OBS! I RÅDANDE CORONATIDER GÄLLER FÖLJANDE FÖR SVALGÅRDENS GUIDE- OCH EXKURSIONSVERKSAMHET: 1) deltag INTE om du känner av feber, torrhosta, ledsmärta eller onormal andning. 2) undvik samåkning med personer som normalt inte ingår i sällskapet. 3) ta med handskar/skyddshandskar för att få tillfälle att titta i andras tubkikare – förutsatt att det har varit möjligt att få tag i handsprit för avtorkning av okularen. 4) skåda och rör er inom er (familje)grupp – med två ängshöksvingspanns lucka till annan grupp. VI BEGRÄNSAR ANTALET DELTAGARE TILL ca 15 PERSONER. DÄRMED BLEV DET PLÖTSLIGT NÖDVÄNDIGT ATT ANMÄLA SITT INTRESSE!

FÖR NYA OCH BEFINTLIGA BOKNINGAR PÅ SVALGÅRDEN: Vi ser på saken på följande sätt: Vi tar gärna emot nya bokningar. Så här långt har bara en avbokning gjorts, men vi räknar med att det kan bli fler. För att slippa internt jobb med justeringar i momsredovisningar m m, ber vi alla att inte betala boendet förrän vi ser att ni verkligen kunnat vara här. Självklart kommer inga avbokningsavgifter att drabba någon. För familjer/sällskap som helt disponerar en lägenhet, ser vi inga ökade risker i samband med själva boendet. I de relativt få fall där en lägenhet delas med okänt folk, gäller det att extra strikt följa de allmänna regler som gäller i hela vårt samhälle. Symptomkontroll, extra hygien i kök/toaletter, mycket utevistelse och viss fördelning av sittplatser i vardagsrum och kök, bör iakttas. Under corona-augusti/september kan två gäster som vill hyra en hel lägenhet göra det till priset av två bäddar.Välkomna (redan i sommar eller framöver). Vi ses (utomhus).

Svalgårdens ängshökskoloni – nu med bara två ungar kvar om nätterna.

GRYNINGSRAPPORT 15 aug 2020 kl 09:20
21 gr, RH 86 %, O 3 m/s Sol upp/ner: 05:26/20:31 Sikt: 1 km (morgondis)

Ängshökarnas favoritinsekt. Art?

Såväl härfåglarna, kornsparvarna som pilgrimsfalkarna har lyckats få ut ungar på Öland i år! Troligen har minst två par kornsparv lyckats – bl a tyckte sig Gryningspatrullen se en kornsparv med gul mungipa för nån dag sedan. Mer oklart är det hur det gick för våra svarthakade buskskvättor. En medelhavstrut gled förbi socknen igår men i övrigt är det lugnt så när som på en rapporterad stäpphökshona. I pseudo-världen har Cstureplanspartiet lyckats driva igenom nya rut-avdrag motsvarande en miljard till förmån för dem av oss som har lyckan att inte vara i behov av några bidrag. Samtidigt gråter man krokodiltårar över alla stöd som går till människor som lever under existensminimum. Det är knappast skattesänkningar vi har mest behov av de närmaste åren. Vi är tillräckligt illa ute ändå. Tur att det tills vidare i alla fall finns en del fåglar kvar att spana på.

Från i förrgår:

En busksångare har ringmärkts och de bruna gladorna far runt. På de slagna fälten syns ganska stora grupper med tofsvipor, brushanar och spovar. Unga rovfåglar visar upp sig i allt större omfattning. En fjällabb passerade men de vanliga kustlabbarna dominerar, förstås. I pandemi-Sverige oroar sig allt fler. Inte i första hand över att bli sjuka utan för att det fortfarande kan komma att visa sig att Sverige valt en klok väg för att ta sig igenom eländet. Det vore ju i det närmaste en politisk katastrof för våra högerextrema och nyliberala partier. Mest rädda är de för att det ska kunna göras troligt att tusentals äldre-äldre kan ha dött till följd av nyliberala anställningsförhållanden och vinsthungriga privata vårdgivare. Att hålla t ex skyddsutrustning i lager tär ju förfärande mycket på det utdelningsbara kapitalet. Följ även ängshökarnas liv och leverne under FÅGLAR/ÄNGSHÖK här ovan. Uppdatering nästan dagligen.

Tillbaka i kväll?

Från häromdagen:

En gammal havssula pinnade förbi Sebybadet igår kväll och fortsatte envist norrut där den kunde följas ända upp till Södra Sandby. Den kommer att göra samma rutt idag, så… 

Ingen fotograf inne i busken där, ingen fotograf i gräset här…… Flygträna nu barn!

Från i förra veckan:

Socknens kornsparv verkar må bra och sannolikheten att det gömmer sig ungar i buskarna är stor. En ung fjällabb kan ha landat utanför udden för nån timme sedan och två bruna glador leker kurragömma med skådarna. Höksångarungar ses lite här och där. Vadarflockarna har däremot blivit färre och mindre. En bändelkorsnäbb finns rapporterad från norra delen av ön. I övrigt kan konstateras att två av de 22 försmådda virusforskarna kan ha gjort sig skyldiga till brott mot etiska regler för medicinsk forskning. Förhoppningsvis är det inte sant, men om det är det, blir det intressant att följa vad övriga 20 i kverulantgruppen har att säga. Spännande är också att de tagit prover från ”ca 400 vänner och bekanta” och då funnit att ”ytterst få bar på immunitet”. Vi kan väl gissa att de 400 bor på Östermalm, Lidingö eller ute i Stocksund. Och då kan ju siffrorna faktiskt stämma och därmed med fördel användas som ett tillhygge mot deras hatobjekt nr ett……..

Från pandemins början:

Vädret är nu alldeles för fint för att förbiflyttande fåglar ska hitta något skäl att rasta. Rovfåglar finns det dock hyfsad chans till – inte i några större antal men väl till antal arter. I väntan på ”flyttfåglar live”, rekommenderas en titt på några ängshöksungars utveckling under FÅGLAR/ÄNGSHÖK här ovan.

Det är fortsatt trögt på fågelfronten, men ingen har hittills lyckats leda i bevis att det är Tegnells fel. Björn Olsen har f ö så här långt inte setts offentligt med munskydd.

Snart är det dags för de arktiska vadarhanarna med sina ungar att komma förbi. Tills dess får vi nöja oss med lite sjöfågel. En smalnäbbad simsnäppa toppar f n listorna och fler och fler unga rovfåglar fångar blicken.

Labbar, svarttärnor och dvärgmåsar spetsar observationerna just nu.

En busksångare ringmärks just precis nu nere på fågelstationen. I övrigt rätt lugnt på fågelfronten. Titta gärna på den ca 30 sek långa loopen under FÅGLAR/ÄNGSHÖK ovan. Det tar några sekunder innan den laddat upp. Den är värt att vänta på!

Vita Volvon attraherar allt fler organismer.

