +72 (9 maj). Lyckligtvis är det ytterst få av våra flyttfåglar som behöver passera Ukraina. Smalnäbbade simsnäppan kan dock vara en sådan, liksom våra rosenfinkar och blåhakar. Dom kommer i vår att tvingas se och födosöka i spåren efter tiotusentals stridsvagnar, lastbilar och mobila raketramper. Och möjligen fundera på hur människornas hittillsvarande tafatta, men på individnivå uppoffrande, försök att bromsa klimathotet, tillintetgjorts av en enda sinnessjuk människas beslut – småvuxen med enorma mindervärdeskomplex. Redan nu – efter en enda veckas iscensatt folkmord – har han bränt mer diesel och flygbensin än vad svenska folket hann med under hela 2021! Och vi är ju bara i början av ett potentiellt ragnarök. Kanske tycker fåglarna synd om oss människor. Här hemma – liksom i alla andra demokratier – kommer vi snart att tvingas åse hur priset på energi, mat och lånat kapital kommer att överstiga vad vi får in på månadskontot. Och då står dom där – våra dräglande, förväntansfullt beredda populistpartier på högerflanken. Med den lille i sandlådan formellt i spetsen, gläfsande stödd av guds självutnämnda representant i Sverige och med sd-nazisten diskret lurande i bakgrunden. Och världens kanske bäst utbildade folk kommer att svälja deras beten med hull och hår. Utbildning är uppenbart väsensskilt från begåvning. Fascinerande just nu är hur den lille kräver att vi ska skicka delar av vår vapenarsenal till Ukraina. Så sent som i början av veckan var vapen en ”katastrofal bristvara i Sverige”. Och allt är förstås Löfvens… förlåt Magdalena Anderssons fel. Lillfjanten var ju redan när muren föll, en totalt ansvarsbefriad studentpolitiker och minns förstås inte att det var hans kompisar som avrustade Sverige, avskaffade värnplikten och tömde våra beredskapslager – i euforin över att Ryssland nu skulle bli en fri, nyliberal demokrati. Och socialdemokraterna löpte dessvärre viljelöst med när de fick chansen att justera vansinnet. Nåväl! I morse sträckte en strandskata förbi Grönhögen och igår kom Svalgårdens starfamilj hem från Wembley – tre veckor för tidigt! Den gamle hanen försöker förgäves överrösta stormen men har avsevärda problem med att klamra sig fast i TV-antennen…. Viss oro hyses för hur stararna ska agera när de upptäcker att deras holk är annekterad av Fru Hackspett. Lärkor och vipor finns nu överallt och den allra första kustpiparen har rastat på Västrevet. Slutligen, apropå en annan tongivande diktatur som inom kort kommer att ta tillfället i akt att ge sig på grannen Taiwan – tänk på vad du köper och med vem du handlar: dagens länk.  PS! Idag blåser det INTE och Patrullen ska försöka sig på lite riktig fågelskådning!Ännu någon lördag bakåt i tiden:

OBS! Detta är inte fake-news – så länge ingen påstår att bilden är tagen på Svalgården.

R-tal 19/2: +78 (8 maj). Det duggar inte tätt av Gryningsrapporter f t. Det duggar inte utanför köksfönstret heller – det låter snarare som när man inte hunnit ur bilen i automattvätten. Kombinationen av ljudet från borstrullarna och kaskadbegjutningen av vatten mot plåten, gör fågelskådning till den minst lockande aktiviteten av alla, när klockan ringer. Och dag efter dag upprepas detta. Man sover inte heller särskilt bra – varje smäll för direkt tankarna till flygande eternitplattor eller avblåsta portar. Skådningen inskränks till gästerna i restaurangen, men det är lite kul det också. Konstateras kan att alla avanonymiserade gäster lever och mår bra. Den lilla hyperintelligenta blåmesen som förstått att Patrullen är snäll och ofarlig, fortsätter att övervaka påfyllningen av nötter på mindre än en halvmeters avstånd! Talgoxen, som fick hjässfjädrarna ersatta med en blodig massa i somras, lever och har börjat anlägga en ny frisyr – snarare grå än svart men trots allt bestående av hjässfjädrar. Koltrasttjejen med den obrukbart hängande högerfoten, verkar kunna hantera sitt handicap bra trots vinterkyla, halvorkaner och piskande regn. Och vår mystiska hackspettfru jobbar vidare ute i Västra skogen men fortsätter att inta sina måltider på Svalgården där hon också övernattar i starholken – för fjärde vintern i rad. Turkduveparet gör en blixtvisit varje tidig morgon på marken under hampfröautomaten och herr och fru Kaja undersöker dagligen om det slängts ut någon brödbit, något krossat ägg eller någon korvbit med sista förbrukningsdag passerad. Vår lilla rödhake har utvecklat sitt födosökande till att sen en tid tillbaka, våga sig in i nätburen för att på så sätt ”primäräta” på den där hängande, näringsrika fettkorven (utan palmolja). Han/hon har uppenbart hjärtat i halsgropen men väljer ändå att ta risken. Och just nu kan man följa ett gråsparvspar som sedan två, tre dygn håller varandra sällskap. Flyttar hon sig, följer han efter. Flyger han ner, flyger hon ner. Hanen är av uppenbar velourtyp, vilket i någon mån gör dem möjliga att känna igen. Det blir spännande att se om det så småningom leder till bröllop. Detta får vi betrakta som ett vårtecken och det finns ett par sådana till – ca 5-6 dygn för tidigt. Lärkor flyger lågt över fälten – möjligen honor på jakt efter en potentiell häckningsgrop. Tofsvipor i små flockar har tagit de hårda sydvästvindarna till hjälp för att komma hem och enstaka gravänder lyser vita i de hukande flockarna med gräsänder och snatteränder. Grågäss anländer efterhand och det första tranparet har landat. Några storspovar gled in igår och två större strandpipare är hemma – en på udden och en i Gräsgårds hamn. Talgoxarna testar att sjunga in våren. I världen utanför radas diverse vansinnigheter upp. De är svåra att prioritera men bra till ligger Arlandas beslut att låta ett kinesiskt militärt företag ta hand om flygplatsens datasystem. Man hänvisar till ett ”särklassigt lägsta bud”!!! Bara det borde väl få varningsklockorna att ringa ikapp med Kölnerdomen! Nästa intressanta företeelse rör en brottsmålsadvokat, troligen starkt kopplad till kriminella nätverk, som blåst staten på tiotals miljoner kronor. Gryningspatrullens prognos är att han kommer att frikännas och därmed kunna fortsätta som förut. Och sen har vi läget med att enstaka, välbärgade hus/sommarstugeägare i kustbandet, kan tillåtas förhindra utbyggnaden av den absolut oundgängliga havsbaserade vindkraften. Här måste till omfattande förändringar i lagstiftningen. Moderata kärnkraftskramare i välmående kustnära kommuner, kan inte längre tillåtas sabotera svensk energiproduktion. Till det mer positiva hör regeringens (för) försiktiga försök att gripa sig an de katastrofala konsekvenserna av det fria skolvalet. Prognos: inget kommer att förändras – åtminstone inte så länge rådande förhållanden i riksdagen kvarstår. Lite positivt är också förslaget om att förbjuda mobiltelefoner under lektionstid. Tänk att det skulle ta mer än ett decennium att ens få fram ett förslag. Prognos: dumhögern med anhang kommer att hävda ”inskränkningar i folks frihet”. Som om vi inte redan har en massa ”inskränkningar”? Hur skulle ett samhälle fungera utan sådana? Men visst är det ju fruktansvärt inskränkande att våra BMW-förare inte får köra hur fort som helst på 70-sträckor! Sen finns det ju en hel del oerhörda brister i listan på inskränkningar, t ex Dagens länk eller Länk 2. Extra 10:52: Nu sitter en röd, fin sparvhökshane på matningsställningen och förundras över att alla tättingar som var här nyss, nu är spårlöst borta. Det är fascinerande hur snäll han ser ut jmf med den hona som satt här igår!

1 februari. Vinter runt Ektornet på nytt.

R-tal 5/2: +89 (5 maj). Ibland uppstår korta stunder att minnas. Under exakt samma sekunder som urologen per telefon berättade att ”alla prover inkl röntgensvaret var enbart positiva” (positiva i betydelsen bra), gjorde en ung pilgrimsfalk två varv över huvudet på Patrullen! Plötsligt gick det att inse hur våra EM-mästare i handboll kände sig när deras SAS-plan flankerades av fyra JAS Gripen under de sista 300 kilometrarna till Arlanda! Det var dom väl värda. Man får hoppas att flygvapnet kunde få det till en värdefull övning och inte bara till ett tvivelaktigt slöseri med flygbensin…. Men pågarna var värda det och kanske kan man jämna ut det med allt det bränsle som Patrullen inte bränt på långväga kryss under 50 år. På ett ungefär, alltså…Mellan tumme och pekfinger. Handboll bygger (som enda sport (möjligen tillsammans med bandy?)) på att alla spelare gillar varandra och litar på varandra varje gång sekundsnabba beslut ska fattas – om och om igen i 60 minuter. Under högt tempo. Handboll kräver solidaritet och tillit – något som vi svenskar har kvar lite av – trots nyliberalismens katastrofala inmarsch! Handboll kräver också att alla former av ”döende svanen-dramor” hålls borta. Likaså gäller det att aldrig ens komma på iden att ”kasta handskarna” och börja puckla på motståndarna med knytnävar eller tillhyggen! Eller trycka in en klistrig finger i ögat på dem. Förutom pilgrimsfalken satt plötsligt de 5 kurragömmalekande trädlärkorna välexponerade i ett träd framför bilen! Om de bara visste hur många meter Patrullen gått/stapplat/hasat sig/krupit för att få syn på dem! De tillägnades dock omedelbar förlåtelse! I övrigt har vi möjligtvis ena foten ute ur pandemins förbannelse fr o m nu. Möjligen skulle Patrullen i egenskap av självutnämnd epidemiolog ha väntat ännu några dygn. Hittills har dock vår Tegnell m fl, fattat klokast möjliga beslut – i stort sett utan undantag – under snart tre år! Vi är få som hellre ser krögare i ledningen nästa gång vi utsätts för ett kollektivt dödshot! Nästa gång, ja. Då blir det med stor sannolikhet en exploderande antibiotikaresistens som knackar på. Det är inget vi löser då. Inte ens Tegnell. Det är något vi måste börja finna lösningar på nu!! Magdalena Andersson! Koppla ett järngrepp på hotet redan idag! Börja t ex med att totalförbjuda import av mat som inte bevisligen är kliniskt fri från rester. Eller kött som producerats m hj a antibiotika – även om några rester inte kan spåras. Ytterst få svenska bönder fuskar (i detta avseende), men de som avslöjas bör få livstids näringsförbud. Användning av förebyggande, tillväxtstimulerande foderantibiotika är minst lika farlig som överförskrivningar i vården. ”Hårdare tag” tjuter storböndernas företrädare jämt och ständigt om. Ja, då så! Det vore också intressant att veta om överförskrivningar är vanligast i den privata eller offentliga vården… Dagens länk. Ja, vi ska inte inbilla oss att våra konsumtionsmönster kommer att förbli ograverade. Röstfisket i grumliga vatten har redan satt fart. Dumhögern, de hällörade och sd-nazisterna vill förstås sänka energiskatten. Ctureplanspartiet vill ha billigare drivmedel ”på landet” (hur det nu ska gå till) och vänstern mumlar om subventioner. Det enda rimliga för att initialt, under en övergångsperiod, minska skadeverkningarna för enskilda på landsbygden, vore att öka avdraget för transporter till och från arbetet. ”Okynneskörningar” ska däremot inte subventioneras – även om det i sådana ingår körningar för att hälsa på gammelmormor eller skåda fågel i närområdet. Här får var och en tänka till för att utföra två eller fler uppdrag per körning – inte bara slentrianmässigt sätta sig i bilen för att köpa en liter mjölk 8 km bort.

En av Svalgårdens stamgäster

R-tal 29/1: +93 (2 maj). Extrem blåst med stor risk för storm. Och lite regn på det. Lyckligtvis i kombination med plusgrader. Men ändå är Gryningspatrullen nöjd. Innan februari månads utgång måste nämligen svärdotterns företag vara konterat, bokfört och momsredovisat. Och en sån här dag medger att ytterligare några månader kan ha hunnit konteras. Det har skett stora och betydelsefulla världshändelser sen sist. De är svåra att rangordna, men störst av allt är nog ändå att Patrullen lyckades ta sig fram 4,4 km ute på Schäferiängarna – i syfte att ta sista chansen på berglärka. Om man inte lyckas få in denna art under årets första kvartal, kommer den inte att kunna bidra till R-talet. Men dom var där! Alla fem! Det kostade dock kraft. När det var 10-12 meter kvar till Vita Volvon, övervägde Patrullen att tillryggalägga sista biten krypande på alla fyra. Tuben utgjorde dock ett hinder för detta och redan efter knappt tio minuter kunde förarsätet nås upprätt. Som en extra belöning upptäcktes då en stenfalk sittandes i en hagtorn! Nästa happening var danskarnas förlust mot Spanien. Efter att ha brutit mot handbollens hedersregler och lagt sig mot Frankrike, blev Spanien inte den munsbit som de hade inbillat sig. Hehe! Efter att ha haft (för) mycket med dansk handboll att göra, kunde framgången med berglärkorna mycket väl ha hamnat på andra plats. Nu kan man se fram emot att luta sig tillbaka och se bronsmatchen mellan danskar och fransmän. På tredje plats i senare tids världshändelser var självklart Sveriges seger mot Frankrike. Med tanke på att Patrullens friska, men till åren komna hjärta, inte längre tål att utsättas för våld, kunde matchen i vanlig ordning inte följas i realtid. Först efter två samtal med trovärdiga personer och en snabb blick på Aftonbladets rubriker, dristade sig Patrullen till att nyttja den förnämliga TV-funktionen Play. Patrullens normala puls är 60 slag per minut. Matchens sista fyra minuter tvingade upp den till en bit över 75 – trots de uttryckliga garantierna om svensk seger… Förlåt? Om Patrullen ska se finalen? Nä, nä, nä! Det tar en knapp halvtimme för ambulansen att nå Kvinsgröta och även om infarkten skulle kunna botas, får en sådan en högst menlig inverkan på R-talet! I övrigt får man känna glädje över att Putin ännu inte anfallit Ukraina. En galnings agerande triggar andra galningars beteenden. Apropå Ryssland så är rubinnäktergalen kvar men i övrigt är det ont om anmärkningsvärda arter för tillfället. Lite kul är att Svalgårdens turkduvor är kvar, käkar i restaurangen och januarispelar för full hals i äppelträdet ovanför. Dagens länk. Detta, och flera andra parallella nyliberala fiaskon, måste få ett slut!

Gravänder och Gryningspatrullen gymnastiserar bröstryggen på samma sätt!

R-tal 22/1: +98 (30 april). Nu i andra halvan av januari är vi tveklöst inne i årets näst tråkigaste fågelperiod. För det första börjar det bli trögt med nya årsarter – bara februari brukar vara värre. Men då förgylls ju i stället tillvaron av de första hemvändarna – grågås, tofsvipa och gravand. En sistnämnd gick förresten in för landning vid Västrevet igår. Visserligen kan dessa ha kryssats av redan, men då var de inga vårtecken. För det andra är vädret oftast vidrigt. Likt dumhögerns lillfjant i sandlådan, klagar man på att allt är ”för kallt – eller för milt, för blåsigt eller för lugnt” eller över att man kommer ur sängen antingen ”för sent” eller för ”tidigt” samt på att det är ”för många” (kajor) eller ”för få” (berglärkor) fåglar i luften. Det är lätt att gnälla för gnällandets skull. Eller för att plocka billiga poäng. Och det är lätt att klaga när man saknar förmåga att göra nåt åt det. Eller när man hursomhelst slipper hantera konsekvenserna av sitt klagande. När det gäller vädret ska vi skatta oss lyckliga över att varken Putin, Maud Olofssons Visita, Lillfjanten, Gryningspatrullen eller LRF har nåt att säga till om. Nåväl! All denna textmassa kom till som en följd av att Patrullen inte lyckats hänga in en enda årsart på flera dygn. Sidensvansarna, steglitserna, sten- och pilgrimsfalkarna finns ju därute nånstans – och nu också en gravand. Men aldrig där Vita Volvon rullar fram! Den 27:e hålls ett seminarium om våra ängshökar och efter det kommer ängshökssidan att dateras upp för första gången på mycket länge. En fråga som legat och gnagt under irriterande lång tid kanske blir besvarad: Varför ökar inte antalet par trots att ”vi” under de senaste åren producerat massor av ungar? Mat finns och hundratals kvadratkilometer lämplig biotop möter dem i början av maj. Patrullen spekulerar i att svaret står att finna i mängden korpar, grävlingar, rävar och kajor. Ingen ängshökstjej med ”alla hästar hemma”, vill bo i närheten av sådana. Även duvhök räknas till skaran av osympatiska grannar. Vem skulle vilja bo granne med en sd-are som spelar Vit maktmusik sent om kvällarna? För övrigt är det ett nöje att kunna meddela att det inte ligger några ryska landstigningsfartyg i Gräsgårds hamn idag heller. En koll med tuben visar också att det under natten inte placerats ut några Iskanderrobotar ute på alvaret – åtminstone inte mellan Seberneby och Stormaren. I ett försök att lugna (!) oss ölänningar, berättade i förrgår – via Ölandsbladet – en pensionerad militär att det är just detta vi kan förvänta oss när Putin bestämt sig för att anfalla. Militärstrategen, som f ö bor tryggt på västra sidan av vår ö, ansåg det vara ett feltänk att mobilisera på Gotland. Öland är nämligen strategiskt väsentligt viktigare för Putins marionetter. En ”blixtsnabb luftlandsättning av dessa Iskanderrobotar, i kombination med att bron sprängs”, är det troligaste scenariot. Ja, därmed känns ju allt tryggare. Tack för det initierade klarläggandet! Lillfjanjten i sandlådan skriker inom kort att det tagit alldeles för lång tid för regeringen att fatta beslut om en ny flygbas ute på alvaret i kombination med två stridsvagnsbataljoner i den svårtillgängliga mittlandsskogen. Med en utputande underläpp, sand i håret och en kamouflagefärgad plastk-pist i handen, passar han också på beklaga att det skjuts för få vargar i landet och – förstås – att skatten på bensin är för hög. Och att arealen med ”improduktiv gammelskog” är för stor. Redan i morgon kommer det fler ”för stor, för sent, för tidigt, för mycket, för högt, för litet, för lågt”- konstateranden från denne statsministerkandidat.

Först i bostadskön

R-tal 15/1: +101 (26 april). Nu väntar några riktigt tråkiga väderdygn – milt, sol och gott i lä, men stundom vidriga vindstyrkor. Häromdagen tjöt vinden när väckarn ringde kl 6 (medicintid) och det fanns inget som kunde förmå Gryningspatrullen att leva upp till sin titel. Hade vinden varit under 8 m/sek, hade varken ryggsmärtor, sömnighet eller lättja kunnat avhålla Patrullen från att studsa upp och börja jobba på R-talet. En biltur före lunch gav inget, men en gråhake förgyllde dagen i förrgår – tack vare en sista desperat tubning ut över havet norr om Össby. ”Alla” andra ser trädlärkor och sidensvansar vid södra Lunden, men fåglarna är aldrig där när Vita Volvon diskret glider runt i området! Igår blev det ett misslyckat frest på en mindre sångsvan en bit upp på ön. En slumpflock stjärtmesar och en trädkrypare räddade emellertid resan. När vädret blir bättre är det dags att hänga in lite arter på Ektornets januarilista! All sådan här ”listskådning” är förstås helt meningslös i ett lite större perspektiv – till skillnad från t ex ängshöksarbetet och andra räddningsaktioner. Men för en halvinvalidiserad skådare är den här typen av meningslös skådning högst meningsfull. Att ta sig ur bingen för nya försök att lura sidensvansarna, håller igång såväl ben som rygg. Och – inte minst – psyket! På tal om att luras utsätts vi just nu för ett av de mest spektakulära bedrägerierna på länge. Soldater bevakar gatorna i Visby. I Visby?!?! Inte i Rone, inte i Vintarve hamn, inte på Grötlingbo udde. Nej på Södertorg i Visby! T o m stridsvagnar försöker tråckla sig igenom de små gränderna. Ryssarna ska min själ inte få ta en vodka efter 23:30! Och inom några timmar kommer kraven från dumhögern, sd-nazisterna och våra hällörade, på att ytterligare fyrtio miljarder ska tillskjutas försvaret och att vi omedelbart måste ansluta oss till NATO – och, såklart, att skatten på aktieutdelningar måste sänkas – vad det nu har att göra med att ryssen luftlandsatt två bataljoner i Katthammarsvik? Frågan är om ens någon tänker på att vi inom överskådlig tid riskerar att inte ha något att försvara. Frågan är också om någon inser att de verkliga hoten mot vår och vårt lands frihet består i kriminella nätverk, extrema ekonomiska klyftor, datahaverier/sabotage, klimatkatastrofer och en biologisk kollaps. Det spelas upp en välregisserad fars framför våra ögon och ett dominerande inslag utgörs redan av den ena KU-anmälan efter den andra. Studentpolitikerna har blivit äldre men snarare dummare än klokare. Dagens länk.

Från för länge sedan:

Ingen ölänning….

R-tal (respittid): + 102 (22 april). En tur till Skåne förbättrade R-talet väsentligt. Nu är Patrullen säker ända fram tills afrikaflyttarna börjar komma hem. Egentligen gjordes Skåneresan för att få se barnbarnen spela handboll. Och för att få hjälp av svärdottern med att införskaffa en ny dator och föra över allt innehåll. Sen gjorde det ju inget att det simmade omkring en rödhuvad dykand, en sibirisk knölsvärta och en svarthalsad dopping där nere. Med sedvanlig maximal otur var det bara dykanden som var på plats, men en berguv trädde välvilligt in som ersättare. Även den hittills största flocken spetsbergsgäss (26 st), bidrog till att hålla humöret uppe. Nu är det ju inte bara Patrullen som det är extremt synd om. I vanlig ordning är det allra mest synd om krögare och ishockeyklubbar. Den enda yrkeskår som det inte är det minsta synd om, förefaller vara vår sjukvårdspersonal. Åtminstone om man får tro nyhetsmedias snyftreportage. Nåväl. I vattnet runt Boholmarna i Kalmar ligger en hane ringand och i Böleskogen visade sig såväl talltita som tofsmes. Nere på udden väntar orren, berglärkorna, trädlärkorna och sidensvansarna på Patrullen. Tyvärr är dagen inplanerad för annat och därefter väntar mindre trevligt väder. Ibland skrattar oturen en rent upp i ansiktet! Å andra sidan förefaller Patrullens hälsotillstånd att tillåta mer och mer tid för skådning – samtidigt som allt längre promenader blir möjliga. En kilometer är nu inte uteslutet och berglärkorna kan därmed inte längre känna sig säkra!

Ring! Vi kommer!
Ektornet 1 januari

Gott Nytt Fågelår! Gäller även eventuella läsare utan nämnvärt fågelintresse! Ambitionen att börja ett nytt liv brukar sammanfalla med att vakna upp den första januari. Och att börja – eller intensifiera – sitt skådande, är det perfekta nyårslöftet! Börja med att förvissa dig om varför talgoxen du ser utanför köksfönstret, verkligen är en talgoxe. Gå sen vidare till blåmesen – och vips!, du är igång. Sen går det av bara farten. För oss som hållit på ett tag är 1 jan en helig dag. Alla arter är nya för året. Man blir lika glad för en gråsparv som för en vattenrall. Och bor man på Öland blir man fylld med goda, nyttiga endorfiner runt 70 gånger denna dag. 68 i Gryningspatrullens fall. 2021 slutade lyckligt: 1) det gick att genomföra Örn&Glögg – ingen av de 35 deltagarna somnade eller avvek innan de fått sin glögg. Patrullen behövde inte heller avbryta sitt orerande för att plötsligt försvinna mot toaletten i fyrbyn. 2) 2021 blev det näst bästa artåret på 60 år – 262 arter, bara tre mindre än rekordet från 70-talet när Patrullen hann med en framgångsrik fjälltur. Och 3: den 262:a arten ramlade in i sista stund – inget mindre än en rördrom i skymningen på självaste nyårsafton! Troligen har ingen årsart nånsin tidigare debuterat just denna dag. Tyvärr kunde rördrummeln inte återfinnas 2022. Kanske skrämdes hen bort vid 12-snåret….(se bifogad länk nedan). I vilket fall ligger Patrullens R-tal (Respittal) nu på +67 vilket betyder att antalet arter överstiger antalet passerade dagar med 67. Det gäller att så länge som möjligt ha sett fler arter än vad det passerat dygn. Ganska meningslöst, men oerhört värdefullt för att motiveras stiga upp om mornarna när rygg och ben tvärvägrar. Dagens högaktuella länk: https://www.natursidan.se/nyheter/fyrverkerier-far-faglar-att-fly-i-panik/

Något har ju blivit bättre med åren, trots allt. Nu måste det göras i smyg – även om knappt någon som mot all förmodan ertappas, döms.

DAGENS EXKURSION GENOMFÖRS TROTS RISK FÖR DIMMA: GLÖGG FINNS DET I ALLA FALL…..

Objuden gäst! Men å andra sidan…..

Först och främst: Svalgården ber att få önska alla gäster och övriga vänner en riktigt god jul. Några julkort finns det varken ork eller tid till i år (heller). Just nu ser det ut att kunna bli en vit jul här på ön. Koltrasttjejen har redan varit framme och skottat bort snön från de upptinade äppelklyftorna som lades ut tidigt i morse. Vår blyga rödhake var dock först på plats för att försäkra sig om att komma i åtnjutande av de fettkorvsflisor som eventuellt låg kvar efter gårdagens tabberas. I Vargön lever rubinnäktergalen fortfarande – välförsedd med torkade insektslarver. Säkert finns det åtskilliga skådare runt om i landet med släkt i Västsverige, som nu känner hoppet stiga. Bättre julklapp går knappt att föreställa sig. Skådarhjälpen är nu till ända – över 55.000:- samlades in. Öland vann i vanlig ordning arttävlingen med 122 arter mot Göteborgs 121. Och Ö-götland segrade som vanligt i tävlingen om flest personkryss. Med Öland på tredje plats. Patrullens invaliditetsgrad har beräknats till 106/114 arter = 93%, d v s ca 7 % nedsatt skådarförmåga. Bäst på Öland – och i Sverige – blev Douglas Gustavsson med 112 arter. Synd att det är över, men ska sanningen fram har det varit lite skönt att under några dagar slippa gå ut i kölden tidig om mornarna. Snart nytt fågelår och då blir det åter meningsfullt att ge sig ut – åtminstone de få dagar som det inte blåser Ölandsvindar. Tävlingen som höll Patrullen vid liv 2021 kan börja på nytt. Då gäller det att så länge som möjligt ha sett fler arter än vad det gått dagar på året. I år klarade sig Patrullen fram till den 7 september. Mest kritiskt var det under januari då de enda arter som erbjöds var de som kunde skådas utanför geriatrikens fönster mot sjukhusets industridel…… I övrigt har det inte hänt särskilt mycket, men en ytterst glädjande nyhet är att vansinnesöverenskommelsen med Ctureplanspartiet angående borttagandet av strandskyddet, ser ut att inte accepteras av lagstiftade myndigheter. Det är ju själve f-n att sittande regering ska göra sig skyldiga till att genomföra sådan politik som hör de blåbruna eller nyliberalerna till. I tur står nu frågan om försäljning av gårdssprit. Det kan rimligen inte vara vett och reson att tillåta något som i det närmaste endast gynnar kriminella nätverk och som omöjliggör vårt lands rätt att behålla Systembolaget. Låt de partier som saknar samhällsansvar, ta den typen av beslut! Satsa i stället hedern på frågor kring hyresrätter, pensionsförstärkningar, offentlig arbetsförmedling, klimat och biologisk mångfald. Och sen har vi åter storgråtande krögare som anser det vara väsentligt viktigare att sälja alkohol om nätterna än att skydda oss andra mot ond, bråd död. För att inte tala om situationen för vår hårt arbetande sjukvårdspersonal. Förutsatt att krögarna deklarerat och betalat skatt, kommer de att i hög omfattning ersättas för sina fasta kostnader. Personligen prioriterar Patrullen skicklig sjukvårdspersonal framför näriga krögare. Lååångt före.

Från december:

Det har varit en lite hektisk period (om man nu kan tala om hektisk när sex timmar dagtid sovs bort…). Från ett bottenläge när magen såg till att ingenting kunde bli gjort, gjorde ett medicinbyte att läget förbättrades. Först och främst blev det äntligen möjligt att ta tag i utbetalningen av ängshökarnas hyresavgifter. Ett knappt trettiotal hyresvärdar besöktes på tre dagar. Mycket trevligt – samtliga var positiva till att ta emot pengarna, t-skirtarna och diplomen. En av hyresvärdarna avstod t o m ersättningen! Och direkt därefter började Skådarhjälpen – en del av Musikhjälpen. Där gäller det att se så många arter som möjligt under innevarande vecka fram t o m söndag 19/12. För varje sedd art skickar man in en valfri summa, 1 kr, 5 kr, 10 kr…… Samtidigt är man del i två tävlingar mellan landskapen. Dels är man med och tävlar i klassen ”Flest sedda arter”. Här gör ett handicapsystem att det går lika bra att delta vare sig man bor i Härjedalen eller på Öland. Öland brukar ta hem denna kamp – trots ett ogynnsamt handicap. Dels gäller det att få in så många personkryss som möjligt. Östergötland brukar vinna denna del. De lyckas engagera massor av deltagare som var och en får räkna sin talgoxe, kaja, skata m fl. Det är ju det viktigaste tävlingsmomentet – det är ju det som genererar pengar till Musikhjälpens syfte – att motverka det fruktansvärda utnyttjandet av barn i farliga arbeten. Gryningspatrullen kommer den 21 dec att kunna räkna ut hur stor nedsättningen av skådarkapaciteten blivit efter att cancern blandat sig i hur fort det går att röra sig, var det går att ta sig fram och hur många av dygnets få ljusa timmar som måste ägnas åt sängen… Normalt brukar antalet arter hamna på ca 110-115 och hittills – med två dygn kvar – ligger det på 95. Kanske kan man sen få någon typ av invaliditetsersättning nån stans ifrån? Idag hade Patrullen turen på sin sida. Den totalt desorienterade orren som gäckat de flesta av oss, kom flygande längs vägen – rakt framför Vita Volvon. Samtidigt med detta guldkryss, gick det inte alls att hitta någon ljungpipare på Schäferiängarna eller någon ejder runt udden. I morgon är målet att få syn på nån av alla de kungsörnar som håller till på alvaret, men som aldrig är på plats när Patrullen passerar. Och en promenad vid Beijershamn borde kunna ge trädkrypare, spillkråka, kungsfågel eller stjärtmes – om turen håller i sig. Observera att det inte är för sent att deltaga i Skådarhjälpen. Speciellt skåningar och Kronobergare har ett pinsamt lågt deltagande. Inte heller vi ölänningar är särskilt aktiva – endast ca 10 av potentiellt 60, har ställt upp – hittills….

Två vinterbadande gravänder gav högst oväntat ytterligare en slant till Musikhjälpen

Från för månader sen:

Av lite olika anledningar har tiden för ”Tornskådning” reducerats väsentligt. I stället får matgästerna utanför köket stå för det mesta av den dagliga underhållningen. Ett helt nytt fenomen har där fångat Gryningspatrullens nyfikenhet. Ett och annat färskt äpple och klumpar av frysta, skalade och skivade sådana, ingår nu i menyn. Och det svårförklarliga är att 1) de 60 gråsparvarna visat sig vara euforiskt förtjusta i frukten samtidigt som 2) inte en enda av de drygt 70 pilfinkarna visar det minsta intresse! Hittills har Patrullen inte ens lyckats formulera nån hypotes. Fortsatt forskning inriktas på ytterligare nån veckas kontroll av att inte tillfälligheter ligger bakom hittillsvarande beteenden. Kan det finnas skillnader i pjoddarnas matsmältningsorgan. Det finns ju andra exempel bland arterna. Trastar och sylviasångare ställer ju t ex om från proteinföda till sockerföda när hösten kommer. I övrigt är fru/frk Hackspett kvar men i år har hon av allt att döma bytt jobb och flyger nu ända ut till Västra skogen. Endast frukost, lunch och kvällsmat inmundigas i år i anslutning till nattholken. Oj! Nu kan det vara en ismås på väg söderut längs östra sidan! Hej då! Uppföljning 12:59: Den vita måsen gick in över land på ett ställe längs kusten – vid Gräsgårds hamn. Bakom ryggen på Patrullen och ytterligare tre skådare. Sen sågs den på nytt i Össby resp Näsby – men inte på udden, dit Patrullen skyndat sig ner. Lyckligtvis var det som sagt en ismås – inte en rosenmås, vilket skulle ha förlagt Patrullen i ett veckolångt koma. Men visst! Det hade varit roligt med en ny Ölandsart. På vägen från udden missades även orrhönan som tvärade vägen någon minut efter att Vita Volvon passerat. Ingen bra dag, trots mindre ryggsmärta.

Bevakar t o m de tidiga äppelknopparna!

Till sist: Nu har 2023 öppnats för bokningar på Svalgården.

Från för pinsamt länge sedan:

Ny månad – ny bild från Ektornet. Månadens första art blev en kungsörn.

Gryningspatrullen börjar sakna sina egna guidningar. Satt igår och funderade över att de (tillsammans med alla andras guidningar) troligen varit rätt så värdefulla för deltagare som nyligen skaffat kikare. På TV:n visades en flash om ett kommande program om fågellivet nån stans i Långtbortistan. Patrullen hade ingen som helst aning om vad de 5-6 arter som flaxade förbi i rutan var för några ufon. Även nåt läte hördes och det fanns inte en chans att ens ana sig till om det var en liten eller stor fågel, om det var ett kärleksläte eller ett varningsläte eller om fågeln satt stilla eller om det var ett flyktläte. Patrullen insåg att de simpla exkursioner som hanns med innan eländet slog till, nog fungerat som värdefulla startkablar för flera som nu är etablerade skådare med tub, appar och larm. Målet är faktiskt att genomföra Örn&Glögg på nyårsafton – bara det går att skaka fram en vikarie som kan tänka sig att sitta beredd med stövlarna på. Så! Om du är intresserad av att deltaga vid denna tradition, så SMS:a 070-5585970 eller maila svalgarden.oland@telia.com . Sen hålls du underrättad. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/eus-nya-jordbruksavtal-sagas-gynnar-industridrift/

Före talgoxen på Ektornets decemberlista!

Från november:

Fridlyst sandödla flyttas | GP
Varken ögon eller ansiktsuttryck avslöjar vad denna – på ytan – gröna sandödla tänker eller avser att göra i nästa sekund. Eventuella likheter med en av våra partiledare är förstås en ren slump.

Halvtaskigt väder. Oerhört fågelfattigt. Långt kvar innan det vänder. Denna eländeskombination leder till följande rekommendation: Gör allt vad du kan för att inte bli svårt sjuk. Mantrat till manliga skådare: ta ett PSA-test innan det är för sent. Kvinnor kan naturligtvis också vara proaktiva. Och är du ung så ge fan i droger, riskfylld bilkörning drakflygning och (för mycket) alkohol! Det är inte värt det! Vaccinera dig mot covid och ta en TBE-spruta när du ändå är igång. Fästingar är en av våra få organismer som det går bra för. När väl ohälsan slår till, förändras livet helt. Inledande novemberbeskrivning i kombination med smärtor, orkeslöshet och likgiltighet, ger livet en knockout! Gryningspatrullen hade turen att klara sig i 68 år. Nu blir den sista tiden troligen vidrig. Tidigare kryddades livet av engagemang – för fågelskydd, folks trygga arbetsmiljö, utsatta medmänniskor, barns idrottande och t o m för lokal kulturhistoria. Nu finns det inte en millimeter ork kvar. Det är rent ut sagt motbjudande att stiga ur sängen på morgonen och inte ha kraft att ta itu med något meningsfullt. Om ens med något. Att få i sig alla piller i rätt ordning är det enda som får dagen att gå. Ja, och att se till att det finns hampfrö och nötter i automaterna, förstås. Pillerfinkarna m fl blir inte lidande så länge Patrullen kan placera det ena benet framför det andra. Nog om Patrullens problem! Att det över huvud taget ventileras ibland beror på att det finns några vänner runt om i landet som vill veta. Och via skriven text finns det lite social ork kvar. Ska man se till något positivt som pågår i landet så vore det oförlåtligt att inte nämna rubinnäktergalen i Vargön. Den matas nu med maggot under ett buskparti på en liten gräsbesådd allmänning mellan villorna. Vanligtvis välunderrättade källor försäkrar att den mår bra, trivs och småsjunger om mornarna! Det finns m a o chans att få se den för alla som ”råkar” befinna sig i Vargön…. Även stäppörnen är kvar där i krokarna och mellan brygga 4 och 5 i Ribersborg, Malmö, underhåller en liten brunsångare förbipasserande. Lätet för tyvärr tankarna till rap-”musik” – men är lyckligtvis inte lika ihållande som på P3… Och när det gäller elände i världen utanför, går tankarna givetvis till Annie Lööv som nu tagit klivet in i den blåbruna, unkna värmen och fullt ut gett sitt godkännande till dumhögerns och sd-nazisternas nya sabotagebudget. Det var som tidigare sagts förväntat men blev även kulmen på den sandlådelek som pågår. Lyckligtvis sitter (s), (v) och (mp) en liten bit utanför sandlådan, men risk föreligger att folk som inte ens är i närheten av lekplatsen, förfasas över att flertalet partiers företrädare helt missat att det är framtiden för en hel nation och denna nations befolkning, som man leker med. Och det är inte bara framtiden som man kastar grus och gula plastleksaker över. Även viktiga frågor i omedelbar nutid riskerar att få sand i maskineriet. I just detta sammanhang är det möjligen en fördel att vara rejält sjuk och i det närmaste likgiltig. Det är ju bara att stänga av alla nyhetsflöden och koncentrera sina krafter på pillerdosetten. Men: fy fan för Annie Lööv och hennes Cturplansparti. Samtidigt känner man en djup tacksamhet över att varken hon eller de övriga fyra högerextrema partierna suttit vid makten under pandemin. Just nu hoppas man dock på att FHM överger strategin att rekommendera resenärer från södra Afrika att testa sig alternativt sätta sig i karantän vid hemkomst. När skidturisterna vände hem från Italien, visste man kolossalt lite, men det verkar ogenomtänkt att nu göra samma missbedömning som vid pandemins början. Hur stor chans är det att långväga lyxresenärer skulle visa samhället större solidaritet än genomsnittsbefolkningen (som ju bara i undantagsfall kan stava till det). Nåväl, skit samma! Namnet på den nya mutationen leder tankarna till en rätt hyfsad tubkikare… På samma sätt leder Black Friday och Black week tankarna till klimatkrisen. Patrullen har nu gjort en lång lista på företag som skickat spam-mail om detta vansinnets påfund. Inget av dem kommer att få se Patrullen som kund under det närmaste året.

I grevens tid förbjöds kvicksilver och DDT – under svalvelosande protester från Annie Löövs företrädare m fl. Gulsparven är en av flera arter som tack vare ett klokt beslut 1970 fick några årtionden på sig att försöka återhämta sig. Under andra hälften av 60-talet cyklade Patrullen tillsammans med andra Fältbiologer från Ängelholm ner till södra Skåne för att få se en sådan. Det fanns knappt fler kvar än vad fågeln ifråga själv kunde räkna till.

Från att aldrig någonsin ha hört talas om Vargön – kanske t o m inbillat sig att det är en ö – har nu ett par tusen skådare full koll på villagatornas namn i delar av det lilla samhället. En eventuell nyanlagd gata i området kommer troligen att få namnet Rubinnäktergalens gränd? Andra skådare har fått lära sig att man inte sneddar rakt över nyanlagda klövervallar i norra Uppland – oavsett hur många rallhägrar som gömmer sig i vassen på andra sidan fältet. Här på Öland finns ingenting att jobba på – förutom orrtjejen som senast sågs flyga in i södra Lunden. Även Ektornet har slutat leverera men kölden har slagit till och hoppet står närmast till en flock sidensvansar. Hoppet om en bra lösning i Riksdagen har däremot varit ute sen länge. Liksom hoppet för våra sista gammelskogar. Annie Lööv fick – som alltid – precis som hon ville. Det är nu upp till skogsägarna själva om de vill kalhugga sina fjällnära gammelskogar eller inte. En kort period kommer vi att få chans på hemlösa lavskrikor och lappmesar här på Öland – sen är de och ytterligare något tusental organismer, utrotade för gott. Varför inte lägga politikens Svarte-Petter i Annies knä. Låt henne försöka bilda regering – men självklart inte utan att kräva hårdare skogsreglering, totalförbud mot strandnära byggnation samt snabbavveckling av privata skolor, sjukvårdsinrättningar, vårdhem och arbetsförmedlingar. Det MÅSTE bli ett slut på att våra vänsterpartier förvaltar eller rent av förstärker den förödande nyliberalismen. Må (v) inte lägga sig platt idag! Lockelsen att få bli vår första kvinnliga statsminister kommer att bli för stor för att Annie trots allt inte – på något underfundigt sätt – skulle lyckas smyga in nazisterna i sitt regeringsunderlag. Sen får vi ta smällen under några årtionden och därefter helt enkelt försöka börja om att bygga upp ett harmoniskt samhälle – precis som under åren före och efter andra världskriget. Avdödandet av vår biologiska mångfald kommer dock att intensifieras med Annie och nazisterna i ledningen och bli oreparabelt förlorad för evigt. Först när vi framgångsrikt lyckats utrota oss själva, kan naturen påbörja sin återhämtning – under några miljoner år. Frågan är dock hur livet kommer att te sig för våra nu levande barnbarn. De ska hantera både det ena och det andra under de närmaste femtio åren. Sådana funderingar föder obehagliga tankar hos oss som i bästa fall klarar oss under vår återstående livstid.

Från för ännu länge sedan:

Killen till höger funderar vidare medan han äter.

För tillfället har vi ca 50 talgoxar på Svalgården! Merparten håller till runt mesfällan nedanför tornet. Såväl efterlysta entitor som svartmesar lyser dock med sin frånvaro… En av de tio talgoxarna som föredrar innergården, har nu vid upprepade tillfällen – och mycket ingående – undersökt fönsterglaset. Han knackar försiktigt med näbben, han förflyttar sig i sidled och han drar med klorna på rutan. Mat finns, varför Patrullen i detta fall inte tror på hypotesen att han vill påkalla kökets uppmärksamhet på att delar av buffen tagit slut. Troligare är att han är av forskartypen som sen en tid identifierat ett svårförklarat fenomen. Det är nästan lite synd om honom eftersom han troligen under sin livstid inte kommer att komma till nån klarhet. Möjligen kan man samtidigt gratulera honom. Till skillnad från alla hans vänner förgylls hans liv säkert av att ibland ha nåt annat att tänka på än mat! Samtidigt finns ju risken att det i hans hjärna föds en oro över att han när som helst, och var som helst under sina flygningar, riskerar att flyga rätt in i detta osynliga hinder. I så fall blir hans livskvalitet störd. Än så länge försöker han dock hitta en förklaring på ett akademiskt sätt. Värre blir det om han som ett sista, desperat försök, bestämmer sig för att med kraft och fart ta sig igenom hindret. Men! Talgoxar har en förhållandevis stor hjärna och är generellt ”intelligenta” – och denna individ tillhör nog det absoluta toppskiktet. Det finns i vilket fall uppenbara likheter med våra mänskliga sätt att tackla livets överraskningar. Något som i övrigt har överraskat hela svenska skådarkåren är den vackra rubinnäktergalhanen som verkar sjunga in sitt vinterkvarter i Vargön! Befolkningen i Vargön får nu känna på anstormningen av kikarklädda horder av människor – från tidig gryning till en bit in efter solnedgång. Dag efter dag – kanske ända fram till jul. Mindre överraskande, men desto mer förödande är att våra hällörade tillsammans med dumhögern nu slutgiltigt bjudit in nazisterna i den politiska värmen. Har historieundervisningen i årtionden verkligen missat att beskriva hur dåtidens dumhöger tillsammans med industriledare och kyrkans män gjorde exakt samma misstag med Adolf Hitler? Eller tror halva svenska folket att det inte kan hända igen? Och inte här? Innehållet i extremhögerns budgetförslag är dessutom riggat för att skapa än mer fattigdom och uppgivenhet och därmed tilltagande motsättningar mellan de besuttna, de som inbillar sig ha sitt på det torra och den redan nu dryga miljon som lever under eller nära existensminimum. Spektaklet slutar med att Annie Lööv blir vår första kvinnliga statsminister – en kortare period. Nazisterna kommer därefter, tämligen omgående, att inte längre behöva henne. Hela folkgrupper som redan nu utpekas som landets fiender, finns det gott om. Sturmtrupper står redan förväntansfullt beredda på att gripa in för att ”rädda vårt fädernesland”. Fy fan så korkade vi är! Hög utbildningsgrad i ett land är uppenbart inget bra skydd för demokratin. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/arets-julkalender-ska-bli-hoppstjartarnas-publika-genombrott/ . Det var ju i alla fall en glad nyhet. Liksom att en ung pilgrimsfalk tog igen sig en stund nedanför Ektornet.

Disorienterad!

Outgrundliga äro en skådares beslut! Löftet om sydostliga vindar gjorde att väckarn ställde om sig av sig själv. Det verkade vara en bra ide att frångå tornet en morgon till förmån för lite sjöfågelsträck. Tyvärr vaknade inte Patrullen, så det fick bli tornet i alla fall – tills ett larm kom om en sydsträckande havssula I Triberga. Snabb omgruppering ner till hamnen och efter några minuter kunde ”full sula mot söder” larmas ut. Därefter syntes mest alfåglar och sjöorrar varför Ektornet fick en ny chans. Väl där dök plötsligt en fråga upp! Knep och knåp brukar vanligtvis kommuniceras ut från Svalgården, men nu efterfrågas i st ett knep från eventuella läsare. Tjattret från området runt nötautomaten var öronbedövande (läs: mängder av pjoddar i upprörd väntan på sin tur att få komma till). Är det nån som kan bistå med ett begripligt knep att skilja dessa små bruna matvraks läten åt? Patrullen har inte lyckats hittills! I övrigt lugnt på fågelfronten. Från övriga Sverige finns en unik observation av tusen (1000!!) spetsbergsgäss vid Tysslingen samt en stäppörn utanför Mariestad! M a o inga observationer som lett till några 100-miladrag under natten. Att jobba på – och bli lycklig över – sina lokala månadslistor eller tomtlistor, kommer att vara det som ger oss framtidens glädjeämnen. Lyxen att lägga tusen dieselkronor på att få se en fågel på andra sidan Sverige, samtidigt som elektriciteten tar en allt större del av månadslönen, kommer att bli ett minne blott. Lägger vi till att maten inom kort blir avsevärt dyrare, blir tomtskådningen allt mer betydelsefull för oss som är lyckliga nog att ha ett intresse som faktiskt inte behöver kosta något (när väl tuben är införskaffad)! Frågan är hur livet och reaktionerna blir för åtta miljoner svenskar som redan nu lever med små marginaler. Glädjeämnet ”konsumtion” kommer definitivt att falla bort. Glädjeämnet ”subventionerade Thailandsresor” omöjliggörs. Glädjeämnet ”idrott” blir allt knepigare att få in i hushållsbudgeten. Inte ens handboll kommer att rymmas inom hushållsbudgeten. Uppvärmningen av hallar kommer att drabba kostnaden för medlemsskap. Löner och pensioner kommer knappast att höjas – däremot skatteuttaget. Och så vidare. Slutsats: vi som har fåglar som vårt livselixir, redan bor på landsbygden och har betat av en hyfsad del av de inom kort allt dyrare lånen – vi klarar den ofrånkomliga omställningen. Vi kommer ju dessutom att kunna framställa lite högkvalitativ ”nödproviant” på våra jordplättar. Dagens tips: gör dig för allt i världen inte av med ett boende på landsbygden. Har du inget – skaffa ett sådant medan det ännu är möjligt! Nyliberalerna och de fyra extremhögerpartierna tänker lösa alla problemen med ett nytt jobbskatteavdrag. Genialiskt! Barnmorskor, forskare, lärare, vårdpersonal och annat improduktivt dödkött, behövs ju snart inte längre. De hundratusen mest välbärgade av tio miljoner svenskar, kan ju lösa sådant på egen hand i vårt nyliberala samhälle. Men de kommer – likt dagens ängshökar – att tvingas bo och leva innanför hårt bevakade elektriska stängsel. Dagens länk har dock mer med stundande vinterfågelmatning att göra: https://www.natursidan.se/nyheter/palmoljebolag-avslojas-med-mutor-skatteflykt-och-misshandel/ . Kolla vad som finns i talgkulor m fl fettrika menyer!

Från för mycket länge sedan:

Varit hos frissan?

Om, alltså om, orrflickan skulle dyka upp utanför Ektornet, vore det oerhört tacksamt om det ville rusa till något hundratal skådare som kunde verifiera hennes närvaro. Annars skulle Gryningspatrullen för evigt grubbla på om det egentligen bara var ett resultat av alla morfintabletter. I morse, liksom igår morse, var höjdpunkten en gransångare av rasen sibirisk sådan. Raser ”räknas” inte, varför Ektornslistan står kvar på 109. Målet 111 före nyår blir allt mer svårt att uppnå. Nån flock sidensvansar bör kunna bli 110:an men sen krävs det en raritet, en tidsmässigt orimlig art eller nån vanlig, men som sällan eller aldrig kommer dragandes över alvaret. Hoppet står där till nån and som genar över ön. En art som det gått fullständig inflation i är spetsbergsgrisslor. I förra veckan verkade denna extrema art vara den vanligaste på Västkusten. Normalt ses det en sådan vart tionde år! Det är troligt att en hel del av årets observationer var rena glädjeobsar – men visst önskade man att man hade råkat vara på andra sidan när det begav sig. Av andra sidan landet, alltså… Apropå Patrullens hälsotillstånd, kan de läsare som eventuellt oroar sig få följande information: Att ta sig fram gåendes blir allt lättare och ryggsmärtorna har minskat. Å andra sidan djävlas magen och alla måltider, förutom frukosten, kännetecknas av total aptitlöshet. Det som går att trycka ner är vegetariska pajer – vem trodde väl att Patrullen någonsin skulle tacka nej till en korv? Nog om det nu. En helt annan sak som förändrats drastiskt – och tragiskt – under den senaste månaden, är antalet kondensslingor på himlavalvet. Vi verkar flyga mer än nånsin nu. Därmed får vi en uppfattning om hur stora förhoppningar vi kan ha på våra personliga uppoffringar för att minska risken för en klimatkollaps. Det första och mest naturliga motdraget vore att omedelbart plocka bort alla mångmiljardstora subventioner till flygbränsle. Det är utomordentligt lätt att hitta en uppsjö av bättre användningsområden för dessa samhällsresurser. Inom kort kommer t ex matpriserna att stiga drastiskt och urholka vanligt folks hushållsbudgetar. Där kommer subventioner att behövas inom mindre än ett år! Dagens länk: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/G36GPB/kim-jong-uns-recept-mot-svalt-svart-svan . Frågan är när, inte om, som Annie Lööv kommer att rekommendera vitryggiga hackspettar och sällsynta änder på tallriken. Skogarna ska ju ändå huggas ner och bli biobränsle. Och stränderna ska hackas upp för sommarstuge- och lyxvillegetthon… Hoppet är inte stort, men må nu sittande regeringen låta henne göra detta tillsammans med de fyra extremhögerpartierna. Det vore oförlåtligt dumt för nuvarande regering att behöva sitta med ansvaret och Svarte-Petter även i dessa två missdåd! Det räcker gott med övriga vansinnesbeslut från decemberöverenskommelsen. Inom ett halvår kommer Annie Lööv – och framför allt hennes kärnväljare – att ha funnit sd-nazisterna rumsrena.

Årets sista lilla bruna ryss? Lägg märke till den flirtiga uppåtvinklingen av det långa ögonbrynsstrecket!