Det finns ingen tid över för regelrätta Gryningsrapporter. Slutskedet av ängshökssäsongen tar all tid. En misstänkt skrikörn kan dock finnas i omlopp runt Möckelmossen och några vita ägretter irrar runt lite här och där. Vadarna har f n en liten svacka.

Årsunge av fisktärna? Eller….?

Vädret på exkursionen var drägligt – om än lite för blåsigt med tanke på hörbarheten för alla coronautspridda deltagare. Och vadarna hade en svacka just igår även om det gick att få ihop 12-13 arter. Tärnorna var desto fler och tre adulta dvärgmåsar förgyllde tillställningen. Konstateras kan att tubkikaren är ett nödvändigt hjälpmedel under normala förhållanden – igår tvingades vi avhålla oss ifrån att erbjuda de tublösa en titt.

Vad är det för en konstig mackapär som sitter riktad mot oss?

Idag verkar det bli ett lättare dagsregn. Inte så kul för alla ängshöksungar men bra för växter och grödor. Och för morgondagens exkursion*. Regn bör driva ner ännu fler vadare! Representanter för myrsnäppor, småsnäppor och sandlöpare finns redan på plats vid Sebybadet. En adult stäpphökshane far f n runt på södra Öland och tärnsträcket är magnifikt! Från och med nu kan i princip vad som helst dyka upp. Och är du ute och kör på Öland så har du fr o m nu hyfsad chans att få syn på någon rödorange ängshöksunge som försöker samla på sig flygtimmar. Från västsidan av landet rapporteras den svartvingade gladan fortsätta underhållningen i Tanum. *Det är troligt att vi hittat en extra guide för exkursionen, så nu går det att anmäla sig på nytt.

Liten men naggande god!

Ett kyligt motvindsväder tvingar ner mängder av arktiska vadare. De gamla damerna från ishavet lyfter inte en handpenna för att hålla coronaavstånd! Det bör dock rimligen gynna lördagens exkursion, men se till att ha varma kläder! Maxantalet deltagare har uppnåtts, men intensiva försök görs för att skaka fram en extraguide.

Vakna mamma! Jag är hungrig!

Det är oerhört gott om vadare av alla de slag just nu på våra typiska vadarelokaler! På tronen huserar en tuvsnäppa i Bejershamn. Det kommer att dröja några dygn till innan frekvensen Gryningsrapporter kommer att återgå till det normala. Ängshökarna tar fortfarande all tid. Två fält skall slås inom kort (andraskörd) och då måste man se till att inga flygga ungar gömt sig i det oslagna. Nu är det inte så många timmar kvar innan vår regering lägger sig platt för resten av EU. Ofattbart många miljarder skall skickas iväg till länder med tvivelaktig vandel – ur de flesta avseenden. Värst är Ungern och Polen som kräver att få fortsätta avdemokratiseringen i lugn och ro – och det kommer de naturligtvis att få. EU-kolossens förödande skadeverkningar för det harmoniska samhället kan till och med hinna före klimatkatastrofens eller den döende biologiska mångfaldens inverkan.

Små kortstjärtade kravmaskiner i form av nyflygga ladusvaleungar börjar synas och höras lite överallt. Det är dock för tredje året i rad som dessa för balansen så viktiga insektsätare minskar kraftigt i antal. Många orsaker kan finnas – allt från tillfälliga oväderssystem på flyttvägarna till avdödandet av våra insekter. Den hysteriska giftanvändningen i vårt moderna lantbruk i kombination med rubbningar i klimatet, leder redan nu till betydande problem med pollinering av de grödor av vilka vi lever. Covid19 är i det perspektivet ett i det närmaste betydelselöst bekymmer. Minskningarna av de insektsarter som fortfarande inte är utrotade, överstiger 30-50% av den normala populationen. Sverige ligger en aning efter andra länder i denna pågående katastrof – så fortsätt att köpa svenska matvaror men börja också ställa krav på biologiskt hänsynstagande. LRF och Ctureplanspartiet är ledande i grenen greenwashing och är inte att räkna med.

Ängshöksarbetet är nu åter inne i en intensiv period. Någon tid över till regelrätta Gryningsrapporter finns inte. Samtidigt börjar det hända saker längs våra stränder. Vadarna tilltar för varje dag som går och igår larmades en möjlig vitgumpsnäppa flygande söderut längs östra sidan. Trots intensiv bevakning återfanns den aldrig. Adulta dvärgmåsar karakteriserade annars gårdagen. Till synes fastlimmad i Tanum fortsätter den svartvingade gladan att lyckliggöra skådare som ”råkar” besöka området.

Inga spännande fågelrapporter har konstigt nog förekommit. Vi får nöja oss (?) med att den svartvingade gladan är kvar i Tanum. Undrar om norska skådare får åka över gränsen för att njuta av den? Kravet på två veckors karantän lär ju knappast utgöra något avskräckande hinder. I övrigt finns bara nyheter kring ängshökar.

Vadarflockarna ökar i storlek och antal. Labbar syns lite här och där längs kusten och en och annan brunglada tar sig över från Baltikum inför den stundande andraskörden. Gryningspatrullen, tillika ängshöksterapeuten, har fortfarande inte hunnit se nån höksångare, gylling eller rosenfink. I gengäld har de första ängshöksungarna kunnat beskådas i samband med förberedelserna inför kommande skörd. Fåglar, djur och växter är värda att skyddas. Men det är människor också! Lyckligtvis föll kraven från våra extremhögerpartier om att begränsa antalet asylsökande. Vissa åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter har vi skrivit under på. De ska följas! Däremot finns det ingen anledning att skicka miljarder till länder inom EU som smiter undan sina delar av ansvaret. Och det finns andra åtgärder som kan vidtagas – t ex att utan fördröjning skicka ut personer som begår grova våldsbrott, grova ekonomiska brott eller ägnar sig åt narkotikaförsäljning. Eller återupprepade ”småbrott” som – trots försök till vårdinsatser – stör såväl möjligheterna till integration som ryktet för olycksbröder och systrar. INTE tioåriga småflickor som inte har nån stans att ta vägen! Permanent uppehållstillstånd i all ära – men inte ovillkorligt bergfast för yrkeskriminella! Våra inhemska ärkesvin bör i gengäld kunna få räkna med lite extra inlåsningstid som kompensation för att de slipper sparkas ut ur landet när straffet avtjänats.

Vem är du? Lämna oss i fred!

En sibirisk tundrapipare underhåller oss sedan några dygn nere vid udden. Och en gulbröstad snäppa misstänks finnas i området runt Beijershamn. Vadartiden är här inom kort och det finns gott om luckor i Svalgårdens rumsbokningslista…. I pandemins kölvatten gnälls det nu högljutt över att All inclusive-bufféerna på hotellen i Grekland inte innehåller lika många rätter som normalt…. Ja, det är ju alldeles förskräckligt! Men i ett försök att komma över denna skandalösa oförrätt vore det kanske bra att fundera på att vår sjukvårdspersonal skulle skatta sig lycklig om de hann att sitta ner på en stol medan de käkar lunch! Ett betydligt större problem än bufféns tillkortakommande är Maud Olofssons PostNords totala oförmåga att kunna leverera covid-prover till laboratorierna. När vi nu inte längre får åka till Danmark, borde vi väl inte heller få skicka miljarder till Danska Posten?