Ja, nu är det långt mellan Gryningsrapporterna. Det beror mer på allt färre happenings i fågelvärlden än på nån brist på galenskaper i omgivningen utanför. Häromdagen small det dock till ordentligt! Förutom den lilla brunsångaren, hoppade det omkring en kungsfågelsångare i fyrträdgården. För att inte tala om en dryg handfull hornugglor som gjorde livet roligt för oss men till ett hotfullt helvete för alla småfåglar. Bl a hittade Patrullen en halväten snösparv på en gren i hornuggletallen. Men allt detta var dock ingenting mot vad som hände sen – en orrhöna strax norr om vandrarhemmet! Det hade varit mindre förvånande om det dök upp en blandflock med två guldtrastar och tre sibiriska trastar! Några få fick ta del av orrtjejen – trots att det anordnades en skallgång under gårdagen. Patrullen och skallgångar i oländig terräng, är numera inte kompatibla (glöm inte att ta ett PSA-prov om du är gubbe och över 55!). Nu ställs hoppet till att den lilla diskreta ladyn sätter sig i en enetopp väster om Ektornet. Minst två timmar om dagen förläggs till tornet som nu är uppe i 108 arter – med målet 111 före årskiftet. Senaste tillskotten var våra två arter sångsvan samt en gräsand (!). Nästa art förväntas bli sidensvans. Kölden har ju börjat slå till norrut i landet. När det gäller ”intressanta” tokerier från folk som inte har en tillstymmelse av intresse för fåglar, biologisk mångfald eller klimathot, är det svårt att sovra just nu när solen tittar fram och orrtornet lockar. Det är dock svårt att inte nämna den s k coronakommissionens senaste utspel där man – inte olikt ett politiskt utspel – sågar FHM, Tegnell och Lövén vid fotknölarna. Inriktningen gäller avsaknaden av tidig provtagning – något som vare sig var möjligt (provtagning kräver såväl material som analyskapacitet) eller juridiskt tillåtet. Men kritiken råkar passa bra med tanke på att den lille tönten i sandlådan nämnde provtagning strax efter det att provtagnings-kit började bli tillgängliga. Samtidigt undviker den s k kommissionen att ens nämna problemet med privata vårdhem eller Sveriges höga andel nyanlända flyktingar i samband med flyktingkrisen 2015. Vi får nog hoppas på en ny kommission med uppgiften att undersöka coronakommissionens arbete och bakomliggande syften. Det är också fascinerande att det nu finns folk som vet allt om sådant som ingen hade den blekaste aning om när pandemin slog till. Det är, som tidigare framhållits, helt orimligt att göra analyser, som dessutom görs till sanningar, innan vi har det totala facit om ca 2-3 år – efter att viruset blivit hanterbart. Dagens länk: https://www.svtplay.se/ge-oss-naturen-tillbaka .

Dörrvakt?
En säker art tills vidare.

Fågelåret närmar sig med all önskvärd tydlighet sitt slut. De senaste mornarna i tornet har kännetecknats av få individer och långa perioder utan någon ny dagsart. I morse var dock ett undantag med hela 23 arter. En mindre hackspett toppade listan. Varfågeln är inne och snurrar i trädgården och häromdagen fick Patrullen för första gången höra en varfågel säga nåt. Arten är för Patrullen eremitiskt lagd – han sitter där vinterdag efter vinterdag, tyst och ensam i toppen på nån taggig buske. I egenskap av ensam tornsittare, kan man inte annat än känna en viss samhörighet – och förståelse. Väsandet var nog ett varningsläte – grannens katt smög säkert runt utom synhåll från tornet. Schysst mot de andra småfåglarna att varna, kan man tycka? Men sekunderna efteråt var han på vildsint jakt efter en av Svalgårdens blåmesar. Han hade nog planerat att få trä upp den på en tagg i hagtornsträdet – om han inte var brådhungrig. Nu var blåmesen inte med på någon av ideerna. För några dagar sen blev det utryckning. En kungsfågelsångare höll till på Seby badplats. I stället för att vara med i gänget som jagade runt den, var det bara att ta plats i medljuset söder om badplatsen, luta sig tillbaka på stolen och vänta – och vips kom han singlande mellan grenarna – inte olik fallande löv. Hur en så liten oansenlig fågel kan vara så vacker, är varje gång lika obegripligt. Gårdagen började inte bra. Telefonen hade förvisso gått över till vintertid på eget bevåg, men sen började problemen i vanlig ordning. Uret på armen hade lagt av klockan 06:15. Telefonen ville ha det till 08:15 och väggklockan visade 09:15. Total förvirring rådde i Gryningspatrullens morfinstinna hjärna. Dessutom var det oroande ljust ute – kanske rent av för sent att sätta sig i tornet. Det blev mer än vanligt svårt att förstå vad som egentligen hänt och hur det skulle gå att komma upp i tid som idag. När väl armbandsuret dödförklarats, blev det en aning mer struktur, men fortfarande omöjligt att räkna ut på vilket klockslag som väckaren på telefonen borde ha ställts in. Kunde förvirringen möjligen förklaras med att samtliga trädgårdsmöbler inte hunnit ställas tillbaka? Lösningen blev till slut att ställa väckaren på 05:00 – och med råge, en väntan i mörker – kunde tornet intas i tid i morse. Att det ska vara så dj-la svårt år efter år! Universitetsstudierna gick ju ändå ganska bra en gång i tiden. I övrigt är det mesta som vanligt, t ex att morgonens sydostvindar lett till ett bra sträck med tretåiga måsar och därtill en svartnäbbad islom. I världen utanför domineras allt av att ytterligare en kriminell skjutits till döds. Han kallas ömsint för ett ”barn”, han hade vit hudfärg och hans ”musik” kan absolut inte ha lockat in fler ungdomar i ett kriminellt leverne. Det är så förbannat synd om honom att man spyr – spaltmeter efter spaltmeter. Det man verkligen har anledning att vara tårögd över är att nyliberalismen tillåtits leda till att oerhört många unga människor tvingats in i en skrämmande fattigdom och hopplöshet. Dopat med vidrig sd-nazistisk propaganda, skapar vi bland utsatta ungdomar ett hat i kombination med likgiltighet. Tills vi ställt det tillrätta kommer fler offer att skördas – säkert några till som tjänat oerhörda summor på att förhärliga mord, mordbränder och vapen. Nåväl – uppe på nordligaste Öland har en skum törnskata gjort livet svårt även för hundratals väletablerade skådare. Det kan vara en brun törnskata, men det verkar inte vara helt klarlagt ännu. Nu verkar den ha fått nog av uppmärksamhet – inga larm om den idag.

Så här ser vyn ut från Ektornet den 1 november.

Uj! Antalet arter under några timmars bevakning från Ektornet, har länge legat på ca 30-35. Igår damp det till 20 och idag nåddes bara jämnt 10. Vädret igår var fågelvänligt vilket det inte var idag. För en fågelskådare blir dock en dag sällan helt tom. Idag var det vår större hackspett-tjej som kom hem efter att ha spenderat ett halvår någon annanstans. Detta blir fjärde året på rad som hon dyker upp på Svalgården när vintern knackar på dörren. Hon började idag med att stoppa i sig några nötter för att därefter städa upp i holken som hon övernattar i. Om mönstret förblir detsamma kommer hon nu att äta frukost, flyga ner till Södra skogen, komma hem för lunch, återvända till arbetet i skogen och därefter inta kvällsmaten och lägga sig till ro i holken. Frågan är fortfarande: Vad arbetar hon med i skogen? En annan fråga blir: vad sker i en hackspetthjärna när hon plötsligt bestämmer sig för att lämna sitt häckningsområde för att ta första flight ner till Svalgården. Ser hon holken framför sig? Flimrar den stora nötautomaten förbi hennes näthinna? Känns det kul att ge sig iväg? Är hon orolig för att Svalgården av någon tråkig anledning lagt ner sin verksamhet? Känner hon sig lugn nu när allt är som vanligt? Nåväl. Vi lär aldrig få några säkra svar men för vår egen tillfredsställelses skull, kan vi låtsas att svaret är ”ja” på alla frågorna. En fråga där svaret verkar förbli nej, gäller huruvida våra politiker inser att återskapandet av våtmarker vore ett av de bästa, mest snabbverkande och billigaste sätten att reducera Sveriges utsläpp av koldioxid. Saknas skattemedel vore det bästa sättet att dra in alla svenska miljarder till Polen – ett land som redan är på väg att ta ett hundraårigt kliv tillbaka. Inte minst de polska bönderna skulle snabbt se till att sparka ut sin reaktionära skitregering. Det enda vi tills vidare kan göra är att omsorgsfullt se till att inga polska produkter hamnar i våra hem. Läs innehållsdeklarationerna noga. Apropå det – köp ingen mat som innehåller palmolja till fåglarna! Står det inte tydligt och klart ”Fri från palmolja”, så kan du räkna med att den ingår.

Från ännu längre sedan:

Efter några dygns intensivt regnande kan tydligen strömstarar hittas lite varstans.

Förra rapportens förvarning om bergtaigasångare slog igenom direkt. Däremot fanns det bara en överoptimistisk förhoppning om att det skulle ske på Svalgården. Nu blev det lik förbaskat det. Efter några intensiva lock gav den sig tyvärr (som väl är) iväg söderut via kanalen och risken för en förnyat ökad grannosämja försvann med den. Dagen kännetecknades dessförinnan av tusentals och åter tusentals vitkindade gäss, kanske upp emot 8000 under några timmar. Flockarna var så stora att det inte fanns en chans att säkerställa förekomsten av nån rödhalsad. Bra att veta för intresserade är att man inte ska leta efter något rött. I st ska man – som alltid – leta efter något som avviker i storlek och mörkhet. En storskarv och tre prutgäss noterades på detta sätt. Avvikare ses alltså inte som något negativt i fågelvärlden. Om det bara gällde även i människornas värld hade vi levt tryggare och mer harmoniskt. Andra udda noteringar från idag är en strömstare i Bertils trädgård nere vid Långe Jan samt en backsvala vid Segerstads fyr. Den enligt uppgift ännu ej helt säkerställda buskskvättan är också kvar vid Strandtorp. Utanför fågelvärlden kan nämnas dumhögerns nya giv för att locka väljare. Man vill, att det vid hembeställning av mat, även ska bli möjligt att beställa hemkörning av sprit. Ett mer effektivt sätt att göda de kriminella nätverken, kan man svårligen föreställa sig. Det är lätt att framför sig se ett underbetalt cykelbud med en korv med bröd i handen och tjugo flaskor starkvin i ryggsäcken eller på pakethållaren. Det är så dj-la dumt att man baxnar. Vi behöver i vårt land inte ha fler medmänniskor med grava alkoholproblem. Men å andra sidan, det kanske ska kombineras med någon typ av inkomstpass som bevisar att man tjänar mer än 100.000 i månaden, för att man ska få nyttja tjänsten? Eller nån QR-kod som säkerställer att man bor på Östermalm eller i något annat höginkomstghetto? En annan ”kul” nyhet är att man påträffat kokain på en förnäm bankinrättning. Även sånt gynnar de kriminella nätverken. Samtidigt har det ju på senare tid blivit allt vanligare att mäklare i Stockholm blivit rånade på sina Rolexklockor – vanligtvis värda mellan 200.000-300.000 kr. Den typen av avvikare kan vi klara oss utan. När Svalgården en gång ska avyttras, kommer ingen mäklare med en Rolexklocka eller en Koenigegg-bil att få uppdraget. Det är vidrigt att vi numera bor i ett samhälle där vissa stoltserar med pinsamt dyrt glitter samtidigt som andra vräks för att de inte kan betala hyran.

”Vanlig” taigasångare förebådar släktingen bergtaigasångare.

Ett praktskitväder har drabbat Öland och tillresta skådare. Högmotiverade och väl klädda sådana har dock kunna promenera kilometervis i regn och storm för att få se den vitgumpade buskskvättan. Eller stått och huttrat i flera timmar i väntan på att brunsångaren skulle höra av sig. Kungsfågelsångarna har varit lite mer samarbetsvilliga. De lite latare sträckskådarna har fått arterna mer gratis. Vad sägs om bredstjärtad labb, några praktejdrar och idag, en mycket vänligt sinnad vitnäbbad islom i sommardräkt som kunde följas från norra Öland ända ner till Ottenby! Gryningspatrullen lämnade sitt torn, tog sig till Össby och fick där se sin första vitnäbbade någonsin i socknen. Vi väntar fortfarande på videsångare och bergstaigasångare. Patrullen föredrar att vänta uppe i sitt torn. Därute – i låtsasvärlden – avslöjas den ene höge sd-nazisten efter den andre. Är det inte vedervärdiga uttalanden om icke-ariska människor så gäller det vägran att vaccinera sig. Ja, t o m uppmaningar om att vägra vaccin. Den lille i sandlådan ser dock inga som helst hinder med att samregera med dessa ärkesvin. Han har fullständigt förträngt hur Hitler kom till makten – med dåvarande dumhögers och näringslivsföreträdares benägna hjälp. Alla normalbegåvade i vårt land inser faran – men varken han, den hällörade eller Sabuni. Men det finns mer att oroa sig över. Vi måste börja vänja oss vid att el och drivmedel blir dyrare. Vi måste börja anpassa oss. Att gnälla som små barn och skylla på sittande regering hjälper föga. Vi måste radikalt börja lägga om våra konsumtionsmönster. Maten kommer med automatik att bli dyrare. När centerpartiets biobränsle börjar odlas på våra fält blir maten inte bara dyrare – den blir en bristvara. Hur hanterar vi matbrist i en demokrati? Palmoljeodlingarna bidrar allt snabbare till utrotningen av biologiskt liv. Nu gäller det för samhället att se till att även folk utanför överklassens citykärnor kan få marginaler att överleva. Och att få till en kraftig ökning av vind- och solcellselektricitet. Och få stopp på det vansinniga biobränslet. Vi är nu mycket närmare ett totalt sammanbrott än vi vill tro. El och matpriser är första varningen. Andra varningen kommer i samband med att ekonomiska system börjar kollapsa. Och inom kort kommer komponentbrist för våra högteknologiska system att råda. Det värsta som kan hända i dessa scenarier är att odemokratiska partier ges makt. Till sist en varning. Polisen har kontaktat Naturbokhandeln för att varna för välplanerade stöldturnéer mot fågelskådare och naturfotografer. Alltså: se till att ha full koll på dina dyra utrustningar – dag som natt. I Skåne är detta redan ett mycket stort problem. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/skogsstyrelsens-chef-raderade-mejlvaxling-med-lobbyister/

Tre tår.

Egentligen finns det inte mycket nytt att förtälja, men en flock på sju rödhalsade gäss nu på morgonen, får ändå inte undanhållas! De skådare som med all rätt svor över vädret igår, hade i alla fall chans på en ung stäpphök som om och om igen syntes till en bit upp längs östra kusten. Gårdagens ”storm” gav också en del tretåiga måsar som blåst in i Östersjön och som nu sträckte söderut för att ta sig ut till de öppna haven på nytt. Några av dem visade sig kanske ha varit dvärgmåsar och nu kan vi räkna med försämrade relationer mellan en del personer. Flertalet larm igår gällde också kvarglömda tubkikare, telefoner, plånböcker m m. Det kan vi nog tillskriva gårdagens rödhalsade gås som förflyttade sig på ett sätt som knappast gynnade ett harmoniskt skådande. Blåsten fortsätter idag och först fr o m måndag/tisdag kan vi hoppas på kungsfågelsångare och andra små gröna eller bruna ”ryssar”. Därefter tilltar vinden igen och oktober 2021 kan gå till historien som den sämsta oktobermånad i mannaminne. Vi får hoppas att yr.no har felbedömt vädersystemen! Sen går det inte att gå förbi det faktum att en moderat blivit chef för den nya myndighet som ska ta itu med ”Psykologiskt försvar”. Uppgiften blir att upptäcka psykologisk krigföring från i första hand Kina och Ryssland. Och att motarbeta dess påverkan på svenska folket. Att skapa rädsla och tvivel i en befolkning är ett farligt vapen och vi önskar honom all lycka till i arbetet. Frågan är nu bara om han kommer att agera även mot inhemska fiender. Vad kommer han att vidta för åtgärder mot sitt eget partis ständiga försök att sprida hysteri, uppgivenhet och tvivel bland oss vanliga dödliga? Med benägen hjälp från Forsell och lillfjanten i sandlådan, tror snart de flesta av oss att vi inte ens kan gå ut och hämta posten utan att bli offer för de kriminella nätverkens kulor och bomber. Och att sittande regering är tillfreds med och likgiltig inför situationen. Kanske kan vi få klarhet i varför dumhögern under sina senaste åtta år med ansvar för landet, inte lyfte ett finger för att bryta trenden som blev mer och mer uppenbar i takt med att nyliberalismens tumskruvar drogs åt för personer på samhällets skuggsida? Och nu är de på gång igen – de går till val på återinföra den bortre gränsen för sjukskrivningar. Ett effektivare sätt att skapa kaos i stora befolkningsgrupper går knappt att föreställa sig. Undrar om myndigheten för Psykologiskt försvar uppmärksammar detta?

Fyra tår
Lika svårfunnen som vacker – fram tills igår!

Sen blåstjärten försvann har grannträdgården i norr besökts av först en brunsångare och därefter en taigasångare. Brunsångaren hänger lite i luften – vilket egentligen är ett dåligt uttryck för just brunsångare som knappt lämnar marken… Observationen var dock svag (endast lätet). Skaror av tillresta drev dessutom bort den tämligen direkt – flygledaren i sitt elfenbenstorn hade inget att säga till om eftersom den inte befann sig på ”rätt” tomt. Detsamma gäller taigan – som dock tveklöst var en sådan. Gryningspatrullen lyssnade efter dem så att öronen blödde – men tyvärr. De drevs norrut från Svalgården. I gengäld har målet ”100 arter från tornet” uppnåtts! Igår kryllade det plötsligt av rödvingar (nr 100) och bland dem två dubbeltrastar (nr 101). Nu är målet 110 före nyår. Idag blir det dock inga nya – en extrem SV-vind i kombination med regn håller Patrullen inomhus. I övrigt ränner en stäpphök runt på södra ön och rödhalsad gås rapporteras dagligen. Just nu sitter en mindre flugsnappare i Össby och såväl en dvärgsparv som en lappsparv serverades igår. I S Lunden hittades höstens första kungsfågelsångare. Man vill dock inte tänka på hur det gick till när 300 skådare samtidigt ville få in den på sina listor. Sannolikt rådde ett totalt kaos och ingen annan än han som larmade den fick se den. Även hjortarnas gräs runt Södra Lundsjön lär vara borta…. I pseudovärlden rullar just nu en tårdrypande kampanj från sd-nazisterna. Deras chefsideolog sägs ha intensivvårdas för covid. På frågan om varför han inte vaccinerat sig påstår han så vackert att ”han inte ville ta vaccin i anspråk som andra behövde bättre”. Sånt dj-la skitsnack! Det rådde ingen brist på vaccin när han kunde ha tagit det. Han ville helt enkelt inte stöta sig med alla smälthjärnor som ju ”råkar” ingå i hans väljargrupper. Vi riskerar en dag – när han ”avlägsnar” nuvarande führer från makten – att svära över att vår goda vård räddade honom. Jimmy i sin tur har så självutlämnande ”erkänt” sig ha haft psykiska besvär som ung. Aha, tänker vi! Det var naturligtvis därför han så olyckligt engagerade sig i Vit makt och andra mördarorganisationer. Den förklaringen ser han gärna att vi ska ta till oss – underförstått att han idag inte alls har några sådana politiska böjelser. Att dessa ”avslöjanden” kommer just nu passar ju också bra. Det blir då mindre spaltmeter över för de nya avslöjandena om anställda nazister på kansliet. Eller att partiet – med ett sådant patos för brottsbekämpning – har ett dubbelt så omfattande brottsregister bland sina riksdagsledamöter jmf m övriga partier. Och dubbelt så många dömda i jämförelse med afrikanska invandrare. Nu kan det ju förvisso vara lite missvisande i en jämförelse med dumhögern – skattebrott, insiderbrott, jaktbrott och brott mot miljölagar leder ju praktiskt taget aldrig till att någon döms. Måtte svenska folket ta sitt förnuft tillfånga!

Svalgårdens starar sjunger nu in kommande vårs revir. Har man gjort det, kan man anse sig ha den moraliska rätten till reviret om någon utböling vill konkurrera. Och i fågelvärlden är moralen viktig för framgång – inte tvärtom.

Så var det slut med det roliga. Dag fyra – efter en natt med klar sikt – var den lilla blåa borta. För en sjukling blev de tre dygnen en riktig höjdare. Minst 360 personer hälsade på nedanför Ektornet där Patrullen kunde sitta som en flygledare och hjälpa till med att återfinna attraktionen. Det kom ju hela tiden nya, nervösa skådare. Ett annat skäl att vara på plats var att avhålla folk ifrån att rusa omkring och slå i buskarna. Det hände bara en gång – medan Patrullen var på toa – men innebar att massor med därefter nytillkomna tvingades vänta onödigt länge. Några av dem missade blåstjärten helt. Parkeringskulturen var till 90% god, men det fanns folk som ställde sina bilar på grannars gräs, infarter eller i porthål. Eller på den smala vägen så att breda jordbruksmaskiner skulle fått svårt att komma förbi. I normala fall skulle Patrullen ha satt upp hänvisningsskyltar samt rekommenderat grannar att ta en tjuga för en kontrollerad parkering. Men med rådande hälsotillstånd fanns det inte ork till detta och en del vassa kommentarer har nått Patrullen. En tidigare bra sämja har naggats en aning i kanten. Dagarna var som sagt en glädjens period för en sjukling, men effekterna blev ändå rätt sura. I övrigt har en brunsångare lockat publik vid Stenåsabadet och den rödhalsade gåsen leker fortfarande kurragömma i flockar med 6000 vitkindade runt Gräsgård. En möjlig vitgumpad buskskvätta finns nånstans runt södra Lundspetsen. Vi är m a o inne i de oerhört spännande senhöstveckorna! Periodens i övrigt mest komiska tilldragelse kom i morse. En DN-journalist har lyckats ”bevisa” att det inte har funnits någon skillnad mellan privata och kommunala äldreboenden när det gäller antalet döda åldringar i covid. Överdödligheten var visserligen dubbelt så hög i de privata, men det svamlade DN-skribenten bort genom att påstå att den allmänna smittspridningen var större i områden med privata inrättningar. Uhm…. Det förefaller ju fullständigt logiskt att den allmänna spridningen var större på Lidingö och i Stocksund än i de fattiga områdena i storstäderna eller på landsbygden. Tala om beställnings”forskning”! Tala om fake-news! I vår mänskliga värld är omoralen oftast en tillgång!

”Plötsligt händer det”

Gårdagen bjöd på två kända reklamslogans. En liten pigg varelse flippade runt i dimman nedanför Ektornet. Det tar – trots lång erfarenhet – flera sekunder innan poletten trillar ner när en tätting uppvisar orange flanker och blåtonad stjärt. Men sen tar det bara några minuter efter utlarmning innan man får besök av folk man aldrig träffat förut. Under gårdagen besöktes Svalgården av en yngre blåstjärt och ca 150 skådare. Det var nog tur att en annan individ setts några dygn tidigare på andra sidan ön – annars hade trafikkaoset i Kvinsgröta nog uppmärksammats på lokala radions trafikredaktion 020-999444. På fågelfronten i övrigt tätnar mystiken. Några av de saknade taltrastarna har börjat dyka upp men hittills inte en enda rödvinge. Vi borde haft tusentals nu och nästan hunnit bli irriterade på dem. Några taigasångare ses men i övrigt finns det inget som tyder på att senhösten är här. En happening utgörs dock av den rödhalsade gås som promenerade fram till en på gräset fritt liggande fotograf som fick svårt att nyttja sitt ”två-meter-långa” teleobjektiv. Avståndet dem emellan var inte längre än objektivet! De första två fjällvråkarna har dragit förbi Ektornet och igår gjorde en oväntad bivråk detsamma – samtidigt som en skata blev tornets 96:e art. Målet 100 arter före nyår ser ut att kunna uppfyllas! Nåväl. Skälet till det långa mellanrummet från förra Gryningsrapporten är i första hand att Patrullen aldrig tog ett PSA-prov. Där fick vi med den uppmaningen till alla män >50 igen. Tveka inte! Perioden har varit en skitperiod med ökad smärta, sämre kikarhantering, långa sömnperioder och stor social fobi. Hade det inte varit för de dagliga fyra morgontimmarna i tornet, hade sängen knappt lämnats. Såvida det inte ramlat ner nån östlig kronsångare nånstans på ön, förstås.

”När man får oväntat besök”
Liten, sällsynt och söt. Mellanlandning på Ottenby – på väg till Kina.

Tranorna har haft sin kulmen. Detsamma gäller stararna. Sånglärkorna har ruggat klart och fyller luftrummet med vårtoner. Taltrastarna har börjat komma, men i liten utsträckning. Inga rödvingar hittills – här borde ha varit många hundratals. Fortfarande en sparvhök om dagen – i st f femtio. Oerhört svagt sjöfågelsträck, men det kan komma att öka. Nu börjar det bli omöjligt att få syn på nån stenskvätta, törnskata eller grå flugsnappare. Några taigasångare, en blåstjärt och en och annan brandkronad rapporteras – också då idag – en söt dvärgsparv i ringmärkningen. Motvilligt lämnade Gryningspatrullen sitt fågeltorn. Mer om happeningen runt Svalgårdens ängshöksbon under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. I övrigt har pajaseriet kring budgeten börjat. ”Vi lägger en miljard mer än regeringen på det”. Och ”vi lägger 500 miljoner mer än regeringen på något annat”. Och sd-nazisterna lovar 1000:- extra per månad till pensionärerna. Det är löjeväckande och till intet förpliktigande – men vi går på det. Och nu börjar KU-anmälningarna att öka i samma takt som taltrastarna. I Tyskland har samma katastrofala situation uppstått som den vi har i Sverige. Ett litet extremt nyliberalt parti kommer att kunna styra all politik i katastrofal riktning. Och vi begriper ingenting om sambanden mellan nyliberalism, klimatkris, avdödande av arter, arbetslöshet, fattigdom, kriminalitet och våld. Hur ska vi få ett slut på detta? När det inom något decennium har gått käpprakt åt helvete, kommer ingen att minnas att de röstade på centern, nazisterna och de hällörade.

Dag 271

Idag finns det något mycket märkligt att berätta! Sent igår eftermiddag kom ett sms om tre kärrhökar runt den ännu oslagna ängshöksruggen utanför TV-rummet. I halvmörkret kunde två skymtas och efter några sekunder gick en av dem ner i ruggen – i exakt riktning mot det f d redet. Omedelbart därefter blev det helmörkt och m a o nödvändigt att gå upp en timme tidigare än normalt i morse. Kl 06:10 kördes Vita Volvon upp på banvallen och tuben ställdes ut – och in – riktning ruggen. Mörkret övergick i svag gryning och 06:41 svävade det plötsligt tre kärrhökar över ruggen! Ängshöksungar eller blåhöksungar? Det föreföll ungefär lika orimligt. Det ska inte finnas några ängshökar kvar nu men det lät inte heller särskilt sannolikt att tre blåhöksungar skulle få för sig att övernatta precis mitt i ett gammalt ängshöksrede! Två av dem var lite mindre till växten och flög precis som ängshöksungar. Den större kändes aningen mer klumpig. I detta läget fick rådande sjukdom den effekten att handkikaren inte kunde hållas stilla och att tuben skakade lite som en följd av Patrullens ökade fryskänslighet. Dessbättre satte sig minst två på vägen in till byn – på precis den plats där ungarna satt i somras när de tagit sina första vingslag (där tidningsbudet måste hejdas varje morgon runt fem). Där kunde det konstateras att båda hade ängshökens vackra ansiktsteckningar och att de var tegelröda MEN att de blivit lite streckade på bröstet. På väg till vägen kan en möjligen ha visat fem synliga handpennor medan den andre mer säkert hade fyra. Den tredje – även den mindre – sågs inte till mer. Den större kliade sig vid ett tillfälle på halsen och på vänster tars sågs då något ”taggigt” som skulle ha kunnat vara två ringar. I så fall bör även denna individ vara en ängshök. Slutsats: Tre ungar, födda i norra Kvinsgrötaboet, har varit på en längre rekognoseringstur i Sverige och nu bestämt sig för att sova en sista natt i sitt barndomshem. I skrivandets stund har ännu inga rapporter kommit in om tre kärrhökar längre söderut. I övrigt inga stora nyheter. Glädjande nog har dock antalet tättingar ökat markant. Samma sak gäller dock inte rovfåglar. Fortfarande högst två sparvhökar om dagen…Det är något fel när det ses fler ängshökar än sparvhökar i slutet av september! På Ektornslistan ramlade två arter in i morse – sädgås och jorduggla. Nu är det bara tolv kvar till målet 100 före årets slut.

Dom här och 870 till vaknade samtidigt kl 07:10. Det gjorde troligen också min hustru som på något sätt kommer att se mig som ansvarig…

Igår förstärktes en liten, liten ökning av antalet arter och individer. Bl a en ny blåhake, en brun glada och en eller några bändelkorsnäbbar, rapporterades. Idag rasslade det till med kungsfåglar runt Ektornet på Svalgården, men det riktigt stora var tre nötskrikor på väg söderut väster om Svalgården. Ektornet är därmed uppe i 83 arter. Lite funderingar finns på att erbjuda en sittande skådareskort i tornet för absoluta nybörjare som vill ha en kickstart i fågelskåningens ädla konst. Kaffe och äppelkaka med grädde skulle kunna ingå… Årets första taigasångare har också rapporterats in nu på morgonen en bit upp på östra sidan. Nu förväntar sig Patrullen en hel del rovisar fram emot 11-tiden. I övrigt har som väntat Ctureplanspartiet bangat ur helt och hållet när det gäller diskussionen om privata skolor och vårdinrättningar. I det senare fallet är det om möjligt än mer obegripligt att Annie och hennes tankebefriade vapendragare (vad han nu heter), slåss för att hjälpa vårdskurkarna som skär guld med täljkniv genom att etablera sig ovanpå varandra – i storstäderna, sällan eller aldrig på landsbygden. I st f dagens länk kommer här nedan en bild som säger allt om Sveriges godtrogenhet gentemot EU. Vi måste snabbt återetablera ett fungerande tullväsende! Behovet borde snart bli uppenbart även för våra riksdagsmän och kvinnor.

Dag 265 (sen hälsoeländet började).

Något fler tättingar syns till i solbelysta gläntor – främst de säkra korten rödhake och kungsfågel. Den brandkronade som underhållit vid Sebybadet under några dagar, verkar dock vara borta, men ersattes igår av en blåhake. Och nere på Västrevet satt det plötsligt en härfågel. Här hemma levererar nya Ektornet – igår blev en adult pilgrimsfalk den 81 arten sedan tornet invigdes. Målet 100 före nyår ska nog kunna uppfyllas. Tack vare arrangemanget med vindskydd, går det att sitta där varje morgon. Och även runt lunchtid när rovfågelperioden börjar – om den nu nånsin gör det. Två sparvhökar den 22 sept är inte mycket att hänga i julgranen. Nästa målart är i stället en kungsfågel… Det är lätt att lida med alla tillresta, som under årets bästa fågelmånad september, knappast fått se en enda fågel! Apropå lida finns två dagsaktuella händelser att kommentera. För det första är man tacksam över att inte vara den som tvingats fatta beslut om Cementas fortsatta kalkbrytning på det dricksvattenkänsliga Gotland. Tala om pest och kolera! Klart är att vi måste få till stånd en debatt om vad vi egentligen ska använda betong till i framtiden. Det är knappast bättre för miljön eller klimatet att låta jättefartyg transportera hit den från andra länder. Men det är inte heller ”klimatneutralt” att transportera dricksvatten till Gotland. Och det är nog väldigt få gotlänningar som vill utvisas till Stockholm. Ett politiskt brott mot diverse lagar var nog det enda rätta just nu. Patrullen hade nog tyckt det även om det varit den lille pajasen i sandlådan som bestämt det – men då hade det varit i linje med hans övriga politik. Nåväl. Apropå utvisade gotlänningar. Om det nu är så problemfritt att strunta i lagar, kommer vi till nästa dagsaktuella problem – den lille tre år gamle nigerianen som skall utvisas till Nigeria där ingen tar hand om honom. När han burits ut ur flygplanet i Abuja eller Lagos är det upp till honom själv att överleva. Om vår regering kan desavouera miljölagar, borde det väl för h-e också vara möjligt att kringgå utvisningslagarna i ömmande fall. Behåll lillknatten och skicka i st ut hundra gravt kriminella mördare – med eller utan uppehållstillstånd. Det skulle vi alla vinna på – och behålla vår heder.

Dag 261

Ja, det här med rovfågelguidningar gick bra på alla sätt och vis utom vad gäller närvaron av rovfåglar… Söndagen levererade två tornfalkar, en sparvhök, två havsörnar, en ormvråk och två glador. Det är inte särskilt troligt att någon någonsin vill deltaga igen, trots att perioden 19-24 september är den i särklass bästa för att studera sträckande rovisar. Många har säkert oroat sig över att Gryningspatrullen oroar sig över den exponentiella nedgången av antalet fågelindivider. Undantag finns (gäss, tranor & svartfågel) men nu sällar sig rovfåglarna till de grupper som minskar. I morse födosökte en gök nedanför Ektornet – den första gök som visat sig för Patrullen i höst. Normalt ser man 5-10 om dagen i september. Två småfläckiga sumphöns fortsätter att visa upp sig på den dyiga catwalken nedanför plattformen i Västerstadsviken och videsparven och den smalnäbbade simsnäppan verkar hålla sig kvar nere på udden. Och nytillkommen i morse – en pungmes! Åter till det här med exkursioner. Om vi bortser från den lilla detaljen att det inte kom några rovfåglar, så fungerade arrangemanget bra för Patrullen. En bidragande orsak var införskaffandet av den mobila, uppfällbara toalettstolen. Genom sin blotta (men inte blottade) närvaro, kunde exkursionsledaren lugn och avslappnad sitta på sin stol (en annan stol, alltså) och prata och spana efter rovfåglar. Ett bra svar på försöket var att exkursioner som inte kräver en massa gående, går att genomföra – sjukdomseländet till trots. Av det skälet kommer troligen en sjöfågelexkursion att planeras in den 9 oktober. Mer om detta kommer inom kort. I övrigt är det tämligen lugnt på de flesta fronter även om detta lugn inom några timmar kommer att övergå i full storm när budgeten har presenterats i sin helhet. ”För lite och för sent” kommer att ljuda som ett eko från den lille i sandlådan. Inte ens de befängda skattesänkningarna som Ctureplanspartiet tvingat fram, kommer att göra honom nöjd. Lite roligt är det dock i politiken just nu – av allt att döma går sd-nazisterna bakåt i kyrkovalet. Det är vi många som är innerligt tacksamma för. I förlängningen hade vi – om utfallet blivit det motsatta – riskerat nya ”kristna” korståg mot kvinnors och avvikares hälsa och rättigheter, mot att konverterade skulle få gå genom stora kyrkporten eller sitta på vilken bänkrad som helst eller mot att prästerna predikade guds ord om dessa på något sätt påminde om andra partiers politiska budskap. Ja, till en början med undantag av vad den hällörade, f d i Livets Ord präglade och tillika guds nedsända förlängda arm, den väna Ebba, predikade. Dagens länk, tyvärr på engelska men väl värd att traggla sig igenom: https://www.worldbank.org/en/news/feature/2021/09/13/millions-on-the-move-in-their-own-countries-the-human-face-of-climate-change

Visst är den fantastiskt diskret?
Inte med igår, men kanske idag?

Kort sammanfattning av gårdagens exkursion: Det var minst sagt fattigt på rovfågelindivider. Om det inte vore för fem havsörnar så hade antalet individer varit lika många som antalet arter, närmare bestämt åtta. Åtta arter är ett bra facit, speciellt som att nästan alla visade upp sig fint. Nu kör vi klockan 10:30 igen och hoppas på en repris.

Dag 257

Från Ektornet: Jaha..? Vad har vi här då?

Första höstdagen! Ösregn och hård ostan. Ambitionen att ge sig ut på fågelskådning är obefintlig – förutsatt att det inte larmas ut någon trast från Långtbortistan. Gårdagens sträck vid Sebybusken bådade lite gott inför resten av månaden. Fyrsiffriga tal för bläsänder, tresiffriga för stjärtänder och sjöorrar, tvåsiffriga för ejder, svärta och prutgås samt därtill nån enstaka fjällabb. Om regnet upphör fram emot eftermiddagen kommer fryshusoverallen att plockas fram för vädring. Ostlig hård vind över Busken är en vind som kan accepteras. Ektornet hemma på Svalgården har levererat sin 76:e art sedan 1:e augusti – närmare bestämt ett äkta par svarthätta. Målet är 100 innan september är slut. Förargligt att härfågeln från i somras inte får räknas med, men han återvänder nog i april. Inte heller någon ängshök hann komma med. Under de närmaste två åren kommer tornet att ge Patrullen liknande hitte-på-skäl till att stiga upp om mornarna. I övriga Sverige domineras larmen av den större beckasinsnäppan i Vänersnäs, där det dessutom ryktas om en möjlig tuvsnäppa. Från världen berättas det om att minst fem s k radioprofiler i USA har dött i covid under skräckfyllda konvulsioner på intensivvården. Gemensamt för de fem är att de under minst ett år spritt fakenews om faran med att vaccinera sig. En av dem sägs ha hunnit visa ånger för sina ”insatser” strax före sitt sista andetag. Nu kommer vi till det hemska – Gryningspatrullen kan inte självbemästra sig ifrån att känna en ohöljd skadeglädje över detta. Patrullen ser vanligtvis till det mänskliga i varje enskild människas tragik, men i detta fall går inte det. En skrämmande tillfredsställelse svävar diffust runt i Patrullens hjärna när saken kommer på tal. Ibland, men mycket sällan, känns livet – på något primitivt sätt – rättvist. Det värsta är att det finns fler idioter som knappast är värda någon empati – de privata ”sjukvårdsföretagarna” som fejkar provsvar mot betalning eller de anställda inom hemsjukvården som vägrar vaccinera sig, eller ens bära skyddsutrustning när de ”vårdar” multisjuka åldringar. Här borde det väl för h-e sen tidigare finnas tillämpbara lagrum för uppsägning, tillfällig omplacering eller temporär frånvaro utan lön? Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/fn-nastan-90-av-jordbruksstod-kan-skada-naturen/

Ah! En hungrig trädpip!

Dag 255

Igår small det till just som Patrullen satt sig tillrätta i Ektornet. En bredstjärtad labb – som normalt ses på ett par km avstånd i taskigt ljus – jagade omkring över och innanför Västrevet nere på udden. Först kändes det hopplöst – labbar stannar inte. Men efter tredje larmet gick det inte att sitta kvar i tornet. Och mycket riktigt – labben fortsatte under hela förmiddagen med att jaga måsar, bl ett större antal dvärgmåsar! Patrullen bedömde åldern till en 3k vilket innebär att den ser ut som en adult – med klubbor och allt. Ibland ler lyckan mot en. Tillbaka i tornet bjöds det på två stenfalkar och en svart rödstjärt. Med dagens svartvita flugsnappare har tornet nu levererat 75 arter sen i början av augusti. Normalt borde man nog ha varit uppe i 90 nu, men inget är längre normalt i fågelvärlden. Mer förväntat är att dumhögern nu deklarerat att de är partiet för miljö och klimat. Det är så absurt att man baxnar. Mer kärnkraft och ”samarbete med industrin” utlovas. Mer kärnkraft innebär på intet sätt mindre användning av fossila bränslen. Och ett ökat klimatsamarbete med industrin är inget nytt – det har pågått sen ett par år. Dumhögern borde i st lägga lite tid på att försöka förklara varför de inte la två strån i kors för miljön under sina åtta år fram till 2014. Eller för den skull – på kampen mot de kriminella nätverken. Hade de gjort det hade starttiden varit över nu och resultaten skulle kanske ha kunnat hinna visa sig. Extremhögerns politik bygger som alltid på väljarnas glömska. Hur många kommer t ex ihåg vilka det var som introducerade privatisering av samhällsviktiga funktioner som skola, sjukvård och omsorg. Eller vilka det var som hittade på rut-avdragen som belastar ekonomin oerhört utan att medföra en enda positiv effekt? Jobb skulle skapas, men noll rut-jobb har gått till nysvenskar eller långtidsarbetslösa. Däremot till folk i EU:s fria arbetsmarknad som kommit hit och startat företag och anställt hela sin släkt och vänskapskrets. De och svenska höginkomsttagare är de enda vinnarna. Utredningen som gjorts är kristallklar i sina slutsatser. Nåväl. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/rekordstor-satsning-pa-att-skydda-natur-i-budgeten/ Nu behöver vi bara hoppas på att detta löfte inte glöms bort eller förslösas på ökad byråkrati. Börja med att rädda en del gammelskog och kräv avsättning av åkermark för biologisk mångfald. Alla markägare har några åkerytor som är svårbearbetade och/eller lågproduktiva. Hitta en lagom ersättningsnivå för avsättning av dessa arealer. För övrigt har Clyde landat på Sardiniens nordspets efter en lång nattflygning över hav från Le Lavandou strax öster om Marseilles.

Hög tid att dra vidare!

Dag 252

Lika vacker som hotad!

Hösten blir märkligare och märkligare. Det är totalt dött i de öländska fågelmarkerna. Visserligen är videsparvarna kvar, någon ny blåhake har synts till och små minigäng med fjällpipare far omkring – utan att låta sig bli sedda på någon viss plats. Fortfarande har Patrullen bara sett två ängspiplärkor på hela året…. Antingen väntar en kaskad med fågel av alla de slag – eller så har vi passerat ännu en tippingpoint när det gäller biologisk mångfald. Följande film rekommenderas: https://www.svtplay.se/video/27599169/vart-har-faglarna-tagit-vagen. Den väcker många frågor. Den väcker också oro över vad som egentligen kan göras. Mat måste vi ju t ex ha – frågan är där komplex: Måste vi äta så mycket näringsineffektivt kött? Har det industrialiserade jordbruket gått för långt? Finns det inte anledning att kräva att en viss del av jordbruksmarken måste avsättas för biologisk mångfald? Måste vi inte vara beredda på att betala mer för den oundgängliga maten – och i st dra ner på vår skitkonsumtion? Mat är viktigare än den senaste parfymen eller storbildsTV:n. Köper vi två modeplagg mindre per kvartal har vi med råge råd med mat som producerats på ett hållbart sätt? Om vi avstår från en vansinnesresa vart tredje år till Thailand, har vi råd att köpa 100% ekologisk mat. Problemet är (bl a) att vi i vårt nyliberala samhälle redan har stora befolkningsgrupper som knappt får ekonomin att gå ihop – trots att alla matinköp görs på Lidl. Trots att ingen bil finns i hushållet. Trots att den längsta resan som gjorts under de senaste tio åren understiger 10 km. Kan vi dra ner på alkoholen? På ostbågarna? Inom två decennier blir vi tvingade till sådana val. Det vore bättre att anpassa vår konsumtion på ett kontrollerat sätt nu än att ställas inför ett katastrofalt faktum i närtid. Och för guds skull – gå inte på snacket om skoglig bioenergi. De flesta organismerna i våra skogar är redan utdöda eller hänger på en skör tråd. Jordbrukets ”invånare” visar liknande tendenser. När den biologiska mångfalden slutgiltigt krackelerar, kommer dina och mina nu levande barnbarn, att få ett helvete.

Dag 250 (från eländets början)

R-tal 9/9 -3 (Respit-tal). Två rödstrupiga piplärkor räddade sent på kvällen upp situationen den 6 sept. Men sen sprack det. Den 7:e visade sig inte en enda intressant art (förutom videsparven och den brednäbbade simsnäppan – vilka ju redan var under kontroll). Den 8:e dök det upp en blåhake, men då var det ju så dags. Tävlingen är över och att stå överst på pallen är en otillräcklig tröst. Det har redan blivit svårt att komma upp på mornarna. Fortfarande är det så att antalet arter – och framför allt antalet individer – är skrämmande litet. I det närmaste noll. Vad har hänt med vår fågelfauna? Nedgången har varit tydlig i tjugo år, men sedan 2019 har den varit dramatisk. Nu är det ju inget som bekymrar det stora flertalet. Gissningsvis kan 90% av svenskarna ändå inte erinra sig att ha sett en fågel under sin livstid. Och nu är ju dessutom alla nöjda och glada. Man får ånyo obegränsat börja flyga hit och dit, Carola är nöjd med de borttagna restriktionerna och ledande sportfånar kan andas ut. Om man bortser från förra höstens alldeles för ogenomtänkta ”påsläpp”, har svenska myndigheter skött coronabekämpningen exemplariskt. Det är därför ofattbart att man nu – med öppna ögon – gör om samma misstag denna höst. Förhoppningsvis är det inte regeringen som försöker göra Carola nöjd. Förhoppningsvis är det ett på vetenskapliga grunder fattat beslut utifrån vaccinationsgrad m m. Men risken är överhängande att vi på nytt kommer att få räkna antalet döda i hundratal – eller tusental. Som fågelskådare är det inga problem att leva vidare på ett fortsatt restriktivt sätt. Däremot har det nu blivit ännu osannolikare än någonsin att Patrullen kommer att besöka ett evenemang arrangerat av Carola eller nån av hennes medgråterskor/medgråtare.

Två levande septemberfåglar.

Dag 243

Dagens räddande ängel – en årsunge av videsparv.

R-tal 5/9 +1 (Respit-tal). Efter 60 års fågelskådning satte en rundnätt, näpen och tjocknäbbad fink myror i huvudet på Patrullen. Denna 1k fågel hade lärt sig tala domherrarnas språk och efter lite konsultation i Fågelguiden, lades nåt nytt till i kunskapsbanken: unga herrar – av båda könen – saknar svart på hjässan! Ektornet fortsätter att leverera! Idag hängde R-talet på den sköra trådens sista fiber! Noll nya arter skulle ha medfört att tävlingen var över. Plötsligt kom det efterlängtade larmet: en ringmärkt videsparv vid fågelstationen. Nu blir morgondagen avgörande. Ektornet utgör under morgontimmarna en vaktpost mot (för) rödstrupiga piplärkor. Och under tiden är det bara att hoppas på att en blåhake upptäcks eller att nån skrikörn tar en tur ut över Öland. Eller att gråsiskorna tar sitt förnuft tillfånga och börjar dra sig söderut. Besynnerligt nog verkar utbredningen söderifrån av den kontinentala rasen ha stannat av och i det närmaste utraderats. Nåväl, det står nu helt klart att Respittalstävlingen har räddat Patrullen ifrån att ligga kvar i sängen dag efter dag sedan i mars. Ett stort tack till min son Magne som insåg detta. Ett tack även till övriga medtävlanden, Fredrik Herrmann i Malmö och Claus Rüffler i Uppsala, som gjort allt vad de kunnat för att tvinga Patrullen till aktivitet. Som gammal handbollsspelare dryper vinnarinstinkten – trots alla nytillkomna svårigheter*. Och det visste dom, förstås. I övrigt kan vi konstatera att vi upplever en märklig höst – utan fåglar! En positiv förklaring kan vara att tättingar och vadare haft flera veckor av fördelaktig medvind. Skandinavien kan ha tömts på i första hand afrikaflyttare. Nu väntar rovfågelperioden och det kan bli en spännande tid. Lite funderingar finns på att genomföra rovfågelexkursionerna runt den 20 september. Patrullen behöver ju inte gå några längre sträckor och det enda som behövs är egentligen att införskaffa en mobil toalett…. Ska googla på sådana. Chansen att få se nån ängshök är dock i det närmaste förbi. De verkar framgångsrikt ha dragit iväg. Under FÅGLAR ÄNGSHÖK presenteras inom kort hur det går för våra sändarförsedda hanar. Dagens länk: Utgår ikväll.

Dag 239

Skillnaden mellan en pilfinks och Patrullens tilltuggsautomater är hårfin.

Dag 236

R-tal 2/9 +3 (Respit-tal). Ibland hänger allt på en skör tråd – R-talet t ex. Då gäller det att ha tur! För tre kvällar sen passerade en ung fjällabb förbi Sebybadet – praktiskt taget som enda sträckande fågel, förutom en skärfläcka som drog norrut… Igår – under jakten efter ormörnen – hördes ett jamande från de oändligt många måsarna som jagade svärmande flygmyror nere vid Sibyllas jaktstuga. Ett jamande gör ingen svarthuvad mås när man inte längre kan lita på sin hörsel. Vid ett sista desperat försök på ormörnen lite väster om Svalgården, hördes plötsligt fyra jamanden från den 150-hövdade måsflocken. Vid ett tillfälle lät det som ett kanon-framträdande varför slutsatsen blev att det rörde sig om minst två svarthuvade måsar. Precis innan de försvann mot norr gick det att hitta en – en 1k-fågel. Efter larmet ringde en skådare från Lindby och berättade att han en halvtimme tidigare också hört jamanden från flocken, troligen samma flock. Sannolikt var det samma fåglar, som sedan de lämnat Sibyllan, drog norrut via Lindby upp till Kvinsgröta. Tyvärr befann sig Patrullen 100 m från tomten – så något nytt tomtkryss blev det inte. Det blev det däremot idag när ormörnen föredömligt nog drog norrut från sin nattkvist i Seberneby. Ingen njutobs, men en ryttlande ormörn får gärna vara några hundra meter bort. Nya Ektornet levererar! Nu är förhoppningen att någon blåhake, rödstrupig pip eller lappsparv ska dra förbi nån morgon. Eller varför inte en gråsiska…. För den som ev är intresserad av hur Patrullen mår, hänvisas till nedanstående bild. Efter en riktigt dålig vecka är smärtan nu fullt hanterbar och det verkar som om gåendet förbättrats. Nu tror folk att Patrullen bara konsumerat två flaskor vitt vin jmf med fyra för ett par veckor sen… Mycket skådning, alltså. TV-tittande blir det inte mycket av. Allt känns rätt så meningslöst – utom programmet Ambulansen på sjuan eller TV 4 Fakta. Det här har ventilerats här förr, men det blir allt mer uppenbart hur värdefullt det skulle vara om barn i lämplig ålder fick se och diskutera innehållet i dessa program med sin lärare – eller med sina föräldrar. Dels skulle fler sannolikt fundera på att välja ett yrke inom vården, dels är det intressant att se hur en kolsvart ugandier opererar och räddar livet på ett svårt knivhugget skinhead med kroppen full av intatuerade hakkors m m. Det vore också av värde om man redan som ung får en inblick i hur ett välorganiserat samhälle fungerar. Och vad som krävs – och att inget är självklart. Det skulle inte heller skada om våra politiker nån gång såg dessa program. De kunde ju t ex fundera på hur vettigt det är att vara helt beroende av Kina för alla de miljoner små plastdetaljer som ingår i vår moderna sjukvårdsutrustning. Eller för den skull – halvledare för fordonsindustrin. Eller o s v….. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/hur-paverkar-matning-och-holkar-fagelfaunan/

Inte en dag äldre……

Från för länge sedan:

Sötast hittills från Ektornet. Trots sin fulländade diskretion. Det bekymrade ögonbrynsstrecket och den lite överdimensionerade näbben, bidrar.

R-tal 27/8 +5 (Respit-tal). Tack vare en lokal skådare kunde jag få följa med en bil ner till den brednäbbade simsnäppan – och få lite trevlig sträckskådning på köpet. Tre labbar toppade. Igår inbillade Patrullen sig att det skulle krylla av tättingar i fyrträdgården. Tji! Knappt någon enda. Men sängens lockelse kunde i alla fall övervinnas redan vid 05:30. Inte ett enda larm inkom från Öland och nu börjar tiden rinna ut för R-talet😱. Tiden har redan runnit ut för våra fyra högerextrema partier när det gäller att spy galla över Sveriges påstådda likgiktighet inför uppgiften att rädda hem svenskar och svenskanknutna afganer. Det måste irritera dem oerhört. Kanske kan någon nu få dessa politiska pajasar att inse att man inte kan genomföra en sådan gigantisk och livsfarlig räddningsinsats utan att hålla alla planer hermetiskt hemliga. I desperation blir det nu i st ännu en parodisk KU-anmälan – denna gång med inriktning på förvaringen av det dödliga kärnkraftavfallet. Må dom aldrig mer få ansvaret för vårt land! Det är allvarligt nog att det miljöfientliga Ctureplanspartiet har oinskränkt makt redan nu. Lika bra att även de så fort som möjligt blir ett påhäng på Sd-nazisterna. Först då får vi en chans att ställa miljöangelägna mot miljöfientliga, insiktsfulla mot hatare av biologisk mångfald, klimatbekymrade mot klimatförnekare och värnare av ett harmoniskt samhälle mot inskränkta och egotrippade penningsamlare. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/mansberget-skogen-ett-steg-narmare-att-bli-kopcentrum/

Från för ännu längre sedan:

R-tal 23/8 +6 (Respit-tal). Skåne levererar dagligen en massa arter som hade behövts för att hålla R-talet högt. Men härnere gäller det för det mesta att råka vara på rätt plats vid rätt tillfälle. T ex på Nabben där en mindre skrikörn underhöll. Några flod- och gräshoppssångare var på plats och en stripgås provianterade i Lomma. Skåne är stort. En som till slut var på plats igår, var berguven. Den satt långt inne – i dubbel bemärkelse – nämligen i skuggan under ett massivt klipputsprång. Dagen började annars mindre bra. Efter ca 100 m stod det klart att ett däck låg på fälgen… Platsen kunde ha varit väsentligt olämpligare och efter nån halvtimme var Vita Volvon bensinsnålt på väg till Volvo i Lund. Samtidigt höll Patrullens mediciner på att ta slut. Planen var ju att vara hemma på Öland i lördags. Tack vare en skådare som uppmärksammade knipan (haha), finns nu recept utskrivna och om nån timme ser det ut som att medicinproblemet ska vara löst – förutsatt att det finns något riktigt apotek i närheten. Sen får vi se hur lång tid däckreparationen tar. Nya planen går ut på att ta genvägen över Hasslarp (gräshoppssångare), Torekov (toppskarv) och Ljungby (tofsmes och talltita). Men man får väl vara glad bara man kommer hem. Den brednäbbade simsnäppan är kvar men där krävs det att man kan få skjuts ner till Triberga läge med någon som har körtillstånd. Sex dagar går snabbt och sen är R-talet utraderat. Nu krävs fullständig framgång med alla drag plus lite tur vid Sebybadet och hemma i Ektornet. Sen börjar det dessutom dra ihop sig ute i den perifera världen. Klimatproblematiken ökar nästan vecka för vecka, vår biologiska mångfald hotas exponentiellt och vi svenskar har nu över lag fått det så bra att flertalet tror att de ska få det ännu bättre med en högerextrem regering. Bidragen ska sänkas eller tas bort för de redan hårt ansatta medan avdragen ska ökas för dem som redan har ofattbara marginaler i sin privatekonomi. Säg inte att ord och formuleringar är betydelselösa för att förvilla. Sjukbidrag ställs mot Rut-avdrag och det ständiga lockbetet ”sänkt skatt” har ännu inte avslöjats som den oerhörda bluff det är. Att Lövén nu avgår ger oss en liten chans att vrida senare års katastrofala utveckling. Vi är visserligen många som tackar vår lyckliga stjärna för att han var i ledande position under pandemin, men nu vill vi se en satsning på det harmoniska samhället – vi är innerligt trötta på att år efter år se hur extremhögerns och nyliberalernas politik leder till disharmoni, hat och bråd död – på gatorna såväl som inom den privata sjuk- och åldringsvården. Tyvärr hinner nog den godtrogne Lövén med att införa covidpass – den perfekta inkomstkällan för våra kriminella nätverk och allsköns lovprisade entreprenörer. Dagens länk: https://www.aftonbladet.se/a/nWLEwQ

Liten (jmf stativbenet) och ljusgrön. Lövgroda

Dag 224

R-tal 20/8: +6 (respit-tal). Det utlovades på nytt lite vind från väst och en liten flock mindre korsnäbbar över Ektornet, fick Patrullen att ta sig i kragen och dra ner till Skåne. Här nere har följande arter gett lite ny livskraft: Havssula, tretåig mås, storlabb, stormfågel, mandarinand och styltlöpare. Fyra av dessa hittades åt mej i förrgår av min påg Magne och två igår av Bagaren. Patrullen måste skärpa till sig! Idag väntar en jakt på berguv och möjligen en chans på svarthalsad dopping. Tofsmes lär finnas i Vombs fure. I vilket fall känns det bättre, men en viss ångest inför november och december lurar längst in i medvetandet. Kanske någon vill vara med i december och försöka hitta så många arter som möjligt till Skådarhjälpen (Musikhjälpen)? I övrigt skräms man mest över de till det yttre människoliknande talibanerna. Frågan är: riskerar vi alla – oavsett var vi råkat bli födda – att bli talibaner. Historien visar att så är fallet men att religiös galenskap inte alltid är en nödvändig ingrediens. Vi måste bli allt noggrannare med att göra oss medvetna om på vilka galningar vi lägger våra demokratiska röster. Nyliberalismen föder allt fler uppgivna – som i sin tur riskerar att se sd-nazisterna som lösningen. Vi avgör nu i vilken typ av samhälle vi vill leva. Om klimatfrågorna ska lösas eller inte. Om vi ska ha en biologisk mångfald eller inte.

Dag 220

R-tal 16/8: +4 (Respit-tal). Det kommer sannolikt att vara rätt så långt mellan Gryningsrapporterna framöver. Sjukdomen har till slut tagit ut sin rätt. Uppgivenhet, likgiltighet och uttråkning kännetecknar Patrullens tillstånd sedan några dygn. En utlösande faktor var att Skåneresan, som var inplanerad som till i fredags, förhindrades på ett tråkigt sätt. Den styva kulingen hade kunnat rädda kvar R-talet någon dryg vecka till – inte minst eftersom de fem styltlöparna och familjen svarthalsad dopping är kvar. Nu sprack det skälet till att gå upp om mornarna och i kombination med att möjligheterna till att bidra till trädgårds- och reparationsarbeten är fysiskt begränsade, är skammen stor för att andra ska behöva sköta allt sådant nödvändigt. R-talet hade blivit noll relativt snart i vilket fall, men nu blev allt plötsligt så fel. Inte ens vanlig hederlig skådning känns roligt. Och ängshökarna börjar droppa av… Den asociala Patrullen från i vintras är tillbaka och det är bara att hoppas på att det vänder. Det räcker kanske med en ormörn över Svalgården…. Nåväl! En varning utfärdas också för att Svalgårdens mailinkorg bråkar och därför kommer här en vädjan om att tills vidare även sms:a viktiga beställningar, frågor m m.

R-tal 12/8: +7 (Respit-tal). Det är oerhört få fåglar i omlopp. Oklart vad som är ägget och hönan, men det leder till att Patrullen är inne i en deppighetsperiod. Det är inte lockande att ge sig ut och när man väl tar sig i kragen, så möts man av tystnad och livlöshet i buskar, i luften, på stränderna och över havet. Visst finns det en del vadare och ibland hoppar det några unga ärtsångare i det höga ogräset utanför Svalgården. Från Ektornet har hittills 35 arter setts – de borde ha varit uppe i det dubbla vid det här laget. Den enda ”vanliga” art som Patrullen hittills inte sett röken av i år, är mindre korsnäbb. Det krävs därmed rätt saftiga rariteter för att årslistan ska kunna fyllas på. Och till råga på allt elände, är ängshökssäsongen på upphällningen – de två första 1k-fåglarna har setts dra ut ”hand-i-hand” mot söder från udden. Endast vid några få bon håller de sig kvar – vilket i o f s är bra när abstinensbesvären slår till…. Snart är allt över – visserligen med ett fantastiskt resultat, men vad tusan ska locka upp ”invaliden” om mornarna sen? Ja, som framgår så är humöret inte på topp. Snart är det bara de fyra dagliga intagen av en massa medicintabletter som driver en…. Det känns som om man är en pilfink vid hampfröautomaten. Du som är man och runt 55 eller äldre, och som ännu inte tagit ett PSA-prov – gör det! Livet dör lätt – även om man lever.

Dag 213

Redskapet till höger är en säckakärra – inte Patrullens personliga transporthjälpmedel!

R-tal 9/8 +10 (Respit-tal). I början av augusti brukar det svärma av unga stenskvättor på Svalgårdens alvar och längs vägrenarna över till S Möckleby. I år ses knappt en enda! Det känns som att de, tillsammans med ängspiplärkor och merparten av våra phylloscopus-sångare, kollapsat fullständigt. Det ska bli intressant, men troligtvis skrämmande, att så småningom få se ringmärkningssiffrorna. Även vadar- och sjöfågelsträcket vid Busken är svagt. Tre kustlabbar blev hela behållningen i förrgår kväll, men det ryktades om flera svarttärnor tidigare samma e m. Ektornet fortsätter att leverera. Nu är tornet uppe i 30 arter med småspov på topp. Målet är hundra innan året är slut och när vindskydd åt alla håll är i drift. Idag blåser det svinkallt från SV och besöket i tornet stannade vid fem minuter…. Snart är våra förtroendevaldas semester slut och Gryningsrapporten kan åter bli lite fylligare när idiotanmälningarna till KU börjar droppa in. Redan nu kan konstateras att våra fyra extremhögerpartier plötsligt ondgör sig över att vi inte tar emot de afganska tolkarna. Självklart bör vi göra det, men handläggandet måste skötas diskret och i det fördolda för att inte riskera att dessa människor och deras närmaste anhöriga kommer inom knivhåll innan räddningen kan verkställas. Extremhögerns förhoppning om billiga politiska poäng har troligen redan minskat chanserna för några av dem! Dagens länk: https://www.aftonbladet.se/a/lVzvQL https://www.aftonbladet.se/a/lVzvQL

Dag 211

Svalorna till vänster är riktiga!

R-tal 7/8 +12 (Respit-tal). Som genom ett trollslag har hundratals hussvalor lämnat Svalgården för Afrika. Detsamma verkar gälla våra nästan lika många tornseglare! Det om något, slår fast att sommaren är slut! Äntligen höst! är det några av oss tokstollar som utropar. Inom några dygn/timmar kommer tusentals och åter tusental seglare att sträcka söderut längs östra Öland! Ett skådespel i sig! En annan höjdpunkt är att denna Gryningsrapport författas i Ektornet – den numera halvinvalidiserade Patrullens nya skådarplattform. Konstruktion och uppförande är utfört av Eva och Göran Ek från Lidhult. En officiell invigning sker i september, men idag utförs första delen av slutbesiktningen. Enda anmärkningen hittills är att en hasp saknas på dörrens utsida! Under en dryg timme har de första 22 arterna hängts in! När ide’n kläcktes i februari kunde Patrullen inte gå två meter och ännu mindre köra bil. Tornet såg ut att kunna bli den enda livgivande möjligheten för att få en anledning att gå upp om mornarna. Så illa blev det inte – men med tiden får man räkna med det. Och då – och fram tills dess – finns nu denna underbara möjlighet att skåda i lä och hänga in nya arter på den idag påbörjade Ektornslistan! Och att sitta och ta ett glas (alkoholfritt) vin med en eller två skådarkompisar – så fort Patrullens sociala fobi gått över. Även ängshöksarbetet skänker glädje nu på sluttampen! Vi har extremt många ungar på vingarna och pengarna kommer att räcka. Vi ser också att befintliga fondmedel ser ut att täcka årets (positivt) dryga ”hyreskostnader”- ja, t o m kunna täcka delar av 2022. Men det finns förstås alltid möjlighet att swisha en liten slant till 123 542 1276 eller via bg 203-8073…..😉. Ange i så fall ”Ängshök” så att jag ser att de ska föras över till Ängshöksfondens blivande konto. Dagens länk: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Jxo9PX/att-fika-med-jimmie-ar-att-fika-med-homofober

Dag 207 (från eländets början)

Nej, inte igår heller…

R-tal 3/8 +16 (Respit-tal). När det gäller respittalet så börjar det brännas. På kvällen den 19 aug är man rökt om ingen ny art kunnat hängas in. Förutom gråsiska och mindre korsnäbb, krävs det nu rejäla rariteter för att skydda R-talet. Igår satt Patrullen i sol och lä en bit in vid Södra Lundspetsen. Förhoppningen var att en liten flock korsnäbbar skulle göra ett varv ut från Lunden….Eller att stationspersonalen skulle hitta en träsksångare i näten. Väntan var förgäves men knappast besvärande! I SV syntes Västrevet med sitt sjudande tärnliv, i S den resliga fyren och i SO stora delar av Schäferiängarna. Bakom de extremt täta slånbärssnåren hördes en dovhjort eller ko slita i sig gräs. Erkännas ska att det kändes rätt skönt att det inte kunde röra sig om en björnhona med ungar! Även att vara ängshöksterapeut känns stundom tacksamt i jämförelse med alla de insatser som görs för berguvar, jaktfalkar och örnar. Dom terapeuterna tvingas vandra milavis bland björnar eller klättra i berg och höga träd. Nåväl. Tillbaks till Södra Lundspetsen. Runt omkring knäpptes och sisades det från massor av unga tättingar. Rödstjärtar, ärtsångare och lövsångare dominerade. Kanske även nån svarthätteunge ville ha ett ord med i leken. Livet är allt gött att leva. Synd att så många av oss aldrig får – eller tar – chansen till stunder som den här! För övrigt är det fascinerande hur man nu beskyller månen för att vara orsaken till de katastrofala översvämningarna i inre Tyskland. Patrullen har redan hört folk hänvisa till månen när klimateffekterna kommer på tal. Skönt, förstås, när man beställer flygbiljetten till Thailand! För månen rår vi ju inte på… Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/ny-rapport-om-hur-beroende-vi-ar-av-pollinatorer/

Dag 205

Vi har fått regn! Bönderna är glada. Andra blev lite blöta…

R-tal 28/7 +18 (Respit-tal). Nu börjar det hända saker i fågelvärlden! Eller vad sägs om en prärielöpare vid udden idag och en breddnäbbad simsnäppa igår (och idag). Tyvärr är den senare oåtkomlig för Gryningspatrullen – det är en låååång promenad ner till Triberga läge. Även vadarsträcket är i full gång och stormen från SV i kombination med det intensiva regnandet, har tryckt ner 1000-tals arktiska vadarhonor längs Ölands kuster. En stäpphök leker tittut med skådarna – som likt vadarna blivit fler och fler. I den yttre världen är det ganska lugnt – med ett undantag. Vi står nu inför ett intressant val: att riskera dricksvattnet på större delen av Gotland eller att få akut ont om cement till diverse samhällsprojekt. Lagen skyddar gotlänningarnas dricksvattenbehov men samtliga fyra partier inom extremhögern tycker att en sån skitsak inte ska få stoppa ”samhällsutvecklingen”. Gryningspatrullen skulle inte vilja vara den som behöver fatta beslutet i frågan – för lätt är det minsann inte. Här kommer dock ett delförslag: avskriv tankarna på en snabbtågsbana genom södra Sverige! För det första kommer de som vill glänsa ändå att flyga. För det andra kommer biljetterna att bli så dyra att endast folk ur den övre medelklassen kommer att ha råd med en biljett. För det tredje riskeras mängder av värdefull natur att tas i anspråk. I övrigt fortsätter smälthjärnorna inom extremhögern och de religiösa galenskaparna att protestera mot att en livsfarlig pandemi drabbat oss. Stolta säger de nej till att det ska behöva finnas några virus och nu till att vaccinera sig. Samtliga borde få skriva under ett dokument på att de inte vill ha någon intensivvård – om de nu trots allt skulle drabbas. Dagens länk: https://www.aftonbladet.se/a/GQ9AMJ https://www.aftonbladet.se/a/GQ9AMJ

Dag 203

När det är ont om fåglar finns det ju i alla fall getingspindlar i trädgården.

R-tal 28/7 +20 (Respit-tal). Utöver att Patrullen låtit sig övertygas om att det existerar kaspiska trutar (åtminstone i form av ett ungt exemplar …), så har fågelvärlden inte bjudit på några större sensationer. Roligast är nog en ringmärkt sävsångare som Patrullen missade men som visar att hösten är på gång. Korta tillslag i den småländska storskogen har mötts med total dödstystnad. En lockande trädpip är undantaget. Hoppet ställdes till nån tofsmes eller talltita och kanske till nån korsnäbb. Men nej! Kompakt tystnad. Ej heller vadarsträcket har kommit igång – eller rättare sagt, pågår nog på 2000 m höjd i det gynnsamma sträckvädret. En vältankad blandflock med arktiska vadarhonor som gör en take-off från Bolshaya Muksalma i Vita havet, behöver inte landa förrän i Biscaya-bukten. Miljoner och åter miljoner passerar rakt över våra huvuden – men inte ens den senaste och dyraste Zeisskikaren är till nån hjälp. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/guide-till-ugglelyssning/

Dag 199

Äntligen kunde spillkråkan igår kväll bidra till att hejda R-talets fria fall!

R-tal 27/7: +20 (Respit-tal). Nu var det på nytt ett tag sen sist. Dels har det varit ont om fågel – om vi bortser från små kortstjärtade varelser med gult kvar i näbbgiporna och korta handpennor som gör varje flygtur lite jobbig och småkomisk (för betraktaren). Dels har – för den som ”uppskattar” sjukdomsbulletiner – Gryningspatrullen inte lyckats komma ur sängen i nån enda gryning förrän igår morse. Smärta, trötthet och – inte minst – en större portion uppgivenhet, har obevekligt tvingat tillbaka Patrullen till ryggläge. För det tredje verkar våra politiker ha tagit en välförtjänt paus fram tills i förrgår. Då kom de nya förslagen rörande straffrabatter för unga vuxna som begår mord, lemlästningar, grova rån, våldtäkter eller andra synnerligen hänsynslösa brott mot medmänniskor. Från de numera fyra extremhögerpartierna, gallskriks det om ”för lite, för sent” medan vissa företrädare för snällvänstern tycker gråtmilt synd om de stackars ”barnen”. Den dag vi lyckats utjämna de oerhört djupa och orättfärdiga ekonomiska klyftor som nyliberalismen är skyldig till, kan vi åter börja fundera på utformningen av straffskalor. Men just nu finns det  för många ”barn” födda under de katastrofala regeringsåren i början av 2000-talet som är ohjälpligt förlorade och livsfarliga för folk som vill leva i harmoni. Mot dem hjälper tyvärr inget annat än galler. Nu gäller det i st att se till att det föds allt färre barn in i nyliberal hopplöshet och ekonomisk misär. Och att grogrunden för nya sd-nazister, därmed rensas bort. Frågan är: Kommer Socialdemokrater och Miljöpartister att inse detta? Nåväl! Det i särklass mest tragikomiska som hänt sen sist är OS-bestämmelsen att beachhandbollsdamerna tvingas spela i stringtrosor! Vilket årtusende lever vi egentligen i? Ge inte upp ni norska handbollsspelare! Fortsätt protestera! Ta böterna! Vi är många som kan tänka oss att skicka en slant som stöd. Till nästa OS kommer gubbjävlarna annars att vilja se er spela nakna. Nåväl! Många nyheter om våra ängshökar – roliga såväl som tragiska – redovisas inom kort under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Dagens länk: https://www.aftonbladet.se/a/GQnvm9

Dag 194

Kustlabb. överst på bilden….Handen på hjärtat! Behövs sådana egentligen?

R-tal 17/7: +27 (Respit-tal). Dagens första larm gäller en bulbyl i Hälsingborg (som med hjälp av ett litet kul syftningsfel i larmet var ”på väg till morgondoppet utan kikare”). Vi kan nog anta att denna specificering gällde rapportören och inte bulbylen. Här hemma finns bara någon enstaka kustlabb rapporterad och en och annan sån där trut. Här hemma finns inte heller särskilt många skyddsvärda gammelskogar att kalhugga. EU har nu bestämt sig för att på sikt skydda klimatet genom att begränsa kalhyggsmetoden i skogsbruket. Svensk skogsindustri skriker ut sin förtvivlan, fast innerst inne är de väl medvetna om att det tar minst två decennium innan några nya EU-lagar ev kan träda i kraft. Det betyder att fr o m nu – troligtvis med början redan på måndag – kommer varenda oersättlig gammelskog att snabbt huggas ner och planteras med plantageskog. Och då är ju problemet ur vägen. För gott! Skogsindustrin blir nöjd, skogsägarna är nöjda, EU är förnöjt och fack och politiska partier drar en lättandets suck. Granbarkborrar och andra trädgnagare applåderar eftersom hackspettar och andra fientligt inställda inom mångfaldsmaffian snabbt utrotas. En riktig win-winsituation! Och Annie Lööv kan börja göra ”grönt” flygbränsle av plantagerna utan att behöva skämmas. Ja, ja. För en sjuklig pensionär betyder det ju inte så mycket om lavskrikor, lappmesar, tofsmesar eller andra, för majoriteten okända flygfän, dör ut. Men för hans barnbarn läggs ännu en katastrof ovanpå de övriga klimat- och demokratihoten! Bortsett från den lilla detaljen är det bara att blunda och hoppas på att det fortfarande finns några arktiska vadarhonor som inom kort rastar nedanför Busken. Med början ikväll. Man kan också hoppas på att det finns någon som, när det blir dags, tar över de i och för sig meningslösa försöken att rädda en ängshök. ”Vad ska vi med ängshökar till?” är en fråga som från vissa kretsar ofta ställs till ängshöksterapeuten. ”Egentligen, va?”. För att inte tala om jaktfalkar, kungsörnar, alvarlarvmördare, ekbockar, fetörtsblåvingar, fältgentianor eller annat krafs som enskilda, otäcka, subversiva människor inom mångfaldsmaffian lägger ner tiotusentals timmar på att rädda. ”Svalor kan i och för sig vara bra när flugboomarna slår till, men mellan boomarna skitar de ju bara ner på altantrappen”! Vad ska vi då ha dem till? Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/klimatforandringar-okar-risk-for-djurspridda-sjukdomar-i-sverige/

Dag 192

R-tal 15/7: +29 (Respit-tal). Vissa försök görs för att få den amerikanska sjöorren till en amerikansk sjöorre. Men det ser allt mindre troligt ut. Samtidigt har det dykt upp en extremt sällsynt sandtärna nere i Patrullens hemmamarker. Förutom att det inte råder någon som helst tvekan om att det är en sandtärna, så är den dessutom stationär, vilket normalt aldrig händer. Patrullen skulle (nästan) ge sin högra hand för att ha något hållbart svepskäl att behöva åka ner till Skåne…. Den larmas ut var tionde minut sen tre dygn – vilket inte precis stoppar den mentala blödningen. I gengäld börjar nu de arktiska vadarhonorna att dyka upp längs våra stränder. Toppar gör just nu en smalnäbbad simsnäppa i Risinge. Fr o m ikväll börjar de dagliga sittningarna nere vid Sebybusken. Tyvärr har det ännu inte dykt upp någon enkel snurrstol på vilken både Patrullen och tuben kan placeras. Men eftersöket fortsätter. Ej heller någon av låtsastrutarna har så här långt kunnat presenteras. De rapporteras nästan varje dag från udden – men aldrig just på de dagar då Patrullen är där. R-talet minskar oroande snabbt nu. Mindre oroande är hälsotillståndet. För dem av läsarna som undrar, så var gårdagens besök på urologen enbart positivt. Och även i verkligheten går det framåt. Det enda som fortfarande är besvärligt är att stå upp och titta i handkikaren. Efter nån halvminut går det inte att hålla balansen – vilket föranleder ytterligare en uppmaning till alla manliga skådare över 55 att gå och ta ett PSA-prov! Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/natursidans-guide-till-fagelholkar-var-hur-nar-och-varfor/

Dag 188

R-tal 12/7: +32 (Respit-tal). Gårdagen blev under lång tid en lyckans dag. Gryningspatrullen gick omkring som på små moln mellan klockan 11 och klockan 20. Egentligen borde man ha blivit lite misstänksam – det gick för lätt. En rastande amerikansk sjöorre larmades ut från södra udden och den var kvar när Patrullen med andan (inte anden) i halsen, kom ner. Avståndet var stort, värmedallret på gång och vågorna irriterande höga, men det såg verkligen ut att vara en amerikanare! Och det var alla övertygade om tills någon under eftermiddagen lyckades få en bild på flocken med vanliga sjöorrar, när de tog en runda i luften. Någon såg då att den artskiljande, brandgula knölen var oroväckande stor samtidigt som halsen inte verkade kraftigare än hans sjöorrevänners. Litteraturstudier visade då att ca en på miljonen vanliga sjöorrar, kan ha en förstorad knöl….. På kvällen kablades dessa katastrofnyheter ut. För Patrullens del gav det inte upphov till självmordstankar, vilket det under normala förhållanden skulle ha gjort. Tack vare Patrullens dåliga hälsotillstånd, tänktes i stället följande: ”Ja,ja! Det var några synnerligen lyckliga timmar man trots allt fick” samt ”det är ju inte hela världen”. Helt oigenkännliga tankar från tiden före cancerbeskedet. För dem som är friska och tidigare sett en förbiflygande amerikansk sjöorre, blir konsekvenserna desto värre. Händelserna igår kan leda till att tidigare godkända observationer, nu ogiltigförklaras! Många måste då stryka en art från sina listor – en av de i särklass mest motbjudande uppgifter som kan drabba en fågelskådare. Eftersom det nästan varje år på senare tid har rapporterats en förbisträckande hane amerikansk sjöorre tillsammans med sjöorrar, kan man på goda grunder anta att det varit just han. Lyckligtvis var Patrullen lite misstänksam redan från början. Observationen skrevs inte in i anteckningsboken och några listor kompletterades inte vilket nu leder till att Patrullen inte behöver sitta och dutta tip-ex lite här och där. Helt lugnt m a o….MEN DET VAR JU SJÄLVE F-N!!!! En ny art hade suttit fint! Dagens länk: https://www.raddaenart.se/tjader/

Dag 187

R-tal 11/7: +33 (Respit-tal). Nu sitter det plötsligt en busksångare och sjunger för full hals vid S LundP. Minst sagt lite oväntat, men många blir ju glada för ett oväntat julikryss på Ölandslistan. Och kornsparven är kvar och håller konsert vid Sebybadet. Upp och ner är världen. På mer än ett sätt – för nu har en av de ”22-24 forskarna” fått fritt spelrum i Aftonbladet att spy galla över Tegnell, regeringen och FHM. Han vet nu precis allt om hur det borde ha gått till. Imponerande! Man måste hålla med honom om att just han bör bli chef för den nya smittskyddsmyndighet som han pläderar för. Det kommer efter hans uttömmande kritik inte att ta lång tid för SandlådeUlf att anmäla hela regeringen till KU. Och lilla hällörat kommer upprymd att hänvisa till Fredrik Elgh och upprepa att Lövén, Hallengren och Tegnell ”med berått mod tog livet av tusentals åldringar”. Och visst är det lite synd att en kille som denne Elgh, inte hade ansvaret för bekämpningen av pandemin! Det finns ju uppenbart ingenting som han inte kände till redan i februari 2020. Det märkliga är att denne enastående forskare inte med ett ord nämner Sveriges unika upplägg med privatiserad äldre”vård” eller Sveriges jämförelsevis stora antal trångbodda flyktingar i förhållande till Elghs favoritländer Norge och Finland. Ingen av dessa två faktorer kommer dock någonsin att tillåtas studeras i den stora utvärdering som kanske kommer – om vi överhuvud taget lyckas vinna över viruset. Elgh undviker av nån anledning omsorgsfullt att jämföra Sveriges hantering med något av Europas övriga länder. Bara just Norge och Finland – de två länder som avviker mest från Sverige i flertalet relevanta sammanhang. Nåväl, det kommer förhoppningsvis en dag då vi med viss säkerhet kan avgöra vilka huvuden som ska rulla. Elghs briljanta hjärna kommer dock att klara sig – och det vet han. Han kan t o m bli den nya smittskyddsmyndighetens chef. Inte minst om den lille i sandlådan samtidigt blir regeringschef. Gud förbjude! Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/extrema-temperaturer-dodar-5-miljoner-manniskor-per-ar/ .

Dag 185

Större strandpipare, fast mindre. Vad behöver en nykläckt vadarunge som måste hitta mat själv? Jo, kraftfulla ben!

R-tal 9/7: +35 (Respit-tal). I förra Gryningsrapporten ondgjorde sig Gryningspatrullen över dödläget i fågelvärlden. Påståendet att ”ingenting är roligt just nu” var onödigt negativt. Man kan ju faktiskt inte gå utanför dörren utan att upptäcka små kortstjärtade ungfåglar som beter sig som de barn de är. Vad sägs t ex om en rödstjärtunge med en fem mm lång illröd stjärt – som den lyckas dallra med? Eller en gul- eller sädesärleunge som vippar frenetiskt med sin tredjedels stjärt. Eller en prickig koltrastunge som nyfiket betraktar en på tre meters avstånd medan föräldrarna varnar som besatta? Eller en 8-flock bleka och ”trubbiga” mesbarn som förföljer sin pappa med intensivt missnöjda tiggläten? Exemplen är outtömliga. Så gnället var obefogat. Och beträffande ungar – igår konstaterades något som aldrig tidigare konstaterats. Vid ringmärkningen i ett ängshöksbo fanns SEX (6!) levande ungar! Eftersom arten bara lägger fem ägg, är detta en sensation. Är det göken som varit framme? Frågan är om Lena, som hon heter, tidigare haft stora problem med att bli med ägg och nu sökt hjälp vid Ängshöksinstitutet i Gretmrskplingen i Holland för att få en hormonbehandling? Det är långt kvar tills att alla sex är på vingarna. Peter måste jaga framgångsrikt dygnet runt och Lena måste med precision fördela maten så att ingen unge hämmas i sin utveckling. Alla andra rovfåglar kastar bara ner maten i boet och sen får ungarna äta sig mätta bäst de kan. Den äldste kan mest, tvåan näst mest o s v. Hos den socialt välutvecklade ängshöken, ställs i stället mamman till slut inför att fatta ett beslut om att avsluta minstingens liv. Bara tanken på vilket trauma detta innebär för en socialt välutvecklad mamma, är skrämmande. I övrigt ägnades hela dagen åt att bevaka förstaskörden av ett fält med två bon, sex glador, två korpar, två ormvråkar, två brunhökar och ett antal gråtrutar. Långt innan maskinkaoset lagt sig, tvingades Patrullen lämna området för att hinna hem och ta kvällsmedicinen. De båda honorna hade dock vågat sig ner innanför sina elstaket ett par gånger, så allt bör ha avlöpt väl. Idag väntar besked om alla nya statsråd. Ska bli intressant att se om regeringen gjort en vänstersväng med klimat- och miljöinnehåll eller fortsatt på banan mot ett allt mer disharmoniskt samhälle.  Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/ny-rapport-varnar-for-att-branna-trad-som-bioenergi/ Som ni märkt så hämtas länkar ofta från Natursidan, en sida som varmt rekommenderas för den som vill hålla sig ajour med såväl trevliga som otrevliga nyheter på naturområdet.

Dag 184 (från eländets början)

Mäktigt – men inte dags.

R-tal 7/7: +37 (Respit-tal). Om man inte befinner sig i övre Norrlands inland, är denna tid på året dödligt tråkig. Chansen att få uppleva nåt spektakulärt (typ stora flockar, roliga parningsritualer eller spännande revirstrider) eller nån ny art, är minimal. T o m att få fylla i en gapande tom lucka i årslistan, känns svårt. Tur att man har sina 25 par ängshök att hålla reda på. I skrivandets stund är dock inte ens det särskilt roligt. Ett par, som det känts oro för, har inte visat något livstecken under de 2,5 timmar som hembesöket hittills erbjudits dem. Vi tvingas nog lägga ännu nån timme på att genomföra en omsorgsfull brottsplatsundersökning och sen plocka ner elnäten😢. Det är den i särklass mest deprimerande uppgift en ängshöksterapeut kan behöva ta tag i. Kombinerar vi det med att Löven och Stenevi under dagen lägger sig platt för Annie Löövs miljöfientliga ambitioner, ser den 7 juli 2021 att gå till historien som ett av de mest tragiska dygnen i år. Man tvingas då också fråga sig: Vad ska vi med Socialdemokraterna och Miljöpartiet till? Och dystra tankar går på nytt till barnbarnen och deras framtid i sd-nazisternas våld. Annie Lööv kommer snart på att de flesta av hennes kvarvarande landsbygdsröstare på intet sätt har något att invända mot sd och deras naziambitioner. Dagens länk: https://www.aftonbladet.se/a/56mbjO .

Dag 183

R-tal 6/7: +38 (Respit-tal). Att plötsligt bli sjuk och halvinvalidiserad kan sägas ha förenklat en fågelskådares liv på ett sätt. Förut innebar en superraritet 15 mil från Kvinsgröta en krävande inre kamp mellan å ena sidan den innerliga önskan om ett nytt kryss i artlistan och å andra sidan viljan att följa den numera 40 år gamla principen att inte bränna en massa diesel till ingen som helst samhällsnytta. Med de fysiska konsekvenserna av sjukdomen i botten, existerar numera inte ens chansen att bryta mot sina principer. Det underlättar nästa gång det sitter en svartvingad glada i Mullsjö eller en rallhäger i centrala Jönköping. Man behöver inte längre ens försöka fabulera fram några svepskäl för att köra dit. Det låter sig helt enkelt ändå inte göras! Kan man hoppas på samma principfasthet från Miljöpartiets sida när nu (c) visar sin mögelgröna sida och kräver att strandskyddet ska tas bort liksom restriktionerna för skogsägarna när det gäller att kalhugga oersättlig gammelskog. Det senare har de i och för sig tillåtits göra länge utan några som helst påföljder. Detta slemgröna partis dräglande förtjusning i biobränsle, lägger ytterligare mörker över våra barnbarns framtid. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/nytt-hojdrekord-och-nya-flygvanor-avslojade-for-flyttfaglar/

Dag 182

En död grävling är en bra grävling…

R-tal 5/7: +39 (Respit-tal). Ägretthäger, biätare och en kustlabb toppar senaste nytt. Och rosenfinkarna lägger fortfarande av en och annan mjuk vissling. En kejsartrollslända vid fågelstationen, bör också nämnas. Hällörat från Livets ord erkänner ett brott som hon inte – enligt egen utsago – har begått. Storsint, osjälviskt och tårfyllt vackert! Hon kan möjligen också ha hoppas lite på att spektaklet kring hennes husaffär ska falla i glömska lagom till något av förestående val. Och det hoppas Gryningspatrullen faktiskt också. Politiskt pajaseri i KU eller i debatter, hör våra högerextrema partierna till. Vuxna och seriösa politiker avhåller sig (förhoppningsvis) från sådant. Folk har redan bildat sig en uppfattning om hennes beteende och att mala vidare i ämnet riskerar bara att leda till att några tycker synd om henne. Möjligen skulle hennes påstående om att ”Lövén avsiktligt och med berått mod, tagit livet av tusentals åldringar”, ha kunnat bli föremål för en rättslig förtalsprocess. I övrigt är det ganska lugnt på de flesta fronter utom vid två av våra häckande ängshökspar. Grävlingen på bilden ovan har under natten varit skäligen misstänkt för brott i ett av fallen, men efter några timmars spaning nu på morgonen kan konstateras att den inte hann döda några ungar innan han själv mötte sitt öde på lilla Kvinsgrötavägen – 50 m från byns södra bo! En del fartdårar får sin dom fastställd efter att försvarsadvokaten framlagt s k ”förmildrande omständigheter”. I det här fallet vore det rimligt. Nämnas bör att det denna gång faktiskt inte var tidningsbudet som annars har fartrekordet på Kvinsgröta byväg (ca 190 km/h). Grävlingen påkördes under eftermiddagen. Det var inte heller Ängshöksterapeuten – skador på hjulinställningen vill man ju helst undvika…. Mer om det andra traumat under FÅGLAR/ÄNGSHÖK i eftermiddag eller i morrn. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/drastiskt-minskade-alfaglar-och-ejdrar-i-ostersjon/

Dag 180

???

R-tal 3/7: +39 (Respit-tal). I förrgår var Patrullen förhindrad att besöka Busken. Och just då passerade fyra låtsastrutar av kaspisk modell🤢. En sån hade suttit fint på årslistan – förutsatt att någon lyckats förklara varför det inte var en helt vanlig gråtrut. Dom som tror på att kaspiska trutar existerar, kan t o m bestämma åldern på dem! Gryningspatrullens tankar går varje gång till den gamla tänkvärda berättelsen om Kungens nya kläder. Det gäller även när folk diskuterar invandringspolitiken. Folk ser precis det dom vill se och negligerar alla tecken som inte passar in i den egna bilden eller den egna agendan. På vänstersidan upptäcks knappt en enda kriminell ekonomisk flykting (och i vilket fall är det ju så oerhört synd om honom) medan företrädarna för våra fyra extremhögerpartier – med sd-nazisterna i frontlinjen – ”misslyckas” med att upptäcka en enda hederlig utlänning. Nu föreligger ett utredningsförslag om att folk utifrån ska kunna utvisas redan vid ett brott med lite lägre straffvärde än idag. Mina vänner till vänster kommer att gråta floder av tårar över att en stackars östafrikan som rånat en rullstolsburen åldring, ska tvingas återvända till sitt ursprungsland. Nazisterna & Co, i sin tur, kommer att gallskrika som stuckna grisar för att snatteri – eller att ha cyklat mot enkelriktat – inte leder till omedelbar utvisning – och gärna till en TV-sänd Sverigefolkfest i form av en arrangerad förnedringsceremoni i Arlandas utrikeshall. Nåväl! Det är uppenbart inte helt lätt att sitta som beslutsfattare. Men det kommande utvisningsförslaget verkar högst vettigt. Och vi ska givetvis inte heller utesluta att det kan finnas kaspiska trutar. Kungen har kanske kläder…Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/25-av-svenskt-notkott-kommer-fran-djur-som-aldrig-betat/

Dag 178

Det hade räckt med en enda…..Men vart har de och alla korsnäbbar förresten tagit vägen? Skogspolitik?

R-tal 28/6: +41 (Respit-tal). Tidigt i förrgår morse övergav Patrullen ängshökarna. Lite egoistiskt gjordes i st ett försök att bättra på R-talet mitt inne i blandskogen vid Bostorp. Målarterna var duvhök, spillkråka och nån korsnäbb. Kanske en gråsiska. Dessa höll sig dock omsorgsfullt undan – men som god kompensation sjöng en lundsångare långt därinne i ”ödemarken”! Antalet vadare ökar nu exponentiellt och ikväll blir det nog en sittning nere vid Busken. Mjae, förresten. Det ösregnar i hård kuling. Och är det fortfarande två veckor för tidigt för de två saknade arterna spovsnäppa och sandlöpare. Men man vet ju aldrig. Och de öländska kvällarna har fram tills nu varit lika fantastiska som de tidiga mornarna. Tiden däremellan var däremot outhärdlig. Det gick knappt att andas i den stekande hettan. Men så dök de tre Gotlandsgubbarna plötsligt upp ur vattnet nånstans mellan Öland och Gotland! Va! Har du aldrig hört talas om dem? Mången ölandsbonde, med sönderbrända vallar efter förstaskörden, blickar förhoppningsfullt mot NO innan de går in på SMHI eller YR. Är Gubbarna där, är lyckan enorm! Inom tre dygn kommer Öland nämligen då att få ta emot stora mängder regn! Trams? Påhitt? Ja, tro vad du vill men Gryningspatrullen har nu själv fått se och uppleva det för tredje gången sedan extremåret 2018 då historien om Gotlandsgubbarna snappades upp. Detta fenomen har varit känt på Öland i flera hundra år, troligen längre. Vad är då ”de tre Gotlandsgubbarna” för något? Jo, tre enorma moln som i gryningen ser ut att ha bolmat upp ur havet i riktning mot Hoburgen. I år tog det 2,5 dygn innan den sedan veckor tillbaka outhärdliga solen ersattes med stora mängder regn och hård blåst! Det finns inga vetenskapliga försök att förklara det – åtminstone inte om man googlar på det. En av Patrullens informatörer här på ön pratar om tre ”djuphålor” i Östersjöns botten mellan öarna. Om nån meteorolog läser detta så är Patrullen idel öra. Nåväl! Outhärdlig lär även innevarande vecka bli. Talmansrundor, med alla korkade uttalanden från desperata och maktsugna sandlådepolitiker, är plågsamma. Extraval hade varit det bästa om man bortser ifrån att pandemin kan (kommer att) ta ny fart precis när vallokalerna skulle öppnas. Nu kan vi bara upprepa det som tidigare påpekats – må icke extremhögern få börja hantera pandemin fr o m nu. Mycket annat har gått snett under mandatperioden men vi har anledning att vara tacksamma för att ha sluppit pajaspolitikernas lösningar i denna kamp om liv och död. All beskattning av kapital, bolagsskatt och småföretag hade t ex passats på att avskaffas. Liksom alla miljöskatter, förstås. Och arbetsgivaravgifter, och skatter på drivmedel och….. Och sen hade vi stått där – nakna och orustade. Extremhögern och nyliberalerna har bara en och samma lösning på alla problem – skattesänkningar. Och hittills har denna villfarelse bara lett till ett allt mer disharmoniskt samhälle. Dagens länk: https://www.natursidan.se/nyheter/massupprop-fran-naturorganisationer-oroas-over-skogsindustrins-lobbyarbete

Dag 176

Världens vanligaste rovfågel – glädjer skådare på Öland.

R-tal 28/6: +43 (Respit-tal). Två ”döda” dygn kvar. Sen är vadarmånaden igång! Fortfarande har Patrullen inte hittat nån gammal snurrstol som kan utrustas med ett fäste för tuben. Det där lät som en förtäckt vädjan. Och det var det oxå. Den som ränner på loppisar får gärna hålla ögonen öppna. Som f d rehabiliteringsexpert, är ritningen redan klar. Nu saknas bara själva stolen. Och lite svets- och borrarbete. Brungladan visar sig lite då och då – senast i morse. En mindre skrikörn lämnade troligen ön igår mot väster – tyvärr rätt långt norrut. Man kan ju inte få allt, men den hade ju i alla fall bromsat ett R-tal i fritt fall. Alla 66 ängshökar verkade vara vid gott mod så sent som igår e m och det är en fascinerande tanke att bara en bråkdel av dem hade fått se dagens ljus om inte räddningsarbetet börjat med Biggles och Baronessan 2013! Vi som jobbat med dem är således ”släkt” med flertalet av dem. Det hade varit roligt att veta hur många av dagens eleganta flygare som har B&B:s gener i sig! Under de åtta år som gått har förvisso åtskilliga kontinentala honor kommit hit för att förhindra inavel, men… I övrigt då? Tja, ska vi gissa på extraval. Vi är många som hoppas på det – inte minst för att minska risken för fortsatt politisk inavel – och med den – demokratins förfall. Nyliberalismen måste ges ett tydligt alternativ och bjudas motstånd – annars kommer sd-nazisterna att slå ut de av inavel fördummade partierna. Och det kommer vi att ångra bittert när det väl är för sent! Dagens länk: https://www.aftonbladet.se/a/vAvn0B

Dag 175

Sädesärlor förstår inte faran med bilar under sina första levnadsmånader. En gammal ärla vet dock allt om Vita Volvobilar.

Vi är nu inne i en tid då det snart är högaktuellt att diskutera trafikvett. Om du ser en vipa eller någon annan vadare (rödbena, st strandpipare) stå på vägen, kan du vara 99% säker på att det finns ett gäng mer eller mindre nykläckta ungar i omedelbar närhet i vägrenen. Bromsa! Kryp! Även de första sädesärleungarna är kläckta – och de saknar allt trafikvett. Släpp gasen! Stora flockar obetänksamma starungar födosöker i vägrenen. Ser du en så sakta in. Risken är annars att 50-60 gråbruna ungar gör en loop ut över vägen. Det är trångt just då i luftrummet och de sista hinner inte undan ditt kylargaller! Om en månad kommer det om morgnarna att sitta nyflygga ängshöksungar mitt på vägen för att slicka i sig maskar och ihjälkörda insekter. Bromsa i god tid om du ser något aningslöst rödbrunt sitta och glo rätt ut. Skyltar kommer att sättas ut på de värsta ställena och i den Vita Volvon kommer det då att sitta en trafikvakt mellan 04:00 och 06:30. På fågelfronten annars intet nytt. Några ägretter kompletterar nu rostanden, biätarna och de rödhuvade dykänderna på södra Öland. De så underbara ljudkulisserna är borta – t o m tidigt på efternatten! Nu står bara göken, törnsångarna, ringduvorna och turkduvorna för konserterna. Skränet från tusentals starungar kan förstås avnjutas – förutsatt att man är fågelskådare och uppskattar allt som kommer ur fågelstrupar… Visst, ja! En och annan vaktel spelar fortfarande, men de är färre än vanligt. I världen utanför kan vi konstatera att privatiseringen av tågtrafiken får allt absurdare konsekvenser. Nu får t ex tågpersonalen i Skånetrafiken inte längre gå på toaletten under sina arbetspass. Arbetsgivaren Arriva har t o m dragit upp frågan till Kammarrätten – och fått rätt!! Det här kommer naturligtvis i vårt nya, nyliberala Sverige att snabbt bli rättspraxis för alla oss andra. Som pensionär kommer det förhoppningsvis att även framledes bli möjligt att sköta sina naturliga behov i smyg. Må Sabuni och Lööv inte få vetskap om detta kryphål! Som cancersjuk – med ständigt behov av akutrusningar till toaletten – blir det däremot omöjligt att arbeta även om det i alla övriga avseenden vore fullt möjligt. Hur Förnedringskassan sen skulle ställa sig till detta dilemma, är oklart. Men förutsägbart… Tågvärdar kan ju trots allt använda blöja! Nåväl. Nyheter om våra ängshökar finns inom kort under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Fr o m denna Gryningsrapport kommer dessutom dagligen en länk till intressanta nyheter att presenteras. Dagens länk är: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VqKVXl/fns-klimatpanel-vi-har-inte-sett-det-varsta-an

Dag 173 (efter eländets början)

En sån här skulle kunna motivera en att gå upp när klockan ringer. Saknas ff på årslistan!

R-tal: +45 (Respit-tal). Igår var det en lite sämre dag – ur alla synvinklar utom möjligen Patrullens hälsa. Men den delen tar vi sist. Att den överhuvud taget tas upp, är för att alla manliga skådare ska förstå vilka traumatiska följder det blir av att strunta i att ta ett enkelt PSA-test i tid. Till saken! Samtliga honor i de ängshökspar som stod i tur att få ett hembesök av ängshöksterapeuten, hade uppenbart en 5:2 dag. Deras hårt arbetande män kom hem med små godbitar av varierande slag, men (ängshöks)män begriper inte alltid om det är en 5:2-dag eller om hans fru är död eller helt enkelt ansett att det blivit för långtråkigt och ointressant att ligga obekvämt ovanpå en massa ägg. Han fortsätter med det han blivit tillsagd att göra och försöker förse sin fru med mat – vare sig hon är där eller inte. I och med att ingen tjej visade sig var de nio timmarna i Volvosätet i viss mån bortkastade. Intrycket var dock att harmoni rådde men vi fick inget bra svar på det eller huruvida första ungen kläckts. Troligen inte – ängshöksbarn accepterar definitivt inte några frivilliga svältkurer. Tråkigast igår var faktiskt floppen med en lundsångare. Den slutade sjunga när Patrullen passade på att ta sin medicinnedsväljningspaus på platsen där den hållit låda några minuter tidigare.😡. Respittalet ”rasade” därmed igen. När det gäller Patrullens hälsa så går den, i alla avseenden, sakta – irriterande sakta – åt rätt håll. Det går att ”gå”, snarare än ”stappla”, flera hundra meter utan verktyg. En lätt, ihopfällbar stol måste dock bäras med för vilopauser. Stolen fungerar dessutom lite som en käpp om underlaget är osäkert. Att titta i tub går nu nästan lika bra som under de 68 första åren. Handkikaren är det ff lite värre med – obalans infinner sig efter nån minut, men då är det numera bara att göra ett omtag. Det värsta just nu är att det är oerhört svårt att motivera sig att kliva ur sängen vid 4-snåret…. De senaste fem dygnen har det konsekvent misslyckats trots att det bara är mellan 4 och 8 som det är drägligt att vara utomhus eller sitta på vakt i bilen i den rådande tropiska värmen. Lite oftare infinner sig någon typ av nedslagenhet men hittills har det gått över av sig själv eller som en följd av nån lyckad ängshöksinsats. Eller nån ny årsart🙃…. Smärtan är långa stunder obefintlig, men massor av morfin intas fortfarande. Lite oroande är det när urologsköterskan tillfrågas om det kanske är dags att skära ner lite på vissa av medikamenterna. Hon lägger då huvudet på sned, ser ömsint beklagande ut och säger: ”Nej, du! Se du till att vara så smärtfri som möjligt.” Det är omöjligt att frånsvära sig tanken på att hon kanske kunde lagt till: ” Du ska ju ändå dö snart, så se till att din återstående tid blir så bra som möjligt.” Ett utslag av hypokondri….? Vågar inte fråga…

Dag 172

R-tal: +46 (Respit-tal). Periodvis står lyckan en bi! Eller vad sägs om en bivråk i förrgår och en biätare vid en ängshökskontroll igår? Båda nya på årslistan! En grön biätare skulle nu inte riskera att bli betraktad som en bisak och vi yrkar därutöver unisont bifall till en dvärgbiätare! Än är undrens tid inte förbi! Kunde Annie Lööv pausa ett av sina 71 vansinneskrav, kan väl en tofsbivråk från Långtbortistan glida förbi över Svalgårdens nya fågeltorn? Nåväl. Nu tvingas Löven sänka skatterna för alla höginkomsttagare och kapitalägare för att få lov att sitta kvar. Tråkigt nog kommer han att gå det och gå med på det. Och misstolka det som en framgång. Det är en dålig tröst att våra numera fem extremhögerpartier, med ”den vuxne” i sandlådan tillsammans med den Vit makt-skolade, i spetsen, kommer att gnissla tänder och gråta ikapp en stund. Alternativet – ett extraval – vore s-, v- och mp-partiernas allra sista chans att komma tillbaka – på riktigt – under de närmaste 50 åren. Gryningspatrullen lider å sina barnbarns vägnar och det enda man känner en djup tacksamhet inför just nu är att pandemin möjligen hann bekämpas innan hjärtlöshetens och de hjärndödas företrädare ges fritt spelrum.

Dag 171

Ringduvor är större än härfåglar. I övrigt är bilden inte särskilt instruktiv…

R-tal: +46 (Respit-tal). En rostand, fem rödhuvade dykänder och, sent igår, en biätare som pinnade förbi socknen. Vid försöket att få se den nere på udden – dit dom normalt alltid tar sig – blev det i st en blixtobs av en extremt långvingad lärkfalk – dvs en mycket möjlig eleonora!! Hoppet står nu till att falkögonen på norra udden inte tagit semester. Eleonoror sitter aldrig stilla medan de reser runt i Europa innan det blir dags att häcka runt Medelhavet i augusti. Tyvärr är Patrullen inte lika självsäker som t ex Maud Olofsson. Påhittet med Rut-avdrag skulle ge alla hårt arbetande svenskar en skattefinansierad hjälp med att ”få dagen att gå ihop – snyft”. Det skulle också ge jobb till ”flyktingar” och ”långtidsarbetslösa” samt ”göra svarta löner vita”. Hur blev det då? Ja, inte som hon sa, men väl som hon ville. 90% av tjänsterna säljs till de 10% rikaste i landet. Noll ensamstående mammor har t ex nappat på erbjudandet. Praktiskt taget ingen långtidsarbetslös har fått nåt jobb, 5% av jobben kan ha gått till flyktingkvinnor och 35% till folk som redan var etablerade på arbetsmarknaden. 60% av de tillskapade jobben gick till östeuropeisk arbetskraftsinvandring – folk som startat små firmor och anställt sina släktingar. Det är inte utrett huruvida dessa får korrekta löner eller om företagen betalar nån skatt. Ingen forskning har lyckats visa att antalet svartjobb skulle ha minskat. Tack Maud. Det här var ju ändå inte det värsta du ställde till med. Och nu kan de besuttna få ännu mer rutjobb utförda som en följd av nåt av de 71 av 73 idiotmål som skrevs in i januariavtalet. Grattis! Och snart har vi marknadshyror också. Kunde inte Mauds efterträdare ha bjudit på en av sina 71 punkter för att undvika ett kostsamt extraval i en redan kritisk tid?

Dag 170

R-tal: +48 (Respit-tal). Igår kväll behagade de fem rödluvorna att förflytta sig luftledes från en dold stensamling till en annan – just när Kvällspatrullen råkade titta åt rätt håll! Ny art på Busklistan. Nästan lika stort var årets andra (!) ängspiplärka. Sträcket hade ökat till 24 sjöorrar och 6 ejdrar. I övrigt hade de extremnyliberala Lööv och Sabuni lätt kunnat avstyra ett nyval genom att gå med på att skjuta idiotförslaget om marknadshyror till nästa ordinarie val. Fast det vill de förstås inte. Kanske kan man hoppas på att det urartade pajaseriet ändå fördröjer vansinnet så att våra fem extremhögerpartier får chansen att själva ta ansvaret för framtidens boendemisär efter nyvalet? Men nu har de snart lyckats föra landet tillbaka till tidigt 1900-tal när bara den redan besuttna lilla klicken levde ett liv. Vi har nu privata skolor som snart bara kommer att ta emot betalande elever, privat sjukvård som bara hjälper folk med säkra, privata sjukförsäkringar, exklusiva boendemiljöer som effektivt håller obemedlade borta, privatfinansierad polis med huvudsaklig uppgift att bevaka inhägnade områden med nybyggda hyreslägenheter som i stort sett omedelbart omvandlats till än mer oöverkomliga bostadsrätter. Den privata äldreomsorgen tar bara emot förhållandevis besvärsfria åldringar som kan betala en rund summa för att bo just där och i den mån verksamheten fortfarande stöds med skattemedel, så förs dessa omedelbart ut till Cajmanöarna. Skatt betalas inte längre av höginkomsttagare och vanligt folks skatt går oavkortat till försvaret, polisen och Handelshögskolan.  

Dag 168

Tala om att vända ryggen till!