Första häckningen i Gräsgårds socken på 50 år!

En rostgumpsvala – möjligen av rasen rasen japonica – höll hov runt fyren i Segerstad under gårdagskvällen. En svart stork gäckade alla skådare utom en i förrgår (promenerar nog runt i nån alvarmyr) och kornsparven matar ungar med näringsrika larver. I övrigt är det diskret tyst överallt, möjligen med undantag av stora flockar lockande storspovshonor på väg söderut. I övrigt bidrog SVT Rapport häromdagen till att skapa tvivel och osämja i befolkningen genom ett parodiskt snyftreportage om en stackars kvinna i yngre medelåldern som varit coronasjuk i 100 dagar. Det råder inget som helst tvivel om att hon har ett helvete, men syftet med reportaget var att ställa FHM, regeringen och Lövén till svars för att någon intensiv forskning fortfarande inte påbörjats kring långtidssjuka coronapatienter. Regeringen riskerar förvisso att kritiseras för mycket inom kort (nedmonteringen av anställningsskydd, utbyggnad av Arlanda, ett kommande godkännande av Preems planer m m) – men knappast för att negligera behovet av forskning på långtidssjuka coronapatienter. Man snyter knappast fram kvalificerade medicinska forskare på några veckor. Och man kan rimligen inte engagera doktorander eller professorer i arkeologi, musikvetenskap, idrottens historia eller insektsevolution i arbetet. Ett riktigt skitreportage, kära SVT.

Ormörnen är kvar, men sitter mest och smälter orm i väntan på att bli hungrig. Ett lättjefullt liv! Massor av unga småfåglar blir överkörda tidigt varje morgon. Man bör inte hålla mer än 65 km/tim samt vara beredd på att fåglarna inte förstår faran. Även vuxna fåglar råkar illa ut. Det kan t ex gälla turkduvor i Hulterstad där hastighetsbegränsningen är 50 km/tim. Fåglarna har lärt sig att hantera den farten, men kommer då nån dåre i 70 eller mer, är det godnatt för ännu en individ. Att vakna är det däremot dags för för Patrullens radikala vänner. Att spilla sitt engagemangskrut på att riva statyer är mer än lovligt korkat. Vi brukar ju t ex bli förbannade på nazisters och gravt hällörades bokbål! Nu förordar vissa samma sak. Det vore betydligt klokare och mer värdefullt om statyer över diverse otäcka typer ur vår historia försågs med ny relevant information kring vad de egentligen höll på med. Då skulle deras gärningar kunna fungera som ett varningens skrik från flydda tider.

Är det så här rapphönsen tvingas leva?

Nu är det nomadiserande biätare på ön igen. Och Gryningspatrullen har tack vare en guidning fått chansen att titta på fåglar på vanligt sätt för första gången på två månader. Sjungande mindre flug och lundsångare – och en brunglada – blev utdelningen. Fortfarande saknas dock både gylling och rosenfink på årslistan. Igår tvingades Patrullen dessutom vikariera som tillförordnad tornseglarterapeut nere i Enetri. Två adulta seglare hade fallit ner via hängrännan och stuprännan till ett öppet vattenkar. Lyckligtvis råkade damen i huset upptäcka dem vid liv. Totalt dyngblöta lades de på tork medan hjälp via de Vita Volvrarna tillkallades. Efter någon kvart i solen erbjöds starthjälp och nu flyger bägge åter runt. En av dem klarade faktiskt att starta för egen maskin – något som tornseglare inte är kända för. I övrigt gnälls det vidare i coronasverige. Entreprenörer har nu tagit över medias snyftreportrar och vill ha mer pengar. För det första bör det kollas i vilken mån de betalat ett enda öre i skatt under de senaste tjugo åren. För det andra är det märkligt att den annars så fantastiska ”marknaden” inte klarar sig själv. För det tredje råder det knappast någon tvekan om att de flesta företag kommer att resa sig ur askan oväntat snabbt – men kanske inte med samma ägare. Men än sen, då. Det är ju så den förhärligade fria marknaden sägs fungera. Oduglingar och icke konkurrenskraftiga slås ut – nya kommer till.

Ormörnen är tillbaka på ön och låter sig ses bra från området mellan Alby- resp Stenåsavägarna. Retirerande tringahonor ökar dag för dag och en havssula pinnade förbi i sundet. Gnälligheten ökar ändå bland oss skådare – det är en nästan tröstlös period. Gnälligheten slår dock alla rekord i övriga samhället. Det är snart nog synd om alla trots att det egentligen bara är sjukvårdspersonal och svårt insjuknade som har anledning att klaga. Men sjukvårdspersonalen har inte tid att klaga och de sjuka har inte ork. Då fylls i stället media av alla andra gnällpikars snyftreportage. Mest synd är det om diverse entreprenörer. Alla ska ha allt – nyss! Just nu är det de stackars nöjesparksentreprenörerna som lider mest. Centern kräver påpassligt miljardbelopp som undsättning. Och in på scenen kommer även sådana stackare som Alexander Bard. Som alternativ till att ägna sig åt att spy galla över det svenska samhället, föreslår Gryningspatrullen att Bard söker jobb som hovnarr i Trump Tower.

Fler som håller koll på ängshöksparet.

Nu är våren definitivt slut! Man får helt enkelt tacka för ynnesten att ha fått vara med om ännu en! Nu är tiden i stället inne för att lämna in kikaren för reparation eller rengöring. Om ca tre veckor kommer de arktiska vadarna förbi igen – åtminstone honorna. Och då får man inte stå helt oförberedd! En sibirisk tundrapipare påstås redan ha gjort en lov över ön! I övrigt hotas danskar med att få sparken från sina jobb om de besöker Sverige. Vi – å vår sida – ser gärna att även allt danskt salmonella- och antibiotikaspäckat griskött stoppas redan vid gränsen….

Det börjar bli som i Kina – inte ett vingslag kan man ta utan att dom vet var man är! (Anonym ängshök)

Mest oväntat sen sist är nog den stäppsångare från europeiska Ryssland som drog mycket publik i södra lunden under helgen. Någon har också rapporterat en kringirrande fjällabb i sundet. I övrigt finns det inte mycket att häpna över – möjligen skulle det vara studentfirarna i Gävle som lekte en lek som gick ut på att föra en matbit från mun till mun. Hur ända in i …… har dom lyckats tillskansa sig godkända betyg i åk 3 på gymnasiet? Sätter vi betyg efter alldeles fel kriterier i skolan?