R-tal: +50 (Respit-tal). De långa uppehållen mellan Gryningsrapporterna beror mer på ängshöksarbetet än på Patrullens hälsotillstånd. Dessutom är det ju en dödperiod i fågellivet även om en rekordstor flock på fem rödhuvade dykänder underhåller innanför Gammalsbyören. Den personliga höjdpunkten blev dock en spelande kornknarr uppe i Hagelstad på nordligaste Öland. Hade det inte varit för att Patrullens gamle vapendragare Bagaren var på besök, hade det inte blivit nån knarr i år heller. Busksångaren i Mellby verkar vara två. Ytterligare en är ringmärkt nere på udden. Däremot är härfågeln, som underhållit varje morgon på Svalgården i tre veckor, borta. Eller ev tvingad till diskretion? Ett tag stod hoppet till att gårdens minervaholk skulle falla honom på näbbhalvorna. Efter 59 års väntan kunde dock konstateras att han inte kastar huvudet bakåt för varje ”op”. I st bugar han sig framåt/nedåt. Nåväl, inom kort börjar höststräcket och en test av Sebybusken gjordes igår kväll. ”Sträcket” bestod av fem knölsvanar – som tog sig norrut – simmandes….Fyra dvärgmåsar piggade upp liksom en liten flock kustsnäppor som antingen var på väg till eller ifrån den ryska tundran. Att komma hem sent gör det svårt att hitta en bra bostad. Och snart drabbas vi av nåt liknande. För alla som inte är rejält rika kommer det att bli än svårare att hitta något harmoniskt boende när Annie Löövs marknadshyror klubbas. Snacket om att det ”bara ska gälla nybyggnation” är så dumt att man baxnar när Löven & Co går på det. Gamla bostäder kommer på sikt att förfalla och bli uttjänta – men det enda alternativet för vanligt folk med löner utan marginaler. D v s för 60% av oss! Det borde sittande regering begripa och gör dom det, utan att stoppa det, är det bättre att lämna över till dem som redan fixat att skolan kollapsat – precis som vår äldrevård, FK, AF och betydande delar av sjukvården. För att inte tala om posten och järnvägen. (V) gör fel och rätt på samma gång! Fel på kort sikt men möjligen rätt på lång sikt. Nån gång måste väl det gamla statsbärande partiet försöka återskapa det som nyliberalismen raserat? Tätstriden om vilket land som har den genomsnittligt allra mest korkade befolkningen, hårdnar…. Breaking news: Ha,ha,ha utbrast Gryningspatrullen häromdagen. Nu är det dags igen. Prediktionen om att falska covidtester skulle översvämma landet inom kort verkar nu ha blivit verklighet. Det kan vara så illa att minst 100.000 svenskar blivit lurade av ett till moderaterna närstående privat vårdföretag. Lurade och lurade. Många har nog villigt betalat 1.500 kr för att få ett intyg – giltigt eller inte.

Dag 166

Ängshökstid! Fåtöljen vänd från fotbolls-EM mot ängshöksfönstret.

R-tal: +54 (Respit-tal). Ha, ha, ha! Ibland har man ett sjätte sinne! P3-galans vinnare – och tillika berömd och hyllad mördarrappare – frikändes! Och inte nog med det – han får över 100.000 kr i skadestånd. Vi får hoppas på att han friades på rättsliga grunder men det är svårt att helt bortse ifrån att vissa höga jurister medvetet friar personer med utländsk bakgrund – i syfte att gynna den kraftigt framväxande nazismen i landet. Höga jurister avslöjas oroande ofta i hemliga nazigrupperingar. Nu kan skithögen fortsätta med både det ena och det andra – t ex med att uppmana sina grannars barn att tända eld på bilar, döda poliser och kasta sten på ambulanser. Ett sådant djävla kräk förstör ALLA möjligheter för sina olycksbröder som kommit till Sverige för att få skydd. Och skapar hundratals nya, hårdföra sd-nazister per dygn! Lugn, nu! Lugn! Försök andas! F ö har vi en busksångare som sjunger 10 minuter om dan och vi är nu uppe i fem kornknarrar som skördats bort nån timme innan Patrullen hann komma på plats! Kanske har man hört sin sista knarr – och då beror det tyvärr mer på utrotningsrisken än på Patrullens sjukdom! Den tillfälliga gästen lundsångare förekommer i mindre antal än normalt medan Ölands gyllingar är sällsynt talrika – och talföra! Man kan nästan inte missa en sådan i år. När hände det senast? Nåväl. Apropå grov gängkriminalitet har en korpfamilj på två vuxna och fem lymlar, varit ytterst nära att ge sig på det lokala ängshöksparet. Vita Volvon var på väg ut i fältet när skurkarna tog till sina mope….förlåt, vingar. Annars hade de väl – i enlighet med den hyllade rapparens uppmaningar – skitit ner räddningsfordonet till oigenkännlighet…

Dag 159

En present från Cederroth på fyren! Sånt värmer! Klarar du de olika kärrhökarna?

R-tal: +58 (Respit-tal). Ja, kära eventuellt kvarvarande läsare. Nu är det långt mellan Gryningsrapporterna till följd av fyra skäl: 1) ängshökarna har tagit precis all tid. 2) G-patrullens hälsotillstånd har förbättrats (kan nu gå (=stappla) 200 m utan krycka). 3) rikspolitikerna har haft semester och 4) det är långt mellan happeningsen i fågelvärlden. I det senare fallet slog dock en stäppsångare till igår morse. Han visste uppenbart inte var i Europa han befann sig för han satt optimistiskt och sjöng utanför fågelstationen och när han fick en inbjudan till labbet via en bandspelare, tackade han ja. En lockande hona blev det avgörande incitamentet. Han fick en ring utan att behöva gifta sig. På norra udden flockas rariteterna, nu senast en rosenstare. Den småfläskiga gumpen spelar ff i Bårbykärret men kornknarren en bit upp i Vickleby mötte nog sitt öde i en slåttermaskin precis innan Patrullen hann dit😡. Vi har inte så många chanser på oss att få höra denna rappare – utrotningen är bara något decennium borta. Synd – eftersom detta är den enda rappare som inte får Patrullen att vilja kasta saker omkring sig. Minns min pappas reaktioner mot Beatles och Rolling stones… När det gäller ängshökarna kommer detta inom kort att delges under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Till semestrande regeringspolitiker vill man gärna ställa frågan: När du ser tillbaka på din gärning de senaste 25 åren – är du då stolt? Kan du ligga på din dödsbädd och känna dig nöjd med att det dina företrädare byggde upp inte längre kan skönjas? Känns det bra att varken tåg, post, åldringsvård eller skola fungerar? Känns det bra att marknadshyror kommer att göra det omöjligt för vanligt folk att bo drägligt? Att tryggheten i arbetslivet inom kort försämras ytterligare? Att den biologiska mångfalden minskar exponentiellt och att klimatet negligeras? Att Förnedringskassans lågutbildade personal tillåts desavouera läkarutlåtanden mellan fikapauserna och att Arbetsförmedlingen upphört att fungera – åtminstone som förmedlare av jobb? Att apoteken koncentrerats till Kungsgatan i Stockholm och nu levererar mer kosmetika än läkemedel? Att bönder och skogsägarkoncerner får miljarder i s k ”miljöstöd” för att en gång för alla utplåna värdefulla naturmarker? Känns det bra – nu när det är över för din del? Hade du kunnat agera medan du satt vid rodret? Hade du kanske rent av kunnat avstå makten nån period för att låta nyliberaler och extremhöger själva få ta konsekvenserna för högerpolitiken?

Från för länge sedan: Dag 153

I förrgår sprang minst 120 skådare runt inne på Segerstads kyrkogård för att få se biätarna. Det är ett ytterst pinsamt övertramp. Patrullen är noll religiös, men här går gränsen. Antag att det satt en nybliven änka och mediterade vid sin mans grav när kaoset bröt ut!

R-tal: +62 (Respit-tal). Det är som sagt just nu omöjligt att hinna med några Gryningsrapporter. Ängshökarna tar precis all vaken tid. Det har ju förstås en positiv bakgrund – antalet par som behöver hjälp har ökat på ett högst uppmuntrande sätt. Mer om detta under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Idag blir det tyvärr ett nytt besök på sjukhusets tandklinik. De döda tänderna ska visserligen inte dras ut förrän i morgon, men förväntad smärta då, ersätts idag av de pinsamma påpekandena från en tandhygienist. Tandhygienister har under de senaste 40 åren försökt få Patrullen att borsta tänderna på ett korrekt sätt. Alla har misslyckats… Skämmigt! Och så har vi det här med de förbannade parkeringsautomaterna…. På fågelfronten har massor av kul arter missats under senaste veckan: busksångare, biätare, bergsångare, mindre skrikörn, sävsångare (svår på Öland) och vitnäbbad islom. Man kan inte både rädda ängshökar och vara på rätt ställe för tillfälliga rariteter. På politikens område har han i sandlådan kommit på att vi måste se över vår beredskap. Det hade varit bra om hans parti kommit på det under de åtta förlorade år som de hade makten senast. Eller under perioden innan dess då de plockade bort allt vad som fanns i beredskapslager eftersom gamla Sovjet ersatts med en vänligt sinnad marknadsekonomi (inbillade man sig). Men sånt betyder ju inget för en liten man som i varje situation försöker rasera och kasta sand och grus på det som de andra byggt upp. Och Försäkringskassan försöker fortfarande få ut döende (och nu även redan döda) i arbete på en arbetsmarknad som inte existerar. I det fallet har ej heller nuvarande regering lyft ett finger för att få slut på eländet. Inte ens sagt att de skulle vilja det, om bara inte Annie Lööv satt på tvären.

Från häromdagen: Dag 149

R-tal: +67 (Respit-tal). En riktig stänkare (som vi skådare benämner arter som inte borde vara här men som ändå är det). Denna gången en bergsångare från västra mellan- och sydeuropa. Den hade gömt sig mitt inne i södra lunden, vilket hade krävt en mastodontinsats för Patrullen. Det är oklart om rollatorn hade klarat en så lång språngmarsch nu när ängshökarna kräver all vaken tid. Och den är ju redan med på livslistan. Hade det i st varit en balkansångare hade samma ömsinta hänsyn inte visats rollatorn. De två sångarna ser i princip likadana ut och låter (nästan) på samma sätt. Så här står det i boken: ”Sång mycket lik bergsångarens: uppbyggnaden är densamma men rösten tonlösare, torrare och mer mekanisk eller insektslik”….. Med dagens nya skådarutrustning – bärbara fonografer (eller vad det kan heta) – kan man få fram ett avslöjande ljudspektra…. Snart kommer det väl kikare med en liten apparat för bildanalys med vars hjälp arten avslöjas i klartext i en display uppe i bildens övre del. Då tappar fågelskådningen det mesta av sin tjusning! Men räddningsarbetet för hotade arter finns ju kvar. I övrigt kommer kanske redan idag den hårt kriminellt belastade rapparen som rapar fram uppmaningar till ungdomar att mörda och lemlästa för att få det de vill, att släppas fri. Snart kvittar det vilka bevis som läggs fram. Det enda som kan fälla en våldsverkare är att han erkänner. Detsamma gäller skattefifflare och andra ekonomiska brottslingar. Chansen är obefintlig. Har man däremot ställts inför en obegriplig parkeringsautomat slår rättssamhället till med full kraft – hårt, direkt och effektivt. Utan pardon! Man slipper möjligen att schavottera i massmedia.

Dag 147

Tinnitus eller flodsångare?

R-tal: +68 (Respit-tal). Våra ängshökskvinnors obeslutsamhet, böndernas heta önskan om att få komma igång med vallskörden och ängshöksterapeutens medicinska tillkortakommanden, gör att tiden för nya utgåvor av aktuella gryningsrapporter,  är och förblir kraftigt begränsad. Det är ju inget jätteproblem i sig. Det är värre med den andra konsekvensen: Patrullen har inte haft tid eller ork att försöka höra en av klotets sista kornknarrar, ej heller vänta in den vitnäbbade islommen eller den bredstjärtade labben vid Sebybadet. En videsparv, stäpphök, busksångare, flodsångare, aftonfalk och några gräshoppsångare har också hållit sig på behörigt avstånd. Inte en enda av alla dessa har varit på rätt plats vid rätt tidpunkt. Silkeshägern missades trots att ett allvarligt försök gjordes. R-talet har därmed försvagats. I världen där ute diskuteras just nu kronvittnen och anonyma vittnen. Våra extremhögerpartier gillar förstås tanken, men båda förslagen kan bli förödande för en redan starkt hotad demokrati. Däremot vore det av yttersta värde om man – om och om igen – gjorde klart för oss att det råder total anonymitet för tipsare. Detta känner ytterst få till av dem som lever i de mest ansatta områdena. Eller vågar lita på. Tips kan leda till avgörande ingångar i en utredning – utan att tipsaren på något sätt behöver figurera vid ett eventuellt rättsligt efterspel. Men då måste förstås tipsare till 100% kunna lita på samhällets förmåga att inte göra några fatala misstag. För då slutar tipset automatiskt i en ny mordutredning…. Klarar vårt underdimensionerade rättsväsende av att inte schabbla? Att så är fallet måste göras uppenbart – om var och en av oss ska våga och vilja bidra.

Dag 145 (från eländets början)

R-tal: +62 (Respit-tal). Igår lockade inte vädret till skådning. Trots att solen lyste, vilket man bara märkte om man befann sig i lä. I st blev det en dag för välbehövlig byråkrati. Kontering, bokföring och momsuträkning är ju sådant som måste tas om hand även i maj. Sen hör det till saken att det ”enda” som ledde till en viss beslutsångest var den silkeshäger som höll hov hela dagen uppe på Kapelludden. Lite långt att åka – men den är ju kvar idag…. och nyss passerade en småtrapp norra udden! Den och en rallhäger hade fått saken att komma i en helt annan dager. Då hade momsen fått ge sig till tåls. En adult havssula drog nyss förbi södra udden. Under avdelning sjuklighet och uppmaning till alla manliga skådare att ta ett PSA-prov, kan nämnas att två halvdöda tänder nu måste dras ut för att en viss medicin mot skelettavkalkning ska kunna sättas in. Och det var ändå inte det värsta den dagen. Med råge slogs det av utformningen av de förbannade parkeringsautomater som nu placerats ut överallt runt sjukhuset på en radie av 1 kilometer. Syftet är uppenbart att vittja pengar ur folk med en blue baby i famnen, eller ben som inte fungerar, gravida kvinnor där vattnet gått, gubbar – som redan före kontakten med p-automaten – tror sig ha en utlöst hjärtinfarkt m fl. Det var totalt omöjligt att förstå hur man skulle betala! Det pedagogiska upplägget var bottenlöst och saknar motstycke! Man fick inte ens veta om man hade betalat eller inte. Nu räknar Patrullen med att det kommer böter som ska betalas med BankID inom 30 minuter. Här är man betydligt mer pedagogisk: betalningsförseningar lämnas omedelbart till inkasso. Nu är det dock så att Patrullen hellre väljer ett långvarigt fängelsestraff utan straffrabatt, ungdomsmrabatt eller chans till omprövning efter halva tiden – än att betala! Djävla Securitas! Och alla dom andra! Halva befolkningen arbetar snart inom p-vaktsväsendet. Och sen har vi de fem olika p-appar i city som var och en tar en halvtimme att försöka ladda ner, och sen är helt obegripliga om man mot all förmodan lyckas. Här kan vi tala om ett kommunalpolitiskt totalfiasko utan motstycke. P-vakterna har tagit över helt.

Dag 139

Snart utrotad!

R-tal: +63 (Respit-tal). Ett lovande R-tal! Gryningsspatrullen klarar sig ända fram till den 22 juli utan att ha sett ytterligare en enda ny årsart. Det innebär att höststräcket av vadarhonor då är igång och det finns några arter att plocka där. Och så finns det kvar några häckare som inte hunnit komma med på listan – t ex spillkråka och kärrsångare. Och det kan uppenbart dyka upp precis vad som helst. Rostanden och ortolanen igår är två exempel. I övrigt är både den vita och den svarta storken kvar, liksom simsnäpporna och en ny småfläckig sumphöna. Och en hel tredjedel av maj återstår! I Uppland kryllar det av rara nattsångare. Däremot verkar sumpvipan i Västsverige vara borta. Det vi nu – troligen förgäves – väntar på här på Öland är en kornknarr. Det är en art som troligen är helt utrotad inom ett drygt decennium. Den är dessutom omöjlig att hjälpa. Det enda som kan hitta den ruvande honan i vallen är en knivskarp slåtterkross. Ortolansparven kommer att gå samma öde tillmötes. Honan från igår har bara haft en ofattbar tur att slippa tryckas mot gommen i en sinnesslö fransman. Trots EU-regler skiter såväl jägare som den franska regeringen i att vidta några åtgärder. Och EU bryr sig förstås inte – i vanlig ordning nöjda med att ha skaffat ett konsekvenslöst lagrum. Annat är det om vi skulle ta oss friheten att kontrollera stöldgodsfulla, vita och fönsterlösa Ford Transitbilar med polska registreringsskyltar vid färjeterminalerna. Då blir det böter på flera miljoner kronor! Och här hemma storsatsar nu Ctureplanspartiets ungdomsförbund på att få lagen om anställningsskydd slopad. Må de små unga irrhjärnorna sägas upp precis när de köpt villa och fött barn. De är tillräckligt verklighetsfrämmande för att ens ha gått med i nån A-kassa. Centern hör extremhögern till och har under innevarande mandatperiod bara ställt till med svårreparabla skador. När de yngre partimedlemmarna får reell makt kommer partiet att plötsligt se sd-nazisterna som rumsrena. Allt för makten! Makt att riva ner.

Dag 138

Ingen rasism här! Simsnäppor och grönbenor har vett att tolerera varandra.

R-tal: +65 (Respit-tal). För ev nytillkomna läsare säger R-talet hur många fler årsarter som visat sig för Patrullen jmf m hur många dagar som passerat under 2021. Kasta in handsken tvingas man till att göra, när det gått ett dygn mer än antalet då sedda arter. Gårdagen erbjöd inget trevligt skådarväder. Visserligen förlig vind från SO (det gillar t ex biätare, rosenstarar m fl), men dis och dimma och kallt. Patrullen fick nöja sig med en vaktel och en trög höksångare efter en dryg timmes väntan i lä och vintermundering…. Citronärlan är kvar idag, liksom i bästa fall, en tidsmässigt malplacerad spetsbergsgås. Två smalnäbbade simsnäppor landade igår och Patrullen hoppas kunna få se dem idag när regnet lättat. Nyss låg dimman så tät att det inte ens gick att komma upp i 30 arter under entimmessittningen! Lite för många ängshökspar insisterar på att bete sig idiotiskt genom att försöka häcka i raps. Men det i särklass bästa till sist: Sent igår eftermiddag landade Clyde några 100 m från fjolårets boplats efter en nonstopflygning från norra Polen. Mer om det under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. I den yttre världen har i alla fall det positiva hänt att protesterna i Sverige mot Israels svar på palestiniernas granatattacker, inte urartat till våld, skadegörelse, stenkastning m m. Det hade varit minst lika kontraproduktivt som sandlådeulfs alla idiotiska förslag på hur vi ska skydda oss mot rasism och kriminalitet. Låt oss hoppas att det får förbli så!

Dag 137

Gryningspatrullens framtida tillhåll får sitt tak.

Det blir svårare och svårare att klämma in en gryningsrapport mellan entimmessittningen, alla tider för medicinintag och nödvändiga drag. För sådana har det varit gott om. Vitvingad tärna, citronärla och rödhuvad törnskata är några exempel. Och i morse var det dags för ett försök på höksångare. Det tog en dryg timme innan den behagade dra en strof – mer för att markera mot en törnsångare än för att tillfredsställa Patrullen. Vilket dock blev följden samtidigt som en vaktel slog till i området. Ett kärleksfullt kornsparvpar har också bidragit till smärtlindring. Nu är fördelningen mellan dåliga resp bra dagar för Patrullen 1:4. I psudovärlden utanför vår fågelvärld, staplas sd-nazisters hatiska rasistutspel på varandra. Från partiets sida betraktas allihopa som ”enskilda företrädares omedvetna felsägningar”. Och den lille Bror duktig i sandlådan vill nu dra in merparten av alla socialbidrag för invandrare. Det skulle ju vara det i särklass mest kontraproduktiva man kan göra om man nu vill minska gödningen av de kriminella nätverken. Men det vill han ju egentligen inte – i stället är målbilden mesta möjliga ojämlikhet i kombination med privat utbildning, sjukvård, åldringsvård och inhägnade, väktarbevakade överklassgetton.

Dag 135

Snart dags att sjunga in en tjej för första gången. Lycka till!

R-tal: +63 (Respit-tal). Nu har våren slagit till, men det är som vanligt kyligt om mornarna och lite småblåsigt om eftermiddagarna. Och det är fortfarande obehagligt och oroande individfattigt. När det gäller roliga arter är det tvärtom. Inte ens de mest energiska skådarna hinner med att se allt. Man borde ha varit där, och när man väl är där, så borde man i stället ha stannat kvar här. Kaos uppstod t ex när en klubbförsedd bredstjärtad labb drog tvärs över udden samtidigt som en rostgumpsvala gjorde några ärevarv och lämnade ön söderut. Och därtill en anglosaxisk ras av gulärla som lekte kurragömma. Lyckligtvis blandade sig dubbelbeckasinen inte in i dramat förrän någon timme senare. För Patrullens del har det varit en serie mycket bra dagar ur hälsosynpunkt (för er som bekymrar sig om det). Gårdagen var däremot mest skit. Rejält smärttyngd, kunde Patrullen ändå hänga in ett nyförälskat kornsparvspar och sen sist har en pungmes, samtliga flugsnappare och – icke att förglömma – några tornseglare, förgyllt livet. Skådarplattformen har nu golv och idag är det tänkt att taket ska läggas på. Lidhultarna är på plats och grannen Karlsson har lovat att ställa upp med lyfthjälp. Ett litet lyft innebar även löftena om små lättnader i våra coronarestriktioner. I vanlig ordning väntade våra extremhögerpartier med att ha några synpunkter i förväg. Inte ett enda uttalat förslag har kunnat förnimmas före tillkännagivandet. Märkligt beteende om man vill påverka politiken på ett positivt sätt – inte bara skapa misstro. Det blev dessutom svårt att avgöra vem av sportfånarna, kultureliten eller krögarsyndikaten som var mest missnöjda. De grät ikapp likt samtränade gråterskor i Rihjad. Och det är ju totalt obegripligt att vi inte redan från början insåg att det borde vara representanter från just dessa organisationer som skulle ha haft ansvaret för hanteringen av pandemin. Att låta en statlig folkhälsomyndighet få ta hand om ett så samhällsviktigt och hotfullt angrepp, är ju skrattretande. Till skillnad från alla gråterskor hade ju faktaidioterna inom myndighetssverige inte den minsta koll på hur ett nytt, okänt och aggressivt virus med hög dödlighetsfaktor, ska hanteras. Nåväl! Ny dag idag med chans på en adult hona….ja, vadå? Kanske Svenska Fotbollsförbundet kan ge oss svaret redan nu på morgonen. Och lille Ulf kan säkert berätta var – så att man slipper fara runt i blindo.

Dag 129

Hemma! Här ska sjungas!

R-tal: +55 (Respit-tal). Nu börjar det rassla till. Och man måste inte ha mössa, vantar och dubbla jackor på sig. Årets första törnsångare dök upp under entimmessittningen och lite senare, årets första törnskata – märkligt nog en tjej. Totalantalet slutade dock på 39 – inget nytt rekord. I övrigt är det en svart stork på väg söderut från Färjestaden. Igår strök två kustlabbar förbi innanför Gammalsbyören och en dvärgmås födosökte ända inne i hamnen. Några gräshoppssångare har rapporterats och i morse missade Patrullen en sjungande sävsångare med någon minut. Synd, för det är ingen lätt art på Öland. På ängshökssidan har flera nya etablerade par rapporterats. Tyvärr är allt fler av dem intresserade av rapsfält eftersom rapsen har hunnit längre än vallarna. Clyde tar det oroande lugnt – nu har han tagit sig över gränsen till Slovenien…. I övrigt? Tja….Trots att det gått flera timmar denna måndag, har inte en enda ny KU-anmälan initierats. Har extremhögerpartiernas fantasifullhet sinat?

Dag 126

Årets första – alltid lika roligt!

R-tal: +51 (Respit-tal). I morse förärades Gryningspatrullen med en gök! Det känns på nåt sätt som en garanti för vår. Totalt visade sig 40 arter under timmen (tangerat rekord). Och igår träddes hjälteglorian över Patrullens huvud efter att en rödhalsad gås upptäckts och larmats ut. I kombination med att dagen i det närmaste var smärtfri och att Höörs handbollsdamer gick till final, måste den sjunde man gå till historien som årets bästa dag – trots att ingen blåhake dök upp på sin statistiskt sett, troligaste ankomstdag. Ängshöken Clyde är kvar i nordöstra Italien medan Gösta flyger runt och checkar av alla bra ”matbutiker” i sitt närområde. Ett par har ertappats med att para sig inför öppen ridå (hanen levererar en välgödd sork, honan börjar äta samtidigt som hon med flit och lite småsexigt vänder ryggen till. Vips! hanen passar direkt på och hon fortsätter äta under hela akten som (tråkigt nog) bara varar 3-5 sekunder. Han vet dock att möjligheten återkommer minst fem gånger och drar entusiastiskt iväg efter ett nytt byte. I världen utanför fortsätter avslöjandena kring det privata vårdföretagets – tills nu – väl dolda vidrigheter. Påhittet med privata ”lösningar” inom skola och vård, måste få ett slut. Skulle nuvarande regering förlora nästa val till följd av tydliga ambitioner att förbjuda denna form av grov ekonomisk kriminalitet, må det vara hänt. Som det är nu kommer fler och fler offer att skördas samtidigt som systemet sakta men säkert permanentas. Nästa steg (som redan planterats och gror) är privata försäkringslösningar för dem av oss som överhuvud taget vill ha någon vård i framtiden. Är vi dumma i huvudet, eller?

Dag 125

Det är tur att nilgåshonorna tycker att hanarna är de vackraste fåglarna i världen. Annars hade arten nog dött ut av sig själv….

R-tal: +47 (Respit-tal). Ett extremt skitväder har gjort de senaste dagarnas Gryningrapporter tomma på innehåll. Nån enstaka näktergal och gök kom dock hem under veckan som gick och igår stod det plötsligt en hunsad nilgås på ett fält utanför Naturbokhandeln. EU har fått för sig att just nilgäss är invasiva och därför ska skjutas av. Den har m a o ett pris på sitt huvud. Den rekommenderas därför att uppehålla sig på Svalgården – för sin egen säkerhets skull. Idag är vädret lite annorlunda, d v s drägligt för såväl fåglar som deras beskådare. Det kommer nog att märkas i kvällens rapporter. Den sjunde maj är bl a mediandatum för blåhakarnas uppdykande. I övrigt pågår ytterligare ett absurt KU-förhör. Snart borde det vara dags att kunna kräva KU-förhör för ansvarslöst missbruk av KU-förhör, Denna oerhört viktiga säkerhetsventil för bevarandet av vår demokrati har nu blivit en lekstuga för politiskt fjanteri. I övrigt rekommenderas en läsning under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. På den fronten har det hänt desto mer. Och rekordet för entimmessittningen vid Svalgårdens kanalbro är nu 40 arter (den 4/5). Intressant är att siffran är densamma som när Patrullen tvingades utföra räkningen i lä nere i hamnen. Arterna var dock långt ifrån desamma.

Dag 124

Icke pratsjuk, tyvärr! Munhäfta?

R-tal: +47 (Respit-tal). Det är fortfarande dödens tyst och orörligt i den öländska naturen. Vi får i och för sig då bortse från de flera tiotusen vitkindade som tvärade ön igår. Och från den vita storken som flög förbi öster om Svalgården och som sen igår e m står på ett ben vid Eketorps borg. I Skåne leker två styltlöpare kurragömma med många upphetsade skådare. Vi får hoppas att dessa ”syltköpare”, som de av misstag kallas i icke-skådares kretsar – tar vägen över Öland. Den riktigt stora happeningen var att en hane och en hona ängshök spelflög 15 m ovanför den riggade ”ängshöksholken”! Tyvärr satte sig ingen på den och tjejen liknade INTE den Monica som var dess husfru ifjol. Killen däremot visade flera tecken på att kunna vara hennes fjolårsman Erik! Vi får med spänning följa nästa kapitel i detta idiotförsök. Breaking news 10:35: Nu sitter honan 50 m från buren och väntar på mat! Båda sågs i morse på alvaret – men inte tillsammans. I samma klass av glädjehändelser var när Leif Dahlgren och Gunilla ringde och erbjöd sig att lotsa Patrullen ut mellan buskar och stenar till Lensta mosse sent igår kväll. Sumphönan höll sig visserligen tyst men det var en härlig känsla att få uppleva den spontana hjälpsamhet som erbjöds. I mörkret lyste Gunilla upp ”stigen” medan Leif kilade iväg för att hämta Vita Volvon som fick ställas på en p-plats en bra bit från alvarkanten. Gamle vapendragaren Bagaren – som var med – kånkade runt på stolen som var guld att ha under den dryga timmens väntan. En sjungande näktergal gjorde inte det hela sämre. Sämre och sämre blir det däremot i den svenska vården. Den vansinniga privatiseringen får fler, större och allvarligare följder. Ännu ett större skurkföretag – Attendo – har nu ertappats med att strö ut miljoner i bonusar till verksamhetsledare som lyckats höja vinsten genom att avskeda mer och mer personal. Vansinnet har dessutom skett med hjälp av pengar som de fått i pandemibidrag. Flera av företagets enheter har haft sådana brister i sin verksamhet att hundratals äldre kan befaras ha dött i förtid till följd av underbemanning och kompetensbrist. Och i många fall i fruktansvärda plågor. Det måste bli ett slut på urholkningen av våra trygghetssystem. Och det märkliga är att våra 4-5 högerextrema partier, som ju skriker allt högre om hårdare tag i brottsbekämpningen, inte har den minsta ambition att bekämpa just den här typen av grov, hänsynslös och samhällsfarlig kriminalitet. Gör något, regeringen! Ni är visserligen fullt bakbundna av Annie, men markera för guds skull! Det är meningslöst att ni sitter på makten om ni inte agerar.

Dag 122

Det var inte denna som hördes i morse. En del honor är röda och gal inte.

R-tal: +46 (Respit-tal). Nu har analterapeuten tillsammans med privatvårdsläkaren – som säljer läkande vatten – på nytt samlat ihop något hundratal volontärer till organisationen för Sveriges dummaste Medborgare Sd-m. Nya medverkande organisationer var Minkräddarna och Föreningen för fladdermus på skolmenyn (Batfood now!). Det är osäkert om den senare föreningen bara är ett påhitt – i och för sig fullt adekvat. Den alerta borgerliga fyrklöverns ungdomsförbund hakar på och slår fast att socialministern tänker införa en bestående lag som begränsar vår rätt att göra, tänka och röra oss fritt. Och den typen av politiska ”insatser” är ju precis vad vi behöver när krisen och hotet mot vår hälsa är som värst. På Öland har fåglarna inte precis samlats till stora demonstrationer. Jo, kajorna förstås! De demonstrerar året runt. Dagens sittning resulterade i 39 arter – ingen ny. Däremot har första göken hörts och i sundet stävade en bredstjärtad labb norrut. Kohägrarna är kvar i Värmland resp Halland, liksom den svartnäbbade islommen utanför Hornsudden. Vår amerikanske vän har flyttat upp till Västerstadsviken. Clyde är kvar i Tunisien och Gösta övernattade som förväntat i Parc naturel régional des Causses du Quercy norr om Toulouse. Nu på morgonen har han redan tillryggalagt några mil mot Orleans men kommer troligen att vika av mot öster inom kort. Hans mål är nog att ta sig in i Tyskland vid Karlsruhe. Kan hans och Clydes saktfärdighet bero på att de har sina fruar med på resan?

Dag 121

Vissa arter kommer hem med lite fler individer.

R-tal: +47 (Respit-tal). Gårdagen avslutades med ytterligare en raritet – en dammsnäppa. Idag på morgonens entimmessittning visade sig hela 39 arter och det hade kunnat bli tre till. Just när tiden gått ur rasslade det till med rödbena, storspov och – lite oväntat – en bläsgås i en liten lokal grågåsflock. I övrigt är obehagligt lugnt på fågelfronten. Det kommer visserligen dagligen in en och annan primörart men i oroande litet antal. På norra ön snurrar det runt två stäpphökar. Där ligger också en svartnäbbad islom och guppar utanför Horns udde. Den amerikanska krickan är kvar. Ängshöken Clyde har varit upp och vänt vid Medelhavskusten, men bedömde antagligen rådande vindförhållanden som olämpliga för en längre havsflygning. Gösta är nu mycket nära Pyrenéerna och funderar i sin tur på vilket pass som verkar säkrast att ta. Och när vi ändå pratar pass så kommer vi allt närmare ett vaccinpass. De kriminella nätverken och våra privata sjukvårdsinrättningar gnuggar händerna. Här öppnar sig obegränsade möjligheter för ett lukrativt fusk som i sin tur ökar risken för okontrollerad spridning av viruset. Och en mycket stor del av vår befolkning kommer aldrig att kunna få ett giltigt pass. Frågan är om det är vettigt att lägga ner en massa tid och resurser på detta. Med ett pass i handen kommer dessutom minst 50% av innehavarna att dra fel slutsatser om vad det berättigar till och hur man ska bete sig.

Dag 120

En art som inte satte sig på tvären – trots att det vita bandet gör det.

R-tal: +47 (Respit-tal). Gårdagen var en misslyckad dag, minst sagt. Kl 13:00, då Patrullen redan hunnit missa en härfågel och en citronärla, var det dags att ta en liten tupplur. Den varade till 22:00 och då hade även en amerikansk kricka tagit sig in på listan över missade arter. Idag småregnade det på morgonen och allt kändes lite misslyckat. Men! Då kom larmet om att krickan var kvar och en timme senare kändes det snabbt mycket bättre. Och citronärlan verkar också vara stationär så efter dagens vilostund blir det nog ett frest på den också. Men med ställd väckare…. I stället för timmessittningen här hemma, förlades den till krickan invid Kalmar sund. Det blev 38 arter där, vilket är lite förvånande – bara en mer än toppnoteringen på Svalgården. Och bara 18 som inte setts här hemma. Ett par ängshökshonor har rapporterats så nu börjar det bli dags att vara uppmärksam på eventuella revir.

Dag 119

En av våra mest hemliga fåglar. Hörs visserligen – men var f-n sitter den?

R-tal: +46 (Respit-tal). En ärtsångare satt och sjöng i nedre trädgården och bidrog därmed både till årslistan och till entimmeslistan som slog nytt rekord (37). ”Problemet” är nu att det efterhand försvinner en del vinterarter norrut. Vi kan t ex konstatera att det inte blir någon ringtrast från tomten i år. Ovanligt och tråkigt! Men i gengäld ökar antalet nyanlända. Siffran ska rimligen fortsätta att stiga dag för dag. En härfågel sträckte in och blev ringmärkt i morse. Hoppas att den fladdrar förbi här i morgon bitti. MEN, det riktigt stora, det livsviktiga, var den ängshökshane som gled in framför Gryningspatrullen igår. När dimman efter nedsövningen och ryggoperationen i december lättade och Patrullen fick beskedet om metastaser på kotorna, infann sig i förvirringen och paniken bara ett enda mål – att få leva tillräckligt länge för att få se en ängshök ännu en gång. Nu är det uppfyllt! Dessutom landade han på en plats mycket nära ett av de tre fjolårsbona i åkern utanför Svalgården! Det kan m a o vara Göran (som f ö fick sitt namn efter den Lidhultare som bygger den vindskyddande fågelplattformen åt sjuklingen). Det nu justerade livsmålet är att få se ängshökarna komma hem 2022…. Nåväl. Gårdagen var även i övrigt en bra dag – smärtfri och med hela sju nya årsarter! Göktyta och skräntärna var de häftigaste men lövsångaren, som sjöng solo enkom för Patrullen, toppade upplevelsen. Breaking news 09:33: en citronärla har just landat på udden!

Dag 118

Lyckoflax över att vara hemma! OBS! Lärkfalken – inte nån ängshök.

R-tal: +39 (Respit-tal). Gårdagen får betraktas som en extremt dålig dag ur hälsosynpunkt. Såväl mage som bröstrygg gjorde timslånga och smärtsamma försök att lämna kroppen. Det gick inte ens att äta frukost, än mindre gå ut och ta en timmes spaning. Den som känner Patrullen väl, förstår allvaret när t o m en frukost avstås ”frivilligt”. Tiden gick i st åt till att läsa larm: blåvingad årta i Sigtuna, fjällgäss i Triberga mosse, vitnackad svärta i Höganäs och en amerikansk sjöorre vid Öckerö. Och därtill en ad hane stäpphök på Kapelludden. Vi börjar närma oss maj, det blir allt tydligare. När det gäller ängshök verkar vi nu ha en stationär hane och ytterligare några få rapporterade. Sent inrapporterades också en hona i samma område. Hoppas att det inte är Göstas fru och att hon blivit sur bara för att gubben dragit vingarna efter sig! En annan hane håller till runt Ryningen i östra Småland – spännande att se vad det kan leda till. Clyde är kvar i Tunisien medan Gösta tagit sig en bra bit upp i Spanien. Händer det något nytt under dagen rapporteras det under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Sent i skymningen – och i absolut stiltje – drog en morkulla fram och åter längs sina revirgränser i Penåsa. En inmundigad extra Naproxen hade angripit smärtan effektivt och Vita Volvon krävde då att få ta en liten tur. Kattugglorna uteblev däremot. Ute i vår kära pseudovärld är det hyfsat lugnt, bortsett ifrån en aldrig sinande räcka av KU-anmälningar. Företrädare för våra tre extremhögerpartier måste bestå av folk som fortfarande tror att de håller på med teoretisk politik över några flaskor Tanqueray London Dry Gin och lite fin likör i sina respektive studentföreningar. Det är inte förvånande att det börjar bli larv och trams i KU – en institution som är oerhört viktig, förutsatt att den nyttjas rätt. I morse nåddes 36 arter (ny toppnotering) varav en lärkfalk och en handfull hussvalor. Dessa indikerar verklig vår!

Dag 116

Från Sylt till Malmö.

R-tal: +38 (Respit-tal). En silvertärna bland trettio fisktärnor räddade R-talet igår kväll. Men det tog tid! Det fina medljuset nere i hamnen motarbetades framgångsrikt av värmedallret. Frågan är om det är varmare i havet än i luften. Eller tvärtom? För Gryningspatrullen känns det som att luften är kallare än kall. Man håller inte ut särskilt länge. Trots goda förhållanden, stannade gårdagens entimmeskontroll på 31 arter. Det måste börja röra sig uppåt snart! Kvällsaktiviteten var tänkt att läggas på morkullor men kom i st att ägnas åt att via telefon & Bird Alarm lotsa Gryningspatrull J:r runt i Malmö för att han skulle få se den svartbrynade albatross som lekte kurragömma med skådarna mellan Limhamn, Köpenhamn och Lomma. Det slutade lyckligt i Västra hamnen – i lä av Turning torso. Man kan titta på fåglar precis var som helst – även om Kvinsgröta just nu motsäger det påståendet… Inom parentes sagt såg Gryningspatrullen S:r samma individ på ön Sylt för några år sen. Där kurtiserade han (albatrossen, alltså) – utan framgång – en knölsvan! Något sådant syntes det dock inget av igår. Så! Det var den trevliga delen av rapporten. Låt oss ta steget direkt över till de avskyvärda beteenden som många uppvisar gentemot vaccineringspersonal. Kräken kan skatta sig lyckliga över att det inte är Patrullen som organiserar turordningen. Samtliga skulle hamna i den absolut sista fasen – en specialinrättad fas 10 för skithögar i alla åldrar. Hoppas innerligt att inte en enda av dem har fått som de krävt! Nåväl, vi återgår till harmoniska nyheter och sparar det bästa till sist. Först kan berättas att när det var 10 minuter kvar av morgonens entimmessittning, var antalet arter katastrofala 28. Sen small det till och det slutade på 35. Och så den bästa av alla nyheter: Gösta tog sig över Gibraltar sund nån gång mellan 16 och 17 igår eftermiddag. Mer om detta under FÅGLAR/ÄNGSHÖK om en stund.

Dag 115

Nu kom du inte undan!

R-tal: +38 (Respit-tal). Nu har sjuklingen haft två riktigt bra dagar i rad. Igår var det t o m möjligt att göra ett försök på en guidning. Lyckligtvis var det överseende deltagare och dessutom framstod det med all önskvärd tydlighet att det inte var Patrullens fel att det inte fanns några fåglar att titta på. Grönsiska och svarthätta tog sig i alla fall in på årslistan. Ännu en ängshök har rapporterats och en av de mystiska spökflygarna från ifjol är tillbaka. Det paret ska vi i år nagla fast i tid innan slåttermaskinen gör det…. Sen ”väller” det in ringtrastar – dock inte Svalgårdens. Det ser ut att bli ett av de sällsynta noll-åren, men en koll ska ske direkt efter att Gryningsrapporten kablats ut. Och så börjar göktytorna gå till. Den vita storken håller sig däremot osynlig – den kan ha vänt tillbaka över sundet. Om det bara ville sluta blåsa nångång så har spelande morkullor och/eller nån ropande kattuggla, utsetts till kvällens två målarter. Avdelningen tragik handlar idag om att vår svenska regering tydligen lyckats få EU att anse att skogsråvara ska bli biodrivmedel och betraktas som ett ”grönt” sätt att begränsa de fossila drivmedlens inverkan på klimatkatastrofen. När skogen sen är slut eller död (och nära hälften av våra organismer utrotade), kommer blickarna direkt att riktas mot åkermarken. Drivmedel för flyg och bilar betalar sig betydligt bättre än något så simpelt och primitivt som mat. Hade man inte haft barnbarn så är man i den åldern att man inom kort hade kunnat skita i vilket – sett ur ett snävt egotrippat perspektiv. Alternativet att ha tvingats uppleva det, hade varit betydligt värre. Och till sist – morgonens tidningsrubrik: ”Syrgasen tar slut – människor dör på gatan och bränns på bål”. Det är dock inget som får unga moderata brats i studentkorridorerna eller runt Stureplan att ändra sitt beteende. Varför i hela friden skulle de göra det?

Dag 114

Knappast osynlig, men….

R-tal: +38 (Respit-tal). Nu flyger det fiskgjusar överallt – utom där Gryningspatrullen befinner sig. Den är en av de arter som borde kunna ramla in på listan spontant. Duvhök är också en sådan. Några spillkråkor kan man däremot inte förvänta sig i Kvinsgröta. Blåst och kyla skulle drabba oss även idag – och så blev det med råge! Men fr o m imorgon bör lövsångare, flugsnappare och svalor gå till på allvar. Det är också dags att plöja igenom flockarna med ljungpipare. En diskret fjällpipare – oftast i yttre delen av en flock – är absolut inte en omöjlighet. Något som däremot hittills setts som totalt uteslutet, är att Patrullen någonsin skulle kunna finna relevans i ett moderat påhitt. Nu har det hänt!! Deras förslag om hårdare straff för kvinnoplågare/mördare saknar nämligen bättre alternativ. Att försöka ge hustrumisshandlare någon typ av behandling kan möjligen ses som mänskligt och kan vara värt ett försök. Men! Försöken ska i så fall pågå under mycket lång tid och bakom lås och bom. Några erbjudanden om s k ”bevakad” frigång med två vakter som påfallande ofta har en tendens att bli kissnödiga samtidigt och när det är som minst lämpligt, ska inte få förekomma. Dessa verkar därtill sakna såväl kondition som rätt skodon för att jaga i fatt en rymling. Den hotade kvinnan och hennes barn måste kunna få andas ut på riktigt och få god tid på sig att börja om ett liv som fria människor. Puh! Det känns befriande att ha ”kommit ut” med denna bekännelse. Några andra exempel finns dock inte så långt fantasin når. Sen är det förstås svårt att förstå varför moderaterna under alla mandatperioder som de fått härja fritt, har struntat i att lösa problemet medan chansen fanns. Men OK! I en fungerande demokrati spelar det ingen roll från vilket håll ett bra förslag hamnar på bordet. Entimmessittningen i morse gav 31 arter. Med tanke på att observatören höll på att frysa ihjäl, var det trots allt rätt hyfsat. Breaking news 12:45: Fyra förslag till skärpta lagar presenterades idag. Inget av dem kommer att förhindra framtida kvinnomord – möjligen skjuta fram avrättningarna något i tiden. De som gör sig skyldiga till mord på sin fru låter sig inte hindras. Vi måste komma ihåg att de här individerna inte har några hästar hemma överhuvud taget. Och skräcken hos fruarna – eller barnen – lär inte minska det minsta. Konstigt nog var alla överens om dessa fjuttiga straffökningar.

Dag 113

Äntligen!!!

R-tal: +39 (Respit-tal). Nu får det vara nog med det förb…. blåsandet! Gryningspatrullen lider faktiskt mycket mer av den än av smärtan och stapplandet! Men det får man väl egentligen vara glad för. Hade sjukdomen i nuläget varit värre, hade alternativet varit att försöka hänga in lite arter via den Stora älgvandringen på TV! Gräsand, ringduva och sångsvan hittills under den knappa kvart som detta underbara program råkat vara på med Patrullen i fåtöljen. Idag blev det 31 arter under morgontimmen i lä på östra sidan av Svalgården. Mot 27 förra gången blåsten tvingade en att sitta där och glo rätt in i motljuset. Ändå ett litet tecken på lite mer vår! Och nu dök det upp (och sen direkt ner) ett knippar på TV:n! Svalgårdens ringtrast lyser med sin frånvaro, men tidigare idag hoppade det i alla fall runt en borta på Gammalsby malm. Alltid lika snygg. Alltid lika svår att förstå sig på för våra koltrastar. De undrar säkert över den vita halvmånen men de söker aldrig bråk med sin lite större släkting. De håller sig däremot gärna nyfiket i dess närhet. Oj!! Tranor hördes med några korta rop från TV:n. Och nu larmades två ringtrastar till nere i Eketorp. I övrigt verkar världen vara lika galen som vanligt. Det är svårt att rangordna alla galenskaper från hur vi t ex ska rädda våra skogar till hur vi ska betvinga våldsverkares dödliga angrepp på sina (?) kvinnor. Det första borde vara rätt så enkelt gå att lösa politiskt (men det verkar knappast finnas någon som vill). Det andra är inte lika lätt, men till att börja med är det snabba beslut i lagändringsfrågor som behövs (omedelbara inskränkningar i de potentiella mördarnas rörelsefrihet samt om det inte hjälper, ökade straff som definitivt håller mördaren borta från offret som han ju oftast – mer eller mindre känt av omgivningen – plågat under många år). Detta kräver minskade täta skott mellan sociala myndigheter och vårt rättsväsende. På sikt, med omedelbar start idag, måste politiken åter ha ett rättvisare samhälle som huvudmål för alla beslut. Då minskar antalet galningar – bl a för att det blir lättare att hitta och hjälpa dem innan det är för sent. Vi talar då om hjälpinsatser redan i femårsåldern. En pojke som upplever våld i hemmet, riskerar själv att bli en våldsverkare som vuxen. Varken vår skog eller våra kvinnor kan skyddas till hundra procent – men vi måste börja försöka. Och sen har vi alla andra problem som uppstår i ett disharmoniskt samhälle.

Dag 112

Födgeni med goda framtidsutsikter!

R-tal: +38 (Respit-tal). En död knölval – en stor rackare – har hittats på södra Öland. Undrar om det kommer att vidtas några saneringsinsatser? Annars kommer havsörnar (och talgoxar?) att ha sin försörjning säkrad för lång tid framöver. Igår fick Gryningspatrullen betala för superdagen i förrgår. Otur med tre gluttsnäppor, trötthet och ”onödig” smärta kännetecknade dagen. Det går trögt med våren, men en aning hoppingivande var ändå ökningen till 32 arter under entimmesräkningen. Idag drog det iväg till 33. Och den gluttsnäppa som försökte fly undan vid Västerstadsviken, lyckades inte. Än mer anmärkningsvärda var en handfull fjällgäss som rastade i Hammarby! På norra Öland underhåller en sibirisk knölsvärta, även om den gör det svårt för skådarna genom att hålla ett överdrivet covidavstånd långt ut i de höga vågorna. På västkusten sitter nog tusen ornitologer och väntar på den svartbrynade albatross som drog söderut vid Öckerö i morse. En sån skulle sitta fint utanför Busken i Seby! I skrivandets stund har Gösta och Clyde inga nya semesterbilder att visa. Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK finns senaste nytt om vad det är vi försöker åstadkomma.

Dag 111

I år: Ovanligt vanlig ovanlig strandpipare

R-tal: +37 (Respit-tal). Det förekommer mycket grovt våld i naturen just nu. Ringduvorna ryker ihop på taknockarna och pucklar på varandra med knytnävarna (vingknogarna) så att det hörs över hela byn. Gravänderna slåss skoningslöst i stora gäng – oklart om det är många män om samma kvinna? Troligen så. Knölsvanshanar försöker dränka varandra och lyckas ibland om båda är lika envisa. Att ta över nån annans revir är deras drivkraft. Strandskator offrar fjädrar och riskerar vingbrott och ögonskador medan honan står och tittar på. Hon ansluter sig sen snabbt till vinnaren. Det enda som skiljer sig från våra egna frekventa kriminalreportage är att mäns våld mot kvinnor saknas. Det verkar som om bråken i fågelvärlden uppstår därför att de upplevs som nödvändiga av kombattanterna. Och så är det säkert. Frågan blir då: Har även vi nu drivits till att bli lika primitiva i våra nyliberala samhällen där meningslösheten blivit vardag för många? Har vi t o m tagit ett steg till? Får vi rent av vår livsnäring från våld och hat? Igår blev det emellertid en helt harmonisk dag för Gryningpatrullen – med minimal smärta, ett positivt besked om hur fyratimmarspass funkar – och till det en nötkråka. Allt i lä, värmande sol och fågelsång! Mot slutet av dan en kvällsöverraskning i form av en jorduggla! I morse larmades det ut två mandarinänder i Triberga. Lockande! Men först väntar en timme nere vid bron. Breaking news: Ängshöken Clyde har hörts av! Och det blev 32 arter i morse! Äntligen en vändning uppåt! Våren kommer till slut!  Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK finns senaste nytt om vad det är vi försöker åstadkomma.

Dag 110

Vår vanligaste fågel? Kanske inte nu längre.

R-tal: +36 (Respit-tal). Entimmesskådningen från tomten gav 30 arter igår morse. Och en hyperaktiv småtärna i stormen utanför Västrevet skyddade R-talet. Övriga ölandsskådare kontrade samtidigt med flera kustlabbar och sjungande lövsångare och trädpiplärkor! Vi skådare använder för övrigt begreppet ”som en småtärna” där folk i allmänhet oftast säger ”som en duracellkanin”. Gryningspatrullen ville, från kl 9 igår, inget hellre än att ta ytterligare en fågeltur, men blåsten tjöt illavarslande och motbjudande i knutarna. Och några större likheter med småtärnor har man ju inte längre.. Gårdagen kännetecknades av kroppslig olust. Säng och sömn var det enda som lockade. Må det inte bli samma sak idag! Det börjar ju dessutom brinna lite smått i knutarna när det gäller planeringen av ängshöksarbetet. Vi saknar ff en hel del bemanning för våra inventeringspunkter. Något för dig? Kan du bara skilja på vad som är upp och ner på en fågel, erbjuds du en personlig introduktion av nån gammal gubbe i ledartrojkan. Idag är det tänkt att Gryningspatrullen själv ska genomföra ett test för att se om hälsan medger att sitta på vakt i fyra timmar. Experimentet förläggs till en plats med möjligheter till spillkråka, nötkråka, trädpip och kanske nån ännu inte inhängd finkfågel. Förresten! Är det nån som vet om det på marknaden finns nån typ av engångstoalett…? Lumpens trick med en regel mellan två träd tar för lång tid att arrangera när det väl är dags. Då skulle problemet hinna lösa sig av sig själv, så att säga…d v s tiodubblas. Tar upp de här intima detaljerna för att återigen påminna alla manliga skådare om att ta ett PSA-prov i tid. Vänta inte tills du tvingas fundera på mobila skithus! Fågelskådning kan inte bedrivas på vanligt sätt – om än alls – om man slarvar med det! Och det här gäller förstås även kvinnliga skådare om vi byter ut PSA mot nåt annat. Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK finns senaste nytt om räddningsprojektet.

Dag 109

DET var verkligen i tidigaste laget! Förvänta dig inga brudar de två första veckorna!

R-tal: +36 (Respit-tal). Igår gjordes ett desperat försök att få in en spillkråka och/eller nötkråka på årslistan. Det gick nästan…d v s det slutade med en kråka…. Vårkontrollen igår morse gav dock 27 arter med en silltrut på topp. Det kan börja stiga fr o m idag. Den 18/4 – är förresten en bemärkelsedag så tillvida att under 11 av 17 år har en ringtrast anlänt just detta datum ca 300 m NV om Svalgården. Bara under ett av de 17 åren höll han sig helt undan Patrullens argusögon. Något år upptäcktes han 1,5 km ut på alvaret (men i rätt väderstreck) och ett år provianterade han entusiastiskt rakt nedanför kontorsfönstret. Ytterligare något år ertappades han i SV – mot Kvinsgröta malm. Fram tills nu (09:45) är han inte sedd. Ett annat mål för gårdagen var att hitta den småspov som håller hov på väg ner mot Sebybadet. Den ses av ”alla”, men är alltid osynlig för Gryningspatrullen. Igår var det tänkt att det skulle bli ändring på detta! Efter ett misslyckat besök på förmiddagen och ett på eftermiddagen, kände sig Patrullen vid 19-tiden både smärtfri och mätt – men lite orättvist behandlad. Tillräckligt för ett sista kvällsförsök. Det hade hon inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Och mycket riktigt – hon promenerade lugnt omkring en bit från vägen, välkammad och med finlemmad, helsvart näbb. En som tyvärr fick det hon föreställt sig (och av allt att döma, önskat sig), är Lena Mellin på AB. Det råder nu kaos på många vaccinationsställen när uppskrämda och panikslagna åldringar vägrar ta AZ-vaccin. De vänder i dörren, de uteblir helt, de ringer och avbeställer och de är direkt otrevliga och ibland hotfulla mot personalen. Bra jobbat Lena! Precis vad landet behövde! I övrigt har en ringtrast tydligen setts igår i Grönhögen och till Horns kungsgård har en halsbandsflugsnappare anlänt!

Dag 108

Nu kan man i alla fall sitta där, men det är den för… vinden man vill åt!

R-tal: +36 (Respit-tal). Hmmm.. en back-slash🤢. Trots en oerhört vacker 2k kungsörn i tio minuter!! En fråga som hängt i luften (bokstavligen) ända sen i förrgår, har gällt vilken fågel som först av alla skulle inta spaningstornet. Sädesärla eller nån av ringduvorna var lågoddsare medan en minervauggla – som visserligen har en holk i muren intill som väntat på honom i 12 år – skulle ha varit en högoddsare. Nu blev det någonstans precis mitt emellan – en gråsparvshona. Grattis! Ingen annan fågel kan nu ta detta ifrån henne. Gårdagen bjöd på ett kvalificerat skitväder – med iskall blåst. Morgonens entimmeskontroll gav bara 25 arter, tangerat från i förrgår men under 30 – från den 11/4. Inga kul observationer inkom under dagen, men Gösta har nu passerat Marrakech – på väg upp mot Medelhavet. Se under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Allmänt sett råder ett visst lugn i samhället bortsett ifrån att (det andra) r-talet nu stigit till över 1,0. Störst skada för covidläget åstadkoms f t varken av lille Ulf eller Livets Ord-Ebba. Nej, men å deras vägnar pressar kolumnisten Lena Mellin i Aftonbladet, varje dag fram rädsla, misstro och förvirring – inte minst bland våra åldringar. Mer eller mindre på egen hand har hon nu sett till att allt fler vägrar ta ett visst vaccin. Detta leder till att hennes offer väljer att ta en >500000 ggr större risk att dö. Och – inte minst – till att belastningen på sjukvården ökar än mer, till att allt fler vaccindoser måste kastas och till att människor i största allmänhet som inte läst hennes försåtliga formuleringar, får sin vaccinering fördröjd och med den, risken att dö, förhöjd. Vad är det för motiv som kan driva en enskild människa på livets solsida till detta? Man ska ha i minnet att hon inte vet ett dugg mer om epidemiologi, virus, medicin eller vaccin, än vad gråsparvhonan uppe på fågeltornet gör. Frågan är: vad driver henne till detta – minst en gång i veckan – månad efter månad. Man skulle faktiskt kunna se det som en form av samhällsterrorism – med pennan som dödligt vapen!

Dag 107

Taklagsfest! Alkoholfri för Patrullen…..

R-tal: +37 (Respit-tal). Apropå ingenting: En lägenhet på Svalgården har blivit ledig i maj – 30/5-1/6 (3 dygn). Nästan bästa skådartid. Så till det viktiga! Viktigast av allt är att Gösta (med vingar) – på ett drygt dygn – lagt en sträcka motsvarande hela Italien bakom sig igen – fast denna gång mot norr! Mot Öland! Nu är han åter uppe i centrala Marocko! Se mer under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Nästa happening var att tre mindre strandpipare drog över Svalgården på hög höjd mot NO. R-talet därmed skyddat ännu ett dygn. En jorduggla satt och ugglade en bit ut på Schäferiängarna hela dagen igår. Patrullen åkte till slut iväg för att få tiden att gå men väl framme, visade det sig att tuben inte brytt sig om att följa med….Tiden förflöt dock, och vid hemkomsten var det åter tillåtet att äta. Cancermedicinen kräver en fyra timmar lång, ofrivillig fastan runt intaget. Lidhultarna har åkt hem men skådarplattformen är rest! Kommande gäster på Svalgården riskerar nu att sättas i arbete med att slå upp fjällpanel runt hela tornet – ja, inte där de öppningsbara spaningsluckorna ska sitta, förstås. Tornet hinner inte bli klart innan de tre svarthuvade måsar som är på väg mot Öland, passerar. Men idag kan det vara värdefullt att gå igenom skrattmåsflockarna på fält som harvas eller gödslas. Det är lättare än man tror – det svarta huvudet bokstavligen lyser (även om det upplevs märkligt att nåt svart kan lysa). Dags för dagens entimmars skådning efter arter. Igår blev det inte mer än 25 arter, men snart vänder det (väl) uppåt….

Dag 106

Nu är tremeters stommarna klara. Taklagsfest snart!

R-tal: +37 (Respit-tal). Glädjens dag igår! Ladusvalehanen åter i trygghet här på Svalgården! Utflykten till Leshoto har gått bra. Eltrådarna borta (men det visste han) och logdörren var välkomnande öppen. Han såg nöjd ut och testade efter nån timme grannens döda träd. Det funkade bra som sittplats i fjol, så… En annan högaktuell sittplats kommer ju skådarplattformen att bli. Jobbet fortlöper enligt plan. Patrullen sitter bekvämt bakåtlutad och tittar på. Idag måste dock arbetsstyrkan åka hem för att ladda batterierna några veckor. Luftbevakningstornet blir emellertid ändå klart i god tid före första stöten av nomadiska rovisar och storkar i juni. När det gäller den aktuella tillgången på fåglar, är det oroande tomt, speciellt på individnivå. Sett till antal arter är det hyfsat normalt. Igår fick Patrullen kasteringsspruta nr 2 – rätt in i en skinka. Det gjorde inte ont, men mentalt känns det som ännu ett steg nedåt på den kända, ofrånkomliga ålderstrappan. Nog om sjukdomar nu – hellre snöpt än blind. Om en sjukdom angripit ögonen, hade väckarn kunnat avyttras. Breaking news: Gösta lever och har just precis nu gett sig till känna i Agadir!!! Mer om detta under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Om en stund. Var var vi? Jo, om man blir blind skulle man ju kunna försöka bli en fena på läten! Det finns ju sång-, lock-, varnings- och parningsläten, fjäsk- och tiggläten, avskräckningsläten, kontaktläten, attackläten och njutningsläten. Att ta sig till bra ”konsertlokaler” skulle däremot bli problematiskt men å andra sidan hade varje ny erövring – låt säga en vattenrallunges tiggläte – skapa euforisk lycka och goda endorfiner för minst en vecka framåt i tiden. Skulle jag tro. Det finns ju t ex redan folk som drabbas av okontrollerbart glädjefnatt om dom kommer över ett undergumpsdun från en talltita. Allt sånt här kan bidra till ett gott liv – utan att man samtidigt förstör något för nån annan.

Dag 105

Snart färdigt! Ett av fyra förankringshål fullbordat!

R-tal: +37 (Respit-tal). Nu känns det motigt! Inga nya årsarter visar sig trots kraftigt ökade insatser. Igår påstod t ex telefonen att Patrullen stapplat sig fram hela 1200 meter! Mest utan något hjälpmedel! Årets näst mest artrika månad väntar och respiten räcker som den är, ända fram till den 20:e maj. Och så upplevs ju tillvaron mer meningsfull, förväntansfull och rolig när väckarn ringer i gryningen! En kampkänsla. Med andra ord ett utmärkt utgångsläge för en gryningspatrull – om än en rejält tilltufsad sådan. Lille Ulf i sandlådan – eller som han själv ser det – den ”vuxne i rummet”, hade också en bra morgon. Under natten hade han drömt mardrömmar om hur regeringen och epidio.. statsepmi… emitep…. , ja,Tegnell alltså, misshandlat alla Sveriges krögare å det grövsta. Nu kräver han att vi ska ösa ännu mer skattemedel över dessa hjältar. Givetvis även till dem som aldrig någonsin betalt rätt skatt. Och så ”glömmer” han det som är uppenbart för många av oss andra: att det är minst lika synd om alla vanliga arbetstagare som ställts utan jobb och fått en dramatiskt försämrad inkomst. Sådana placeras dock med automatik i kategorin ”generellt arbetsskygga bidragstagare”. Och sen undviker han förstås också att minnas att han normalt tokhyllar all privat företagsamhet för att vara unikt bra på att lösa ekonomiska problem. Att ”allokera” alla resurser rätt. Och visst! Om en går under så tar någon annan omedelbart över. Det anses ju – åtminstone så länge allt går bra – vara själva kärnan och styrkan i hans ekonomiska favoritsystem. Och följaktligen ska sådana hjältar självklart inte behöva betala mer skatt än vad de själva ser som lagom. Och bidrag, som ju sedan urminnes tider anses vara det absolut värsta som kan drabba ett samhälle – kan plötsligt gränslöst strös ut över krögare och andra helt oumbärliga samhällspelare. Nåväl. Idag blev det inte mer än 24 arter under vårkontrolltimmen – trots ett fantastiskt väder, om än lite kallt. Vindskyddets stomme beräknas kunna resas under dagen. Spännande!

Dag 104

R-tal: +38 (Respit-tal) ograverat, tack vare två fisktärnor sent på kvällen. Gårdagen även i övrigt en bra dag. Dels en framgång med stolleprovet att försöka stappla 2 x 80 meter ToR brevlådan – utan hjälpmedel! Dels dök några goda gäster och vänner upp från det inre av Lidhultsskogarna för att få igång uppförandet av det vindskyddade handikapptornet vid sidan om kanalen. I bästa fall kan ”vi” hinna få till en en meter hög ”grund” redan nu under veckan. Lidhultarna började hämta hem material för stommen igår e m. Patrullen kommer bara att behöva bidra med att titta på, men har i alla fall lyckats värka fram en planskiss. Spaningsutrymmet kommer att få en inneryta på 2×2 m och en inre takhöjd på 2 m. Hela schabraket blir ca 3 m högt. Måtten är bestämda av att det kan vara kul att kunna bjuda in en skådargäst då och då. Och ta en öl ihop – om medicinerna nånsin kommer att tillåta nåt sånt. Man ska kunna alternera mellan sittande och stående skådning. Man kan kanske till och med få in en slaf för stunder då fåglarna vägrar medverka….Alla sidor ska enkelt kunna ändras från helt fri sikt till fullvärdigt vindskydd. En liten lucka i taket och en pall på golvet ska göra det möjligt att vid behov handkikarspana på sluga rovisar rakt ovanför. Bra, va? Nu återstår bara själva jobbet.. Men det är i alla fall igång tack vare gänget från de småländska skogarna. VARNING! Svalgården håller på att utvecklas till ett hårt arbetsläger för våra gäster. I påskas tvingades gäster från såväl Nacka som Hammarö till allt från tungt trädgårdsarbete till uppsättning av holkar. Nåväl. Under morgonens entimmarspass visade sig 30 arter varav åtta helt nya. Ingen ökning, men de nya arterna indikerar en trevande vår. På topp: ett tornfalkspar, en gransångare och en kungsfågel. Och våra skvättor har kommit hem under natten!

Dag 103

Nam, nam. En liten bit gorgonzola är inte dumt för en art som brukar övervintra i Italien och därmed lagt sig till med lyxvanor.

R-tal: +38 😱 (Respit-tal). Nytt knep för att få tiden att gå mellan alla intag av medicin: 60 minuter i fryshusoverall i lä vid grishuset med uppgiften att se hur många arter som behagar visa sig. Igår blev det 30. Tanken är att se hur antalet ökar i takt med våren. Och självklart att försöka bättra på R-talet som ju nu dalat lite. Igår var det nära – en mycket trolig göktyta tutade långt borta. Just då ringde telefonen… En välsvarvad blåhökstjej svepte lågt förbi samtidigt som en havsörn kom kånkandes med en jättegren i klorna. Troligen uppstod akuta renoveringsbehov vid stormen häromdagen. Några dubbeltrastar hoppade runt en bit ut på alvaret. I övrigt har en tidsmodig drillsnäppa rapporterats liksom en skräntärna och en lappsparv. Störst dragningskraft hade förstås den minst sagt pråliga mandarinanden i en damm norr om Färjestaden. Den ses numera som spontan (förutsatt att det inte dinglar mångfärgade plastringar ovanför plattfötterna). Så länge den simmar lugnt i vattnet, kan alla åskådare också vara förnöjt lugna… Nåväl! I stället för mandarinand väntade idag kastreringsspruta nr två. Vår helt underbara hemsjukvård fixar det – plus lite åderlåtning för blodanalyser och påfyllning av mediciner som håller på att ta slut. Således ännu en fördel med att bo på landet! Vind och väder tvingade idag Patrullen att sitta på östra sidan av byn för att ta sin entimmes koll av vårens framsteg. Det förväntades leda till något färre arter än de 30 från igår. Och mycket riktigt – det stannade vid 27, trots åtta helt nya jmf med igår. Idag låg en järnsparv, tillsammans med det lokala paret brunhök, på topp. Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK fortsätter dagliga anteckningar inför säsongsstart.

Dag 102

Fågeln på bilden har inget med slarvmajan i texten att göra.

R-tal: +39 (Respit-tal). Ännu en förlorad dag igår. Utom i ett enda avseende! Patrullen fick ta del av en film på en busslast gärdsmygar som övernattat på ett vandrarhem i Saxnäs. När klockan ringde var det dags att flyga ut och kolla in vad frukostbuffen hade att erbjuda. Den minnesgode kan nog erinra sig en blänkare om detta för nån dryg vecka sedan. En gäst vaknade – likt Gryningspatrullen – mycket tidigt och övergav holken utan omsvep. Utifrån Patrullens egna erfarenheter, troligen driven av akut hunger. Sen tog det nästan tjugo minuter innan ytterligare en gäst tittade ut, funderade, men återvände in i värmen. Två som försökte få plats i hålet samtidigt, ångrade sig också. Men bara ett par minuter senare small det till och inte mindre än nitton små bruna troll bokstavligen rann ut ur holken! En upplevelse att minnas! Det fanns ingen personalingång genom vilken de kunde ha återvänt och därmed blivit dubbelräknade. Undrar hur många av dem som är släkt? Nästa insats från vandrarhemsförståndaren kan vara att sätta upp en dold mikrofon för att – i smyg, givetvis – spela in de nattliga konversationer som rimligen kan misstänkas förekomma. Här hemma fortsätter fru Hackspett att leva sitt ”all inclusive”- liv. En hane kommer en gång om dagen fram och äter nötter, men verkar vara bosatt på annan ort. Och aldrig verkar de tu träffas! Det hade annars varit kul att hacka även deras privata snack. Sent igår kväll fick Patrullen en redogörelse från en blivande fågelskåderska i Gnesta om hur en knipa och en storskrak delat holk. De höll inte full koll på vilka ägg som var vems och på slutet tvingades skrakhonan ta hand om både sina egna ungar och de som kniphonan glömt att ruva färdigt. Att följa och försöka förstå vårt fågelliv är ett underbart intresse! Hur länge man än har haft det, så bjuds man ändå plötsligt på nya företeelser och happenings – oftast underbara, roliga och kluriga. Under FÅGLAR/ÄNGSHÖK uppdateras fr o m nu dagboken om räddningsprojektet – nästan dagligen. 

Från i helgen och tidigare: Dag 101

Lika bra att sova bort skitvädret!

R-tal: +40 (Respit-tal). Aprilstormen medgav ingen skådning igår. Ett enda ölandslarm – en bläsgås (!) – sändes ut. I Skåne promenerar en skedstork runt. Igår passade nog alla skådare på att tvätta kläderna, äta lagad mat, ringa försummade vänner eller byta däck. Desperationen slog dock till för Patrullen vid 17-tiden och en halvtimme i mesta möjliga lä, spenderades på att försöka hänga in nån tärna – men det var dödfött. Fåglarna var precis de samma som i förrgår. Alla höll sig nogsamt undan stormen. T o m flocken med bergänder hade sökt lä på grunt vatten nära piren och föredrog risken att bli fotograferade. Igår skulle man ha varit delägare i några vindsnurror! Problemet med det skulle ha varit att när det blåser, så vill man inte gå ut. Blåser det inte blir man däremot ekonomiskt misslynt för det. Ett konstant missnöje m a o. Man skulle bli som lille Ulf i sandlådan. Förutsatt att han inte hunnit bli missnöjd över nåt nytt under natten, så har han nu senast, efter år av ointresse, blivit en sann miljökämpe. Likt Don Quixote tar han strid mot vindkraften. Harmfullt förfasar han sig över att denna förfular den så (plötsligt) viktiga kulturmiljön i fjällvärlden, att den medför att träd måste tas ner för transportvägar och att det är synd om renarna. När tyckte lille Ulf senast att träd bör få stå kvar? För bara en dryg vecka sen var han ute i media, och med sitt karakteristiska darr på rösten, lät helt förstörd över att en bråkdel av vad som är kvar av gammal urskog – helt obegriplig för honom – ska behöva skyddas. Och nu har han fått stöd av sin Sancho Panza, d v s ingen mindre än den kände miljökämpen Zlatan, som sägs ha ett vinterpalats i närheten av en planerad vindkraftpark. Eftersom han nog har ett sommarslott invid nån kustlinje, gillar han förstås inte havsbaserade verk heller. Elproduktion? Ja, självklart! Men inte där jag bor. Just i detta snäva avseende, framstår inte Zlatan vara ett dugg mer korkad än de flesta av oss andra.

Dag 100 (inget att fira. Eller kanske – på sätt och vis…)

Apropå munskyddshysterin

R-tal: +41 (Respit-tal). De två rödhalsade var kvar på betydligt närmare håll tidigt igår morse. Tranan är därmed förlåten och rent av värd en tyst tacksamhetstanke. Idag är, och förblir, vädret ohanterbart. Det ska en himla tur till för att lyckas skydda R-talet. Allmänt sett är det för andra året i rad (kanske tredje) oroande ont om fågel. Tomt. Dött! Tyst! Det känns som om något redan har gått riktigt fel i naturen – och mycket snabbare än vad t o m vi pessimister befarat. Även om problemen långt ifrån bara handlar om kraschade biotoper i Sverige, vore det uppmuntrande om regeringen nu i grevens tid började varsla om krafttag. Börja gärna med skogen där det råder total laglöshet från skogsägarnas och certifieringsorganisationernas sida. T o m statens tillsynsorgan har uppenbart betalt för att blunda. När man nu i dagarna verkar ha kommit till insikt om att det är fler revor än maskor i vårt sociala skyddsnät, så kan man väl gå vidare med vården av vår helt livsavgörande biologiska mångfald? Och igår presenterades ju också en ide om en – jämfört med idag – 180-graders omvänd asylpolitiken. Ömmande människoöden ska visas större hänsyn på bekostnad av den helt orimliga flathet som sedan länge kännetecknat behandlingen av diverse våldsmän och andra grova brottslingar. Den nuvarande utformningen har under lång tid omsorgsfullt och näst intill undantagslöst, skyddat mördare och våldtäktsmän, samtidigt som minderåriga har kunnat utvisas ensamma till 1800-talsländer – utan att ens kunna göra sig förstådda dit de kommer. Kan vi hoppas på räfst och rättarting nu ett drygt år före ödesvalet 2022? Det finns ju snart ändå inget att förlora på att utmana väljarkåren.

Dag 99

Ögonbrynsstrecket – lika avslöjande som en tatuering…..

R-tal: +41 (Respit-tal). Likt en blixt (mja…) slog Patrullen överraskande till mot en liten grumlig, illaluktande pumpdamm. De två årthanarna togs på bar gärning och det hjälpte dem föga att flyga iväg – irriterat ”knerprande”. ”Äntligen”, kändes det som och det är lätt att förstå hur tillfredsställande det måste upplevas av polisen när de halat in ett gäng nätverkskriminella. En stor skillnad är dock, att det i Patrullens fall – som väl är – inte finns nån domstol som kan hänvisa till att det inte går att avgöra om den ena årtan varit mer årta än den andra… och därför tvingas lägga ner årttalet, förlåt åtalet. Båda årtorna var uppenbart lika mycket årtor och är nu ovillkorligt inburade på årtlistan (förlåt årslistan). Släpps i höst mot löfte att ta det försiktigt på väg till och från Medelhavet/Afrika. Tranor ligger just nu lite sämre till i Patrullens ögon. En ensam sådan skrämde upp 1500 vitkindade och två rödhalsade gäss just när Patrullen stapplat/”klättrat” upp till Hahns stugor – och nästan hunnit ställa in tuben….Tranor står f n inte högt i kurs. En jungfrutrana skulle dock juridiskt (enligt ovan) ha betraktats som en förmildrande omständighet. När det gäller aktuellt sjukdomsläge, kan ev. intresserade få veta att den helt underbara hemtjänsten inte längre måste komma morgon och kväll för att fixa Patrullens stödstrumpor. En stark motivation till att försöka klara det själv var förstås att inte längre behöva ha en tid att passa. Ju tidigare soluppgång och ju fler vårfåglar, ju viktigare att vara ”fri”. Och ur rehabsynpunkt visar det att det går framåt – förvisso mycket sakta, men ändå aningens säkert. Den riktigt stora och glädjande nyheten har sparats till sist: Clyde lever och har häromdagen hittat en telefonkiosk i Mali!!! Från Gösta (med vingar) ännu inget livstecken, men…. Nu bara sexton dagar kvar tills första ängshöken är hemma igen! Fr o m i morgon mer om denna fåglarnas fågel under FÅGLAR/ÄNGSHÖK (se ovan).

Dag 98

Iögonfallande?

R-tal: +41 (Respit-tal. OBS! Ej att förväxla med övriga r-tal). Årtorna i Görans dämme m fl pölar, ser ut att ha gaddat ihop sig mot Patrullen. Är så fallet, blir de förmodligen lätt besvikna nu. På väg till ett av ”årthägnen” höll en elegant ägretthäger på att krocka med Vita Volvon när den (hägern alltså) gick inför landning i våtmarken norr om Mellby. R-talet således oförändrat dag 96. Denna totalt meningslöst meningsfulla ”uppgift” för en besvärligt rörelsenedsatt Patrull, kan alltså fortgå minst fram till den 17 maj! Då har t o m gyllingen varit hemma i två dygn! Meningsfullt på riktigt, vore det att få jobba med att ta fram en lagom kort dokumentärfilm inifrån en kaotiskt trång och överfull intensivvårdsavdelning. Mixen av å ena sidan uttröttad, svettdrypande personal i maximal skyddsutrustning och å andra sidan av rosslande och döende patienter som inte kan andas, borde kunna förmedla ett nytt perspektiv för många. En rätt så kort film får det bli – kanske max 20 minuter – så att även universitetsstuderande, bilburna raggarungdomar och – möjligen – Buschs kompisar på Stureplan, ska orka ta sig igenom hela. Och kanske rent av – med lite hjälp – lockas till att försöka reflektera en kortare stund efteråt. Ungdomar i grundskolan vore lättare att nå och säkert också mer mottagliga för information – väl så viktigt, eftersom man pekar på att skola/hem har en icke obetydlig del i den nu ofattbart snabba spridningen. När ett barn fått förståelse för allvaret, kan man räkna med att föräldrarnas handlingsfrihet att bete sig stick i stäv mot gällande restriktioner, begränsas avsevärt. En 13-årig, vaken coronapolis i varje hem, hade gjort stor skillnad. Apropå vaken. En vaken skådare har vaskat fram en alförrädarhona uppe i Böda hamn. Den som lyckas med nåt sånt, är riktigt skärpt!

Dag 97

Till salu för ängshöksprojektet: Målade och skänkta av Britt Bogårdh, Kalmar Convastryck 20×20 cm (gärdsmyg) 300:- och original 10×10 cm (stjärtmes) 700:-.

R-tal: +41 (Respit-tal). Annandagen var inget att hänga i påskriset. Blåsten förhindrade nästan all skådning, men försök gjordes ändå på årta och när det inte fungerade så satsades det en del på att hitta en sträckande tärna eller tidig vadare nere i hamnen. I skymningen fick sen morkullorna och kattugglorna sina chanser. Inget hjälpte, vilket reducerade R-talet med en enhet. Dock ff på säker mark. Floppen är mer principiellt störande än allvarlig. Allvarligt utsatta – och lååångt från säker mark, är alla de av oss som behöver FK:s hjälp för att leva sitt enda liv på ett drägligt sätt. Som pensionär slipper man att ha med FK att göra. Patrullen, som kan ta sig fram några meter på plant underlag, hade annars kunnat bli hänvisad till t ex ett jobb som skogsinventerare i Sveg ”eftersom tallskogar normalt är mindre kuperade än granskogar”. På den nivån ligger kvalité och relevans till grund för de s k förtroendeläkarnas ekonomiska livstidsdomar. Regering och riksdag måste fatta beslut om att multisjuka inte ska kunna friskförklaras till jobb de inte klarar av eller som inte ens existerar på marknaden. Tre åtgärder behövs: 1) Börja med att skämmas. Åtminstone nu sittande regering borde ha insett och skämts över rådande orimligheter. Och försökt åtgärda  det – trots beroendet av Sabuni och Lööv. Men icke! Man har i st i vissa avseenden t o m vässat helvetet för de värst utsatta! 2) stäng av läkare efter andra gången de ertappats med uppenbart falska diagnoser. Fortsätt inte med att låta tusentals medborgare lida för att några få arbetsskygga försäkringstagare lyckas hitta och utnyttja ohederliga läkare. 3) regeln måste säga att det jobb som den svårt sjuke hänvisas till måste a) finnas och b) inte kräva att maken/makan tvingas säga upp sig och flytta till arbetslöshet i Sveg. Vill vi ha ett harmoniskt samhälle måste vi se till realiteter – och låta det få kosta tills vi hunnit börja eliminera konsekvenserna av en längre tids nyliberalt experimenterande. Precis som för djurförsök bör vi ha en etisk nämnd för ekonomiska fullskaleförsök på människa. ”Arbetslinje” och ”utförsäkring” – vi vet nu att det inte fungerar och alla visste det när det infördes. Hälften tyckte däremot att det var jättebra. ”Grisar ska (ju) inte ha roligt” är en känd devis från djurvärlden. Beslut om att svälta ihjäl sjuka medborgare eller stoppa dem ifrån att ha roligt, hade haft en chans att förhindras m hj a en etikprövningsnämnd. 

Dag 96

Drog mot fastlandet i st f mot Patrullen i Grönhögen…

R-tal: +42 (Respit-tal). Om årets påskafton var en riktig skitdag (förutom sillmåltiden), så var gårdagen en höjdardag! Patrullen kände sig nästan som en deltagare i de fyra skäggmesarnas högflygning över vassen! Allt till två sävsparvars ackompanjemang. Och rörmokaren dök upp på kvällen och förlöste vattnet! Vattnet gick, så att säga. Dessutom glömdes behovet av krycka bort hela förmiddagen och som kulmen på framgång gick det för första gången att stå upp och tubskåda – i flera minuter! Att ha tuben som stöd är dock nödvändigt. Man får tyvärr inte samma hjälp av handkikaren (jmf m farbror Melkers spiselkrok). Det enda nedslående var att den allra sista helnöten plötsligt ”försvann” i intet. Lite tråkigt var det också att den nästan säkra praktejdern hade hunnit vända aktern till innan Patrullen nådde tuben efter en krävande, längre ”språngmarsch” – ca tre meter… En stenfalkshona på hemvägen lättade upp det hela lite. Märkligast och mest oroande hittills idag är flocken på 200 starar som plötsligt landade i Allans sparrisland. Sparrisen är ohotad men stararna borde vara fullt sysselsatta med annat vid den här tiden! Bostadsbrist? Giftpåverkan – föds det kanske bara hanar? Mest oroande (bland mycket annat) under de senaste femton åren, är Förnedringskassans fortsatta behandling av svårt sjuka människor. Men det får vi återkomma till, för strax före åtta larmades en havssula i ”full sula” mot söder i Färjestaden. Den noterades efter tjugo minuter från Mörbylånga, men sen försvann den från radarn och Patrullens utryckning till Grönhögen var förgäves. Nästan samtidigt med sulan sågs en praktejder mot norr i Degerhamn. Inte heller den hittades. Många ejdrar vände, men just den kom i alla fall inte förbi Grönhögen. Spännande men misslyckat.

Dag 95 (från eländets början)

I tidigaste laget!

R-tal: +39 (Respit-tal). Trots ett gynnsamt väder, visserligen med nordlig kall vind, kom det knappt in en enda spännande rapport på hela dagen igår. Jo, förresten! En hussvala!! Och därtill en svartnäbbad islom som höll till på nordöstra delen av ön. Patrullen tvingades dessutom – redan lite missnöjd – avbryta bilskådningen eftersom en dusch i uthyrningen plötsligt hade slutat leverera vatten…. Inte för att bistå med kompetens – mer för att kunna vara ett moraliskt stöd för hustrun som nu tvingas hantera även alla problem av det här slaget. Med bara en rödspov i ”fångsten”, var påskaftonskådningen därmed över…. Gryningsrapporten har ju numera ett tredje ben att stå på, nämligen återkommande varningar till fågelskådare om de ornitologiska konsekvenserna av att negligera sjukdomssymptom. För första gången sen helvetet blev en realitet, kände sig Patrullen igår påtagligt ledsen, orolig och nedstämd. Nu räcker det förmodligen med att en skäggmes under dagen hoppstudsar från ett vasstrå till ett annat, för att symptomen ska börja avta. Men gårdagen gav ändå en skrämmande försmak av hur lite det skulle vara kvar av livet om man en morgon kommer på sig själv med att sitta och glo tomt och likgiltigt på en mellanspett ute på talgklumpen…. För nytillkomna manliga läsare: gå och ta ett PSA-test i tid!!! Till alla övriga: agera direkt på varningssignaler!

Dag 94

Lämplig art att jobba på för nybörjare!

R-tal: +39 (Respit-tal). Igår rann det till ordentligt. Det började direkt med en skogssnäppa över kanalen. Och i hamnen satt en kentsk och tog igen sig efter en distansflygning sen tidig gryning. Rörhönan i Kastlösa hade också kommit hem under natten och mot slutet av dagen blev det bl a en liten och en gröngul hackspett. Blåstjärten lyste däremot med sin frånvaro och flera nyanlända påskfirare blev förstås ledsna. Nu väntar en lite svårare period. Patrullen har dock några årtor och rödspovar inne på radarn. Och R-talet tål med råge att reduceras lite då och då fram tills att våra afrikaflyttare börjar dyka upp. Något värre är det med att vaccinleveranserna reduceras lite då och då. Och nu står vi inför en valsituation där det kommer att bli ett dj-la liv oavsett vilket val som görs. Ska vi, eller ska vi inte, bidra med ett icke föraktligt antal doser till fattigare länder i EU:s närområde? Tja….vad säger lillfjanten nere i sin sandlåda? Ingenting, förstås. Inte så här i förväg. Han bara sitter där, med ett förväntansfullt flin, tuggandes på en sandig, blå plastspade. Vad säger du och jag? Förutsättningarna är ungefär följande: 1) vi ska ha hunnit färdigvaccinera 60+arna. 2) Det anses av epidemiologerna som mycket viktigt att vi motverkar stora, ovaccinerade regionala härdar som tillåter viruset att uppgraderas och ta ny fart. Ju närmare oss, desto farligare. För oss! Alltså: Var god välj! Nu! Inte sen! Låtsas att du är ansvarig beslutsfattare. Räkna med att Ebba Busch kommer att ta en kort paus från sina fastighetsaffärer och anklaga dig för överlagt massmord – oavsett vilket beslut du fattar.

Dag 93

Ej sedd hittills idag. Foto: K-E Sundström

R-tal: +33 (Respit-tal). Den första april måste man vara på sin vakt. Dessa visdomsord trängdes emellertid effektivt undan när larmet om en adult hane blåstjärt kom in igår. Den visade sig dock vara allt annat än ett påhitt och den var kvar vid Stenåsabadet när väl Patrullen krånglat sig dit efter alla procedurer med påklädning, intrassling bakom ratten, uttrassling och rollatoraktivering – samt några hundra meter bofinksstappling. Nu är det så att OM en skådare skulle få för sig att larma ut en superart på ”skoj”, så kan han eller hon aldrig mer visa sig på Öland. Jämfört med de problem som skulle drabba skämtaren (marinering i tjära och fjädrar samt punktering på två däck och åttio års besöksförbud), framstår Patrullens tidskrävande igångsättningsproblem som i det närmaste bagatellartade. Ingen med minst två samverkande hjärnceller i funktion, skulle få för sig att fejka en raritet – inte ens under en förrädisk dag som den igår. Nåväl, en vårvacker hane stenskvätta höjde därefter R-talet ett snäpp – som just nu räcker fram till den fjärde maj. I övrigt återstår det bara 22 dygn tills att Patrullens andra önskemål om ett förlängt uppehållstillstånd här på jorden, uppfylls. Då glider den första ängshöken in över ön! Och apropå det! Finns det nån mer därute som kan tänka sig hjälpa till i skyddsarbetet? Ängshökarna m fl skulle uppskatta det innerligt! Ett fyratimmars inventeringspass t ex? I övrigt få nyheter – egentligen bara en, som i sin tur bara är en upprepad variant av tidigare dumheter. Lille sandlådeUlf och sd-nazisterna beskyller i en gemensam attack regeringen för ”handlingsförlamning”. Den här gången avser den karakteristiska efterklokheten att Sverige inte från början gjorde egna beställningar av vaccin. Det är så dags att komma med det nu. Det hördes förstås inget när det begav sig. Möjligen ansåg sd-führern att vi borde beställt det icke godkända vaccinet från hans ryska förebilder. Det är faktiskt inte ens efterklokt. Vad säger att egna beställningar skulle ha haft större chans att effektueras. Och man kan knappt ens föreställa sig hur det hade låtit då. Dessa herrars maktbegär, understödda av Sabunis högljudda och outhärdliga bjäbbande, vet inga gränser. Pandemin lockar fram ett allt ohederligare och osundare debattklimat. Mitt under den farligaste kris vårt land drabbats av. Lill-Ulf verkar ha tagit intryck av Store Trumps strategier. Och i sandlådan finns det ju plats för fler. Hoppas att de flesta håller sig till gungorna.

Dag 92

Tidig! En av de allt fler häckarna i vårt land?

R-tal: +30 (Respit-tal). Avsiktligt har Gryningsrapporten undanhållit alla sjukdomsdetaljer som har med kiss och bajs att göra. En eventuell yngre läsekrets på dagis skulle nog ha uppskattat mer ingående detaljer…. Igår sammanföll dock ett plötsligt uppkommet behov med att en taltrast sjöng för full hals i den insynsskyddade dunge som ”valdes” ut. Fram tills dess var R-talet hotat och humöret i nedan. Sedan lossnade det. På väg hem stod en grupp skådare och beundrade en gulhämpling och lagom tillbaka i socknen gick larmet om två brandkronade kungsfåglar på Mellstabymalm. Lugnet lägrade sig men blev både bättre och sämre när det plötsligt snurrade en trolig brunglada över bilen. Det tog minst en minut att krångla sig ur bilen (ännu en hint till dej som inte kollat upp ditt PSA). Och här kommer en till: Patrullen klarar inte längre av att kolla i kikaren mer än några sekunder i taget. Speciellt inte rakt uppåt. Lite motljus försvårade det hela ytterligare, men efter en stund vände gladan kort upp i medljus och saken var (nästan) klar. Den vände från sydlig riktning och drog norrut. På kvällen kom en rapport om en brunglada med samma små ”fjäderbekymmer” som den på Svalgården. Dock från en skådare utan Patrullens skavanker. Nu gäller det att ladda upp inför vad denna morgon kan ge. Det är djävulskt kallt i de regn- och snöblandade morgonvindarna, men skvättan och beckasinerna ska få en ny chans när solen tittar fram! Om det blir för vidrigt kan man gå in och sitta och fundera över Expressens senaste, alarmistiska rubrikscoop. ”Flera regioner ligger över det nationella medelvärdet”. Uhum… det hade varit utomordentligt märkligt – och ett sensationellt superscoop – om samtliga regioner hade visat sig ligga under riksmedelvärdet. Det ligger liksom i sakens natur att kring ett medelvärde får man räkna med att några ligger över och några under. Har vi att göra med ännu en oduglig journalist? Eller ännu ett medvetet försök att skapa onödig oro och misstro bland vår befolkning? Eller bara ett simpelt försök att sälja fler lösnummer?

Dag 91

Helt fel – ur alla aspekter. Men kul.

R-tal: +27 (Respit-tal). Igår hölls R-talet oförändrat tack vare en rödbena som helt oväntat drog järnet söderut långt ute över alvaret! Ytterst få rödbenor har kommit hem och hittills bara längs kustlinjerna. Målet för spaningen var egentligen enkelbeckasin och stenskvätta – men det sprack! Den första stenskvättan sågs dock en bit norrut igår. Och nu på morgonen står det en vit stork (!) invid 136:an utanför Källa kyrka!!! På Svalgården verkar vi för första gången ha fått seriöst bostadssökande turkduvor som spelar intensivt ikapp med alla ringduvor. På TV-antennen sitter vår trogne stare och i år levererar han en minst sagt perfekt rörsångarserenad! Var tusan kan han ha hämtat in detta plagiat sen han flög till England i höstas? Fru Hackspett fortsätter med sina lika oförklarliga rutiner och sedan i förrgår bevistas restaurangen av en nyanländ järnsparv. För den läsare som eventuellt är intresserad av subtila artbestämningskaraktärer kan sägas att en järnsparv tar sig fram på marken likt en bofink, d v s likt en rollatorförsedd pensionär (som Gryningspatrullen), med små, små, hasande och ryckiga steg längs korridoren i ett äldreboende. Slut för idag! Nu ska beckasinen och skvättan kollas upp.

Dag 90

Min tjej sitter uppe på taket.

R-tal: +27 (Respit-tal). Ett vackert silltrutpar räddade R-talet kvar på +27. Men dom satt inte på bron och inte på fälten utan på det enorma taket till det stora, eternitklädda och genuint anskrämliga husvraket i Grönhögen. Men dom ”satt fint”, som man brukar säga. Och hemkomna lagom till påsk för att muta in sin gamla takvåning i konkurrens med massor av gråtrutar, fiskmåsar och en del kråkor. Detsamma gäller minst hundra stugägare på södra Öland. Nej, inte sittandes uppe på nåt tak, alltså. Däremot lyser det varmt lite varstans i byarna där det varit mörkt ända sen allhelgona! En vitnäbbad islom toppade rapportlistan och ännu en bk gav sig tillkänna. Islommen är kvar idag utanför Horns udde. Gårdagen var en hälsomässigt jättebra dag! Ibland tyckte Patrullen sig kunna gå som på den gamla goda tiden – men den villfarelsen korrigerades (vänligt) av den sammanlevande husföreståndarinnan. Men ändå! Mindre bra var dagen för en av landets mest oumbärliga samhällspelare – Tommy Körberg. Han tillägnades stora rubriker för sitt konstaterande att ”regeringen är en hönsgård som hanterat pandemin katastrofalt illa”. Tyvärr var det som vanligt ingen som då utkrävde ett expertutlåtande om hur det i stället borde ha skötts. ”Jag borde ha fått mer pengar” är den universallösning för kampen mot viruset som samtliga självömkande och självutnämnda experter skulle ha angivit – om de först lurats i lite sanningsserum. För h-e! Här gäller det att hålla ut. För alla! Och att anpassa sitt leverne till verkligheten. Oinskränkt rätt att gnälla har egentligen bara personalen på intensiven. Fast de hinner inte!

Dag 89

På plats – men ännu ej i praktdräkt.

R-tal: +27 (Respit-tal). OBS! Ej att förväxla med r-talet för spridning av covid. Det har ramlat in ett par kul vårarter sen sist – brushane, brun kärrhök och skedand. Samtidigt har några missats – bl a praktejder och brandkronad kungsfågel. De förra håller nog på att ta slut för i år. Den sista (?) passerade sent igår. På upphällningen verkar även våra socialliberala folkpartister vara. Några av de sista sågs sent igår eftermiddag när deras nyliberala partiledning gav klartecken till att släppa in sd-nazisterna i värmen. Det är troligt att några ersätts av misslynta centerpartister och en kader desperata taktikröstare från dumhögern. Och det skulle man ju kunna stå ut med – om nyliberalerna tack vare detta stöd i nästa val når t ex 3,9%… Intressant, men skrämmande blir det, när man inser hur angelägna de är att dra sin ”röda” försvarslinje mot nuvarande regeringspartier – inte mot partiet som bara har en enda sak på sin agenda, nämligen att ytterligare försämra livet för grupper som inte faller dem på läppen – grupper som redan idag har en bra bit kvar till att uppnå rimliga rättigheter. Nåväl. Under dagen kommer även R-talet att försämras – Vita Volvon måste in till Kalmar för däckbyte och alla skådningsframgångar lämnas helt ut åt slumpen. Men visst! Det kan ju sitta någon tidig silltrut på en av brons lyktstolpar.

Dag 88

Liten men naggande god!

R-tal: +25 (Respit-tal). Nu är Patrullen garanterat med i fighten ända fram till den 21 april. Och fram tills dess ska många nya flyttfåglar ha hunnit komma hem. ”Fighten”, förresten? Ja, kampen för att ha något ”viktigt” att se fram emot när väckarn ringer om morgnarna. Igår råkade Patrullens geografiska närvaro sammanfalla med platsen för två sädesärlor, en svart rödstjärt och en svarthakad busk! Ibland ler lyckan mot en! Ännu en labb och några kentska tärnor rapporterades igår. Och flera skogssnäppor. Här hemma rastade två kungsfåglar och en rödvinge. Det kan bli en trevlig påsk för alla som valt att komma till Öland. I övrigt lyckades Patrullen ställa om till sommartid – på första försöket. Att flytta fram några trädgårdsmöbler, är däremot inte längre ett möjligt jobb. Svalgårdens påskgäster får nog vara beredda på att hjälpa till med det. När det gäller ämnet ”sjukdomselände” kan å andra sidan nämnas att på- och avtagning av stödstrumpor, nu är något Patrullen faktiskt klarar! Det innebär att behovet av hemtjänst fr o m 1/4 kan sägas upp. Tråkigt så tillvida att Patrullen därmed går miste om all trevlig personal som hittills spritt lite glädje två gånger om dagen. Men å andra sidan kan fågelskådningen påbörjas mycket tidigare på morgnarna.

Dag 87

Bättrade på R-talet igår.

R-tal: +21. (Respit-tal). Det betyder (för nytillkomna läsare) att Patrullen har sett fler årsarter än vad det gått dagar sen nyår. Målet (förstås fullständigt meningslöst) är att hålla R-talet >0 så länge som möjligt. För den som slipper rulla fram med en rollator, börjar det bli kritiskt först nån gång efter 15 juli. Det ska bli intressant att se hur långt det håller för Gryningspatrullen i år när ”livet vänt” lite. Det bör klara sig maj ut. Och hur galet det än låter, så för det i alla fall det goda med sig, att varje morgon när man vaknar – och har stoppat i sig alla medicinerna – så finns det, förutom första kaffekoppen, åtminstone ett konkret mål som motiverar en att stiga upp, klä på sig och ta sig ut. Gårdagen gav hämpling, myrspov, skärsnäppa och tobisgrissla. Men Sjöorren med stort S, drog inte förbi, trots att några hundra vanliga sjöorrar rundade udden på nära håll. Och trots att N vindskyddet var omringat av skarpögda, förväntansfulla skådare. Lite spänning i tillvaron blev det dock! Hoppet var annars att det skulle drälla in en massa tättingar i medvinden men de var t o m färre än dagens folkpartister. Även hälften av våra fåglar har kanske förlorat sin inre kompass.. – minst lika allvarligt för en fågel som för en nyliberal liberal. En gransångare och en rödvingetrast rapporterades dock och i morse har det setts en kentsk tärna i sundet och en brandkronad kungsfågel i ringmärkningen. Därmed är det dags att ge sig ut och bättra på R-talet! För andra är det hög tid att börja fundera på sambandet mellan ett containerfartyg som satt sig på tvären i Suezkanalen och de fatala riskerna med en just-in-time ekonomi. Kan vi hoppas på att fartyget inte förde med sig 400 miljoner kinatillverkade vaccinflaskor? Och nästa gång är det Kinas diktator som sätter sig på tvären. Är det i dessa perspektiv meningsfullt att tillföra det militära försvaret 40 miljarder extra? Eller finns det vettigare prioriteringar för att skydda ett lands befolkning?

Dag 86

Dagens hemvändare?

R-talet nu nere i 18…. Gårdagen tillät ingen skådning att tala om. Timmarna ägnades åt att försöka fatta beslut om huruvida en extra morfintablett behövde tas eller inte. Sådana dagar blir det inget av och man hatar på nytt sig själv för att ha negligerat alla råd om att ta ett PSA-prov i tid. Glädjande var dock att det nu ser ut som om Susanne på Länsstyrelsens har fått ihop en organisation som ska kunna tackla ”problemet” med att det mycket väl kan komma hem väsentligt fler ängshökar än på många år. I kombination med en skadeskjuten legitimerad ängshöksterapeut, skulle det ha kunnat bli ödesdigert om inte två tidigare volontärer redan tackat ja till att ta över terapeutansvaret! Stort tack från alla involverade – inte minst från ett 80-tal (?) ängshökar! Med hjälp av fjolårets frivilliga, och förhoppningsvis några nya, ska vi nog kunna ro denna viktiga säsong i land. Avgående terapeut kommer, utifrån nuvarande hälsoläge att döma, att ha möjlighet att sköta merparten av de byråkratiska arbetsuppgifterna. En sådan uppgift kan initialt vara att ta emot och besvara frågor från nya frivilliga…. Maila gärna svalgarden.oland@telia.com ! Vid behov kan det nog också bli möjligt att ”utbilda” och tipsa dem som från och med nu måste ta på sig de praktiska jobben. Breaking news 06:12: den amerikanska sjöorren kan ha setts slå en bit utanför Grönhögen! Det kanske får bli en extra morfintablett idag i stället!

Dag 85

Avloppsrör och två slangklämmor. Klart!

Årsart nr 102: Storspov – badande i våtmarken söder om Hulterstad. R-talet (respittalet) (se förklaring en bit ner) är fortfarande + 19. Ju högre R-tal ju bättre – till skillnad från det andra f t högaktuella R-talet. Det blev någon timme under ejdersträcket igår. Fler än trettonhundra hann passera men ganska långt ut. Och några bonusar delades inte heller ut. Roligast blev i stället att den snillrikt produktutvecklade rollatorn fungerade utmärkt! Det går nu att ha med tubkikaren på ett säkert och okomplicerat sätt! Kan man månne ta patent på sådant? Affärsidén är klockren – inom 15 år kommer i stort sett alla nu levande fågelskådare att be på sina bara knän om en bra lösning på tubtransportproblemet. Man kan ju dessutom sitta ner på en rollator (men det var väl utvecklat redan tidigare). Nu på morgonen sägs ejdersträcket vara kraftigare än förut. 07:05 drog en praktejder förbi Sturkö i östra Blekinge. Det tog sen 35 minuter för den att sig upp till Degerhamn. Bra att veta! Och 07:45 passerade ännu en utanför Kåsehuvud. Den kanske man skulle kunna hinna med (om hemtjänsten kommer tidigt idag….). En tredje sädesärla kom hem igår men i övrigt har vi få glädjeämnen att delge – något som våra oerhört entusiastiska starar på intet sätt låter sig nedslås av. 

Dag 84

Nr 101

Nr 101: Gråhakedopping. Artfaktor: +19 (oförändrat). För övrigt ännu en sädesärla noterad. Det innebär att det fr o m nu är helt riskfritt att byta till sommardäck på Öland. Det har aldrig kommit snö efter att ärla nr 2 känt fosterlandets mark under sina fötter. Idag hade Gryningspatrullen tänkt avbeställa hemtjänstens morgonhjälp för att kunna komma ut medan det fortfarande är lite morgon kvar. Det sket sig – i dubbel bemärkelse (intensivt magknip för första gången under pågående rehabilitering). Å andra sidan ser den massflygning i sundet, som Patrullen utlovat och talat sig varm för, ut att utebli. Uppmaningar till massmord, som en rappare vunnit ”folkets” pris för, verkar däremot kunna få öka ostört. Patrullens vänner till vänster anser att staten inte ska försöka begränsa den kulturella friheten. Och det är allmänt klokt. Men det är ju totalt orimligt – och kontraproduktivt – att uppmaningar till våld och mord faller inom ramen för vad public service ska tvingas låta passera sitt regelverk. Även om det, som i det här fallet, är en ”stackars” flykting som visar upp sin ”talang”. Snart kan väl SVT känna sig piskade att sända ”kulturinslag” där t ex tre rakade sd-nazister i trikåer dansar balett och jonglerar med k-pistar och armborst medan de – vackert koordinerat – siktar på homosexuella i färgglada kreationer – samtidigt som en helt svartklädd doakör, mot konstnärligt begåvat kontrasterande vit bakgrund, utstöter stön som ”öh”, ”uhg” eller andra nyskapande texter med ”inneboende kontext”. F ö inte helt väsensskilda från rapplätena. Tvi vale för missriktad flathet! Däremot är det hög tid att börja återskapa ett jämlikt samhälle efter år av nyliberala sabotage. Då minimerar vi behovet av att störa det fria kulturella skapandet. Breaking news: en praktejder drog mot öster kl 08:45 vid Kåseberga i Skåne. Dags att strunta i magknipet?

Dag 83

Nr 99: skärpiplärka! Nu var frågan om sädesärlan skulle bli nr 100 för 24:e gången på 58 år! Chansen fanns, men mindre sångsvanar och storspovar förväntades göra allt vad som stod i deras makt för att förhindra det. Alla snuvades! I skymningen igår anförde en hornuggla sin uppfattning – dovt, återhållsamt med decibel men med eftertrycklig pondus! Nr 100 i mitten av mars är faktiskt hyfsat. Ett kul och lite annorlunda sätt att räkna årskryss är att alltid försöka ligga före i antal arter jämfört med antal passerade dagar. Igår var det bara årets 81:a dag så nu finns det en liten respit för Patrullen på 19 dygn (Artfaktor 100-81). Och redan idag vrider vinden upp mot mer västlig. Första ”proppen ur”, infinner sig dock först i morgon med vind från sydväst. Respittiden bör därmed minst kunna hållas – och troligen utökas (om inte rollatorn får punktering eller nåt annat börjar djäklas). En del tid bör i vilket fall tillägnas ejdrarna så fort som möjligt. Helst redan för någon timme sedan…. då ännu en hane praktejder gick bet på att försöka smyga sig förbi inkognito. F ö rekommenderas smälthjärnorna i Frihet Sverige att utan fördröjning söka asyl i Bolsonaros Brasilien. Vi erbjuder oss att stå för era enkelbiljetter. Se bara till att analterapeuten och affärssnillet som säljer ”medicinskt” vatten, kommer med på planet!

Dag 82

Ballerina bianca hemma!

Nr 98: stjärtmes! Men än mer tillfredsställande var att Gryningspatrullen lyckades ta sig 420 m in längs gamla banvallen i Penåsa! Med rollator visserligen, men ändå. Summa 840 m! Tidigare rekordet ToR brevlådan (160 m)… Flera bofinkar sjöng för full hals i skogen och vårens första sädesärla rapporterades in. Ejdersträcken har däremot bara tilltagit marginellt. Med tanke på framgångarna igår och ett lovande väder idag, är planen att ta en ny ”promenad” i lunden eller i Beijershamn. I så fall stor chans att komma först till 100 i invalidklassen (division 12). Lyckligtvis är vi väldigt få som ”tävlar” i den divisionen – egentligen ingen mer än Patrullen…och segern är därmed antagligen redan bärgad. Mycket tyder nu på att det inom ett par enstaka dygn kommer att smälla till ordentligt på många fronter i vår fågelvärld. M a o just precis det som Patrullen hoppades på att få uppleva när cancern och dess konsekvenser uppdagades. Nästa delmål är att få vara med när första ängshöken på sitt eleganta vis glider in över kustlinjen den 24/4. Apropå det verkar det tyvärr föreligga något av en totalt breakdown i det holländska övervakningssystemet. Inte en enda sändarförsedd ängs- eller brunhök har hörts av på över två månader. Det tyder dock mer på ett tekniskt fel än på att samtliga tjugo skulle ha omkommit. Man hoppades i det längsta på att ett tekniskt fel även låg bakom att P3 Guldgalan utsåg en rappare, med sina rötter djupt nere i de kriminella nätverkens stinkande mylla, till årets artist! Men nej, då! Det viktigaste kriteriet för vinst måste följaktligen ha varit att ”artisten” ”lyckats entusiasmera stora ungdomsgrupper till att välja kriminalitetens och våldets bana”. Tala om självmål! Breaking news: halsbandsparakiten verkar vara tillbaka i länet, nu nära Kalmar city!