Om att vara ängshöksterapeut…

Först och främst vill vi som häckar på Svalgården hälsa alla gäster och ev läsare en riktigt trevlig midsommarafton! Fr o m nu kommer luftrummet att ljuda av spovhonornas vemodiga lock och stränderna fyllas på med eleganta svartsnäppe- och skogssnäppehonor. Lundsångare, gyllingar, busksångare, rosenfinkar och kornsparvar kan avnjutas några dygn till. Näktergalarna har tystnat men törnsångarna fortsätter. Och en biätare far runt och glädjer den som har tur. DEA, De Efterklokas Allians, vet mer och mer om hur vi borde ha gjort från början men vill inte höra talas om de nyliberala vansinnigheter som lett till just-in-time leveranser, timvikarier eller vinsthungriga vårdföretag. Just nu vill man dessutom undvika att få frågorna om Preems utbyggnad eller avskaffandet av arbetsrättsliga regler upp på bordet. Oroande nog verkar även regeringen vilja ha dessa ämnen nedtonade och genomförda under ”största möjliga tystnad”?

Snö på Öland?Nej, brudbröd!

Allt handlar f n om ängshök och det finns inte heller särskilt mycket annat att berätta om. En turturduva gör dock vad den kan för att hålla skådarna på tårna. Och en havssula tittade förbi som hastigast. I övrigt väntar vi på att hösten äntligen skall infalla i samband med att storspovshonorna med sitt vemodiga flöjtande ska börja dra söderut under midsommardagen… På det personliga planet har Gryningspatrullen äntligen för första gången fått känna sötman av att bli rejält kränkt – något som annars verkar ha blivit den moderna människans nya livselixir. Vid gårdagens försök att rätta till ett av ängshöksparens elstängsel, blev Patrullen omsorgsfullt utskälld av parets hane! Många skulle ha tagit tillfället i akt att bli rejält kränkta för mindre!

Vita Volvons rykte sprider sig bland naturens invånare.

Vi verkar ha lite fler gyllingar än normalt och igår dök det upp en, möjligen två, rosenstarar på ön! Ängshökarna trivs och den mörka, sköna spanjorskan syns till lite då och då. Märkligt nog har ingen skandinavisk hane kärat ner sig i henne. I övrigt är det som förväntat rätt så lugnt vid den här tiden på året men man kan ju alltid hoppas på nån flodsångare. Lite tystare har det också blivit på våra tre högerextrema partiledare. Likt i USA har kanske deras närmaste rådgivare ryckt in och lyckats förklara för dem det obegåvade i att anklaga regering och Folkhälsomyndigheten för mord på tusentals pensionärer? Tyvärr hann de dock med att hetsa våra beslutsfattare till att lova tester till alla. På de flesta ställen i landet finns det inte en chans att hinna med något sådant just nu – och vi kan snart förvänta oss ännu en våg av gråtmilda anklagelser från kravmaskinerna på högerkanten.

Kan unga starar vara fåfänga?

Ängshöksarbetet har under de senaste dygnen totalt omöjliggjort några nya Gryningsrapporter. Nu lugnar det sakta ner sig – vi är inne i en planare fas. Det hindrar inte att man ser en del fågel medan man gör hembesök hos nåt par. Eller vad sägs om en gulärla på motorhuven, en sädesärla som rensar döda insekter från vindrutan, en ladusvala på vindrutetorkaren – och så denna nyfikna och lite förundrade unga stare? I övrigt har en turturduva synts till liksom två aftonfalkar varav en hona svepte över Vita Volvon vid ett hembesök. Busksångare sjunger fortfarande på ett par ställen och vårt kornsparvspar verkar trivas utmärkt. På andra sidan landet har den svartvingade gladan åter dykt upp. Synd att man inte har något svepskäl att behöva besöka västkusten…. I övrigt är det en himla tur att Myndigheten för Ängshökens bevarande inte är underställd vissa av våra politiker. Förutom flera halsstarriga gallskrik från lillpajasen och sd-fürern så har hällöran nu beskyllt statsministern för att ”avsiktligt låta flera tusen äldre-äldre dö i onödan”. Det är ungefär lika genomtänkt som att påstå att ängshöksterapeuterna med berått mod struntat i att hjälpa ängshökarna under februari/mars! Det kan låta initierat att kräva att bon märks ut och elstängsel sätts upp redan då – medan fåglarna fortfarande befinner sig över Medelhavet. Och nasseJimmy vill förstås avsätta statsepidemiologen. Kanske ersätta honom med Kent Ekeroth eller Björn Söder eller någon annan superinitierad nazist i den närmaste kretsen? Och kanske byta ut nuvarande ängshöksterapeut med någon skjutglad idiot ur sd:s operativa enhet Mordiska motståndsrörelsen.

Antalet gäster på Svalgården förväntas nu öka – trots pandemin. Design och produktion: G. Ek Lidhult

En busksångare sjunger vid infarten till Kvinsgröta och många hoppas nog på att gårdagens fältpiplärka håller sig kvar på udden. Några smalnäbbade simsnäppor kröner samtidigt vårvadarsäsongen. Lundsångarna ökar och minst en biätare far runt i området. På det stora hela är det ändå mycket ödsligare och tystare än ifjol, och i förfjol, och….. Det blir allt mer uppenbart att våra barnbarn aldrig kommer att få uppleva mer än en bråkdel av den mångfald som vi fått förmånen att njuta av. Här kommer några artiklar som inte är särskilt uppmuntrande. Särskilt trygghetsskapande var inte heller de senaste dagarnas demonstrationer. Något så kontraproduktivt, korkat och hänsynslöst får man leta efter. Det verkar som att delar av vänsterrörelsen nu medvetet går extremhögerns ärenden och försöker bättra på de redan framgångsrika försöken att skapa splittring, tvivel och coronakaos i vårt samhälle. Tänk om man i stället samlats femtio och femtio på femtio ställen i Stockholm och Malmö. Då hade det lovvärda syftet kunnat nås. Nu blir det motsatsen – och äldre släktingar kommer att fortsätta smittas och dö.

Nej! Gryningspatrullen har inte fått corona. Däremot grasserar den årliga ängshöksfebern och sen tre dygn har intensivvårdsinsatserna för våra par riskerat att överbelasta vårdpersonalen Våren är snart över, men än sjunger sångarkören för full hals. De iskalla nordliga vindarna har drivit ner 10.000-tals arktiska vadare och rariteter dyker upp – eller vad sägs om en passerade sandtärna i vår socken (medan ängshöksterapeuten var i en annan socken….). Kornsparvar ser efter många decennier ut att återigen trivas på Öland och vårt allra första häckande par av svarthakad buskskvätta kämpar på. Kämpar på gör också Folkhälsomyndigheten för att få bukt med coronaeländet men lika hårt sliter moderater, folkpartister och sd-nazister med att försöka slå split och misstroende bland befolkningen. Alla vet (nu) precis vad som borde ha gjorts, vad som borde ha funnits, vad vi borde ha vetat. Våra myndigheter begriper absolut ingenting jämfört med vad Ulf Kristersson och lokala nassesympatisörer känt till i årtionden. Det enda dessa dödgrävare aldrig kommer att inse är varför nyliberalt driven åldringsvård aldrig har och aldrig kommer att fungera i ett harmoniskt samhälle.