Dag 81

Äntligen landade en handfull skärfläckor innanför ören och anslöt sig därmed som nr 97 till skaran av årsarter. Märkligt nog har ingen tidig sädesärla kommit hem än. Kanske är det fortfarande vinterväder i alperna och då har de fått tillfälligt uppehållstillstånd i Italien under täcknamnet ballerina bianca? Ett vackert och passande namn! Vippstjärt är inte så dumt, det heller. Patrullen har länge inbillat sig att de efter sina glada tillrop hette tessilitti på finska, men vid en kontroll visade det sig vara fel. Men visst längtar vi efter att få se dem på gräsmattan nu? På en helt annan matta hoppas vi att virrhjärnorna i Frihet Sverige håller sig framöver. I helgen gjorde de en ny gemensam kraftsamling för att sprida virus till fler av våra äldre. Och för att hålla sjukvårdspersonalen sysselsatt. Må nån av de djävlarna tvingas testa en veckas andnöd i respirator! Eller i alla fall få en långvarig, rabatterad behandling hos analterapeuten i ledningsgruppen. Hoppas att det så småningom sammanställs en lista över virusspridarnas olika ”specialdicipliner” – så att man får en hint om vad man omsorgsfullt ska hålla sig så långt borta ifrån som möjligt. Lite kopplat till problematiken hittar vi frågorna runt nedstängningen av skolorna för yngre barn. Vi var lyckligtvis länge restriktiva mot detta motdrag, men av både seriösa som mindre seriösa skäl har situationen ändrats. Det vi nu riskerar är att utlösa en utslagningsmekanism av tidigare aldrig skådad omfattning. Vi riskerar nu oerhört många barns framtid. Störst risk löper de barn som redan sen tidigare föddes utan silversked i mun. Låt oss hoppas på att de medicinska vinsterna är större, men allt tyder på motsatsen. Att som vissa regioner gör, utnyttjar sitt delegerade ansvar bredare än nödvändigt, måste vara ytterst riskfyllt. Andra regioner stänger skolor efter lokala smitthärdar. Således ännu ett exempel på hur oerhört många svåra beslut måste fattas med kort varsel. Här skulle man önska att journalistiken hängde med på ett bättre sätt. I stället för att konsekvent inrikta reportage och utfrågningar på att skapa konflikt och att offentligt försöka avrätta de stackare som är satta att komma fram till ett beslut, borde en seriös journalist satsa på att visa på just svårigheterna. Vad talar för, vad talar emot ett visst beslut? Vad kan bli konsekvenser av det ena beslutet eller det andra. Ja, kanske rent av försöka locka publiken till att fundera över hur de skulle ha agerat om ansvaret låg på deras axlar. Just nu sliter Gryningspatrullen med ett helt annat problem. Att åka ut och skåda eller stanna kvar inne i värmen. Det lutar åt skådning. Det fina är att det är bara en av Sveriges ca tio miljoner medborgare som får lida av ett felbeslut. Fint är också att Sveriges handbollsdamer lyckades kvalificera sig till OS igår. Patrullen bestämde sig efter moget övervägande för att våga se matchen mot Argentina. Ett bra beslut.

Aktuell jämförelse mellan handbollsspelare och fotbollsspelare…

Dag 80

Låt oss ta det viktigaste först: en påminnelse om att det inom någon vecka är dags att smula sönder hushållsäggskal och slänga ut dem i restaurangen. Tjejerna måste ju snart börja tänka på att bygga upp sitt förråd av kalcium inför stundande häckningssäsong! Allt fler svarta dun börjar täcka över den sjuka talgoxens kala hjässa och Nattkvist Svalgårdens enda hyresgäst i mars – fru Hackspett – fortsätter med sina rutiner. Ut ur holken runt åtta, en rejäl nötfrukost, upp i toppen av Allans kastanj, kort överblick, vidare till jobbet i skogen, lunch runt tolv, upp i kastanjen, tillbaks till jobbet, hemma vid fem, kvällsmat och sen direkt in i holken för natten! Vad gör hon egentligen nere i skogen under sina arbetspass? Och hur mycket sömn tarvar en hackspett? Var bor hon från april till november? Är det någon läsare som saknar sin hackspetthona under vintern? Hur ska vi få klarhet? Klarhet är ju även i övrigt något som är på tapeten just nu. Gnyendet vet inga gränser vad avser vilka regler, restriktioner eller rekommendationer som f t gäller för vårt beteende i dessa orostider. Klagandet riktas främst mot att vissa ändringar görs då och då. ”Det går inte att hålla reda på vad som gäller” är gnällets huvudtema. Är man analfabet är det fullt förlåtligt. Är man entreprenör är det däremot obegripligt med tanke på att man enligt egen utsago tillhör den samhällsbärande klassen – näst efter kungen, prästen och Zlatan. Är man en läskunnig svensk medborgare i största allmänhet, beror ens oförmåga nog på att man inte har det minsta lust att göra några personliga uppoffringar och är man politiker på högerkanten ser man förstås med förtjusning till att odla villfarelsen. Om å andra sidan inga regler hade anpassats i takt med ny kunskap, nya förutsättningar eller nya rön, hade det också (men då med all rätta) blivit föremål för fortsatt gråt och tandagnisslan. Hur svårt kan det vara att tillämpa ”håll avstånd” och ”träffa så få nya personer som möjligt” – oavsett om man hunnit ta till sig den senaste dagsuppdateringen eller inte? Tillhör vårt land verkligen den lägst utbildade kvartilen av världens alla länder? Man vill ju inte tro det. Men å andra sidan har många av dagens studenter tvingats gå sin viktiga, grundläggande skoltid i privata skolor där elevresultat är underställt målet om vinst och aktieutdelning! Elevresultat går ju dessutom att ”justera”. Man vill ju inte att möjligheterna till framtida vinster ska påverkas negativt till följd av låga betygsnivåer….

Dag 79

Du har rätt att tiga, men ju mer du berättar nu, ju snabbare får du vara i fred.

Gryningspatrullen försöker göra 1-2 skådningsförsök varje dag – om det inte blåser….Sjukdomen verkar leda till att man lättare fryser. Huttrandet i kombination med att fåglarnas medverkan än så länge är svag, gör att det hittills aldrig blivit mer än en halvtimme i taget. Fortfarande är det så att det är svårt att använda tuben stående. Nervbanorna har än så länge inte hittat varandra och vingligheten slår till direkt med lite lätt yrsel som följd. Detsamma gäller för handkikaren om man inte har stöd för kroppen. Att sitta går bra men det blir – som tidigare sagts – allt mer akut att komplettera en snurrstol där tuben och personen kan snurra simultant. I övrigt verkar sjukdomen ha lett till att Patrullen blir blixtarg på nolltid. Inte på fåglarna, förstås. Eller på närstående. Det slår av naturliga skäl oftast till när man ser på TV-nyheterna. Eller när det dagliga inslaget om Zlatan – för femte dan i rad – överstiger fyra minuter i en femminuterssändning 😡. I förrgår var tanken att äntligen få se första avsnittet av den prisade tv-serien Tunna blå linjen. Det gick sådär. I samband med minst tio scener var blodstörtningen inte längre bort än någon tusendels millimeter i de primära blodkärlen. Klart är att Gryningspatrullen aldrig skulle kunna fungera som en del i en polispatrull! Det är troligt att minst varannan förövare skulle löpa stor risk att behöva en längre tids intensivvård efter ett ingripande… Och att inre tjänst snart skulle vara enda chansen att få behålla jobbet. Avsnitt två ska dock få en chans, men sen tas det inte fler risker. T ex vore en massiv stroke oundviklig om man skulle tvingas se på när de två ärkesvinen man gripit, släpps på fri fot sen det ”inte gått att fastställa vem av dem det var” som högg fingrarna av offret innan kniven trycktes in i hjärnan via ett öga på den gamla rullstolsburna damen… Idag kommer f ö miljardären som åtalats för grovt jaktbrott att frikännas ”i brist på bevis”. Nä! Att i gryningen få patrullera omkring i en dunge bland väl så suspekta, små grönbruna och identitetslösa ryssar – och få lyssna på vad de har att anföra – passar utan tvekan Patrullens läggning betydligt bättre.

Dag 78

Vi har för närvarande en skallig talgoxe i restaurangen. Hans blod lyser igenom den tunna huden och en nybörjare skulle kanske börja bläddra i böckerna efter nån rödhättad tätting. Risken för att en hona svarthätta skulle kunna komma på förslag, kan inte uteslutas. Han uppvisar inga som helst våldstendenser så han har nog inte anslutit sig till sd:s skallrakade stormtrupper. Och det ser nu, efter 10 dygn, ut som om små svarta dun på nytt växer till, framifrån från pannan. Dags att byta frisör? Kvalster från övernattningsplatsen? Vitaminbrist? En kort tur ner till hamnen fyllde på årslistan med svarthakedoppingar (95) och en skäggdopping i sommardräkt (96). Även ett vackert par stjärtand bidrog till att förgylla besöket. Allt fler skärfläckor noteras liksom sträckande småflockar med mindre sångsvan. Ejdrarna skickar fortfarande bara små förtrupper, men ökar dag för dag. Vi väntar spänt. Väntar spänt och entusiastiskt gör nu också sandlåde-Ulf och hans allierade i extremhögern på hur de ska angripa regeringen i frågan om avvaktande behandling med AZ:s vaccin. Ska man gråta krokodiltårar för att Sverige väntade med att pausa vaccinationen och därmed ”med berått mod” utsatte ”miljoner” svenskar för risken att få blodpropp? Eller ska man gallskrika som stuckna grisar för att vi till slut gjorde en paus och därmed ”fråntog ’miljoner’ pensionärers rätt att vaccineras” innan de fick smittan och dog som flugor. Han har det minsann inte lätt, den lille. Apropå ”miljoner” så är vi ett par sådana som känner en outsäglig tacksamhet för att Ulf, Usch och Jimmy inte är de som är satta att fatta beslut – innan facit har delats ut! Ska sanningen fram är man också personligen tacksam för att inte vara den som måste ta beslutet. Man skulle rädda fler om man fortsatte vaccinera men man skulle också bidra till att fler vägrade vaccin – och på så sätt öka på antalet döda i covid. Det skulle då också vara möjligt att hitta och namnge ett enskilt offer för beslutet: ”Erna Gruvlinde (46) fick blodpropp av AZ – och dog. Lämnade man och två barn efter sig. Lövén och Tegnell lät den levnadsglada tvåbarnsmamman dö med berått mod”. Vår extremhöger skiter fullständigt i att bedriva politik för landets bästa – det enda viktiga är att tillskansa sig makt. Inte minst för sd-nazisterna – som sitter lugnt i båten och avvaktar resultatet av dumhögerns och den kristna högerns aningslöshet.

Dag 77

Här blir bra! Obetat och fint för sådana som oss!

Så var vi framme vid det där större problemet som vi alla bör försöka få våra makthavare att inse! En del av oss har väl någon kanal att använda sig av. Resistens! Den dag, när inget av de få antibiotikum som ännu fungerar, biter på helt vanliga bakterier, sitter vi där med skägget i brevlådan. Redan ett inflammerat skärsår, kan bli dödligt. Eller en tand. Eller en väl inbäddad bakterie efter ett benbrott. Rent av en rätt så simpel öroninflammation kan bli ödesdiger – oavsett om man fyllt tre, trettio eller nittio år! Satsar vi inte på att ta fram helt nya antibiotikum, är vi där redan om 10, i bästa fall 20 år – d v s t o m långt före förödande effekter av en förlorad biologisk mångfald eller ett klimat som löper amok. Men för att forska fram nya antibiotikum, kan vi av lättbegripliga ekonomiska skäl, inte överlåta det till den befintliga industrin. Eller ens begära det, faktiskt. Här måste vi få till ett finansiellt samarbete mellan den annars så förhatliga staten och industrin! I Sverige ligger vi långt framme rent kunskapsmässigt. Och lägger vi t ex tokprojektet om snabbtåg på is, så har vi ekonomin. Redan nu måste vi – för att förlänga respiten – se till att ALL import av antibiotikaspäckat kött förbjuds, vilket givetvis är totalt förbjudet i vår nyliberala värld. Låt oss göra det ändå – nu när anarki så uppenbart tillåts råda vad gäller regler och avtal. Och i vår egen köttproduktion ska varje dos till ett enskilt sjukt djur först godkännas av en fristående veterinär. Vi vill inte ha nya smussellager av insmugglad dansk antibiotika i våra ladugårdar! Mink- och hönsfarmer måste självklart upphöra med alla bredspektriga, antibiotikabaserade tillväxtämnen i foder. Minsta fusk ska leda till omedelbart djurförbud! Så! Härmed har oron för barnbarnen fördelats ut på några fler och ilskan skulle ha kunnat lägga sig lite om inte lille Ulf i sandlådan krävt omedelbar avverkning av de allt färre gammelskogarna. Han har fått itutat sig att de göder granbarkborren. Och så det här med Zlatan i landslaget!!! En olämpligare förebild för våra unga svenska lagidrottare är svår att hitta. Fåglarna, då? Mja, några få storspovar har hört av sig här och där och morkullorna drar. I övrigt få vårtecken att jobba med i Gryningsrapporten. Alla som bor i ugglemarker bör dock viga en natt åt dem! Och sjöorren sågs nyss igen! Snart ger den sig av österut…

Dag 76

Undrar hur en grek skulle återge denna skönsjungares sång i text?

Den misstänkta praktejdern blev fastställd när den passerade i det smala sundet vid St Rör. Det var allt om fåglar idag…. Nej, förresten. En gammal vän i Gnesta (icke skådare) har visat sig vara briljant på att med bokstäver, bindestreck och en och annan apostrof, återge ljudet från en fågel som hon vill ha artbestämd. För det mesta går det att komma rätt direkt! Det här har i vanlig ordning gett upphov till diverse meningslösa funderingar. För det första – varför har man aldrig stött på en fågelskådare som lärt sig fonetisk skrift? Fast..sådana fanns nog innan Palmers fågelskivor kom ut på 50-talet. För det andra – är det månne lättare eller svårare för en ryss (Луговой лунь), en kines (乌灰鹞), en arab (أبو شودة) eller en grek (Λιβαδόκιρκος) att försöka återge t ex ängshökens läte i text? Spontant känns det svårare… Nån som vet? Man vill ju helst inte ens föreställa sig svårigheten med en fonetisk variant av kinesiska! Vissa av oss har ju uppenbara problem med våra egna svenska bokstäver. Åtminstone när de kombineras till ett ord. Eller – som i Uppsala – flera ord i rad. Hur i h-e har studentidioterna i Uppsala lyckats få godkända gymnasiebetyg? Måste dagens gräns för godkänt höjas väsentligt? Måste provet kompletteras med någon typ av socialt IQ-test? Är det inte (sedan länge) dags att bötfälla folk som bryter mot de coronaregler som satts upp och som vid det laget kommunicerats ut tusentals gånger i skrift, ljud och – för Uppsalastudenter – till och med i form av enkla, stiliserade bilder. Nåväl. Det större hotet mot mänskligheten som Gryningsrapporten förvarnade om igår, skjuts fram till i morgon.

Dag 75

Gift sen länge. Då behöver man inte sjunga före bobyggandet.

VARNING! Inget om fåglar idag! Bara politik! Känsliga personer läser vidare på egen risk. G-Patrullen är upprörd. För nu har vi nått dit – där den så omhuldade nyliberala frihandeln visar upp sitt allra fulaste tryne. Den har under decennier medfört att jobb för folk utan högre utbildning försvunnit till länder med löner och arbetsmiljöer långt under skamgränsen. Och nu, när ingångna avtal negligeras ett efter ett, skyller alla på alla och likt råttor förser sig nation efter nation med rådande bristvaror – allt ifrån vaccin till enklare, men helt oundgängliga kringprodukter. Det är en flagrant repris av förra vårens skandal när t o m EU:s mer civiliserade medlemmar bröt avtal och behöll skyddsutrustningar m m för sig själva. Det gav bl a oss i Sverige en onödigt hopplös start med traumatiska konsekvenser. Men långt innan dess begicks det verkliga misstaget – vi fick för oss att nyliberalismens just-in-time-ide skulle göra allting billigare och människorna lyckligare. Att ha beredskapslager ansågs därmed vara ett förlegat sätt att skapa nationell säkerhet – en säkerhet som vi nu bytt ut mot obegränsad tillgång på onödigt krimskrams och kvalitetssvaga skitprodukter från Kina m fl. Buggen i den nyliberala ekonomiska teorin har på kort tid kostat oss miljarder (långt fler än vad vi har tillgång till – och som i stället borde ha använts inom flera eftersatta områden som vård, skola, rättsväsende och miljö). Därtill några tusen onödiga dödsfall. Buggen har också, till följd av ökad fattigdom och utanförskap, lett till framgångar för Europas flora av högerextrema partier – några sitter redan vid makten i vissa länder. Om vi (mot all förmodan?) tänker om nu, gäller det bl a att börja förbereda oss inför nästa hot – ett hot som kommer att få pandemin att framstå som bagatellartad. Men det tar vi i morgon. Fåglar då? Det tar vi också i morrn! Lovar! Men nämnas bör redan nu att ett ökat antal miniflockar av ejder i sundet förvarnar om vad som komma ska om två veckor! Och nyss sågs en misstänkt praktejder! Här hemma har stararna påbörjat bobyggandet! Ogifta hanar ”sjunger” – eller vad man nu ska kalla deras oblyga men skickliga plagiat.

Dag 74

Vacker – men snurrade till det igår.

Igår gjorde Patrullen ett försök på ett larm om en svarthakedopping nere i hamnen. Troligen skrämde en örn bort den under de fem (!) minuter det tog att kravla sig ur bilen, lirka ut kryckan, stolen, tuben och vantarna (som ramlat ända ner på golvet – dj-la Newton!!) Men det var trevligt att träffa ytterligare några nya gamla skådarbekanta. Det sociala, som inte ens före sjukdomens debut varit Patrullens bästa gren, börjar återgå till normalläge. Tack för den hjälpande handen med att bära stol och tub! Dagens span över vattnet gav ingen årsart men väl en briljant produktutvecklingside: att införskaffa en enkel kontorsstol, svetsa fast ett kort plattjärn under sitsen, riktat framåt och med ett lagom stort hål längst ut i vilket pelaren till stativhuvudet kan föras ner. Då kan sitsen, invaliden och tuben snurra samtidigt! Som det nu är, är det ett rackans bök – och protester från ryggen – om man vill ha uppsikt 180 gr eller mer. Och det vill alla fågelskådare! Ett syfte med allt detta återkommande sjukdomssnack i G-rapporten är ju att få andra, fullt friska skådare att beställa ett PSA-test. Och därmed slippa allt det elände som Patrullen beskriver! Tidigare beskrivning av hur svårt det är att behålla balansen när man står upp och spanar med tuben, gäller tyvärr fortfarande! Nog om det! Nu ska det bara bli av oxå – ditt PSA-test och Patrullens snurrstol.

Dag 73

Hacker eller arborist?

Chock! Kris! Gryningspatrullen har blivit påmind om löftet att vara guide i Beijershamn den 25/9! Och nu är deras (STF Öland) programblad tryckt och distribuerat. Har inte haft en tanke på detta sen överenskommelsen gjordes nån gång under tidig höst. Nu kommer frågan: Finns det någon som skulle kunna tänka sig att ta över denna guidning? Hör i så fall gärna av dej. Ersättning (med sedvanligt ideellt belopp…) betalas. Ingen av deltagarna brukar vara särskilt fågelkunnig, så risken är oerhört liten att man ställs inför en fråga om handpenneprojektionen på en östlig kronsångare från norra Koreahalvön…. I förrgår var södra Sveriges samtliga fåglar kloka nog att ta skydd. Eftersom det verkar ha gällt även Sveriges skådare, finns det knappt en enda rapport att flagga för. Igår var det lite mer fart på skådarna, men inte på fåglarna. Hoppas att sjöorren överlevde ovädret! För den minnesgode följaren av Gryningsrapporter kan vi berätta att fröken Hackspett är tillbaka. Förra vintern övernattade hon i starholken, åt en vegetarisk nötfrukost i restaurangen och flög sedan ner till Södra skogen. Sen kom hon hem vid 12 och käkade lunch bestående av nötter för att därefter återvända till skogen. I skymningen kröp hon in i holken efter att plockat i sig lite snacks (nötter). Vi lyckades aldrig räkna ut vad hon jobbade med borta i skogen. I år arbetar hon hemifrån (!) och besöker bara skogen några minuter varje förmiddag. Under resten av dagen håller hon sig inne i holken eller hänger – bokstavligen – i restaurangen. Kan tjejen möjligen livnära sig som datahacker? Men frågan blir då: jobbar hon för the good guys eller för the bad boys? I egenskap av hackspett har hon definitivt ett alldeles för högt IQ för att ge sin arbetstid till dårarna i organisationen Frihet Sverige. De tre huvudmännen Filip Sjöström (säljer paketerat ”medicinskt” vatten), Mikael Nordfors (specialist på analterapi – vem f-n anlitar en sån) och Maneka Helleberg (största merit: idol-deltagare), kan redan börja cacha in ett ökat antal nysmittade i Stockholm (antalet stiger nu snabbt igen). Inom nån vecka kommer deras insatser också att ha bidragit till fler döda (som ju knappast har nytta av vare sig medicinskt vatten eller analterapi). Affärsiden verkar således så pass dålig att det troligen finns en helt annan agenda i botten. Undrar förresten om analdoktorn tvättar av sitt pekfinger i dyrt medicinskt vatten? I vilket fall bör alla tre, och de övriga 597 i demonstrationen, vara noga med att ha hjälm på sig när de vistas i hackspettmarker.

Dag 72

Att ha kvar vinterdräkten passar bra idag!

För vissa arter har resan norrut börjat. Samtidigt som G-patrullen gick ur bilen på udden, arbetade sig tre strandskator in över Västrevet från sydväst. Efter att ha landat på två stenar, satt de och tittade sig nyfiket runtomkring under några minuter. Sen badade (!) en av dem medan de två som höll ihop, stoppade in sina långa röda näbbar i ryggskruden och tog en tupplur. Nere i Laholmsbukten ligger sjöorren lugnt kvar. Fortsätt så! En ensam kärrsnäppa slog sig också in på årslistan. Eftersom Patrullen sitter hemma nio av tolv av dygnets ljusa timmar, får restaurangfåglarna stå för resten av underhållningen. Igår swishade plötsligt en varfågel rakt igenom flocken av minst sagt hysteriska gäster. Varningslätena överröstade t o m grannens nya Case-traktor. När man är gravt undersysselsatt – och smärtfri – tar sig hjärnan an funderingar som aldrig tidigare tittat fram. Det är uppenbart att alla arter känner igen alla andra arters varningsläten. Fascinerande i sig, men kanske bara ett resultat av långvarig övning (>60000 år). Men! – vilket är den nya funderingen – förklaringen skulle också kunna vara att det finns en gemensam nämnare – oavsett art? Ett tonläge, en serie konsonanter, ett eftertryck, en betoning, en hastighet, en stroflängd? Det vore intressant att veta om någon forskat kring detta. Kanske inte en avgörande kunskap för våra långsiktiga överlevnadsmöjligheter, men det gäller ju faktiskt mången forskning – och man vet ju aldrig när en kunskap plötsligt kan bli viktig. Det finns det faktiskt oändligt många exempel på. Idag råder ett fullständigt vidrigt väder på södra Öland. Att ge sig ut är otänkbart. Det krävs minst en stationär minervaauggla för att få Patrullen att lämna stugvärmen. Det räckte med råge att gå ut för att fylla på frö- och nötautomaterna! I övrigt ont om nyheter. De deltagarrika begravningarna fortsätter att generera nya begravningar och storstadsbratsens jättefester organiseras på löpande band. Det är hög tid att bestraffa dessa och liknande företeelser stenhårt. Om inte annat så för att hedra den majoritet av vår befolkning som offrar allt för att vara solidariska med varandra och med sjukvårdspersonalen.

Dag 70

Den amerikanska sjöorren ligger och väntar på något nere i Halland. Bättre tider, kanske. Och ju längre han avvaktar, ju bättre är det. Hinner det bli varmare innan vårtåget avgår mot norr, ökar Patrullens chanser. Än så länge är det vidrigt kallt ute för en försvagad skådare. Dock går det nu att dagligen tvinga sig ut en stund för att fylla på alla frö- och nötautomater. Skönt att kunna avlasta sin sammanlevande husföreståndarinna från detta arbetsmoment, som ju om sanningen ska fram, endast är livsviktigt för Patrullen – och fåglarna, förstås. På fågelfronten annars inget nytt. Dock har Patrullen fått upp färsk vittring på en extremt intressant art som möjligen kan komma att behöva hjälp med skyddat boende när häckningssäsongen börjar. Mer om det om ett år – kanske. I övrigt få braskande nyheter. Kanske kommer det att bli intressant att följa utvecklingen (eller avvecklingen) för de f d socialliberala folkpartisterna. Snart tvingas man försöka maskera sin dialekt för att slippa skämmas. En ny spik i Skånekistan är att Folkpartiets Skånedistrikt ger sitt fulla stöd till Sabunis kamp för att acceptera ett nära regeringssamarbete med sd-nazisterna. Vad sjutton är det för fel på dagens skåningar? Och hur hysteriskt angelägen får en människa egentligen bli för att komma åt regeringsmakten – oaktat den ofrånkomliga risken att förlora (eventuella) rester av sin trovärdighet och heder? Vidare är det väl också oklart huruvida Volvokoncernen ändrat sig när det gäller att betala ut ohemula bonusar med hjälp av det statliga covidstödet? Det lutar dock åt att Patrullen köpt sin sista Volvo (inte bara av hälsoskäl). Det måste väl ändå finnas någon vit tysk motsvarighet med manuell växellåda och så stora Volvolikheter, att ängshökarna får besvär att se skillnad? Apropå att blåsa stora penningsummor, så har Patrullen hamnat i ett dilemma. Tubkikaren är nu i så pass dåligt skick att det är oklart hur länge den hjälper skådandet mer än den stjälper det. Ska man med oklara framtidsutsikter satsa på en ny tub (det är inga småsummor vi talar om) eller ska man chansa på att den håller ihop längre än sin ägare. OBS! Börja nu inte skicka Kowor 823:or med zoom-okular till Svalgården från alla hörn och kanter av landet! Det här var inte ett sniket försök att komma billigt undan – bara ännu ett försök att visa vilka problem som en fågelskådare kan ställas inför om man slarvar med att ta PSA-prov eller på något annat sätt negligerar varningssignaler!

Dag 69

Både vackrare och smartare än man tror!

Sjöorren och svärtan, från var sin sida om Berings sund, trivs i Halland. Ju längre de gör det, ju större chans för G-Patrullen att kunna vänta in dem nere på udden. Sjöorren drev på Patrullens försök att lösa problemet med hur rollatorn ska kunna lastas in och ur bilen utan att bröstryggen belastas. Och tack vare en mycket nära vän från praktikåret på lantmannaskolan i Svalöv 1971, föddes tanken på att använda en cykelhållare… För en f d arbetsmiljöutvecklare är det ytterst pinsamt att inte ha kommit på det själv😓. Men nu kan sjöorren komma! Rollatorn är lastad och att lyfta den med rak rygg är oproblematiskt! I övrigt är det lugnt på fågelfronten men här hemma går gråsparvarna från klarhet till klarhet. På tre år har evolutionen lett till att arten nu vågar sitta uppe på automaterna och äta. En tjej var först och nu ser hennes barn det som ett naturligt sätt att slippa sitta på marken och vänta på smulorna från de rikas (pilfinkarnas) bord. Kanske har hennes vänskapskrets också studerat och tagit till sig metoden. Nu har de visat ännu ett tecken på god inlärningsförmåga. När Patrullen fyller på mat flyr alla 80 pilfinkarna i panik bort till Allans trädgård. Kvidande och med eld i stjärtfjädrarna! Varje gång och utan undantag. Energislöseri! Kvar i äppelträdet och i rosbuskarna sitter samtliga gråsparvar lugnt och tittar! Utan undantag. De förefaller ha insett restaurangpersonalens relation till fåglar! Ärkekräken från upploppet i Stockholm har däremot inte förstått ett dugg om vårdpersonalens situation. Eller än värre – bryr sig inte. Vore det inte för just personalens skull, skulle man kunna komma på sig själv med att önska åtminstone ledarklientelet ett långvarigt, avkopplande besök i respiratorn. Nu har äcklen dessutom börjat fabulera om ”lögner” och ”mainstream media”. Känns det igen från en annan nyligen aktuell psykopat? Minns vi konsekvenserna? Kommer vi ihåg hur fort det kan gå? Förhoppningsvis inser vi alla vikten av att kväva detta vidriga försök till samhällssabotage i sin linda. Många från dumhögern till extremhögern kommer inte att anstränga sig. Samtidigt är det viktigt att inte skapa en missförstådd martyr. De 20000 kronorna i vite är dock löjligt. Två miljoner vore mer anpassat till skadeverkningarnas omfattning – och lite svårare att få groupiesarna från hälsomats-, kattväns- eller healingorganisationerna att stolt samla in. Nazistcellerna har dock tillgång till stora, gömda skattkistor.

Dag 68

Än så länge ingen kontakt med den amerikanska sjöorren. Troligen rastar den utanför Hemmeslöv norr om Båstad – som vanligt. Under väntetiden har G-Patrullen fått hålla tillgodo med två årsarter – två svärtor och tre steglitser. Åtta kvar till hundra. Breaking news: Just nu kommer ett larm om en rastande amerikansk sjöorre. Och, strax innan dess, ett larm om en amerikansk knölsvärta – båda i södra delen av Laholmsbukten. Troligen har någon av misstag larmat fel art – för det föreligger ju inga svårigheter att se skillnad på dem. Eller så har vi en av varje, vilket ju vore kul – speciellt om båda väljer att resa vidare kustnära via Öland. Nu, sedan all bokföring för Svalgården, svärdotterns företag resp hembygdsföreningen, är klar, tvingas en strandsatt sjukling att ägna sig åt mindre akut och meningsfull byråkrati. Ett sådant exempel är att kontrollera bäst-före datum för de ca fyrtio ännu oätna helnötskakorna. Tanken är förstås att undvika att konsumera dem i fel ordning, men det går ju att göra statistik av allt… Ungefär 48% har utgångsdatum 210602, lika många dagen efter och sedan finns det en vardera för 210902, 211009 och två för 211007. Med tanke på att de skickats från vitt skilda platser från Skåne i söder till Västernorrland i norr, syns det lite märkligt att 96% hade näst intill samma datum. Patrullen har dock inte vetenskapligt lyckats fastställa orsaken. Underlaget bygger på alldeles för få observationer….OBS! Det här är inte ett underfundigt försök att få er läsare att skicka fler! Ett annat vetenskapligt problem har yppat sig här hemma i fågelmatningen, men det får vi återkomma till i morgon. För att återgå till gårdagens skandalscener i Stockholm så är förhoppningen att rättsväsende, vänner till identifierbara dönickar och politiker tar i med hårdhandskarna mot företeelsen i sig och mot de centrala brottslingarna i synnerhet. Polis, läkare, sjukvårdspersonal och regeringsföreträdare har uttalat sitt förakt, men märkligt nog har varken lille Ulf i sandlådan, mjukisnazisten Jimmy, väna Ebba eller någon av nyliberalextremisterna Sabuni och Lööv, haft några synpunkter på beteendet. De brukar ju inte precis vara sena med att spy galla över det mesta. Och samtliga har ju hela tiden krävt hårdare restriktioner. Man tycker ju därför att dessa besserwissrar om några, borde tycka något nu – men inte! Förvånande, och extra tråkigt, är att även v-ledarens reaktioner har uteblivit. Seriösa politiska företrädare borde ju ta tillfället i akt att visa på samhällets enighet. Breaking news 09:40: Det visar sig att det faktiskt ligger en amerikansk sjöorre och en knölsvärta norr om Lagans utlopp. Däremot verkar knölsvärtan vara en sibirisk sådan, inte en amerikansk.

Från i början av veckan: Dag 67

Borta bra men hemma bäst!

Jaha, så var det dags igen! En amerikansk sjöorre passerade igår söderut vid Morups tånge. Troligen kommer den m hj a medvinden från Falsterbo att passera sjöfågelvakten i Blekinge i morgon vid 8-tiden och möjligen kunna ses från Öland södra udde 25 minuter senare. Har den rastat i södra Kattegatt blir det i övermorgon i stället. Den hade behövt hjälpas in på livslistan! Patrullen skulle under normala omständigheter suttit gjuten på udden, men… Flera tokstollar – med ett och samma syfte – brukar samlas i den iskalla marsvinden där nere när en amerikanare är på väg. Småknäppt, kan tyckas. Det går dock inte att jämföra med de komplett hjärndöda idioter som igår ”demonstrerade” mot smittskyddsrestriktionerna. Ledaren själv driver ett s k ”vårdföretag” och argumenten han framförde lämnade inget obesvarat. Spritt språngande galen – men intelligent nog att ha en privat, dold agenda. Övriga intervjuade avslöjade diverse andra absurditeter: sd-nazister, UFO-knäppgökar, religiösa smälthjärnor, möjligen nån enstaka antroposof, djävulsdyrkare, suv-ägare, fullmånetillbedjare, medlemmar i Kattens vänner, alternativmedicinförsäljare, helt normala ungmoderater som ville ta tillfället i akt att bidra till samhällskaos, diverse sportfånar som lider av att inte få kasta bengaleldar på bortalaget, troligen en och annan krögare, varghatare, klimatförnekare, fascistiska nättroll, varianter av alla sorters rättshaverister, homofober, vaccinmotståndare, bilbrännare, kärnkraftskramare, säkert några enstaka elallergiker, abortmotståndare, skattesmitare, fortkörare, våldshuliganer och allmänt lättkränkta – ja, alla som någon gång stoppats ifrån att få göra som de ville. Det vore intressant att få se styrelsens sammansättning och hur de ska lyckas komma överens om en gemensam agenda. En sådan kommer definitivt inte att komma fram via några demokratiska omröstningar – något som de så harmfullt påstår sig sakna i Sverige. När de befann sig ute på Guldbron borde de rimligen ha ringats in och släppts förbi först efter att ha identifierat sig och skrivit på ett papper om att de avstår från all vård om de trots allt skulle få svår covid. De har ju helt klart – var och en – begått brott. Det är ytterst sannolikt att några hundra extra dödsfall och svårhanterade sjukdomsfall blir en direkt följd av gårdagens illdåd. Det vore orimligt att få gå fri från sin del av ansvaret! Troligen kommer dock inte ett enda ärkekräk att åtalas, än mindre fällas. Nä, nu släpper vi det (tills vidare) och berättar i stället om att en kustsnäppa och en rödbena kommit hem. Ja, kustsnäppan har ju förstås några hundra mil kvar.

Dag 66

Kommer en, kommer snart två!

Igår hade webbhotellet problem nästan hela dagen. I G-rapporten från i förrgår spåddes att skärfläckan skulle komma hem som igår. Men medan rapporten skrevs, gled en in över Beijershamn! Undrar om den känner sig ensam där ute på den stora reveln, eller om den direkt inriktade sig på att hitta och muta in den allra bästa upphöjningen i sanden? I övrigt inga glädjande nyheter på fågelfronten. Samtalet med urologen gav inte heller några nyheter – blodprovet var för snålt. Ny åderlåtning igår och idag var han definitivt mer optimistisk än oroad. Även alla invärtes värden var bra😅. En nyhet som vi hittills sluppit läsa om är att Sverige gått under som en följd av att vi inte längre kan supa oss redlöst berusade efter kl 20. Efter att 200 krögare fått gråta ut i alla TV-nyheter, har vi oroat oss över att landets ekonomi vid det här laget ohjälpligt skulle ha kollapsat, att vi planlöst skulle vimsa runt som yra fasaner med gravt ohanterbara abstinensbesvär och att flertalet sektorer förlamats – liksom alla kommunikationer och regionala polisområden. Ja, allt! Märkligt nog blev det inte så, men vi får nog bereda oss på att vada runt i en ny flodvåg av krögartårar. Det enda motdrag som då står till buds är att ha kanalväljaren beredd i handen. En utebliven nyhet som förvånar är att ingen entreprenör börjat tillverka och sälja små ”trafikljus” för entréer till butiker, museer och liknande. Det måste – för en tekniker – vara banalt enkelt att kombinera två ljusstrålar, ett räkneverk, en grön, en röd lampa och en ljudlig signal som avslöjar den som skiter i att det lyser rött. Material & montering kan knappast överstiga 1.500:- och produkten skulle ha köpts till tusentals lokaler. Något enklare sätt att inom ett par veckor bli miljonär, är svårt att föreställa sig. Ja, det skulle i så fall vara att kränga vaccin eller covidpass. Lite så där vid sidan om, givetvis.

Dag 65

Svår morgon! Men inte till följd av cancereländet. I st utifrån morgonens tidningsrubriker. Dådet i Vetlanda är naturligtvis utfört av en allmänt svårt sinnessjuk individ, kanske ”toppad” med religiösa och/eller rasistiska vanföreställningar. Problemet är att oavsett vilket, ger det näring och ökat stöd åt galningarna i ”andra änden”. Antag att det den här gången rör sig om en flykting. Knappast något kan i så fall vara mer uppskattat av våra olika nazistgrupperingar. Katastrofalt är det å andra sidan för hans många olycksbröder/systrar, vars tillvaro ingalunda underlättas. Ökad misstro från allmänheten – och i värsta fall nazistisk våldshämnd – leder till en onödig upptrappning och nya grundskott mot det harmoniska samhälle som mer än hälften av oss vill sträva efter. Varje händelse av detta slag driver över några tusen till sd. En nazistattack får däremot knappt nån enda att lämna vare sig den kristna högern, dum- eller extremhögern. Framtidsoddsen är därmed f n sämre för vårt samhälle än vad de är för G-patrullen… Det är hög tid för en ny, massiv folkrörelse där såväl ärkesvenskar som folk med annan bakgrund, tar aktiv del i arbetet med att bekämpa sådana dåd där galenskapen är kopplad till religiös eller rasistisk dårskap. Det räcker inte med att små vänstergrupper – med sitt på det torra – undantagslöst tycker synd om alla med utländsk bakgrund – oavsett vad de kan ha ställt till med. Det räcker inte heller med att våra medborgare med rötterna utanför Sverige, tillåts krypa allt längre in i sina lägenheter i st för att engagera sig aktivt i demokratiarbetet. Det räcker inte heller med den flathet som rättsväsendet hanterar nazistiska övergrepp mot minoriteter av olika slag. Folkrörelser förde vårt land framåt i mitten av 1900-talet. Nu är det dags igen. Det var länge sen sist. Nästa obehagliga nyhet gällde 100 ungdomar – troligen brats från inre Stockholm – som arrangerade en spritfest utanför Åre. Likt råttor, försvann de åt alla håll när polisen kom. Ingen kommer att lagföras. Det finns anledning att misstänka att delvis samma klientel är inblandade i att toaletter bryts upp inne på restauranger som ju inte får ta in hur många kissnödiga skidturister som helst i sina lokaler. Båda ski(d)t-händelserna är exempel på vettlösa ageranden som i slutänden garanterat tar död på fler människor än vad som kan bli resultatet i Vetlanda. Nåväl. Det blev inget om fåglar idag, mest beroende på att det är något dygn kvar tills nästa vårart dyker upp. I morgon har vi den första öländska skärfläckan här och den 16:e landar den första sädesärlan med ett glatt ”tse-litt” nere vid vindskyddet på udden! Håll ut! Gör nåt vettigt medan du väntar.

Dag 63

Här syns jag nog inte. Ingen förväntar sig väl en jorduggla inne i en en?

En liten rättelse är på sin plats. SVA har fått in många rapporter från vår region men enligt uppgift ännu ingen individ med influensa. I Skåne har viruset däremot hittats i flera vitkindade gäss och på berguv, pilgrimsfalk o ormvråk men ännu ingen örn. Vill man i Mörbylånga kommun ha hjälp med att ta hand om en sjuk/död svan kan man ringa till Sten Forsberg 0485-47000 (vx). Ugglor ska väl rimligen klara sig och nu är det full fart på katt- och hornugglor här på Öland. Var man än bor i landet, där det utlovas en lugn och stilla natt, rekommenderas en tur ut i skogarna. Stanna till och lyssna i småbyarna längs vägen. Vissa arter bor ju människonära. Bästa tid är de tre första timmarna från skymning och framåt. Eller motsvarande period före gryning. Då kan tjädrar och orrar bli en bonus. En del av G-rapportens läsare bekymrar sig i första hand om Patrullens hälsa. I det ämnet kan nämnas att konsekvenserna av akutoperationen klingar av – oändligt sakta, men hittills i rätt riktning. Nu har också den nya, svindyra cancermedicinen inmundigats i två veckor och inte en enda av de möjliga, elaka biverkningarna har visat sig. På torsdag kommer en uppföljning av nytagna blodprover att kommuniceras av ansvarig urolog. Då får vi se om tabletterna är sockerpiller eller inte. Dels ska de ju ha gjort avsedd nytta, dels ska helst inga invärtes besvär avslöjas. Det är minsann spännande att vara sjuk….. I övrigt rullar det på utan allt för många dumheter. Dock är det bekymmersamt och motbjudande att Vänsterpartiet i snart nog varje fråga hjälper extremhögern i försöken att få till ett nyval. Som om vårt land inte hade nog med akuta problem redan. Ett nyval nu vore förödande. Tids nog är det dags för folket att säga sitt. Dessutom är det fullständigt hjärndött att inbilla sig att en enda fråga skulle få ett resultat som vänstern önskar sig. Nu senast vill man att vi ska köpa vaccin via någon bakväg, vilket förstås är mer eller mindre omöjligt om kraven på säkerhet ska uppfyllas. Det enda skälet till pajaseriet är att de blåbruna ska få massmedial uppmärksamhet, något som (v) både borde inse och – inte minst – bidra till att undvika. 

Dag 62

I riskzonen! Håll undan döda sjöfåglar! Kolla på sva.se!

En känsla av succé (visserligen i division 6, invaliddivisionen) infann sig igår. En prutgås som betade en km ner mot havet bakom sluttningen, blev uppskrämd av en havsörn just precis när Patrullen passerade. Och under eftermiddagsutflykten kom en yngre kungsörn flygande framför bilen! Två trevliga arter till in på årslistan. 89 nu. I div 6 är det en hög siffra den 1/3! En viss förstämning råder samtidigt. Allt fler svanar hittas döda och det mesta talar för att det är fågelinfluensan som slår till. Ser du döda sjöfåglar så är det mycket värdefullt om du rapporterar in det till din kommun – för bortforsling och ev vidarebefordring till SVA. Det är så illa att man i Skåne nu konstaterat fågelinfluensa hos berguv, havsörn och ormvråk! Vissa arter vill SVA ha in. Ring gärna SVA 018-674000. Viktigt är att få bort liken innan örnar och andra intressenter hittar dem. I övrigt rullar diskussionerna på i de två enorma jätteprojekten som utreds sedan en tid – dragningen av spår för snabbtåg och utbyggnaden av elöverföringen från norr till söder. Visst skulle man kunna göra mångmiljardbesparingar om man samordnade projekten? Merparten av markarbetena skulle kunna samordnas, liksom flertalet av förhandlingarna med drabbade markägare. Även vid en hård expropriering bör intrångsmiljarderna kunna pressas ned till en halvering. Bara en ide’ – take it or leave it, om du råkar ha kontakter med ansvariga.

Dag 61

Tundrasädgås – långväga ras

Ängshökarna kan slappna av. Vita Volvon rullar vidare utan en enda prick! Sen gäller det bara att Ängshöksterapeuten själv kan rulla på – med eller utan rollator. Efter två synnerligen smärtfria dagar känns det hoppfullt. Utan hjälpmedel går det att promenera 30-40 m, men det gäller förstås inte i 50 cm hög lusern.. Nån annan måste göra de jobben fr o m i år. Under resan till besiktningen saknades bara spillkråkan. Reservföraren var med. Stort tack till Håkan Olsson. Igår försökte Patrullen sig på lite sträckspaning. Det fungerade bra – bortsett ifrån att sträcket var nära noll. En ensam sillgrissla räddade det hela liksom fyra sädgäss lite längre upp på ön. 13 årsarter kvar till 100! Och även idag förväntas bra skådarväder. Glädjande är också att de släktingar och andra som trängde sig före i vaccinkön i västsverige nu inte får sin andra spruta. De doserna kommer i st äldre-äldre tillgodo. Bra tänkt även om beslutsfattarna behövde få hjälp med att tänka. När vi ändå är inne på sjukdomar är det dags att åter uppmana alla män att gå och ta ett PSA-prov. Den som tvekar rekommenderas en genomläsning av de senaste månadernas Gryningsrapporter. Glöm heller inte att ta upp saken med era vänner och bekanta – även om de inte är fågelskådare. Konsekvenserna av att negligera risken är förödande för fågelskådare men i högsta grad även för ”vanligt folk”. I morse spelade gårdens ringduva – ca tre veckor tidigare än vanligt. I grannen Allans kastanj satt byns första starar – ca två veckor för tidigt. Ur led är tiden.

Dag 60

”Spillkråka eller inte spillkråka”, ”Godkänd eller inte godkänd”. Det passar bra att travestera Hamlet denna dag då Vita Volvon ska tas genom nålsögat uppe i Oskarshamn. I övrigt finns det chans på några spetsbergsgäss på fälten vid Triberga. Nyheterna i övrigt är få. Möjligen kan man förundras över hur det är möjligt att flertalet av dem som röstat på kd ser sin Livets Ord-uppfödda ledarinna som ett föredöme för ett parti som sägs bygga på kristna värderingar. Och då är hennes senaste schabbel med husaffären egentligen bara en obetydlig – kanske t o m irrelevant – detalj i förhållande till alla övriga obehagliga drag hon visar upp. Det måste vara störande för alla som med sin religion i botten, gör stora uppoffringar för att hjälpa sina medmänniskor. Apropå svår religiös galenskap går det inte heller att se mellan fingrarna på uppgifterna om att hundratals sörjande – om och om igen – samlas vid begravningarna i bl a Södertälje. Det här fungerar ju som en evighetsmaskin. Några nya smittas varje gång. Några av dem dör. Nya avsked samlar nya folkmassor, som i sin tur…. Det visar möjligen att vi hittar religiösa smälthjärnor oavsett vilken variant av gud man tillbedjer. Även Mammon lockar stora skaror….  ’Ni kan inte tjäna både Gud och Mammon’ lär det ha varit någon som sa runt år 0 i vår tideräknings början. Tyvärr verkar han ha haft fel.

Dag 59

Strandskjora? Marsspit? Tjald? Strandskata?

Nu har bläcku nått även Gotland. Några marsspitar har dock inte setts till där hittills. Och här på Öland har vi inte heller någon rapport om anlända strandskjoror. Till Bohuslän har tjalden däremot kommit. Första sjututan kom till Kvinsgröta tidigt morse. Och tiokknebblingarna (täcklingarna) fortsätter att äta de gotländska (resp öländska) fågelvännerna ur huset. Nåväl, det är tur att vi kunnat enas om gemensamma namn för fåglarna. Annars hade det blivit besvärligt att diskutera våra observationer med utsocknes. Mindre självskrivet är det när det gäller det senast uppkomna gnället i corona-Sverige. Nu är regionerna plötsligt upprörda över att den vanligtvis så förhatliga pappa Staten inte har skrivit centrala detaljdirektiv för hur vaccineringen ska gå till på den regionansvariges näsa. I alla andra sammanhang kräver i stort sett alla organisationer, partier och enskilda att alla beslut ska decentraliseras ut till dem som har den lokala kunskapen och de lokala förhållandena klart för sig. Det är inte svårt att föreställa sig vilket ramaskri det skulle ha blivit om situationen hade varit den motsatta. För h-e! De ansvariga har ofattbart bra betalt, just för att de är så oändligt erfarna, skickliga och lösningskapabla. De borde akta sig för att kunna blandas ihop med handlingsförlamade krögare.

Dag 58

Ännu en riskbenägen individ – 15 mars 2011 på Svalgården.

Volvon Vit diagnosticerades inte med några avgörande funktionella fel. På lördag avgörs om han lider av några trafikfarliga tillkortakommanden. På fågelfronten fortsätter vipor, lärkor och gravänder att svepa in över våra gränser men mest oväntad var definitivt den ladusvala (!) som upptäcktes i Halland igår. ”Hur tänkte du egentligen?” kommer hans vänner att fråga honom när de ansluter i slutet av april. Om han lever då. Mest komiskt sen igår är upptäckten av alla möjliga fel i de ljudböcker som blivit populära på senare tid. Helt outstanding, lika ofattbart som ladusvalan i Halland, är det längre avsnitt där inläsaren slumrade till och där underhållningen bestod av hans djupa andetag och snarkningar. Prasselljud och elektriskt knaster förekom också, ej sällan just när det var som mest spännande. Avgörande ord blev ohörbara. Fågelkoppling? Jodå, för många år sedan (tidigt 1900-tal) kunde man rapportera in kul arter på Naturbokhandelns telefonsvarare. Dessa sammanfattades sedan manuellt på ett larmnummer som gick att nå (om man var hemma eller hade turen att hitta en telefonkiosk). Den 1 april ett år, läste Staffan Rodebrand in ungefär följande meddelande: ”Idag upptäcktes en ny art för Sverige ca 200 m nordost om kyrkan i ”xzxx3zx”. ”yxz##zzzxxx” har setts i Danmark tidigare, men aldrig i Sverige. Observera att parkering finns i anslutning till ICA-butiken i ”xzxx3zx”. Parkera således inte vid ”xzxx3zx” kyrkoparkering”. Man behöver inte vara hjärnkirurg för att räkna ut hur många desperat upprörda samtal som därefter ringdes till Staffan, hans fru, anställda på NB m fl. Troligtvis överbelastades Televerkets lina till Öland. Mest motbjudande sen sist är beslutet i Västsverige om att de chefer som tillskansat sig och sina familjemedlemmar vaccinets första dos, nu ska få sin andra dos. Självklart ska dessa doser i första hand gå till dem i riskgrupperna som ännu inte ens kommit i åtnjutande av sin första dos! Nån djävla ordning måste det väl ändå vara även i ett nyliberalt egosamhälle!

Dag 57

Den bruna skylten kan vara relevant, men…..

Idag ska Vita Volvon in på service vilket är hårfint mindre oroande än ett uppföljningsbesök på urologen. I övrigt råder det nyhetstorka inom de nyhetsområden som G-patrullen fått för sig att bevaka. Dock går det inte att helt lämna morgonens huvudnyhet om ’shaking baby syndrom’. Det visar hur enkelt det är att hetsa upp oss vanliga dödliga m hj a upprörande reportage om hur våra medicinska, sociala och rättsliga instanser hanterat detta problem. Det visar också hur oerhört svårt det måste vara att tvingas vara den eller de som satts att fatta beslut i vissa (faktiskt väldigt många) frågor – speciellt om besluten inte kan tillåtas att dra ut på tiden. Betänk att inget beslut hade fattats och barnet hade hittats misshandlat till döds två veckor senare. Det hade lett till exakt samma typ av hetsande rapportering. Och vi hade blivit precis lika upprörda. Det som alltid saknas i förmedlade nyheter är en diskussion kring just svårigheterna, men man kan ju börja med att själv ta en funderare på hur man skulle agerat. Det är ungefär lika svårt som när man tror sig ha hittat en liten gröngrå rysk sångare, aldrig tidigare sedd i Sverige och som ser precis ut som alla de andra. Man måste fatta beslutet snabbt och man måste larma ut den snabbt. Gör man inte det kommer man att fjättras i bojor på torget i Mörbylånga. Skulle det sen visa sig vara en vanlig gransångare, kommer man att fjättras i bojor på samma torg – av de tvåtusen som kört ner i onödan till Öland. Skillnaden är att vi skådare har möjligheten att larma ut fågeln som ’osäkert bestämd – skådare behöver hjälp’. Det kan inte läkaren eller socialassistenten.