”Örebroaren” är hemma!

Relativt få stänkare i den öländska fågelvärlden just nu, men det ryktas i alla fall om den första lundsångaren! För ängshöksälskare händer det dock en hel del – roliga tilldragelser – för det mesta….

Raritetsinflödet fortsätter. Denna bild får karakterisera alla de nya arter (kryss) som tillresta skådare tillskansar sig dag fler dag. Foto: Anders Ehrlemark

Till följd av att det bara finns tillgång till 24 timmar på ett dygn, finns senaste nytt bara under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. Busksångaren och kornsparvarna verkar dock vara kvar.

Öland känns nästan som förr. Kornsparvar sjunger lite överallt. Efter att knappt ett exemplar vart tredje år besökt ön, är vi nog uppe i ett tiotal i år. Och natten till idag har en busksångare sovit över i Gräsgårds hamn. Därtill kommer allt det ”vanligt ovanliga” – islommar, nån bredstjärtad, aftonfalk m m. Roligast av allt är nog att det finns kornknarr på minst tre ställen. Den har lyst med sin frånvaro i flera år. Patrullen hinner bara med en bråkdel av allt detta – vården av våra ängshökar kräver precis all tid. Just idag når vi toppen av intensivvårdskurvan – nu måste vi hitta och märka ut alla bon inom 24 timmar. Därefter slår det årliga slåtterviruset till med all kraft. Inte ens en daglig Gryningsrapport hinns eller kommer att hinnas med.

Schysst av de vinglösa att fixa till sådana här utkiksplatser för oss småvuxna flugsnappare!

Ormörnen har antingen lämnat oss eller sitter sen några dagar proppmätt nånstans på alvaret och smälter orm. Endast en biätare är kvar men vi har en massiv inflygning av afrikaflyttare. Prutgässen passerar i allt fler och lite större grupper och nu är alla vadare – utom simsnäppor – representerade. Vädret är gynnsamt för skådning – kyligt men vindfattigt. Covid 19 går än så länge att undvika genom att skåda fågel men antalet tillresta ornitologer är betydligt färre. När den nyringmärkta lilla flugsnapparen visades upp vid nätet, samlades bara ca tjugo nyfikna. Ett normalår skulle över hundra ha anslutit. Nästan alla, men inte riktigt alla, la sig vinn om att hålla dubbla ängshöksvingspannets avstånd till varandra men frågan är vad som skulle ha hänt om det i stället var en ökennattskärra som skulle visas upp….

Att man inte ens mitt på dan kan få sova i lugn och ro!!!

Biätarna står för det mesta av underhållningen just nu. Ormörnen gör vad den kan för att konkurrera. De första kärrsångarna sjunger och en grann rosenfink har kommit hem. Höksångaren saknas fortfarande. Stäpphökar flyger runt och skapar förvirring bland ängshökarna – och skådarna. Det är kallt som….och vindstyrkorna har legat runt styv kuling. Ingen trivs med detta. Lillpojken i politiken hävdar nu att regeringen för länge sedan borde ha beställt varmare väder. Han påminner oss i samma andetag om att han redan innan några covid-tester existerade, krävde att hundratusentals sådana borde ha använts och att han upprepade sina krav så fort de första odugliga testerna fanns på Heddakliniken på Östermalm. Att stå och gallhojta i sandlådans högerhörn är raka motsatsen till att vara den ”vuxne i rummet”. Två maskerade vapendragare demonstrerar dagligen utanför Folkhälsomyndigheten – det vore onekligen intressant att få veta lite mer om dessa självutnämnda experters bakgrund. Det är knappast troligt att Björn Olsen – tillika skicklig ornitolog – skulle bli särskilt smickrad av deras krav på att byta ut Tegnell mot honom.

Den sociala isoleringen fungerar klanderfritt! Det är dock oklart huruvida det är Gryningspatrullens 18 år gamla postjacka som föranleder beteendet. Bild: Lillebror Hammarström 2019

Några biätare, en trastsångare och en förmodad ormörn toppade gårdagens skådning. Ett större antal mindre flugsnappare passade också på att komma hem med hjälp av den hårda vinden. Aftonfalkar flyger runt, men håller sig osynliga för de flesta skådare. Det är svinkallt i den öländska vinden, dock sjunger sommargyllingen till då och då till i ren desperation. Nu väntar vi på höksångare, kärrsångare, rosenfink och det massiva prutgåssträcket. Sen är allt över…. Utom pandemin, förstås. Och de allt mer desperata försöken från våra tre extremhögerpartier att splittra vårt samhälle. Nu har t ex sd-nazisterna via en av sina propagandaorganisationer polisanmält Lövén för massdöd bland pensionärer och brott mot smittskyddslagen. Precis vad som behövs nu när små, men uppmuntrande tecken tyder på att belastningen på sjukvården minskar en aning.

En kornknarr har landat framför fötterna på några lyckliga nere på udden. Och en kungsfågelsångare sitter och sjunger utanför Peter Nilssons ateljé i Mellby. De första fjällpiparna har i vanlig ordning försökt undvika den kalla nordan genom att gå ner på Öland. Ortolansparvar hittas i större antal än normalt (nästan en handfull) och vi saknar egentligen bara kärrsångarna nu – och prutgässen.

Rödstrupig piplärka tar en paus.

Nu måste man vara överallt samtidigt! Förutom att alla ängshökar blir mer och mer beroende av ständiga hembesök, dyker den ena roliga arten efter den andra upp. Några rödstrupiga piplärkor rastade igår, ett par blåhakar sjunger lite här och där, en gylling tutade i morse (fyra dygn för tidigt) och en hel flock vilsna vitvingade tärnor drar planlöst runt mellan södra Ölands olika vätar. De första mo-, små- och myrsnäpporna har mellanlandat och trädgårdssångare har kommit hem. Tornseglare och törnskator gjorde som vanligt – d v s kom hem samma dag. Likadant varje år. Gårdagens exkursion gynnades av detta inflöde men det blev ändå en brun glada som toppade artlistan. Det är en stressande tid! Stressad är också Carl Bildt som nu desperat försöker tillskansa sig lite personlig uppmärksamhet genom att angripa statsepidemiolgen för arrogans (!) – en mänsklig defekt som Bildt i det närmaste måste anses vara expert på.

En enda tråd kvar vid Svalgården!

Morgondagens exkursion ser ut att kunna genomföras i perfekt väder. Det finns fortfarande två platser kvar innan vi slår i coronataket (ta gärna en titt på gällande inskränkningar här ovan). Igår hade en rödhalsad gås den goda smaken att ta en fikastund i Gräsgårds socken, men i övrigt var dagen lite av en gäspning. I övriga Sverige underhåller en vitnackad svärta längst uppe i nordöstra Uppland och en sibirisk knölsvärta utanför Hörnefors. I övrigt är det intressant att se hur svalorna anpassar sig till moderna tider. De svalor som ännu inte skaffat wifi, ses sitta på lyktstolpar, taknockar, kala träd, stängseltråd – och på Vita Volvons takräcke…

I förgäves väntan på sin käresta – dag 4. Silltrutar kan definitivt se ledsna ut!

Gårdagen började tidigt. Ska man hinna upp till norra udden för att få en chans på småtrappen som landade i förrgår kväll (första fyndet för Öland) så måste man köra hemifrån långt innan soluppgången. Tyvärr hade hon dragit vidare (troligen till grannön i öster) men resan blev ändå värdefull eftersom det gavs möjligheter att kontrollera en handfull årligen populära ängshöksrevir i norr. En jorduggla förgyllde också utflykten. Blåhakar började dyka upp igår (en dag för tidigt) och skedstorken rapporterades. Första tornseglaren är här och kornsparven verkar hålla sig kvar längst i söder. Islommar av alla typer passerar med jämna mellanrum och en stäpphök drog förbi Gräsgård igår (igen). Dagens fågel är en gulhämpling. I coronavärlden har lilleman i sandlådan ansträngt sig för att bli sedd. Den här gången körde han tricket ”har du slutat slå din fru” genom att slå på trumman för att noggranna utredningar måste göras för att förstå vad som gjorts fel i myndigheternas och regeringens hantering. Det hade naturligtvis Tegnell eller regeringen aldrig kommit på själva. Och Tillväxtverket (ännu en horribel Maud Olofsson-skapelse), vräker ut miljarder på företag som inte har den minsta ambition att hålla inne aktieägarnas utdelning. Dags för hårdare tag? I just det här fallet manar vår extremhöger emellertid till en mjukare linje.

Snart dags att ragga – ska bara käka lite först.

Likt de engelska Spitfireflygarnas fästmör som stoiskt satt längst uppe på Dovers klippor och spanade efter hemvändande plan, genomsöker G-patrullen den blåa himmeln efter tornseglare – och ängshökar, förstås. Näktergalen sjunger sen igår ute på Malmen och i Beijershamn underhåller en skedstork alla, i smyg, tillresta skådare. Brunsångaren är kvar, men vi kan nog sluta oss till att hon är en hon – ingen sång så här långt. Gårdens svalor har kommit över förlusten av eltrådarna och bygger nu för fullt inne på logen. Under natten som gick har massor med flugsnapparhonor kommit hem och stränderna fylls med allt fler vadare. I Coronavärlden tilltager extremhögerns desperation. DN:s mest reaktionära demagog har idag kräkt ur sig en ledare kring att ”statsministern syns för lite”. Bara ”ca tio gånger har han låtit sig djupintervjuas under senare tid”. Man kan inte låta bli att fundera på var gränsen hade gått för att han skulle ha setts för mycket? Vid tolv? Tretton? Att undergräva allt som kan undergrävas mitt under en kris, blir allt viktigare för somliga.

Så här kan vi också se ut. Och vi vita är smartare än de svarta och oranga…..

En fullständigt underbar morgon övergår nu i förmiddag. Göken gol i den vindstilla, småvarma morgondimman och i Skjutbanedungen födosökte en grå flugsnappare och en lärkfalk till ackompanjemang av en vilt sjungande gräshoppsångare. En kornsparv sträckte in över citronlärlan nere på udden och brushanar (och honor) utsmyckar våra stränder i hård konkurrens med roskarlar, småspovar och svartsnäppor. En sen ringtrast tog en matpaus en bit från Busken och nyanlända rödstjärtar syns snart nog överallt. Kvällstid (kl 19) sänder TV 4 Fakta nya avsnitt av den engelska serien Akuten. I dessa svåra tider skadar det inte att få en inblick i hur våra sjukvårdsanställda har det – när det är ”lugnt”…. Kanske kan man komma till insikt om att hålla inne med allt gnäll som idag kännetecknar alla som tycker mer synd om sig själva än om dem som lider eller offrar sig för att rädda liv!

Det ska fler till för att jag ska brusa upp!

Vad sägs om gök i förrgår? Eller vaktelspel och näktergal igår? Men så här långt lyser massorna med sin frånvaro. Klart oroande! Första törnsångaren sitter och småknastrar nere vid Södra Lundparkeringen och i morse flög fem kustpipare förbi Busken. Även sex svartsnäppor hade under natten anslutit till de numera sexton gluttarna. Och gulärlan och den mindre strandpiparen var kvar. I övrigt säljer den Östermalmsbaserade Hedda-kliniken meningslösa coronatester till hugade med onödigt gott om pengar. Minstingen i sandlådan vill nu tillsammans med sd-nassarna ta bort hela arbetsgivaravgiften. Det skulle förstås passa Heddakliniken utmärkt. Och alla andra företag som inte på minsta sätt har drabbats ekonomiskt av pandemin. Korkat i överkant, men förväntat. Lämpligt vore det däremot för staten att snabbt sälja sina andelar i SAS och använda pengarna till att hålla samhällsbärande småföretag under armarna under en tid – i stället för att tvingas gå in med tvåsiffriga miljarder för att hålla ett av våra mest klimatskadliga företag vid liv.

Dags att börja använda stövlarna igen….

Fjällgåsen håller sig kvar i Västerstadsviken och stäpphökar börjar ses lite här och var. De första sävsångarna har noterats och mycket stora flockar vitkindade gäss dekorerar stundom himmeln på väg från Holland till ishavet. Däremot är det ont om insekter. Svalgården har hittills bara träffat på en enda fluga inomhus! Tyvärr kan det finnas en större bakomliggande kris som kan förklara detta – var fjärde insekt har försvunnit från jordens yta sedan 1990! Coronakrisen kommer att framstå som högst hanterbar i en jämförelse med konsekvenserna av utdöda pollinerare! Det är dags för oss att ta en allvarlig funderare på hur vi ska återstarta våra samhällen om några månader. Kanske är det de verksamheter som kan visa ambitioner i frågor runt klimat och biologisk mångfald, som ska stödjas? Nej, förresten! Inte kanske. Det vore oförsvarligt att missa detta tillfälle!

Vi drillsnäppor följer FHM:s rekommendationer – åtminstone i april….