Dag 56

Nu verkar det finnas vipor och lärkor överallt. Därmed riskerar man att få för sig att de varit här hela tiden. Att – som i så många andra sammanhang – bli avtrubbad! Och det vore ju ett oförlåtligt slöseri med glädjeämnen. Nu gäller det i stället att till fullo njuta av dessa pionjärer halva mars ut – sen kommer massor av nya livskvalitetshöjare inglidande från hela Gamla världens alla hörn. Igår hanns i alla fall snösparv med innan den arten inom kort drar till fjälls. Och en kungsfiskare – som också den kommer att tvingas söka sig över sundet – till nån trögflytande å med rejäla nipor. Den typen av biotoper hittar man inte på Öland.

Dag 55

Kort paus.

Gårdagen blev årets bästa dag på alla sätt, möjligen med undantag av att Rödluvan skrämts bort av tre havsörnar när Patrullen med son väl kom dit. Nytt misslyckat försök idag! Totalt kunde hela nio nya årsarter räknas in igår, bl a vårarterna tofsvipa (20), gravand (5), skogsduva (2) och sånglärka (4). Lärkan i Eketorp sjöng för full hals och det gick helt enkelt inte att låta bli att stanna till en kvart för att njuta av hans ljudliga jojo-flygningar. Han är tidigt ute – och må han orka hålla på ända tills en tjej har vägarna förbi!!! Som tidigare sagts: det är en ynnest att ännu en gång ges chansen till detta! Dagens bra-att-veta för fågelskådare: Rollatorn visade sig erbjuda en näst intill perfekt sittplats för tubspaning! Nu återstår bara att hitta på ett knep att få den in och ur bilen utan att överbelasta ”armeringsjärnen” mellan bröstryggens kotor… Idag hittades åtminstone två adulta bläsgäss i den från dag till dag växande flocken grågäss. Och nu dräller det av vipor och lärkor, plus en rapport om två tranor en bit upp på ön. Apropå sådana – under natten mellan den 24:e och 25:e mars ska man hänga upp en strumpa för att tranan ska kunna leverera godis på ett säkert sätt. Med tanke på att det finns tranor här redan nu i februari, kan ju den optimistiske för säkerhets skull göra ett försök redan i övermorgon. Det verkar ju som om vissa tranor inte längre kan hålla koll på vilken månad det är. I Patrullens fall inväntas dock mars – det är ju minst sagt redan knökfullt med Helnöt i strumpan på Svalgården…!

Dag 54

Du milde tid! Det finns inget speciellt att förmedla idag! Inte under ett enda av senare tids ordinarie teman – sjukdomstillstånd som fågelskådare bör undvika, oväntade fåglar eller galna politiska utspel. Jo, förresten! 3 större strandpipare har kommit hem till Öland plus ännu en vipa. Och årets första trana har landat ensam vid Hornborgarsjön! Det måste ha föranlett samma beslutsångest som den vi upplever när vi kör in på en p-plats för 600 bilar där bara en plats är upptagen! Var ska jag landa!? Ångest plågar f t nog också vår samlade dum- resp extremhöger, de ”Tjugofyra forskarna” och hundratusentals andra självutnämnda epidemiologer, när det nu visat sig att Sverige hittills under året har en av de allra lägsta överdödligheterna i Europa. Om denna statistik visar sig vara korrekt framtagen, är det ett hårt slag mot alla fakenews-grupper. Och mot hällörade Ebbas konstaterande att Lövén ”med berått mod tagit livet av tusentals äldre”. Eller förresten – det bekymrar förstås varken dem eller guds utsända i Sverige, ett skvatt. Det är ju bara att hävda motsatsen på nätet. Nåväl, nu är allt som inte fanns att förmedla, förmedlat. Därmed är det dags att åka ut och presentera Patrullens äldste son för den rödhuvade dykanden nere i det Blå havet utanför hamnen…

Från förra helgen: Dag 53

Granmes?

Resan till Kalmar i förrgår gav entita, nötskrika, småskrak, svartmes och stenknäck. Svartmes, förresten! Alla fågelnamn med svart, vit, röd, brun eller gul kanske måste byta namn i linje med en samling knäppskallars krav uppe på Konstfack. Dom har fått för sig att namnet på utställningshallen Vita havet är rasistiskt! Och att namnet å det snaraste måste bytas. Det är just den typen av identitetsidioti som kan driva ytterligare något tusental människor (som troligen aldrig ens hört talas om Konstfack förrän nu) i riktning mot sd-nazisternas ”varma” famn – naturligtvis precis lika tanklöst det. Så tala om kontraproduktivitet! Just tanklöshet är nog den faktor som driver på den farliga polariseringen – det i särklass största hotet mot ett harmoniskt samhälle. Tanklöshet i den ena änden inducerar tanklöshet i den andra. Och i det här fallet blev det än värre, nästan lite komiskt, när initiativtagarna ombads försöka förklara storheten i sitt hugskott (eller ”projekt”, som de kallar det). Knappast någon genomsnittsfuntad människa kan ha förstått ett uns av innebörden i det mumbojumbo-snacket! Nåväl. Hoppas att det rinner ut i Vita havets sand. Tillbaka till huvudfrågan. Granmes? Tja… Kortstjärtad mes? Nej, uppenbart lytesrelaterat! Storhuvad mes? Nej, förmodligen samma problem där. Vitnackad…. nej, nej, nej förlåt, förlåt för tusan. Där slog tanklösheten till! Det får helt enkelt bli granmes.

Dag 52

Gårdagens bonus

>25 tvåhundragrammare Helnöt har nått Kvinsgröta! Nu tvingas Patrullen (lite motvilligt) att tacka nej till fler, men samtidigt måste den oerhörda tacksamhet och glädje över allas visade empati, framhållas! Det känns minst sagt överväldigande! T o m tårar har fuktat ögonvrån – allt enligt Patrullens observanta husföreståndarinna. Vissa försändelser har bilagts trevlig info om allt fler sjungande talgoxar. En vipa sträckte i förrgår norrut förbi Mellby och sen vinden vridit upp mot sydvästliga, ”varma” vindar, kan vi utöver fler vipor, hoppas på lärkor och gravänder – alla med en obeveklig hemlängtan. Det skapar hopp! Snart vänder det – även om bakslag då och då kan förväntas grumla glädjen. Att få uppleva ännu en ny vår har alltid varit en förhärskande förhoppning – och den känslan har på intet sätt minskat med åldern. Gårdagen dominerades av ett besök på urologen. Praktiskt taget allt var så OK det kan vara och fr o m nu har den definitiva kastreringen påbörjats – en ny sorts hormoniell behandling med en sanslöst dyr medicin – ännu ett skäl att känna stor tacksamhet för att ha råkat födas i Sverige. Högkostnadsskyddet, d v s skatten – som somliga av oss inte har försökt fiffla bort – täcker upp! Nu får vi se om Patrullen förvandlas till en sopran som börjar googla på mensskydd och graviditetskomplikationer… men det får man väl i så fall ta som en man…. Hmm…det där blev invecklat. Nåväl. På hemvägen kunde fyra nya årsarter hängas in. En bra dag! Det enda tråkiga infann sig när Rapport avslöjade den omfattande hat- och hotkampanj som riktas mot tjänstemän på Folkhälsomyndigheten och våra regionala vaccinsamordnare. Rimligen måste polisen uppdras att kraftigt öka jakten på de enskilda praktäckel som producerar eller förmedlar bl a rena dödshot. Det rör sig inte bara om sd:s alla hjärndöda nättroll. Vi hittar även väletablerade forskare och affärsmän i diverse discipliner – med ett gemensamt: de besitter centrala positioner inom den slutna, nynazistiska toppcell som vädrar morgonluft och samtidigt obekymrat är redskap för bl a den ryska m fl andra främmande stater. När vi väl naglat fast ett dylikt ärkesvin bör straffskalan ligga på mellan fem och femton års fängelse – beroende på hotets och förföljelsens art och omfattning! Ett internet som tillåts löpa amok är ett lika stort hot mot vår framtid som kollapser i klimat och biologisk mångfald. Eller i allt slugare virus. Allt i ett dödande samspel.

Dag 50

Nu kan parakiten ha fått nog av alla nyfikna skådare och skränande fasaner i Kastlösa. Allt tyder på att hon flytt till Torhamn i Blekinge. När det gäller skådarnas intresse kommer hon att bli besviken. Dykanden verkar däremot inte hysa några liknande planer. Körde (själv!) ner och tog en titt på honom igår. För ev manliga läsare som ännu ej tagit ett PSA-prov, vill jag förtydliga en av konsekvenserna: det är mycket svårt att stå upp och spana i tuben i särskilt många sekunder!!! Fr o m nu måste hjälpmedlen utökas med något sittdon! Tänk på det om du är en man med fågelböjelser! Ruggig tanke, eller hur? Ring din vårdcentral! I helnötsfrågan har oroande information flutit in från Oskarshamn. Helnöt kan ha ersatts med ”choklad med popcornsflarn”! Med Alladinasken i färskt minne, där trillingnöten utan förvarning ersattes med nån sörja av lakrits och lingon (eller något liknande otänkbart), är det inte konstigt att man blir uppskrämd! Dock har fyra (!) helnöt skickats med post från Köping!! Jättetack! Det har varit som att otåligt gå och vänta på den andra vaccindosen! Från Kolmården har en av Svalgårdens gäster ringt till vår nya butik i S Möckleby och utkrävt svar på när Helnöt åter finns på hyllorna. Stort tack för allt engagemang. Och tack för alla erbjudande om hjälp med resan till bilbesiktningen. Livet börjar ta sig! En välfungerande sjukvård i kombination med empatiska vänner, överträffar alla tidigare positiva livserfarenheter.

Dag 49

Jag visar mej gärna!

När livet plötsligt vänder är det vissa nödvändigheter som glöms bort. Precis när G-Patrullen trodde sig vara ikapp med det mesta, visade det sig att Vit måste besiktigas i febr 😱. Sen privatiseringsgalenskaperna sköljde in över landet, finns nu närmaste riktiga besiktningsstation i Oskarshamn (!), d v s lite utanför Patrullens nuvarande aktionsradie. Det finns kanske någon som längtar till Oskarshamn och kan tänka sig att följa med som reservförare på en liten utflykt dit lördagen den 27 februari…? Varje gång resan gjorts under de senaste åren, har en spillkråka flugit över E22:an. Inte mycket att locka med, men.. (Patrullen är fullt vaccinerad till följd av sjukdomen, så smittorisken är minimal). Apropå vaccinering och privatiseringseländet har nu flera skumma privata vårdcentraler hejdlöst börjat vaccinera fullt friska 25-åringar. Hur in i h-e kan respektive region se mellan fingrarna på detta? Vi kan riskfritt satsa en slant på vilka som styr i aktuella regioner. Detta var förutsägbart och likt förbannat sker det – med hundratals äldre-äldres liv i potten😡. Det måste bli ett slut på all kriminell dränering av våra skattemedel. På samma sätt som gäller åt andra hållet. Kommun och stat får inte, och ska inte, starta upp exempelvis korvkiosker, krogar, bensinmackar, arkitektbyråer, bilfirmor eller icke-samhällskänsliga industriföretag. Nåväl, i övrigt är vår dykand kvar, liksom kornsparven och vattenpipen lite längre norrut.

Dag 48

Skrämmande bildbevis! Handlarnas eller Marabous fel? Nej, Tegnells förstås, som alltid!

Två timmars prickfri bilkörning , bl a längs de snödrivstrånga och glashala småvägarna genom Mittlandsskogen. Och där! Mitt på vägen – inramade mellan drivorna – tittade två fåglar förvånat upp mot Vita Volvon. Tyvärr hade de nåtts av den varning om vita Volvobilar som kablats ut på senare tid. De kom dock inte undan helt. Patrullen hann kolla i backspegeln, nita och få upp kikaren innan de lyfte. Det visade sig vara två dvärgbeckasiner!! Mitt i vintern! På en isgata! Arten hade blivit svår att få in på årslistan med tanke på att vattensjuka tuvmarker inte längre är tillgängliga för Patrullen. Lärdomar från körningen: 1) var ännu defensivare än tidigare, d v s fatta ännu tidigare beslut om sådant som upptäcks flera hundra meter längre fram – även om det inte är särskilt alarmerande. 2) Försök att alltid anträda en korsning i 90° – det går f t inte att vrida nackpelaren mer än så. 3) gå ur bilen två gånger i timmen för en kort stunds fotgympa. 4) drygt två timmars körning ligger f n på övre gränsen för vad som är lämpligt. 5) daglig träning av tålyft och försiktig ryggträning bör intensifieras. Vad mer oroande är, är att leveranserna av Helnöt till butikerna på södra Öland uppvisar samma nedgång och osäkerhet som när det gäller covidvaccinet! Varken på Almérs, i Grönhögen, S Möckleby eller i Mörbylånga, finns det en enda kaka att få tag i. Och problemet i Helnötsfallet är att det långt ifrån bara är två doser som erfordras! Frågan är om handlarna på södra Öland plockar hem och fördelar alla Helnöt till släktingar och grannar? Apropå nötter – även en nötväcka tog sig in på årslistan under gårdagen.

Dag 47

Min näbb lämpar sig inte för att tillreda fröer.

Kan en fågel månne ägna sig åt civil olydnad? Njae, men en av Svalgårdens rödhakar försöker. Hen beter sig på två sätt som av artfränderna åtm skulle beskrivas som ’otillåtet avvikande’: 1) denna insektsätare livnär sig just nu uteslutande på hampfrö, som hen 2) tillskansar sig genom att sitta uppe på automaten och mata in frö efter frö. Det enda som skiljer hen från pjoddar är att hen sväljer fröna hela – inte olikt hur Patrullen hivar i sig dussintals med smärttabletter. Civil olydnad kan man definitivt inte kalla det som den grupp ”forskare och ’andra’(!)” som via ett dolt covidforum försöker försätta Sverige i sämsta möjliga dager ute i världen. Och här hemma, förstås. Här har vi landets i särklass största och farligaste svin. Att avskeda dem från sina resp befattningar vore kontraproduktivt och fel men av rena säkerhetsskäl vore det lämpligt att deras namn, nunor och professioner offentliggjordes. ”Forskare” är ju allt från kärnfysiker, nationalekonomer, vapenutvecklare, marknadsförare, skallmätare eller simpla navelskådare. Och säkert någon medicinare för syns skull. Det enda gemensamma de har är att de hatar demokrati och att de likt vårt nazifolk kan ge sig på och dödshota motståndare efter att först ha förklarat dem för ”sjuka i huvudet”. Kan vi hoppas på att SÄPO bryr sig om att ha koll på dem? Kan MSB bidra med att intensifiera sina varningar för fakenews och andra medvetna samhällssabotage? Apropå varningar – Vita Volvon framfördes igår hela 17 km utan tillbud – men med fem nya årsarter i bagageluckan! Summa 61 nu. Mer om detaljer och slutsatser i morgon. Nytt övningsförsök i e m.

Dag 46

Idag finns det praktiskt taget ingenting att förtälja. Fåglarna bär sig åt som det förväntas av dem – möjligen har en av Svalgårdens talgoxar lämnat in. Hon satt blickstilla och kurade på en gren genom hela skymningen. Även vädret sköter sig – visserligen polarkallt men ingen kuling och ingen nysnö. Patrullen mår hyfsat men ser fram emot den storm som väntar sedan det visat sig att danskar och norrmän kramar ut sju doser vaccin ur varje flaska medan vi tar ut sex. Nu kommer extremhögern och de ”24 forskarna” att kräva Hallengrens avgång och en insändarflod kommer att hävda skandal. Om det varit tvärtom – Sverige hade kommit på något sätt att tvinna ut en 7:e dos – ja, då hade extremhögern, de ”24 forskarna” och darknetfolket krävt Hallengrens och Tegnells huvud på ett fat. Det intressanta vore – som vanligt – om varje enskild och upprörd politiker, forskare, nagelterapeut, rallyförare eller influencer, försökte sätta sig in i situationen att det var just han eller hon som hade det slutgiltiga ansvaret för att fatta svåra beslut. Inte lika roligt. Inte lika lätt. Men typiskt för alla som lider av Dunning-Krugersyndromet (googla gärna). Ett beslut som Patrullen ska fatta idag är att testa bilkörning på biltom väg. Så långt ett relativt enkelt beslut. När det sen gäller att utifrån resultatet fatta beslut om fortsatt bilkörning eller inte, kommer det att bli mer delikat – eftersom det då blir den egna och andras hälsa som sätts på spel.

Dag 45

Ja,ja, gå du förbi. Jag kan vakta huset – och småfåglarna…. Foto: E Schildt

Vår dykand är kvar och därtill några hyfsat oväntade vadararter nere på udden. I södra Skåne håller en större skrikörn hov och råkar man ändå vara där nere finns även en dvärgsparv i NV och en svarthalsad trast i NO som man kan ägna lite tid åt. Dagen happening är dock en hornuggla som vaktar en skådares yttertrappa i Össby. Tala om att ha respekt med sig! Skådaren vågade (ville) inte gå förbi för att åka till jobbet och tättingarna i matningen vägrade käka frukost. Ugglan satt dock lugnt kvar medan Else-Britt tog sig förbi! I övrigt har Patrullen under gårdagen fått vaccinspruta nr 2 och ledarinnan för den svenska kristna extremhögern har nu bestämt sig för att hon vill ha två nya kärnkraftverk. Därtill måste ett nytt enormt slutförvaringslager få plats i budgeten. Nu ska det bli intressant att se om kvarvarande lilla klick folkpartister tycker att tre nya verk vore mer relevant (nästan ett kraftverk per medlem…) och om lille Ulf därefter höjer till fyra. Oavsett vilket, kan det ju – precis som allt annat – enkelt finansieras m hj a skattesänkningar. Hälsningar G-patrullen.

Från i förra veckan: Dag 44

Sjuk eller tillitsfull? Rådjuret låg lugnt kvar när hemtjänsten passerade. Synd att man inte har lite ensilage till övers.

”Vår” rödhuvade är kvar – innanför ören – i lä från isvindarna. Han har nog övervägt att lämna in sin kompass på service. Vi behöver ingen sådan – vi kommer ändå ingen vart. Möjligen kan vissa av oss ha anledning att justera vår inre kompass… Det är ofattbart att hemtjänstens och hemsjukvårdens underbara personal kan nå alla sina patienter under de här förhållandena. Som vårdtagare behöver man bara hålla koll på att det finns snus, mat, ved, äpplen till koltrastarna och helnöt hemma. Ett helnöt anlände med posten igår – troligen ända från Värmland! Tack, du gode, anonyme välgörare! Att elen funkar är också ytterst tacknämligt! Igår sändes en utfrågning om just detta. SVT-reportern ansträngde sig till sitt yttersta för att understödja vår extremhögers krav på utbyggnad av ny kärnkraft. Han kommer att få ha jobbet kvar om vi skulle ge sd-nazisterna tillfälle att ta över public service. Det alla glömde bort – inklusive intervjuoffret, som sällan fick tala till punkt – var att vi en gång för alla röstade bort denna livsfarliga och oekonomiska kraftkälla – senast 2010. Utan det beslutet hade inte en krona satsats på alternativen. Nu har vi snart ”bara” ett problem att lösa nämligen att se till att vi kan skicka all överskottsel från där den f t produceras till där den f t behövs. M a o ett gyllene tillfälle att långsiktigt tillskapa flera tiotusentals meningsfulla jobb – inte minst i glesbygderna. Hoppas att rätt personer har sådana planer och samtidigt förkastar tankarna på en förödande satsning på biobränsle. Vi vill gärna ha kvar våra skogar och vi vill definitivt att det är mat som odlas på våra åkrar! Inte flygbränsle!

Dag 43

Hamnen i vinterskrud. Och därute ligger kanske den rödhuvade kvar!

Fortfarande ont om fågelrapporter – men desto fler snövarningar via vår Whatsup. Även hälsotillståndet är relativt konstant, men – vid (de allt färre) tillfällen då smärtan sticker upp sitt fula tryne – väller nån typ av ilska ut för småsaker. Här kommer ett exempel: Det närmaste vi kan komma ämnet fåglar är gårdagens TV-inslag om distanssimmerskan som hyllats för sitt imponerande (men fullkomligt meningslösa) simmande runt Öland. Hon har nu uppenbart drabbats av akut hybris och ondgör sig över det hemska svenska samhället som missunnar distanssimmerskor att simma iland i fågelskyddsområden (i det här fallet Schäferiängarna). Visst kan man se brottet som ytterst lindrigt, men hennes försvar ”att det minsann gick bra runt Isle of Man men inte i (vårt löjliga) Sverige”, är så korkat att hon gott kan få svettas lite (för att till slut ändå säkert slippa något som helst straff). Snyftreportaget avslöjade också att hon hyser uppfattningen att just distanssimmerskor inte ska behöva belastas med att känna till vilka lagar som gäller. Förhoppningsvis tar hon sig an Australien nästa gång. Kanske bör hon då vara lite noggrannare med alla små löjliga oväsentligheter – t ex att antalet hajdödade har ökat dramatisk där under 2020…. Ja, det var det närmaste vi kunde komma fågeltemat idag. Simma lugnt!… Patrullen ska också lugna ner sig. Snödrivorna på och vid sidorna av vägarna, överstiger nu två meter. Tur att det inte ligger is på havet! Då hade drivorna matats upp till en femmetersnivå vid det här laget.

Dag 42

30 minuter efter plogning….Inte bra om det larmas en minervauggla nu….!

Fåken håller greppet om oss! Det är f n omöjligt att här bryta mot FHM:s rekommendationer om att hålla avstånd från personer man normalt inte träffar. För att nån ska lyckas komma in eller ut ur byn, krävs en bandvagn. Småfåglarna i restaurangen har också uppenbara besvär med att förflytta sig – trots att det i deras fall rör sig om att flyga ovanför drivorna vilket också kan vara skälet till att de lokala fågellarmen nu bara behandlar viktig information om blockerade vägar – knappt ett ljud om någon fågel. Vi får därför söka oss så långt bort som möjligt från Öland för att kunna komma med några nyheter. Men – i gengäld – vad sägs om den här helt  underbara händelsen? Det är inte utan att man förnimmer en liten tår tränga fram ur ögonvrån – inte minst med tanke på att vissa av oss föddes nästan samma år som Wisdom! Några tårar lär knappast fällas över Trump medan han fr o m idag ställs inför riksrätt. Han kommer inte att fällas – det rör sig ju inte om juridik, bara om en politisk omröstning med försvårande majoritetsregler. Den stora frågan är i stället hur länge Melania står ut med sin psykopat. I bästa fall kommer spektaklet att få våra egna gläfsande fakenewspolitiker att tänka sig för en extra gång. Ja, inte stolpskottet Martin Ådahl (c), förstås.

Dag 41

Tillsammans är vi varma – och starka!

Det börjar på alla plan att tryta med nyheter nu. En högst överraskande kornsparv har dock setts en bit upp på östra sidan och dykanden är kvar. Roligast är det mail som förärades Patrullen från Saxnäsområdet tidigt igår morse. Ur en liten prydnadsholk strömmade plötsligt 1, 2, 3, 4…..8, 9, 10……11, 12, 13 och FJORTON små gärdsmygar ut ur sitt natthärbärge – vissa uppenbart yrvakna! Efter tio minuter var alla ute. Några hade snoozat… I morse var de tjugo! Det här skulle man verkligen vilja få uppleva. Det är typiskt för bl a denna art att solidariskt försöka bemästra natten med hjälp av tät sammanhållning. Undrar hur många rockader som hinns med under en natt? Man kan ju ana att de som hamnat ytterst – med all rätt – ibland kräver ”justeringar”. Kanske har de hela natten tvingats leka ”Hela havet stormar”? Vi får be ägaren till trädgården att smyga ut och tjuvlyssna när mörkret fallit. Man kan väl anta att det hörs ett kort ”rrrrr” varje gång någon lyckas trycka ut någon annan mot holkväggen. Och då kanske även ett grrrrrr….😉 Frågan är också hur det är att ligga underst? Det måste ju rimligen bli ett tryck från 5-10 sängkamrater – d v s ca 50-100 gram. För övrigt blev det ingen bilkörning igår. Ölandsfåk kan inte ens av den mest angelägne anses vara ett passande väder för övningskörning….. Drivorna blir meterhöga på en halvtimme! I stället blev det lite TV-tittande. Lagom komplicerat – och passande för en sjukling – är program som Ambulansen, Inside the ambulance eller 112 – På liv och död. Patrullen har berört detta tidigare, men det är troligt att den här typen av program med fördel skulle kunna visas och vara underlag för diskussioner med barn över 13. Med rätt pedagogik skulle detta kunna bidra till att stärka grunden för ett framtida harmoniskt samhälle.

Från i helgen: Dag 40

Unik fink!

Den rödhuvade var kvar även igår men i övrigt var nog en observation av en övervintrande hämpling den mest överraskande. Till skillnad från alla andra finkar är hämplingen en notorisk flyttfågel. Man tycker att den vid det här laget – i egenskap av fröätare – åtminstone borde ha utvecklat en liten delpopulation övervintrare. Möjligen kan man fundera på om det inte är så många hundra år sen som den nådde våra trakter söderifrån? Nästa stora happening – sedd ur Patrullens mycket snäva synvinkel – var att Vit framgångsrikt kunde framföras trots att Patrullens sammanlevande husföreståndarinna ”förpassats” till passagerarsätet! Ännu ett litet hopp tändes därmed – även om körsträckan vid detta tillfälle inskränktes till 50 m framåt och 50 m tillbaka med backen ilagd! Det kändes dock så bra att en längre körning planeras in så fort vädret ger sitt medgivande. Så se upp för – och håll avstånd – för vita Volvobilar ⚠️ under de närmaste veckorna! En varning ⚠️ utfärdas också för den kristna högerns pågående, försåtliga kampanj som går ut på att försöka få oss att tro att sittande statsminister kommer att göra en Trump och vägra lämna över regeringsansvaret om valresultatet går extremhögerns väg. Det finns uppenbart inga gränser för desperat ohederlighet. Dumhögern har i sin tur sina små egenheter. För att inte tala om Cstureplanspartiet som nu indirekt antyder att det är dags att bränna ner LO-borgen. Framför en brinnande LO-borg poserar en av de mest motbjudande centerpartisterna – lyckligt leende. Är det så politiken ska bedrivas i det framtida Sverige? Hälsningar G -patrullen.

Dag 39

Hallå där! Här bör du upptäcka mej om du inte lagt av helt!

Igår hände det som Patrullen inte trodde skulle bli möjligt på många år – om någonsin. Patrullen kom iväg på ett riktigt ”drag”! Från larmet tog det visserligen minst en halvtimme med allt bök – från tömning av kissepåse, via påklädning, eftersök av mössa och vantar, nedstappling för trappen, ihopfällning och inlastning av rollatorn samt utfällning av tuben. Sen tog det bara fem minuter att nå Gräsgårds hamn där en rödhuvad dykand hade hittats. Att det över huvudtaget blev ett drag berodde på att arten aldrig tidigare observerats i socknen. Och vem vill inte fylla på sin sockenlista? Dessutom var dagen ovanligt smärtfri. I stort sett lika spännande var det att tvingas få sin självpåtagna, asociala isolering bruten. Och jätteroligt var det att se alla närvarandes innerliga hjälpsamhet från det att den Vita Volvon upptäcktes glida ut mot piren. Folk skingrades för att bereda väg, Robert Lager riggade sin tub på anden och några andra hjälptes åt med att ledsaga invaliden ända fram till den – och däri låg den rödluvade faktiskt kvar. Och ingen enda närvarande pratade sjukdomar på hela tiden! Sånt värmer! I det euforiska tillstånd som infann sig, skjutsade Annigun ”kollit” vidare på en liten tur söderut för att köpa äpplen till trädgårdens egoister och ytterligare fem årsarter, bl a en fjällvråk och några trädlärkor, visade sig vara på sitt exhibitionistiska humör. Vid hemkomsten låg ett paket med Helnöt i lådan. Frågan är hur det någonsin ska gå att återgälda allt detta! Hälsningar G -patrullen.

Från i förra veckan och tidigare: Dag 38

Presenten från ängshöksgruppen glädjer inte bara Patrullen!

Det kryllar av koltrastar denna vinter – så även i restaurang Svalgården. Problemet är att de är så in i h-e egotrippade. Tyvärr medger inte Patrullens nuvarande hälsotillstånd att äpplena fördelas ut på många olika ställen i syfte att försvåra för de värsta egoisterna att försvara ”sina” äpplen. Många blir utan – inte minst därför att kajorna i lugn och ro hinner knapra i sig godbit efter godbit medan idioterna slåss. Vi bör överväga en omprövning av artens status som Sveriges nationalfågel! Rådande mandatfördelning i Riksdagen (60-40% i de blåbrunas favör) medför visserligen att trasten väl passar in i den aktuella svenska kontexten. Idag gallskriker den lille i sandlådan mot att en och annan hem- eller papperslös kan komma att få förtur i vaccineringen. Hur många kan det röra sig om? Hur får man ens kontakt med dem? Och vad säger det om dum- och nazisthögerns syn på människovärdet? Och varför blir den lille inte lika rosenrasande över att friska släktingar och vänner till välbärgade chefer på något sätt allt oftare avslöjas med att ha ”råkat” vara på plats när doser ”blivit över”? Fy fan! Och – likt vår kärlek till koltrasten – visar det samtidigt hur lätt det är att bli lurad av förtrollande skönsång. Speciellt om vi blundar samtidigt…. Ingen blåstjärt hittills idag. Men apropå stjärtar vill Patrullen ändå passa på att rekommendera att toalettlocket aldrig ska vara nedfällt under perioder av lös mage…. Resten får läsaren försöka föreställa sig. Ledtråd: barn i lille Ulfs mentala ålder skulle älska att få höra om det. Om och om igen. I vilket fall omöjliggjorde det dagens planerade förmiddagsutflykt.

Dag 37

Kalmars representant igår.

Vad sägs om 14 rapphöns utanför Svalgården, halsbandsparakit och fasan i Kastlösa och en tornfalk vid Kalmar dämme? Parakiten räknar Patrullen – som tycker lite synd om sig själv – helt skamlöst in på årslistan. Och den kan ju faktiskt bli godkänd som spontan om några år. Onkologläkaren fann igår det inte helt osannolikt att Patrullen får den tiden på sig! En bra dag m a o. Och det blir sannolikt hormonbehandling i st f cellgifter. Det beslutet är i och för sig både lätt oroande men samtidigt fåfängt kul – håret får nämligen därmed en fortsatt chans att ramla av i en normal, lugn ålderstakt. I övrigt konstaterar dörrmattan Sabubi – om och om igen på mindre än 30 minuter i TV – att hon inte vill vara en dörrmatta för regeringen. Däremot har hon inga som helst betänkligheter att ställa upp som dörrmatta för våra sd-nazister. Det är skillnad på dörrmattor och dörrmattor! De ska uppenbart klara stöveltramp. Hälsningar G-patrullen. 

Dag 36

Ett höstfynd vid Busken.

I förrgår var det sothönan som skrällde. Igår var det en blåstjärt – i ett halvöde område SV om Halltorps gästis. En blåstjärt är i sig en sensation, en blåstjärt på Öland mitt i vintern är outstanding men allra mest ofattbart är ändå att någon råkade befinna sig på denna gudsförgätna plats och därtill hann reagera – och besitta kunskapen – att artbestämma den! Det blev ingen biltur igår – kateten bråkade igen. Och idag ser det också lite illa ut. Hoppas dock att det stannar vid just den lilla olägenheten – skälet är nämligen ett uppföljningsbesök på onkologen i Kalmar. En liten skiss av vad framtiden har att ”erbjuda”, kommer nog att avtäckas…😱. För våra kriminella nätverk och andra, enskilda skrupelfria avarter av mänskligheten, ter sig framtiden ljus. Det kommer inte att ta många timmar innan vi får höra talas om försäljning av falska intyg för inresande eller fejkade vaccinationsbevis. Det tog mindre än ett dygn för vissa chefer att vaccinera sina närmaste anhöriga. I enstaka fall kan ett sådant handlande troligtvis vara den minst dåliga lösningen, men fr o m nyss måste agerandet dokumenteras minut för minut och bevittnas av trovärdiga personer utan genetiska/ekonomiska kopplingar till chefen. Hälsningar G-patrullen. 

Dag 35

Vad glor ni på? Har ni aldrig sett en sothöna förr?

En sothöna i Gräsgårds hamn övertrumfade de flesta nationella (Radio Kalmar) och internationella (CNN, BBC) toppnyheter under gårdagen. En sothöna i socknen ligger i paritet med t ex entita och nötväcka eller arter som stäppörn och svartpannad törnskata! Synd att man inte hann ut medan den var kvar🤢. Den lär dock ha dragit en hel del lokal publik! I stället tog sig havsörn, pilgrimsfalk och smådopping in på årslistan trots att det hann bli kväll (14:30) innan vi kom ut. Ett nytt, lite  tidigare försök planeras idag – det är ju bra om man kommer ut medan fåglarna är vakna. Veckans test av Patrullens kapacitet visade att ”tiden för hur länge kikaren kan hållas framför ögonen” nu ökat från 35 sekunder till 1 minut! Nedslående var å andra sidan resultatet i disciplinen ”stående utan stöd med kikare för ögonen”. Redan efter tio sekunder svajade kroppen högst betänkligt. Bör ev gå att träna upp. Men bäst vore att ha tagit ett PSA-prov för några år sen. Tänk på det, gubbar! Hälsningar G-patrullen. 

Dag 34

Trappklättrare… Italiensk… Känns lite instabil för en f d arbetsmiljöutvecklare…. Men tack Bagaren för initiativet!

Äntligen lite nya smaskiga sjukdomsnyheter (för dem av er som ev går och oroar sig för vissa behandlingsmetoder i sjukvården). Glädjeskuttet kan tas eftersom det visat sig vara helt smärtfritt att spola kateten ren! Så nu vet vi det. Gråsparvarna i matningen trevar sig också sakta men säkert fram. För tre år sen vågade sig ingen gråsparv upp på nöt- eller hampfröautomaterna. För två vintrar sen tog en adult hona mod till sig och klängde sig fast på automaten. Hon hade väl helt enkelt tröttnat på att behöva sitta och vänta på smulor från de rikas (pilfinkarnas) bord. I fjol vintras hade vi fyra honor som tagit efter (döttrar? evolution?) och igår flaxade för första gången en hane vilt runt och lyckades till slut (panikslagen) klamra sig fast och plocka ut en nöt. Var ska det sluta?! Idag hade Patrullen hoppats på en biltur i st f katetspolning – eller någon annan oönskad överraskning. Det ser dock ut att brinna inne till följd av (tillfälligt?) ökande smärtor från ryggen. En oväntad men kul överraskning, infann sig dock. Ängshöksgruppens medlemmar, tillsammans med Naturbokhandeln, hade samlat ihop en större summa pengar och köpt flera nya matningsredskap till Ängshöksterapeuten som nu kan följa de små matvrakens öden och äventyr från såväl köksbordet som från kontorsstolen! STORT TACK!! Tyvärr inga nya årsarter 🤨. Man kan ju inte få allt. Hälsningar G-patrullen. 

Från eländets början: Dag 33

För fågeltornstest

I syfte att få en uppfattning om vilka fågeltorn som kan bli gångbara (både bildligt och reellt talat) testades trappan till övre våningen. Och det gick bra. Frågan är hur jag ska få med tuben… Klart är att S lund- och Petgärdetornet är OK. Viss oro för tornen i Beijers och Silvåkra råder. Får väl på sikt ta upp tornens höjd och trappkonstruktion med en samtalsterapeut. Nåväl, det blev ingen isoleringsbrytande biltur igår – och inga nya arter. Vi får se hur det går idag. Under natten har inga nya moderata ansträngningar gjorts att kasta ut Sverige i kaos. Dumhögerns agerande kan liknas vid att nattetid tända på vanligt folks bilar för att få nån typ av uppmärksamhet. Eller vid att kasta sten och molotovcocktails mot ambulanser och brandbilar. I den framtida coronakommissionen vore det ytterst värdefullt att även försöka utvärdera betydelsen av olika delar av civilsamhällets goda resp onda insatser. Hälsningar G-patrullen. 

Dag 32

Ur nya Spårboken: Nyinvalidiserad fågelskådare.

Igår blev en kort promenad verklighet. Tyvärr var rollatorn inte anpassad för att klara hur stora snödrivor som helst. Till grishuset, men inte längre. Belöningen blev i alla fall en gulsparv! 43 arter nu. Idag är målet att komma ut på en tur med Vita Volvon. Precis som jag tidigare berättat om år av skräck över att behöva bli torkad i stjärten av vitt främmande människor eller få snoppen invaderad av en ofattbart lång katet, tvingas jag nu låta någon annan köra Vita Volvon. Även det har avlöpt väl hittills. Tyvärr har de senaste dygnen inneburet ett litet bakslag ur smärtsynpunkt. Än så länge går det dock att skylla på strålningen – som enligt ”löften” från onkologen kan medföra ökande smärtor under nån vecka. Vi får se. Från det ena till det andra – finns det nån som vet om man kan se gårdagens semifinal i efterhand. Patrullen valde av hälsoskäl att avstå direktsändningen… Det var tillräckligt hjärtinfarktdrivande att höra dumhögerns argument för att nu KU-anmäla allt och alla. Det värsta som kan drabba våra högerextrema partier är om det så småningom skulle visa sig att Sverige klarat sig förhållandevis bra. Därför gäller det ”för säkerhets skull” att kontinuerligt – på alla sätt – slå split och misstroende bland befolkningen. Fy fan för dessa barnrumpor och deras sandlådepolitik! Tänk om de i st försökte komma med konstruktiva förslag innan ett beslut måste fattas – inte efteråt. Inte ett enda sådant förslag har levererats vid något enda tillfälle. Personligen känner jag äckel inför beteendet, men är beredd att krypa till korset om det i framtiden skulle visa sig ha funnits avsevärda fel begångna. Hälsningar G-patrullen. 

Dag 31

Fågelbordsräkning på G! OBS! De måste inte hållas i handen för att få räknas!

Låt oss börja med det viktigaste (och roligaste). Samtidigt som den vinglöse Gösta tvingas till – och gör allt han kan – för att hålla sig undan, har vår bevingade Gösta gjort hundratals försök att få kontakt med oss. Ett avtal mellan den mauretanska regimen och Milsar (sändarföretaget) har ännu inte slutits. Men tydligen kan man ändå registrera hur Gösta flyger runt i närheten av diverse master. Clyde uppe i Tunisien (?) hörs dessvärre inte av på samma sätt. Avtalsproblem dominerar även i övrigt. För mindre än nån månad sen basunerade EU-kramare ut hur EU – tack vare sin blotta existens – räddar miljoner medborgare genom sin styrka i vaccinförhandlingar. EU har i verkligheten praktiskt taget aldrig betytt något positivt för någon – utöver för storföretag, aktieägare, tiotusentals byråkrater och okänt många välgödda politiker. Och nu är vi där igen. Precis som i våras styrs livsviktiga produkter dit betalningsförmågan är störst. Och nån förhandlare av rang är man uppenbarligen inte heller – det verkar som om man inte ens sparat en kopia på det avtal man påstår sig ha slutit. Nåväl, i södra Kalmar simmar fortfarande ringanden lugnt omkring runt Boholmarna, men i övrigt råder det brist på spännande arter. Å andra sidan står vi i helgen inför den årliga fågelbordsräkningen. Kul grej! Deltag gärna! Man kan göra det inifrån köksfönstret med en kopp kaffe i handen och apropå det kom Patrullen inte utanför dörren igår. Kall snöyra och halka gjorde det mindre lockande. Kanske nytt försök i eftermiddag. Näst roligast idag så här långt, är den järnsparv som kröp omkring öppet i grannes trädgårdsland. Hälsningar G-patrullen.

Dag 30

Oj, oj, oj! Efter 15 minuter in i andra halvlek dristade jag mej till att överge Aftonbladets löpande rapportering för att se matchen på TV:n. Handboll är en livsfarlig sport för äldre tv-tittande personer. Men det ska passas på att sägas att framgångsrik handboll kan bara spelas om 1) man INTE lägger nån energi på att gnälla på domare och medspelare, 2) att man inte agerar döende svanen om något gör lite ont, 3) att ALLA tycker om (ja, älskar) varandra i laget och 4) att man till 100% litar på varandra – att du VET att kompisen kommer i full fart till höger om dej fastän du inte ser honom. Det där har Patrullen lagt märke till även gäller för arbetslivet. Puh! Inga nya årsarter behagade visa sig igår, men målet idag är – om vädret tillåter det – att ta en tur med uterollatorn ner till kanalbron för att se om den är kvar. Hälsomässigt inväntas fortfarande att strålningen ska ge full effekt. Massor med uppiggande sms, mail, Helnöt, chokladhjärtan, skånsk äpplejuice, böcker och ölkorv med alkoholfri öl, har dumpit ner. Förlåt om jag missat något! TACK! Patrullen tolkar det som att det finns fler vänner än fiender där ute. Och på kvällen kom hemtjänsten (!) med två tavlor som med spänning ska avtäckas nu under dagen – så fort Patrullen fått i sig första koppen kaffe. I övrigt är det främst kriminalprofessorns märkliga uttalande om att utanför lagen och bortom alla hedersregler, köpa till sig förtur i vaccinkön, som upprör. Och skapar besvikelse! Här måste ligga en hund begraven! Den mannen har man trott mest gott om under alla år. Vi får se. Att flera småpåvar i den sörmländska vårdapparaten låtit sina släktingar få förtur, bör bara kunna resultera i en sak  – omedelbar omplacering och en lååååång väntan på spruta 2. Hälsningar G-patrullen.

Dag 29

En äldre bild på gårdagens fågelhöjdpunkt.

Hemma igen! Nio årsarter längs vägen – med sparvhök på topp. 41 totalt. En vecka till och vi har nått upp till den summa man brukar ha vid 12-tiden en mulen nyårsdag…. Allmänt roligt är att vi verkar ha minst tre kungsfiskare på ön denna vinter. Det ser ut att bli allt mer normalt för denna gnistrande juvel att komma hit. Kanske beror det på att fler individer lyckats överleva under de senaste milda vintrarna och därmed fått chansen att reproducera sig. Någon av dem ska väl kunna gå att hitta även för Patrullen – framför allt om den nu avslutande strålningen förmår sänka smärtgraden. Det visar sig inom en vecka. Förhoppningen är nu att Gryningsrapporten skall handla allt mindre om sjukdomar och elände och mer och mer om vad som händer i fågelvärlden. Och lite om alla sabotörers försök att slå split i det svenska samhället, att med svagsinta tolkningar av verkligheten öka oron bland människor eller – i värsta fall – orsaka en regeringskris mitt under den svåraste period landet upplevt sen andra världskriget. Varje minskning av nysmittade, inlagda på intensiven eller avlidna, är det absolut värsta som vissa politiker kan föreställa sig. Och sett ur ett mer neutralt perspektiv, varje hjärndött beteende från statstjänstemän och beslutsfattande politiker, är näring åt de skadeglada. Ungefär som testosteron är näring för en tumör. Kan vi hoppas på att ingen av våra ministrar plötsligt får för sig att låta sina släktingar få förtur i vaccinationskön? Man kan tyvärr inte vara 100% säker på att så är fallet.

Dag 28

På 30 sekunder ska det väl gå att bestämma den här till bläsgås i handkikaren? Kanske redan på Kastlösa åkrar i eftermiddag?

En glädjande nyhet (ur mitt eget snäva perspektiv) är att det nu går att hålla handkikaren uppe under nån dryg halvminut! Det bör innebära att 90% av alla fåglar som ger sitt medgivande till att bli utsatta för en närmare granskning, också kan bli artbestämda. Tyvärr räcker inte 30 sekunder för skumma piplärkor, sparvhonor eller t ex ovanligare örnar. Men förvisso ett viktigt steg i rätt riktning! Skönt är också att ha kunnat bokföra hela 2020 för Hembygdsföreningen och december för Svalgården. Nu återstår bara att kontrollera att det bokförda stämmer med kassor och bankens uppgifter. Kontakt har också tagits med Skattemyndigheten för att minska beloppen för preliminärskatt. Över hälften av tidigare års intäkter kommer tyvärr att försvinna. Tur att uthyrningen kan fortsätta! Nåväl, nu bär det snart hemåt. Jag känner mej som en boxare – just nu utvägd, precis som jag blev invägd vid ankomsten. Det verkar – åtminstone i kilo räknat – finnas lika mycket Gryningspatrull kvar nu som då. Ingen behöver m a o vara bekymrad över matkvaliteten på Kalmar Länssjukhus! Tvärtom! Ska be Annigun att välja några kända genvägar via Kastlösa åkrar, Triberga mosse, Grönhögens yttre damm och Gräsgårds hamn på vägen hem. Några nya årsarter kan behövas för att peppa psyket lite! Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 27

Sen sist har ett rykte nått Patrullen. Det sägs att Länsstyrelsen funderar på att ersätta nuvarande färist/grind vid Sebybadet med en mer lättforcerad grind för folk med rollatorer eller rullstolar. Visar det sig vara korrekt blir Patrullen djupt rörd och tacksam. Jag tror faktiskt på ryktet! På sjukhuset har ett av ringduveparen ägnat sig åt fullbordat sex på en av de svarta ventilationstrummorna på värmecentralens tak. Anmärkningsvärt oromantiskt val av plats! Snart får vi väl se moderater och sd-nassar göra detsamma – i riksdagen (en mycket olycksbådande plats för den typen av aktiviteter). Deras respektive genuppsättningar hindrar dessvärre inte att skräckscenariot därefter kan bli verklighet – och det gick ju ”bra” i 30-talets Tyskland. Idag är det troligen näst sista dagen på sjukhuset i den här vändan. Löjligt nog kommer Patrullen att sakna Geriatriken och dess helt underbara personal, men där hemma väntar såväl hemtjänst som chansen till betydligt fler fåglar. Och Annigun! Här uppstår dock en rejäl portion ambivalens – det är inte roligt att fjättra en fullt frisk människa i en liten by på alvaret! Men! Inte utan en viss kamp mot smärtan, kan Patrullen nu torka sig där bak, tömma kissehandväskan, brygga kaffe med tilltugg samt sen igår duscha och fixa av- och påklädning. Laga mat blir t v oöverkomligt men mata fåglarna ska nog gå bra. Problemet är att varje moment tar runt en timme…. Före hemresa väntar två strålningar och blodprovstagningar som väl antagligen kommer att säga en del om framtiden. Det är på sin plats att rekommendera alla manliga läsare att gå och ta ett PSA-prov i tid. Se gärna ovanstående intima redogörelse som ett starkt argument för detta! Ett PSA-prov nu och ni slipper troligen att använda Svalgårdens hemsida som ett medicinskt uppslagsverk i framtiden! Hälsningar G-patrullen. PS läsvärt för krögare m fl: https://www.aftonbladet.se/a/7Kq0E4 

Dag 26

Jag har – av nån anledning – koll på honom.

Det känns som om fåglarna utanför Geriatriken redan har börjat bli lite rädda om varandras sällskap. Det är ibland (blåmesar och talgoxar) svårt att säkert avgöra om det är en hane och hona eller två av samma kön. Men de följer varandras kortflygningar mellan trädkronorna. Enklare då med koltrasten. De utgör uppenbart ett par som hela tiden är i varandras närhet – även om hormonerna ännu inte fått dem att riktigt förstå varför. Enklast är ringduvorna som tagit ett steg till inför våren – de sitter lite då och då parvis tätt intill varandra och drar lite i varandras nackfjädrar. Kråkorna avbryter två och två sina flygturer och sätter sig konsekvent synliga för varandra på tak och hängrännor. Eller på marken. Med domherrarna är det värre. Flocken är stor – en fyra-fem killar och lite fler tjejer. Där uppfattar inte mitt mänskliga öga några särskilda preferenser – men de är ju å andra sidan långt hemifrån. De lägger fortfarande mer tid på att fundera kring avfärd, flygrutt och oron över om den trygga, täta granruskan finns kvar eller om allt förvandlats till ett kalhygge. Kajorna håller sig i stora flockar, men i deras fall vet vi ju att äktenskapen är livslånga. Man tror t o m att de aldrig gifter om sig om maken dör. Möjligen har 2k-kajorna börjat kasta kärleksfulla blickar efter varandra, men i det fallet gör vår snäva iakttagelseförmåga oss odugliga som äktenskapsrådgivare! Det här blev en lång Gryningsrapport och därför kommer ingen text att spillas på lille sandlådeUlfs ringduveliknande kärleksförklaring till sd-nazisterna. Ej heller något om den borttynande och blint kringirrande flocken folkpartisters ytterst tveksamma interna åtrå till varandra. Inte ofta, men ibland, som här, är det kontraproduktivt att spilla krut på utrotningshotade populationer. Apropå sådana vet vi ännu inget om hur våra ängshökar mår nere i Afrika. Hälsningar från Gryningspatrullen. PS Och så var norskarna åter med i längdskidåkningen. Fr o m nu blir loppens fjärdeplats målet för övriga nationaliteter…🤢.

Dag 25

Så länge man vet vilken veckodag det är, så funkar dosetten bra. (OBS! Den observante ser att bilden inte är tagen idag).

Industriområdesfåglarna lyser med sin frånvaro och hoppet står nu i st till nån havstrut på väg till eller ifrån Moskogens soptipp. I gengäld kan det tomma luftrummet f n bevakas smärtfritt😅 och då går det bra att bara sitta och glo och hoppas på en havstrut. Strålningsdos 3 av 5 är avklarad. Rörhönan som håller till under en fågelmatning nere i Degerhamn är kvar. Den käkar både maggot och vegetabilier och enligt trädgårdsägaren, som konsulterat böckerna, har en (helt annan) rörhöna tillsammans med en vattenrall, setts käka på innanmätet i en död knölsvan! Uppblött kattmat sägs också slinka ner. Svenska folkets vedertagna bild av de väna små rörhönsen lär väl härmed få sig en törn. Ett rejält slaganfall höll på att slå ut Patrullen härom kvällen. Utan någon som helst förvarning dök en bild på Maud Olofsson upp i TV-rutan. Lyckligtvis var TV-ljudet av men det var nära! SVT brukar ju vara noggranna med att säga ”vi vill varna känsliga tittare för att vissa inslag i programmet kan upplevas som stötande och obehagliga”, men det hade tydligen helt glömts bort! Viss klarhet i danskarnas stöld av svenskt vaccintillbehör har framkommit. Det hela var ju nästan FÖR grovt för att kunna vara korrekt. Patrullen misstänkte att det var den danska entreprenören som lyckats kräma ut ett högre pris i Danmark än det avtalade med Sverige. Och så verkar det ha varit. Vi kan m a o återuppta elleveranserna över sundet. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 24

Patrullens fågelmarker på Länssjukhuset. Bra biotop för svart rödstjärt, tofslärka och varför inte en skorstensseglare?

Det blev ett fortsatt minnesvärt bra dygn igår. Vill någon annan tillskapa sig ett bra dygn att minnas, rekommenderas en tur till Horns kungsgårds fina natur där den synnerligen vackra rödhuvade dykanden övervintrar i år igen. I övrigt gick även strålningsdos 2 smärtfritt. Skulle man tycka att man har det FÖR bra, kan man läsa några rader i pensionärskärringens allt för frekventa krönika i AB 😡. Att slå split och skapa missnöje och misstro är till synes hennes enda mission. Och att få bra betalt för skräptexterna, kan antas. Efter att ha fått som hon ville med att utsätta oss intagna gamlingar för smitta (nu har på nytt flera tusen åldringar fått sätta livet till sen besökslättnaderna  hetsades fram i höstas), ger hon sig nu på arbetet med vaccinering. Med några fullständigt väsens- och bakgrundsskilda exempel (Ester 96 år i Kalix, Berta 106 år i Lönneberga, en väninnas moster i Gävle o s v, o s v) kokar hon ihop en soppa som bidrar till att ALLA åldringar (som orkar läsa hennes skit) blir oroliga, förvirrade eller uppgivna. Utan tvekan kan hon ha rätt i sak – orättfärdiga turordningar förekommer säkert, men det vore bättre om hon vände sig direkt till de instanser som ev kan göra något åt det! D v s INTE skapa ytterligare oro i skallarna på dem det berör. Över en miljon gubbar och gummor riskerar att bli oroliga i onödan – i själva verket berörs kanske nåt 1000-tal – och för flertalet av dessa, troligen helt utan konsekvenser.  Hälsningar från Gryningspatrullen. PS det KAN väl inte vara sant att danskarna stoppat och snott svenskt vaccinmaterial!?!? Eller? Det HAR ju faktiskt hänt tidigare att hökörnar och rödnäbbade trutar i sista stund stoppats vid Själlands kustlinje mot Sverige!!!!

Dag 23

Roligt att få lite uttalad uppskattning för en gångs skull!