Igår gick larmet om en sjungande sommargylling! Det skulle ha blivit alla tiders rekord (dom kommer alltid natten till den 15 maj men den tidigast noterade någonsin sågs den 30 april – enda aprilfyndet). Efter en stunds mer noggranna kontroller konstaterade upptäckarna att det rörde sig om en mycket skicklig stare! Frågan är vad STIM skulle säga om detta? Eller om inte upphovsrättslagen borde kunna åberopas i detta flagranta fall? I övriga världen vill nu alla ha allt. Gnällspikar trängs på våra mediala plattformar – t o m i högre grad än på vissa stockholmskrogar. Det har utvecklats till en tävling i vem som har drabbats hårdast. Och drabbats har förvisso många – nästan alla, faktiskt. Dags att inse att ytterst få kommer att gå skadeslösa ur detta elände. Och dags att betänka att de som verkligen måste offra sig är framför allt de som jobbar inom sjukvården. I denna laddade miljö passar våra högerextrema på att slå ytterligare split i befolkningen. Insändarna blir mer och mer korkat försåtliga. Snart ställs frågan: ”Jag frågar igen: Ska vi eller ska vi inte äta självdöda fladdermöss? Varför är Lövén så tyst om detta? Undrande i Sölvesborg”. Breaking news 08:48: En citronärla har just mellanlandat på Udden!

Var är brudarna?

Oj, oj, oj! Natten till igår vräkte det in afrikaflyttare – inte minst svartvita flugsnappare plus någon med halsband men också svarthättor, rödhakar och mängder av tal- och rödvingetrastar. Två till fem vita storkar höll till på ön liksom två svarthuvade måsar. Småfläckiga sumphöns spelar lite här och var men vi väntar fortfarande på en rostgumpsvala. Troligen får vi under dagen rapporter om första näktergalen (som ej sällan brukar vara en sydnäktergal) och kanske någon optimistisk tornseglare. I övrigt rätt så få nyheter, men det går naturligtvis inte att undvika att nämna Donald Trumps senaste uppslag: att spruta in klorbaserat (!) rengöringsmedel i blod och lungor – mot viruset… Vi får väl trots allt hoppas på att hans white trash inte gör som han säger. Men man vet aldrig – just nu beväpnar sådana sig med automatgevär och kräver ett stopp för alla karantänregler – det är ännu oklart huruvida det är virus eller människor de tänker skjuta ner. Vi har dessvärre embryon till sådana missfoster här hemma också – blivande studenter tänker minsann supa in sin examen i täta horder. Hur in i h-e lyckades de få godkända betyg? Det måste rimligen vara fel antingen på undervisningen eller på betygssättningen!

Ah..! Min buske utanför Svalgården är kvar!

Under natten gjorde en av socknens hjältar en insats ute på mittmuren. En sothöna och en småfläckig sumphöna lät sig höras över sockengränsen från Stormaren! Och tidigt i morse hade Svalgårdens buskskvätta landat efter en längre nattflygning över Östersjön. Lövsångare och trädpiplärkor sjunger sedan igår lite här och där, medan staren blir allt tystare. Snart är den tiden över och hans fenomenala härmningar kommer att ersättas av hundratals skrän från hungriga starungar. Tiden för covid-19:s härjningar verkar å andra sidan inte vara över på länge. Det är däremot tålamodet hos våra sd-nazister och två högerextrema partier. Nazisterna konstaterar att mängden skyddsutrustning skulle ha varit större från början och det hade den förstås varit om vi bara hade förstått att lägga all makt i deras händer. Vidare slår de fast att det är våra invandrares fel att coronan förgiftat svenska folket. Extremhögern i övrigt gråter krokodiltårar över turistföretag, restauranger, taxiföretag, privata skolor, diverse småföretag, storföretag, enskilda firmor, oljeindustrier, flygföretag – ja över alla! Tillsammans med sina närstående – inklusive våra nyliberala partier – kräver Kristersson att vi nu okontrollerat vräker ut de skattemedel som är kvar. Att de fria marknadskrafterna kan lösa alla problem om de bara slipper betala skatt, hör man inte ett ord om just nu. Möjligen kan vi hoppas på att alla snyltande skattesmitarkonsulter får det svårt och att pengarna inte räcker till dem. Nåväl, i vilket fall kan vi hoppas på att nästa kul art som dyker upp är en rostgumpsvala – troligen idag eller under helgen.

Trångt på vissa matställen!

En rödstjärtstjej gjorde Patrullen sällskap på kanalbron i morse och två gulärlor anlände till Öland igår. Första lärkfalken är hemma och tärnorna blir fler och fler. Däremot finns det ingenting som tyder på att fåglarna ska bli normalt många på individnivå! Precis som i förrgår måste detta ses som oerhört oroande! Kanske har vi tagit ännu ett steg ner i avgrunden när det gäller biologisk mångfald och klimatstabilitet. Vi kanske skulle passa på att i första hand erbjuda ekonomiskt coronaunderstöd till sådana företag som i gengäld kan utlova insatser för våra långsiktiga överlevnadsmöjligheter? De flesta andra företag kan vi faktiskt vara utan. I övrigt förefaller kampen mot coronan fungera hyfsat. Det verkar snart bara vara stockholmsbratsen på Stureplan – med eller utan accessoirhundar – som inte klarar av att visa omgivningen hänsyn och solidaritet. Och vissa krogar bör inom kort ha diskvalificerat sig för all typ av ekonomisk hjälp.

Blåhökstjej över Svalgården. OBS fem ”fingrar” mot ängshökens fyra. Bra att veta.

Första ängshöken hemma! Efter nån timmes letande lyckades han till slut hitta Vita Volvon – och ängshöksterapeutens abstinens har släppt! I övrigt har en halsbandsflugsnappare hörts sjunga! Och en svartvit rasta. Fortfarande rätt få individer av det mesta, vilket är lite oroande i skenet av att allt fler arter konstaterats svårt hotade!

Vem f-n har tagit bort elledningarna!!?

Logens gamla svalpar är hemma! Porten var som förväntat öppen (trots att de anlänt sex dygn i förväg), men förvirringen är påtaglig – inga eltrådar utanför och en gubbe som står och målar brädor inne i logen! Ringtrasten som borde ha kommit idag har uteblivit. Visserligen födosökte två honor igår, men det var öster om Svalgården – inte vid rishögen ute på alvaret. OM han trots allt dyker upp idag, kan vi sluta oss till att han är en verklig datumflyttare – annars borde han ju kommit igår med tanke på att det trots allt är skottår. Igår passerade en kustlabb och en ägretthäger Össby läge och i morse hördes en göktyta utanför målarlogen. Från coronafronten intet nytt – möjligen några små ljusglimtar vilket måste vara oerhört plågsamt för somliga… de tvingas dessutom höra orden ”visa solidaritet” om och om igen så fort de slår på TV:n.

Ring, så kommer jag! Den 18:e till Svalgården.
Att ”må som en häger” är en högaktuell symptombeskrivning.