Gårdagen var en märklig dag. Det gick bra att åka bil till Kalmar – och inte nog med det – en flock ejder och ett par storskrakar låg i vattnet ungefär mitt på bron och vid Svensknabben guppade en handfull gräsänder gömda bland några hundra vigg! Redan där var dagen i hamn. 33 årsarter nu! Väl framme erbjöds samma rum (med samma gardiner…) samtidigt som ALL smärta försvann. Dessutom tog det en stund innan en rollator kunde skakas fram och i st lyckades Patrullen GÅ runt för att installera alla prylar (helnöt, clementiner, dator, snus, kikare m m)! Detta vågar jag inte berätta för personalen. Jag höll mej dock inom räckhåll för stöd (argument ifall min ordervägran skulle avslöjas). Dagen avslutades i dur – ytterligare 10.000 kr ställdes igår till förfogande för ängshökarnas hyresavgifter. En ekonomisk redovisning kommer att kablas ut på ängshöksappen inom kort med syftet att alla berörda ska veta hur mycket insamlat som finns på mitt privata konto. I den mån jag blir ”indisponibel” vet min fru vad som gäller och hon är 100% hederlig. Till sist kan jag lugna alla som hamnar i min situation att strålning är helt smärtfri. Möjligen kan en viss lokal smärtökning infinna sig efter något dygn men på sikt påstås behandlingen skänka stor lättnad. Bäst är dock att undvika cancer helt…. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 22

Idag och igår skulle jag nog ha sett intorkade fotspår efter vattenrallen om han varit här. Lugnet efter det besinningslösa blankettutbrottet har sakta lägrat sig över Svalgården. Idag är det dags för att på nytt checka in på allinclusive-hotellet. Några dygns strålning väntar. Det är inte utan att man ser lite fram emot resan in – några nya årsarter får chansen att visa upp sig. Lugnet efter TV-utfrågningen av Tegnell, Löven och Hallenberg har också infunnit sig. Spektaklet liknade mer en välregisserad anklagningsattack än en utfrågning. Därmed har antalet självutnämnda epidemiologiexperter ökat med två SVT-reportrar. Deras totala avsaknad av insikt och ödmjukhet inför svårighetsgraden på pandemin, kompenserades med en förtjust, småfnittrande illvilja varje gång svaren indikerade att något felbeslut kan ha tagits under resans gång. Och det är ju precis vad vi behöver, eller hur – en tilltagande misstro mot alla makthavares försök att minimera skadorna för landets medborgare – d v s för oss. Därmed inte sagt att makthavare inte ska grillas, men lite ödmjukhet inför svårigheterna vore som sagt passande i detta läge! Tids nog blir det dags att dra lärdomar av vad som var rätt och vad som var fel. Tids nog kan det bli aktuellt att låta huvuden rulla. ”Over there” hänger det nu – paradoxalt nog – på Black Lives Matters och andra rättvisegrupperingar att INTE bidra till våld och konflikter. Nolltolerans för våld, besinningslös hämnd och skadegörelse borde proklameras inom dessa grupper. Låt oss hålla tummarna denna viktiga dag och under överskådlig framtid. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 21

Patrullens nya ständiga följeslagare. Ni som hört att man kan bestämma en bofink på 200 m avstånd utan kikare på så lösa grunder som att den tar sig fram på marken likt en pensionär med rollator i en korridor, ni kan nu få det bekräftat att Patrullen tar sig fram med rollatorn likt en bofink på marken.

Ett fullständigt orimligt frågeformulär från kommunens hemtjänst gjorde Patrullen så arg under alla de timmar det tog att hjälpligt fylla i det, att det blev omöjligt att se handbollsmatchen mot Egypten. Hjärtinfarktgränsen var redan uppnådd. Ryggen protesterade konstant. Med tanke på de sista minuterna i matchen var det nog ett klokt beslut. Ett sådant formulär sätter man inte i händerna på en svårt sargad människa. Och då ska vi ändå komma ihåg att Patrullen är välutbildad, inte äldre-äldre, med sällsynt god ordning på ekonomipapperna och – enligt mina (objektiva?) närstående – förhållandevis klar i huvudet. Det lär nog bli maxbeloppet för hemtjänst i alla fall – ett belopp som i och för sig verkar högst rimligt. Fåglar? Nej inte igår. Det hade krävts en förflugen och rejält upprörd vattenrall spatserande runt med sina stora dystinkande fötter mitt på skrivbordet för att kunna fånga blankettifyllarens uppmärksamhet. I övrigt har Patrullen nu fått hela fyra erbjudande om att bli transporterad runt med bil i de öländska fågelmarkerna. Och några riktigt roliga böcker har ramlat ner i brevlådan. Två löften om utökat ängshöksarbete har också gjort Patrullens dag. Stort tack! Allt sånt värmer gott! Det skulle även den gulkindade krickan i Uppsala göra. Undrar om den arten numera anses som spontan? Nån som vet? Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 20

Uj! Möjligen har vi en svarthalsad trast på södra Öland. Nu blir det fart på skådarna! Som väl är har Patrullen haft arten några ggr men inte på tomten – och nu är den ”bara” en mil väster om – i Albrunna lund! Dags att lägga ut lite av alla infrysta hyllebär (skånska för fläderbär). Gårdagen var en lite bättre dag som möjliggjorde en del eftersläpande byråkrati. Bokföring och bokslut för hembygdsföreningens ekonomi kvarstår liksom Svalgårdens decemberekonomi. Och sen väntar deklarationen…. I övrigt har sju av sju hemtjänstanställda visat sig vara synnerligen trevliga och kunniga! En av dem visade sig dessutom ha följt ängshökarnas öden och äventyr under 2020! För Sverige och världen i övrigt gäller dock fortfarande Martin Luther King j:rs konstaterande att ”den stora tragedin är de goda människornas tystnad”. Det är mycket hög tid att börja engagera sig och sluta tro att ett harmoniskt samhälle uppstår av sig själv! Eller som en följd av bisarra skattesänkningar. I USA blir det inom kort intressant att se om de enorma sammandragningarna av polis och militär kommer att skydda demokratin eller fullfölja Trumps statskupp. Patrullen väljer att satsa en slant på det förstnämnda. Hälsningar från en lite positivare Gryningspatrull. PS För sjutton gubbar! Jag har glömt att berätta att en hane blåhök igår passerade norrut över ängshökarnas vall öster om Svalgården!

Dag 19

Ingen bra dag igår. Ingen ny årsart och en klart minskad smärtfri tid. Lite deppigt m a o. Ett skräckscenario för en nyinvalidiserad fågelskådare är att för all framtid bli beroende av att någon annan alltid ska behöva bli den som hittar alla spännande fåglar åt en. Kombinerat med att sannolikt aldrig kunna köra bil igen ser framtiden dyster ut. I den mån ett infrauppvärmt, lågt fågeltorn med justerbara vindskydd kan bli verklighet, skulle en satsning på tomtlistan kunna erbjuda en viss meningsfullhet. På samma sätt är det ett outhärdligt skräckscenario att riskera att behöva fjättra någon när och kär i hemmet. Än så länge hittas dock en och annan fågel genom köksfönstret och än så länge går nästan alla vardagliga nödvändigheter att utföra på egen hand. Men redan vid en bestående mindre försämring är det hjälplösa vårdkollit ett faktum. Ett tredje skräckscenario är att vi låter den gravt hällörade fake-newspåhitterskan Busch få leda landet tillsammans med den ständigt efterkloke Ulf och med de med ett leende på läpparna otåligt avvaktande nazisterna Åkesson och Karlsson. ”Du skall icke bära falsk vittnesbörd mot din nästa” gäller inte i Livets ord där Busch fått sin världsbild grundad. Tvärtom! Med lögner och falskhet belönas du. Och snart får skräckkabinettet benägen hjälp från Sabuni som desperat hoppas få tillbaka lite röster genom att ansluta sig till nassarnas verklighetsbeskrivning. Alternativet att få lämna denna jord, som under mina första 50 år – år efter år – blev en allt trevligare tid att leva i, ser nu ut att bli ett allt mer tilltalande alternativ 😢. Dålig dag igår alltså… Hälsningar från en lite pessimistisk Gryningspatrull. PS det känns lite bättre nu på morgonen när nyheten om Sveriges andra handbollsvinst når Patrullen! Och efter att en lokal vän diskret lämnat in två stora helnötskakor!

Dag 18

Artigt knackande.

Ännu en vinst av att bo på Öland? Svårt att säga, men igår morse kom hur som helst hemsjukvården hit och vaccinerade oss! Det känns oerhört skönt. En portion covid nu och allt vore slut tidigare än i förtid. Och sticket kändes inte det minsta och några biverkningar har ännu inte märkts av. Möjligen har Patrullen fått en släng av narkolepsi – vaknade inte förrän vid 11-snåret idag!! Men tveka inte när det blir din tur. I övrigt knackade det intensivt på dörren runt lunch och gissningen föll på hemtjänsten. MEN! Det var en större hackspett som hittat resonans i den skiva som utgör bakstycket till nya matningsburen. Trevlig överraskning även om det förstås varit trevligt även med nån från kommunen. Hälsningar från Gryningspatrullen.

Dag 17

Bofink till frukostkaffet igår morse! Och vår rödhake var i god form. Det är faktiskt otroligt skönt att åter ha fått se och vakna upp på Svalgården. Inom parantes sagt har kommunalskatten höjts efter förra valet och en av hemtjänstens anställda berättade igår att fler medarbetare har anställts och att arbetsförhållandena redan hunnit förbättras. Allt tyder på att hon har rätt. Snabb, ytterst vänlig och relevant hjälp!! Åter till fåglarna. Allmänt sett verkar jag inte ha gått miste om några ”oreparabla” arter hittills😅. Det känns skönt även om det samtidigt innebär att ingen av mina skådarvänner heller haft anledning att gå på krogen och fira. Mest synd om av alla är det dock f t om just alla stackars krögare. Hur i helvete har de mage att gnälla? Kan inte dessa samhällsbärare förmå sig att sätta sig själva i relation till t ex sjukvårdspersonalen som inte haft tid att gå på krogen senaste året? De har knappt haft nån tid att sova! Sen vore det förstås bra om krögare och alla andra självutnämnda ”rekordoffer” fick ytterligare en hint om vilken ekonomisk hjälp som väntar dem. De kommer dock garanterat att i så fall gnälla vidare över att allting ”är fullständigt otillräckligt”. Plötsligt har det blivit statens och skattebetalarnas skyldighet att hålla alla entreprenörer vid liv. Även alla de som skatteplanerat eller fifflat bort vart enda skatteöre under de senaste tio åren. Vi behöver inte oroa oss en sekund över krögarna. Efter pandemin kommer ändå alla restauranger att återuppstå – med gamla eller nya entreprenörer. Däremot finns det all anledning att bekymra sig om hur sjukvården fungerar om en månad eller två! Hälsningar från en fly förbannad Gryningspatrull.

Dag 16

Borta bra men hemma bäst. Efter en stressad, intensiv dag med en uppiggande varfågel på vägen hem och ett femtiotal gråsparvar och pilfinkar uppradade som en välkomstkommitte, lägrade sig friden vid 21-tiden. Patrullen skulle nu kunna söka jobb som vägunderhållsplanerare. Östra sidan ner gav upphov till åtskilliga stön och småskrik som kanske skulle kunna kopplas till en koordinatregistrerare som i sin tur kunde presentera underlag för beslut om en ytterst behövlig nyasfaltering. Nya personliga kontakter med personal från kommunens hjälpmedelsavdelning och en första kontakt med hemtjänsten, varslar om en fortsatt trevlig och oklanderlig omvårdnad. Närmast blir nästa uppgift att etablera kontakt med trädgårdens vinterrödhake. Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 15

Kul att åtminstone någon gläds åt oss!

Gårdagen var en i det närmaste smärtfri dag toppad med 17 överflygande mellanskarvar och några lyckade besök på toa. Även förberedelsebesöket på strålningskliniken gick bra. Det står klart att strålningen kan leda till mindre smärta samt i viss mån till någon typ av sjukdomsdämpning. Samtidigt framfördes det försiktigt att resten av livet kan kan bli allt från ”nån månad” till ”flera år”. Jag föreslår – till att börja med – att fyra månader vore fint. Då hinner några kvittrande ladusvalor hem och troligen även ett par ängshökar🥰. Den goda gårdagen har också lett till några funderingar. Är det t ex jättesmart att ställa psykopaten Trump inför riksrätt i detta skede? Det lär inte göra det lättare för efterträdaren samtidigt som Trumps vapengalna och hängivna smälthjärnor knappast lär lugna ner sig. Oro kan också hysas för att privata världsomspännande företag har rätten att censurera den politik som ett historiskt sett demokratiskt land för. I det nu aktuella fallet är det inte svårt att uppskatta initiativet, men det finns ändå anledning att överväga någon typ av kontroll över hur nätcensur bör hanteras i framtiden. I övrigt är det irriterande att lille Ulf i sandlådan åter kräver anslutning till NATO med följden att nya enorma summor måste ösas över försvaret. I vanlig ordning är det skattesänkningar som ska generera pengarna…. Och därmed har vi snart inte längre något kvar att försvara. En svensk Trump bland sd-nazisterna avvaktar det oundvikliga missnöjet och snart har var femte svensk svalt betet. Nåväl, Patrullen mår som hörs bättre idag, inte minst till följd av att hemresan påbörjas vid 10-tiden. Nu ska här årskryssas pilfinkar och gråsparvar! Det känns dock lite oroande att lämna det fantastiska all-inclusive livet på Länssjukhuset. Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 14

Om man bortser ifrån förhoppningen att få syn på nån ny årsart utanför sjukrumsfönstret, så präglas Patrullens tillvaro för närvarande av en total likgiltighet för såväl nutids- som framtidsfrågor. Det har aldrig någonsin hänt tidigare. Och det är synnerligen skrämmande. ALLT – från lokala väderprognoser, via katastrofscenarierna i USA till den galopperande avdödningen av vår biologiska mångfald – har  åtminstone för tillfället slutat engagera Patrullen. Orkar inte ens bekymra mej för ängshökarna. Möjligen skulle en repriserad intervju på TV med Maud Olofsson (i ett läge där både rollatorn och kanalväljaren försvunnit ur räckhåll) kunna få igång engagemanget igen. Eller förorsaka att kikaren fick hjälp att sig in i TV:n och/eller, troligen, den slutgiltiga blodstörtningen. Förhoppningsvis är likgiltigheten dock bara en följd av en (tillfälligt ?) tilltagande smärta i ryggraden. Och lite lindring innebar gårdagens fiskmås uppe på taket utanför fönstret! Uppmuntrande var också att det gick utmärkt att ”gå” i trappa vilket underlättar kommande återkomst till Svalgården.  Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 13

Bättre en gås över länssjukhuset är tio i handen.

Hmmm….Undrar om Gryningspatrullen börjar bli en ”hen” efter den kemiska kastreringen. Förutom att obekymrat bära runt på en liten chick handväska i form av kissepåsen, så har rummets gardiner plötsligt upptäckts och fallit Patrullen i smaken. Kan inte minnas att jag någonsin ens lagt märke till om det i ett rum funnits gardiner eller inte. Kom t o m plötsligt på att de kallas för ”kappa” när de hänger som de gör! Var jag nu fick det ifrån. Möjligen har kemikalierna inte bitit fullt ut för det känns fortfarande uppiggande att ha en hel armé av trevliga och på de flesta sätt åtråvärda kvinnor i närheten. Rösten är oförändrad och det är fortfarande omöjligt att utföra två saker samtidigt. Ska bli intressant att se om framtida förkylningar är av den maskulina, gravt svårartade varianten eller om de kan komma att uthärdas lättare. Testosteronet – tumörens favoritföda – har i vilket fall förhoppningsvis minskat och därmed försvårat tillvaron för den dj-veln. På fågelfronten är havstrut och ormvråk f n fullt möjliga målarter. Kanske rent av någon havsörn skulle kunna titta förbi. På Öland har det börjat dyka upp enstaka gravänder lite här och där. Möjligen är det årets första vårtecken. Även några sånglärkor har setts men i båda fallen kan det vara övervintrare som lyckats hålla sig osynliga fram tills nu. Till slut hade två grågäss vänligheten att flyga förbi igår – art nr 13 för i år. Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 12

Glädjespridaren

Livsglädjen spratt till lite okontrollerat igår efter lunch då en skata landade utanför fönstret och påbörjade en kvarts omsorgsfull persedelvård! Så granna de egentligen är! Jättegod mat, tillfälligt smärtfri och en ny årsart nästan samtidigt! Vad mer kan en människa begära? Följ gärna också våra ängshökars öden och äventyr i Afrika (se under FÅGLAR/ÄNGSHÖK här ovan). Kontakten är bruten sen två månader, men det sannolika är att de mår bra men har svårt att hitta någon telefonkiosk i Sahara. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 11

Beundransvärd humor!

Nya årsarter lyser med sin frånvaro runt sjukhusområdet. Koltrasten har dock avslöjat i vilken avnypt grantopp han tänker sitta och sjunga när det blir vår. Nytt sen sist är i st att ett planeringsmöte har genomförts med Mörbylånga kommun. Om vi bortser ifrån bakgrunden till mötet så känns det hyfsat bra att kanske få en chans att än en gång få komma tillbaka hem till Svalgården. Det kändes ingalunda särskilt sannolikt när ambulansen rullade in i mitten av december. Mötet antydde samtidigt att livet på övriga sätt knappast kommer att bli som vanligt igen. Fågelskådning kommer i stort sett bara att kunna ske från tomten och nu gäller det att börja rita på en flexibel, vindskyddad fågelplattform med infravärme nere vid kanalen. Parallellt med dessa dystra tankar överöstes man via media med skrämmande nyheter från USA. Nu verkar dock fler och fler äntligen börja inse att de drabbats av en klockren psykopat under fyra förlorade år. Hur många svåra återställningsår som väntar, kan man bara spekulera ikring. Och man kan just nu bara hoppas på att säkerhetstjänsten under ytterligare en dryg vecka håller ett vakande öga på Trumps intresse för den röda knappen till atombombsförrådet? Här hemma har vi också anledning att vara på vår vakt mot en liknande utveckling i vårt land. Grundförutsättningarna hos oss börjar likna dem i USA. Fattiga och inflytelselösa medborgare i glesbygd och storstadsgetton i kombination med ett stort nazistparti, obegränsat med fakenews-sighter och ett redan överbelastat rättssystem, gör att vi redan inom ett decennium kan få stora problem. De enda som inte verkar inse risken är våra fyra borgerliga partier. De kan mycket väl tänka sig att rida till kamp mot skatteuttag på den vilda tigerns rygg – tills den tröttnar på dem och äter upp dem. Det stora regeringspartiet verkar inte förstå vad det är som får sd-nazister och andra högerextrema våldsgrupper att växa. Och miljöpartister och vänsterpartister koncentrerar sig helt på små gulliga identitetsfrågor utan att förstå att även dessa bara kan lösas om vi först återskapar ett harmoniskt samhälle. Nåväl! Den som vill göra en liten lördagsutflykt kan köra via Hemmeslövs strand norr om Båstad för att titta på en sibirisk knölsvärta och sen fortsätta till Harads i Norrbotten där en svarthalsad trast påträffats. Ta med tankkortet! På Öland håller härfåglarna ett framträdande per dag. Hälsningar Gryningspatrullen. PS Rätt svar på hur man kunde se att det var Gryningspatrullens sjukhusrum på bilden i förrgår: 1/ Kikaren, 2/ Snusdosan och 3/ den oerhörda röran med utspridda kläder, bord, stolar, väskor m m.

Dag 10

Skådarhjälpen lyckades dra ihop en bit över 50.000:- till Musikhjälpen. Temat för insamlingen är Ingen människa ska lämnas utan vård. Årets tema kom som på beställning – sett ur Gryningspatrullens högaktuella perspektiv. Och Patrullen har verkligen inte lämnats utan vård! Samtidigt inser man hur många miljoner människor runt om i den fattiga såväl som i den nyliberala världen, som lämnas helt eller delvis utan vård. Blotta tanken på att inte få den vård som hittills ägnats åt undertecknad får håret att resa sig. Detta är något som vi måste börja värna bättre. Även i Sverige har vi tvingats åse allt allvarligare sprickor i välfärden. Tänk bara på alla svårt skadade eller gravt handikappade barn som tillsammans med sina föräldrar inte längre åtnjuter samhällets fulla stöd. En skam i kölvattnet av alla vansinniga skattesänkningar som sedan några decennier blivit det enda måttet på ett ”framgångsrikt” samhälle! Nåväl! Öland vann som vanligt arttävligen med hela 134 arter. Även efter handikappavdrag var det inget annat landskap som kom i närheten. Östergötland kom tvåa och Göteborg trea. Tävlingen om antal personkryss vanns i vanlig ordning av Östergötland med Öland som numera god tvåa. Brons till Göteborg även här. Och det är den här delen av tävlingen som genererar slantar. Grattis Östergötland! Endast nio landskap kunde inte ställa upp i år.Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 9

Finn två indikationer på att detta är Patrullens nuvarande krypin!

Igår slapp Patrullen att mödosamt plita ner några nya årsarter i anteckningsboken. Sjukhusets industriområdesdel har nog inte mer att erbjuda men det kan också bero på att det aldrig blev ljust på hela dagen. Dagens första provtagningsomgång har just gått av stapeln och det slog mej hur skadligt det skulle vara för en hypokondriker att ha sådana apparater hemma. Han (det är nog oftast en han) skulle antagligen inte få nåt annat gjort än att fyra ggr i timmen kontrollera sin, syreupptagningsförmåga, puls och blodtryck . Varannan gång blir han tvungen att ta om det för att det försämrats och varannan gång för att se om ”tillfrisknandet” blivit bestående. På sin dödsbädd skulle han riskera att ångra vad han ägnat sin stund på jorden åt. I morgon ska vi försöka redogöra för hur Skådarhjälpen slutade. Patrullens medverkan fick ju ett abrupt slut mitt i. Hälsningar Gryningspatrullen 

Dag 8

Gårdagen bjöd på två nya årsarter – koltrast och rödhake. Därtill dök det upp en massa röda utslag på Patrullens vader och fötter som t o m tvingade hudläkarna att klia sig – i nacken. Kanske kan en helt ny hudåkomma därmed behöva namnsättas. Kanske något i stil med fribergus i det vetenskapliga namnet? Hade alltid tänkt att nån ännu okänd fågel skulle bli föremål för detta, men det verkar ju bli allt mindre sannolikt. I övrigt inget nytt bortsett ifrån att all personal konsekvent och klokt bär omkring på visir, förkläden och munskydd. Det innebär att man endast har ögonen att gå på när det gäller att bilda sig en uppfattning om den som har ansvaret för ens överlevnad. Av de 100 personer som hittills vårdat Patrullen har 98 haft snälla, varma, vänliga ögon. Endast två har inte haft det. Båda dessa visade – utan fördröjning – ett minimalt intresse för patienten. Frågan är bara vilken parts ögon som initialt – första bråkdelen av en sekund – styr den andres reaktion. Kanske var det mina ögon som sände fel signaler? I övrigt har det börjat pratas om vilka anpassningsbehov som hemmet hemma i Kvinsgröta behöver. Bra på sitt sätt men föga uppmuntrande för framtidens möjligheter att skåda fågel. Kanske kan ett vindskydd nere på kanalbron ingå i boendeanpassningen…. Hälsningar Gryningspatrullen

Dag 7

Kallas ”dumsnut” bland fåglarna. Ska dock inte jämföras med en viss generaldirektör!

Inte en enda ny årsart behagade flyga förbi sjukrumsfönstret igår men det har plötsligt blivit vitt på marken så åtminstone nån koltrast bör kunna bli upptäckt idag. Två härfåglar, en kornsparv och några spetsbergsgäss samt ett par berglärkor, håller de öländska skådarna vid gott humör. För Patrullens del har en del sjukgymnastik ersatt vanlig skådning. Bl a har en lättare övning för knäna lett tankarna till en strömstares beteende. Därmed har Patrullen fått något nytt att slå ihjäl tiden med, nämligen att sätta fågelnamn på diverse rörelser inom sjukgymnastiken. Vi får se hur långt det nöjet kan bidra till att hålla humöret uppe. I övrigt grubblar hjärnan över huruvida Patrullen nu bör räknas till pandemins riskgrupper. Kanske hinner man i så fall vaccineras innan mer eller mindre relevanta grupper lyckas snacka sig till förtur. Personal inom covidvården är rimligen högst relevanta och det är tur för oss vanliga dödliga att vi inte sitter med i det beslutande organ som ska avgöra turordningen. Man kan redan höra hysteriska attacker om hur Tegnell (och Lövén, förstås) med berått mod låter tusentals äldre dö till förmån för unga friska personer i vården. Det är fascinerade att betrakta hur tiotusentals  svenskar redan vet vad som så småningom visar sig vara rätt och vad som blev fel. Snart kommer börsmäklare, influensers, cirkusdirektörer, sillastrypare, genusvetare och nagelterapeuter att kräva förtur. Även vi fågelskådare borde självklart komma i fråga – tänk om det t ex dimper ner en stationär scharlakanstangara en bit utanför ett trångt fågeltorn i Jönköping! Tala om risk för klustersmitta! I övrigt kan vi bara hoppas på att årets i särklass mest tankebefriade svensk får sparken på torsdag. Ännu tråkigare är dock att höra hur en sådan ärkefjant kan ge näring till och locka fram tusentals lika stora dumhuvuden ur kloakerna – nämligen alla dom som nu stolt och kränkt säger att ”från och med nu tänker jag minsann inte följa en enda rekommendation från staten”. F

Dag 6

Kikaren fästs med kardborrband till vänster. Längden regleras med teleskoprör till höger.

Vi har fått lite (!) klarhet i frågan om detonationsljuden i en magnetröntgenapparat. De med metalltråd lindade spolarna böjer sig när strömmen slås på och börjar då löpa amok – inte olikt fotbollshuliganer (ungefär så, alltså). Man har tydligen börjat göra försök att framställa vissa ljud för att kunna studera hur våra hjärnor reagerar på olika ljud (ungefär så, alltså). Nu vet ju i alla fall jag hur min hjärna agerar på vissa ljud när man rullas in i en tunnel med en diameter obetydligt större än min mages…Men det skulle vara roligt att få fler erfarenheter framlagda. Gårdagen toppades med 5 domherrar och 2 talgoxar. S:a 8 arter. Framsteg görs m a o i konvalescensen… Tyvärr har två allvarliga framtidsproblem visat sina fula trynen. För det första vill ryggen ej längre medverka till att rygginnehavaren står och glor ner i en tub (orossmärta efter 10 sekunder). För det andra protesterar ryggen mot att handkikaren lyfts över brösthöjd (5 sekunder). Nu måste således tid ägnas åt ergonomiska uppfinningar. Dagens bild föreställer en s k Finsk pinne. Med hjälp av dess teleskopiska rör kan kikaren hållas framför ögonen med axlarna sänkta och händerna kvar nere i navelhöjd. Välbeprövad finsk uppfinning (orealistiskt dyr, men har redan hjälpt mängder av skådare med överbelastade småmuskler i bröstryggen). Tublösningen blir svårare men kan möjligen komma att bygga på en specialutrustad rollator eller rullstol. Arbetet med detta kommer att påbörjas så fort den fatwa som Patrullen lever i skuggan av, dras tillbaka. Hälsningar Gryningspatrullen.

Dag 5

Nu kan det vara något riktigt stort på gång nere i Skåne – bland de vita storkarna i Flyinge! En misstänkt svart stare kan mycket väl promenera runt mellan deras långa röda ben. Vi som bor på Länssjukhuset i Kalmar är inte heller helt lottlösa. Art nr 3 och 4 flög förbi fönstret tidigt igår morse – en gråtrut och tio kajor. Även en mes swishade förbi, men då stod Patrullen hjälplös med byxorna nere och höll en halvfull kisseflaska i handen…. man måste som skådare värdera varje situation – en art extra den 2 januari och kiss på golvet – eller tvärtom. Kanske har man redan tappat stinget som fågelskådare….mesen hann dra medan Patrullen försökte nå kikaren och balansera flaskan. Att tvingas dra ner byxorna och kräva att 2-3 sköterskor i olika åldrar ska göra en ren i stjärten, har förresten också varit ett spöke under alla år – och kanske bidragit till att man lyckats hålla sig undan alla vårdbehov sen 1969. Nu har en ofrånkomlig exponering ändå skett inför dussintals tjejer – och inget tråkigt har hänt. Det är bara att acceptera – det är mer synd om dem än om dej och så länge du inte hittar pinsamma bilder på YouTube så är det lugnt! Eller i vilket fall för sent. Så länge du inte lurat landstinget på skattepengar kan du med gott samvete låta livet ha sin gång och ta den hjälp som erbjuds! Orken räcker just nu inte till, men om man skulle försöka räkna ut hur mycket Gryningspatrullen kostat landstinget från första ambulansresan till hjärtintensiven och fram tills nu, så skulle jag ha en rejäl skuld att betala! Och det står allt mer klart hur vansinnigt det är att skicka aktieutdelningspengar till Jersey. Alla skatteslantar behövs för att skapa medicinsk trygghet och harmoni här hemma! Hälsningar från Gryningspatrullen. PS! Blåmes och gråhäger flög förbi nyss! 6 årsarter nu!

Dag 4

Vaktar kisseflaskan sedan dagen före julafton. Vissa oundgängliga hjälpmedel får aldrig vara längre bort än armlängds avstånd!

För första gången någonsin blev det ringduvan som snodde till sig årets primörpoäng. Men det tog fyra timmar från gryning …Sen flög en kråka förbi och sen la sig mörkret över Stensö. Två arter är dock bättre än noll! Och tillfredsställelsen är densamma som vanligt. Nästan… I morgon blir målarten talgoxe – en sådan tittade förbi som hastigast på nyårsafton. Skådandet riskerar m a o att behöva förnyas. Det är inte längre troligt att man kan dra ner till Stengömslet på Schäferi för att få syn på den just utlarmade sandsnäppan😢. Den typen av uppdiktade – men fullt realistiska – situationer, har redan börjat störa nattsömnen. I det stora perspektivet är det en icke hanterbar smärta och orörlighet som påverkar rädslan för framtiden mest. Inte dödshotet i sig, konstigt nog. Men att leva – till ingen nytta – under svåra smärtor och under onödigt lång tid, är mitt högst personliga värstascenario. Andra prioriterar säkert annorlunda i sina önskelistor. I övrigt har jag en fråga till nån som vet: efter några besök i en sån där mikrovågsugn – eller magnetröntgenmaskin som de benämns ibland – undrar jag varför en sådan låter som en icke ljuddämpad mekanisk verkstad? Dessutom är de första ljuden som möter en, identiska med 1/ ett gammalt järnlås som slår igen en tre-fyra gånger följt av 2/ desperata knackningar och 3/ flyglarmssignaler. För en person med cellskräck måste valet (?) av dessa ljud te sig outhärdligt just när man hjälplös glider in i en trång, grävlinggrytsliknande tunnel !!! GOTT NYTT FÅGELÅR på er! PS Kaja har kompletterat årslistan hittills idag! Summa 2021: 3 arter…… Gryningspatrullen

Dag 3

En sån här liten nätt handväska får man passande nog bära omkring på under några dygn efter den kemiska kastreringen…. Djävla prostata!!!!

Jaha, nu finns en tid avsatt för medicinska förberedelser inför strålning. Sen återstår det bara att ta reda på om det i st ska bli kemisk bekämpning…eller både och. Eller nåt tredje. Just nu gäller dock roligare utmaningar – vem blir 2021 års första art. Talgoxen leder över koltrasten med ca 33-24 under de senaste 57 åren. Och hur många arter får man in på ”tillfälligt boende” mitt i en stad! Snart ljusnar det… Gårdagens sidoobservation består i att med glädje kunna se hur solidariska personalen är mot varandra. Om man – lite överraskande – skulle lyckas med ett toalettbesök, måste man få hjälp. När man drar i det röda snöret kommer det upp på allas displayer att rum nr 11 behöver assistans. Då springer de dit TROTS ATT DET FRAMGÅR ATT DET ÄR TOASNÖRET SOM AKTIVERATS. Man skulle ju kunna befara att just den detaljinformationen skulle leda till att ingen var särskilt angelägen om att komma först. Det kan ju inte vara det roligaste momentet i ens arbetsliv att skrapa skit ur häcken på en gammal gubbe! Det torde också vara så att den sociala arbetsmiljön är god – i så fall oftast beroende på ansvarig chef eller underchef. Det verkar som att Kalmar landsting (region?) bedriver en jämförelsevis skicklig rekrytering! Och Linköping likaså. Det är mindre sannolikt att en missnöjd personalstyrka skulle lyckas dölja missförhållanden inför en inneliggande patient! Nåväl! Inte en fågel sedd 2021 så här långt………… GOTT NYTT FÅGELÅR på er! Gryningspatrullen 

Dag 2

Lyckligtvis kan patienten inte se sin egen rygg…

Nu rullar det på – tyvärr så här långt insvept i rullstol eller säng med grindar…Sen igår e m har kollit i fråga checkats in på Geriatriken – som jag alltid trott var en inrättning för gamlingar….😉 . Och precis när jag spekulerade runt detta så hällde skeden oprovocerat ut gröten på T-shirten och i nästa sekund gick ägg- och majonnäsmackan i två bitar. Lyckligtvis smetades precis samma ställe ner – så efterarbetet blev rätt så rationellt ändå… Vi ska en gång för alla redan nu klara ut att Sveriges sjukvårdspersonal är otroligt skicklig – från läkare till servicepersonal. Från Kalmar lasarett till Linköpings universitetssjukhus. Dessutom hemlagad mat i Kalmar – industriellt framställt ”människofoder” i Linköping. För en oerfaren, men lätt hypokondriskt lagd individ av manligt kön (tills för några timmar sen….), var det två steg som oroade mest: 1/ att behöva föra in en katet i snoppen 😱 och att 2/ sövas ner och kanske inte kunna informera kirurgen om att nedsövningen inte bitit… 😨 . Det senare inträffade inte och kateten hamnade rätt utan dödliga smärtor. Från tonårstiden gjorde sig dock skräckhistorier om hur gonorré behandlades, påminda… Nåväl! F t far ett prov från bl a en prostatatumör runt på svenska lab i syfte att kolla upp vad den har för planer att ”metastasa” sig…. Dagens tips: ge landets sjukvårdspersonal en chans att andas! Dom är enastående. Dom tvingas till åtskilliga prioriteringar mellan liv och död många ggr om dagen! Dom får ej sällan skit från anhöriga till den oprioriterade såväl som från den prioriterade – som kanske inte klarar sig. Tänk er att försöka somna efter ett 20 timmars pass – under dessa förutsättningar! Dag efter dag. Med en helt ny sjukdom som ingen annan än lille Ulf i sandlådan och sd-nassen Jimmy och deras gemensamma kuttersmycke kände till ALLT om redan för drygt sex månader sen. Låt oss tills vidare skatta oss lyckliga för att de inte sitter vid makten – även om såväl statsministern, finansministern, justitieministern och någon toppchef förefaller extremt korkade med sina julklappar och resebiljetter i famnen. I morgon kommer 2021 års första art att hängas in. Vi som inte jobbar inom vården kan njuta av detta – oavsett om vi är helt friska eller farligt sjuka! GOTT NYTT FÅGELÅR på er! Hälsningar från Gryningspatrullen.

Dag 1 december

Direkt efter uppvaknandet och med ett 75 cm långt, djupt snitt längs kotpelaren.

Hej igen alla nya och gamla läsare! För att sammanfatta en kort – men ändå alldeles för lång – historia, kan vi inleda med att konstatera att Gryningspatrullen till slut misslyckats med sin snart 70 år gamla metod för att hålla sig undan sprutor, operationer, läkare,  kateter, skalpeller, smärtor, biverkningar eller t ex  p-böter på lasarettsparkeringar. M m, m m …. Metoden har gått ut på ”att betrakta alla symptom som företeelser som går över av sig själv”. Och det har funkat bra – från 1950-talet fram till den 15/12 2020. Trots ”framgången”, kommer det fr o m nu att bli svårt att rekommendera metoden till andra. Man bör inse – och värdesätta – att man måste ha en ofattbar tur med livet om den Fribergska metoden ska lyckas. Nåväl. Tanken är nu att – så länge det håller – redovisa vad som drabbar en fågelskådare som plötsligt får veta att något elakt tillåtits gnaga och tugga i lugn och ro på bröstryggens klena kotutskott 🤢. Förhoppningsvis har något liknande aldrig tidigare redovisats i realtid. Och målet är inte att göra Svalgården till en multinationellt känd nattkvist för skådare. Ej heller att maximera antalet gråterskor runt Patrullen! Ett mål kan i stället vara att vi alla ibland bör ägna oss åt en stunds kontemplation och betänka vad som är rimligt resp orimligt att gnälla över, hur stora våra personliga problem egentligen är eller vad vi kan bidra med för att undvika att vårt samhälle drivs mot ytterligare disharmoni och utarmning. På fågelfronten intet nytt på Öland men åtm någon hökuggla visar sig i Halland. Utanför geriatriken i Kalmar har kajor, några kråkor, två skator, en kolis, en tamduva och två ringduvor höjt trivselnivån och meningsfullheten radikalt. Koltrasten var ny för igår. Där hemma sköter nu barn, barnbarn (och farmor) farfars normala kall med att hålla mesar och pjoddar vid liv. Redovisar nytillkomna sjukhusarter i morrn.

OBS! I RÅDANDE CORONATIDER GÄLLER FÖLJANDE FÖR SVALGÅRDENS GUIDE- OCH EXKURSIONSVERKSAMHET: 1) deltag INTE om du känner av feber, torrhosta, ledsmärta eller onormal andning. 2) undvik samåkning med personer som normalt inte ingår i sällskapet. 3) ta med handskar/skyddshandskar för att få tillfälle att titta i andras tubkikare – förutsatt att det har varit möjligt att få tag i handsprit för avtorkning av okularen. 4) skåda och rör er inom er (familje)grupp – med två ängshöksvingspanns lucka till annan grupp. VI BEGRÄNSAR ANTALET DELTAGARE TILL 15 PERSONER. RÅDANDE GRÄNS PÅ 8 GÖR ATT VI DELAR UPP VARJE GRUPP MELLAN TVÅ GUIDER. DÄRMED ÄR DET NU NÖDVÄNDIGT ATT ANMÄLA SITT INTRESSE!

FÖR NYA OCH BEFINTLIGA BOKNINGAR PÅ SVALGÅRDEN 2020: Vi ser på saken på följande sätt: Vi tar gärna emot nya bokningar. För att slippa internt jobb med justeringar i momsredovisningar m m, ber vi alla att inte betala boendet förrän vi ser att ni verkligen kunnat vara här. Självklart kommer inga avbokningsavgifter att drabba någon. För familjer/sällskap som helt disponerar en lägenhet, ser vi inga ökade risker i samband med själva boendet. I de relativt få fall där en lägenhet delas med okänt folk, gäller det att extra strikt följa de allmänna regler som gäller i hela vårt samhälle. Symptomkontroll, extra hygien i kök/toaletter, mycket utevistelse och viss fördelning av sittplatser i vardagsrum och kök, bör iakttas. Under corona-november till februari kan två gäster som vill hyra en hel lägenhet även fortsättningsvis göra det till priset av två bäddar. Fortsättning kan bli aktuell.Välkomna (redan i vinter eller framöver). Vi ses (utomhus).

FÖR NYA OCH BEFINTLIGA BOKNINGAR PÅ SVALGÅRDEN 2021: Vi vet av naturliga skäl inte hur längre vi måste leva med rådande restriktioner och våren 2021 närmar sig. I den mån vi även då tvingas reducera antalet boende i en och samma lägenhet, kan bara en rättvis princip gälla: Den som först bokade ett rum får rätten till hela lägenheten. Övriga får avstå. Tills vidare gäller vad som framgår av föregående stycke när det gäller nybokningar.

Från strax före eländets början:

Wow! Vilken utsikt!

Fasaner brukar vi ha svårt med här på Öland – men inte igår. Det sägs att förr i världen så höll man koll på eventuella tjuvjägare genom att varje kväll räkna ”skrocken” som fasanerna utstöter när de flyger upp och sätter sig på nattkvist. Under 60 års skådning har Gryningspatrullen dock aldrig fått se det – förrän igår. Under gårdagen var höjdpunkten ändå en nötkråka i fodertransportbranschen – den for fram och åter med nötter i krävan över en väg i mittlandet. Öland har f ö gått upp i ledningen med 114 arter (58,76 handicapprocent) följt av Östergötlands 93 (54,39%), Göteborgs 102 arter (51,52%), Gotlands 91 (50,28% och Hallands 109 arter (48,44%). Procenten beräknas efter hur många arter som registrerats under december månad i resp landskap under många decennier bakåt i tiden. Östergötland leder ff personkrysslistan – 894 mot Göteborgs 853 och Ölands 789. Och det är ju dessa kryss som till slut genererar pengar till Musikhjälpen. I övrigt ser det mer och mer ut som om pryl-shopparna kommer att vinna kampen mot vår sjukvårdspersonal. Och ändå tycker dom mer synd om sig själva än om sköterskor och läkare!

Liten men naggande god i Skådarhjälpssammanhang!
Julklappstips! Ibland kan det vara svårt att hitta någon vettig julklapp till folk som redan har allt. Här finns nu en chans att komma i åtnjutande av en härlig akvarell av Peter Nilsson. Och samtidigt ge sitt stöd till vår starkt hotade öländska ängshök! Tavlan som mäter 24×24 cm har skänkts till ängshökarna av Per Hedberg, Mönsterås/Skarpnäck och kan fr o m nu auktioneras ut. Utgångspriset är 2.400:-. Bud mailas till svalgarden.oland@telia.com eller SMS:as eller rings in till 070-5585970. Om någon begriper sig på Facebook så går det jättebra att hjälpa till med att sprida bild och uppgifter den vägen. Auktionen pågår fram till och med den 15 december (så att vi hinner se till att tavlan kommer fram i god tid före jul). Vad det är för en fågel? Förlåt! En kustsnäppa i praktdräkt!
”Ängshökshona” (akryl, canvas, 60×40, fem ex till salu, 1.500:-/st + porto 145:-, oavkortat till ängshökarna). Två ex kvar! Även originalet auktioneras nu ut. Kontakta Svalgården med ditt bud. Har utbudspriset nåtts 15/12 är auktionen över. Annars fortsätter den till 31/5.
Jag bidrager gärna till Skådarhjälpen.
Ännu en ökenfågel. Långt från hemmet – och långt från kameran…..
Vit på bröst, mage och undergump? ”Bara” en hussvala.
Ingen mästarbild men trots allt en ökenstenskvätta.
Grannens äpplen är alltid rödare….
Gösta – nu i Mauritanien! Bild: Aron, Lst
Tack! Nu mår jag bättre.
Ser jag ut så här…..
….eller ser jag ut så här?
Brittiskt svartflammig på ryggen. Modernt på tjejer i England.
Man bestämmer den normalt inte genom att räkna tårna.
Långväga, med lång näbb – och på långt håll.
Småfläckig? Ja. Men sumphöna eller sumptupp?
Fin syskonskara på sin första resa söderut.
Tur att man kan burra upp sig!
Mindre flugsnappare – höjdpunkten på gårdagens skådar-eskort!
Rönnen blommar! Ur led är tiden och vår natur med den!
Gårdagens höjdare! Endast sedd av tre tidigare observatörer sen 50-talet!
En på ön – hundratals över Båstad….
Ägretterna underifrån
Äggrätterna ovanifrån. Från vänster Kokt ägg, Skivat ägg, Ägghalvor och Stekt ägg.
Inte en enda fripassagerare!
Veckans karaktärsfågel nr 1. Flock efter flock efter flock!
Trädlärkan ville egentligen inte vara med på bild….
Nästa superraritet?
Målet låst!
Ölands turkduvor har bytt boende från Mörbylånga, Grönhögen och Össby till Mellstaby, Kvinsgröta, Mellby, Skärlöv, Hulterstad och Stenåsa.
Vi håller sommaren igång. Vårt kvitter räddar mental hälsa!
Så här långt aldrig ertappad med att skada en ängshöksunge!
Besviket årsbarn? – Ingen sand att löpa i!
Ung och lite blyg
Ängshökarnas favoritinsekt. Art?
Tillbaka i kväll?
Ingen fotograf inne i busken där, ingen fotograf i gräset här…… Flygträna nu barn!
Labbar, svarttärnor och dvärgmåsar spetsar observationerna just nu.
Vita Volvon attraherar allt fler organismer.
Årsunge av fisktärna? Eller….?
Vad är det för en konstig mackapär som sitter riktad mot oss? Bild: fast monterad viltkamera som ställts till förfogande av Parboäng Naturturism.
Liten men naggande god!
Vakna mamma! Jag är hungrig!
Första häckningen i Gräsgårds socken på 50 år!
Är det så här rapphönsen tvingas leva?
Fler som håller koll på ängshöksparet.
Det börjar bli som i Kina – inte ett vingslag kan man ta utan att dom vet var man är! (Anonym ängshök)
Om att vara ängshöksterapeut…
Snö på Öland?Nej, brudbröd!
Vita Volvons rykte sprider sig bland naturens invånare.
Kan unga starar vara fåfänga?
Antalet gäster på Svalgården förväntas nu öka – trots pandemin. Design och produktion: G. Ek Lidhult
”Örebroaren” är hemma!
Raritetsinflödet fortsätter. Denna bild får karakterisera alla de nya arter (kryss) som tillresta skådare tillskansar sig dag fler dag. Foto: Anders Ehrlemark
Schysst av de vinglösa att fixa till sådana här utkiksplatser för oss småvuxna flugsnappare!
Att man inte ens mitt på dan kan få sova i lugn och ro!!!
Den sociala isoleringen fungerar klanderfritt! Det är dock oklart huruvida det är Gryningspatrullens 18 år gamla postjacka som föranleder beteendet. Bild: Lillebror Hammarström 2019
Rödstrupig piplärka tar en paus.
En enda tråd kvar vid Svalgården!
I förgäves väntan på sin käresta – dag 4. Silltrutar kan definitivt se ledsna ut!
Snart dags att ragga – ska bara käka lite först.
Så här kan vi också se ut. Och vi vita är smartare än de svarta och oranga…..
Det ska fler till för att jag ska brusa upp!
Dags att börja använda stövlarna igen….
Vi drillsnäppor följer FHM:s rekommendationer – åtminstone i april….
Var är brudarna?
Ah..! Min buske utanför Svalgården är kvar!
Trångt på vissa matställen!
Blåhökstjej över Svalgården. OBS fem ”fingrar” mot ängshökens fyra. Bra att veta.
Vem f-n har tagit bort elledningarna!!?
Ring, så kommer jag! Den 18:e till Svalgården.
Att ”må som en häger” är en högaktuell symptombeskrivning.
Det ska inte vara lätt! Det ser bl a vi piplärkor till!
Kostig? Rådjursstråk? Nej, en nytrampad brunsångarstig.
Taklagsfest?
Än så länge en pärla. Om några veckor ett högljutt, gnälligt ”irritationsmoment”
Nu invaderar vi Öland!
Missa inte det fina i kråksången! (Corvus cornix – inte corona!).
Nu bör tjejerna börja dyka upp!
Född ifjol, men målinriktad!
Coronakontroll vid brofästet.
Jag underhåller i dessa svåra tider!
Starparets hjälptrupp* laddar upp inför säsongsstart. (*ungar från tidigare år).
Här verkar vara sig likt. Borta bra men hemma bäst!
Oklart om jag är en mörk jordhumla….men tidig är jag!
Mellanlandning.
Här var det tomt? Har jag tagit fel på tiden?
Nya vyer.
Sebybadets ringduvor hemma igen!
Medlem i De trögtänktas förenings Kalmaravdelning (se filmsnutt ovan). Vi tar gärna emot fler bilder på medlemmar runt om i landet. Foto: Britt Bogårdh.
Vad glor du på?
Det gula luddet är vår nya älskling. Nos och ögon kan skymtas åt vänster.
Klädd för fest!
Nu får vi följa vad genetisk selektion kan åstadkomma….
Lite ruggigt – men skönt att vara hemma igen!
Det går fortfarande att flyga ToR England utan byråkratiska problem.
Kyligt! Men resan hit gick bra.
Vi tolv har faktiskt varit här hela vintern. Vi har sett dej, men du har inte sett oss förrän nu.
Längst fram i bostadskön!
Gift snösparvshona – åtminstone ringmärkt.
Kärlek vid första ögonkastet?
Borta bra men hemma bäst!
Pajalasyndrom?
Vintergäck i st f vinterdäck?
Skönt att vara hemma igen på Öland!
Rullar vidare – nu i ungdomshandbollens tjänst i Skåne.
Jag hann hem och fick vara med på mitt första vinterart-rally!
Det faktum att jag sitter allra högst upp har inte gett mig mitt namn.
”Är det där månne en sån där bil – eller vad det heter -, tror du”? (OBS! Individerna på bilden har inget att göra med texten nedan).
Dom var ju här nyss?? (Dom röstade ju på oss förr?)
Kan man månne rotslå en utkastad julgran som vägrar ge upp?
Våra närmaste grannar hemma! Noga instruerade om vilken skorstenspipa de INTE får bo i.
Vi går kanske mot trenden – åtminstone just nu.
Hmmm…bara 12 gäss kvar. Vart ska jag ta vägen sen?
Kan man inte ens få ta ett dopp i fred?!
Denna talgoxe hade vunnit på att flyga direkt till en riktig vårdcentral!
Ensam i helgen.
Det var trevligt att ha släkten på besök på julafton!
Unga frk Harrysson, som just nu firar sin andra jul nere i Tchad, skickar en hälsning till alla Svalgårdens gäster och/eller Gryningsrapportens läsare.
Valfrihet för mindre bemedlade – ska vi ta den lille eller den store?
En flock på över 400 björktrastar försökte sig på Flygvapnets goodwilltrick med att flyga i julgransformation. Det gick så där…. Men de kom med i taxeringen.
Var har du varit i hela mitt liv?
Den här satt långt inne, men ertappades igår.
Liten, men naggande god i tävlingssammanhang!
Sen överraskning!
Idag hade två bläsgäss ersatt de två spetsbergarna från igår.
Brrr……Borde nog ha flyttat i vanlig ordning.
Inga äpplen i år?
Brunsångarmat
Dagens alvarvakt.
Är restaurang Svalgården öppen?
Nu smyger den där fågelskådaren runt här igen!
Örnens intresse nedanför Busken idag avsåg inte någon utmattad skäggtärna.
IKEA-holk
Äntligen praktdräkt igen! Lagom till kommande fjäskperiod.
Hmmm…vilken kaja ser månne godast ut….
Ingen entita, precis….
Idag kan sådana som vi nog räknas på våra sex tår.
Relevant trädval
Försök hitta mej!
Jag är väl för tusan också gråhuvad!!!
Tittut!
Grått är flott!
Färdigfunderat!
Kontemplation i morgondiset
Nu är vi minst åtta i invationsstyrkan på Öland! Foto: Anders Ehrlemark
Har glatt oss och gett oss hopp i hundratals år, troligen längre än så. Men hur länge till?
Ölands klimat lockar gäster från Spetsbergen
Vintrig? Nja, men icke desto mindre en vinterhämpling.
Nu äntligen på Svalgårdens tomtlista!
Sebybadets ringduvepar har på nytt lyckats få ut ungar i oktober! Här tankas duvmjölk över.
Ung rosenstare – sen oktobergäst?
Samamisicus?!?? Vad menar dom? Jag är (väl) bara en vanlig rödstjärtspojke!
Äntligen! Kulinarisk läckerhet för fåglarna! UTAN palmolja!!
Öland är trevligt! Här visas man alltid uppskattning när man kommer!
Det har blivit allt populärare att ”moona” Gryningspatrullen – denna gång en stjärtandshona.
Hittar man bara en bra obs-plats får man chans att se en hel del.
Trodde inte att någon skulle upptäcka mej här!
Gräsgård! En fiskehamn! Kan det bli bättre för en sån som mej?
Bläsgäss på väg.
Fåglar? Var? Här! I alla fall en.
Förr kallades det här för att ”moona”
Snart bara jag kvar.
Nu är det snart bara jag kvar av alla alvarets karaktärsfåglar!
Jag vill inte heller se vad som håller på att hända.
Struts?
Oförskönad hackordning. Vi själva kallar det för organisationsplan.
Trots namnet inte allra minst av dem alla!
Mitt namn antyder INTE vad jag gillar att äta.
Spovsnäppeyoga
Ett tecken i skyn?
Stor? Nej! Men tuff? Ja!
Gått bra för stararna? Gillar de Svalgården? Eller är det en manifestation mot Eon:s pågående nedtagning av luftledningar?
En kär snäppa? En som tjärat ner sig? Inte skär!
Gul(l)ig
Eldsnabbvinge på Svalgården
Vuxit en del sen sist – men inte vad gäller trafikvett… Upplyft från vägen för andra gången.
Tala om att vara ”svart i synen”….
Det är inte bara ängshöksungar mitt på vägen. Den här knatten räddades av Vita Volvon på väg till trafikövervakningsplatsen.
Mamma säger att jag absolut inte får visa min kritvita stjärt för mycket.
Snart kommer de första ladusvaleungarna av 2019 års modell att flyga runt!
Och nu börjar även vi sädesärleungar på dagis!