Drillsnäppan får själv representera gårdagens nykomlingar – diskret landad på en sten nedanför Ventlinge skog. Långt mindre diskret var den i affekt hysteriska tant som tillsammans med 21 andra medlemmar i De Efterklokas Sällskap beskyllde statsepidemiologen, och alla andra inblandade, för total inkompetens. Efterklokheten i det här fallet visade sig dock bygga på delvis felaktiga fakta. Om man inte kan komma med konstruktiva förslag om hur man ska göra fr o m nu och framöver, är det betydligt klokare att knipa käft fram tills den dag allt skall utvärderas. De av sällskapets medlemmar som till äventyrs inte är med även i Besserwisserklubben eller i De trögtänktas förening, kan i det skedet ha mycket oerhört värdefullt att tillföra. T v är det mer sannolikt att det hysteriska frontalangreppet snarare har en bakgrund i vem som utsågs till vad vid någon tjänstetillsättning en bit bakåt i tiden…

Det vedervärdiga blåsandet fortsätter, men en elegant skräntärna kämpade sig ändå förbi Össby i morse. Rödstjärtar har börjat dyka upp, liksom en del svarthättor. Och utanför Hälsingborg ses en ambivalent amerikansk sjöorre till och från. Den kommer troligen att passera oss inom något dygn – bilens front är riktad ut mot gatan… När amerikanaren rapporteras från Utlängan har man ca 20 minuter på sig att inta spaningsposition vid Långe Jan. För övrigt få nyheter, men man får väl hoppas på att vårt samhälle passar på att entusiasmera varslade arbetstagare att utbilda sig till yrken som lärare, polis, sjuksköterska, undersköterska eller åldringsvårdare. Och samtidigt vara skoningslösa mot de företag som tänker ta emot skattemedel i syfte att dela ut dem till sina aktieägare. Eller på andra fantasifulla sätt tillskansa sig medel. Låt dem inte skylla på och komma undan med att de ”missuppfattat” regelverket. Även arbetstagare som kan, men vägrar, ta de säsongsjobb som inom kort erbjuds, bör hållas kort. Breaking news: Just nu rapporteras den svartvingade gladan från Hälsingborg!

Höjd beredskap på Öland! En svartvingad glada höll igår till på Torhamns udde i Blekinge. Han är försvunnen idag – kanske på väg till Öland? Det troliga är dock att han upptäcks först på norra udden – när han tar sikte mot Gotland… Lövsångare sjunger lite här och var. Fler och fler svalor ses, bl a en hussvala.

Det ska inte vara lätt! Det ser bl a vi piplärkor till!

Svinkallt! Kuling! Fryshusoverall! Men detta till trots var morgonpasset rätt givande – en exhibitionistisk brandkronad kungsfågel, en ad hane ringtrast och en lågsniffande ladusvala! Dessutom något som lät som en trädpip, men som till slut ändå måste anses vara en ängspip – trots att den landade i vår rödhakes favoritträd. Ringrosten är uppenbar! Fem månaders avsaknad av våra långflyttare, ställer alltid till problem vid den här tiden. Problem har även Guds nedsända politiska representant i Sverige, fått. De hällörade gör nu allt för att skyla över hennes enfaldiga beskyllningar om regeringens coronasvek mot våra åldringar – men inte utan att ändå försåtligt antyda att hon nog har rätt. Ett mästerverk i politisk falskhet! Förräderi kan vara ett än bättre ordval. Förräderi mot alla de insatser och uppoffringar som vi (nästan…) mangrant gör dagligen för att komma tillrätta med hotet. Varför inte försöka komma med lite konstruktiva idéer i stället? Och vänta med kampen om makten tills vi verkligen vet vad som borde ha gjorts i stället för det som hittills åstadkommits. Hungriga råttor gnager dock på allt.

Kostig? Rådjursstråk? Nej, en nytrampad brunsångarstig.

Det ”sprutar” in ringtrastar! Svalgårdens årliga rastare kommer dock först den 18:e. En svarthätta rapporteras sjunga i Nunnedalen och en ny härfågel upptäcktes igår. Den kommer dock att erhålla skyddat boende fram tills nån mindre nogräknad observatör hittar den. Här hemma har gravänderna nu lämnat stränderna och sitter varje morgon uppe på nocken och ”gaggar”. I det förlovade (förlorade) landet i väster vägrar Trump att bära munskydd. Kanske skulle vi kunna slå två flugor i en smäll och be honom dra några varv silvertejp runt munnen?

Taklagsfest?

Våren fortsätter att tvinga oss öländska skådare att försätta oss i oavbruten högsta beredskap. Eller vad sägs om gårdagens vita stork i Mellstaby och de två svarthuvade måsarna i Össby eller den amerikanska sjöorren på norra Öland som i morse dessutom toppades av en amerikansk svärta och en tutande rördrom. Svalgården svarade omedelbart med en skockande fasan som i stiltjen hördes ända från Mellstaby till kanalbron! Även vår mest hällörade politiker inom den kristna högern har skrikit rätt ut i luften. Hon kunde helt enkelt inte längre bärga sig och basunerar nu ut att det minsann är sittande regerings fel att gamla dör i åldringsvården. Det kanske kommer att visa sig vara mer eller mindre sant, men det är definitivt i precis fel läge att – till ingen nytta för kampen mot pandemin – slå split i befolkningen just nu. Dessutom kan det ju komma att visa sig att det främst ”råkar” vara i de högerstyrda regionerna och på de privata åldringsboendena, som smittan fått tillträde och beredskapslagren hållits på sparlåga. Tids nog får vi en viss hum om det. Tills dess är fasantuppens stötar riktigt njutbara i jämförelse med desperat gnäll.

Nu sprider sig våren snabbare än vad coronaviruset gör i USA. Men när det gäller våren ska man absolut inte hålla sig undan – tvärtom: ut och passa på att njuta. Snart är det över och den tysta, dystra sommaren tar över. Igår sträckte det in jordugglor, göktytor och tärnor. Det sjungs intensivt i snart sagt alla dungar och strandkanterna härbärgerar allt fler rödbenor, spovar och strandpipare – t o m en mindre sådan. De rödhalsade gässen rastar nån dag till och jaktfalken får därmed ytterligare en chans att kunna variera sin ensidiga meny av vitkindade. I övriga samhället råder status quo – kanske har vi lyckats pressa ner vårdbehovskurvan till hanterbar. Gnälligheten ökar dock lite dag för dag, något som kan påverka solidariteten negativt. Insändarfrågor i spalterna blir allt mer korkade och vilken dag som helst kan vi förvänta oss frågor typ ”vad säger regeringen – får man eller får man inte dela tandborste med sin 89-åriga farmor? Vad gäller?”

Än så länge en pärla. Om några veckor ett högljutt, gnälligt ”irritationsmoment”

Du milde tid! Både svart och vit stork sedda idag. Och två rödhalsade gäss landade på udden. Därtill två småtärnor i Össby och överallt ses och hörs nyanlända rödvingetrastar. Rödvingen är en av de arter där vi kan höra tydliga dialekter – de som häckar här på Öland låter helt annorlunda än såväl mellansvenskar som norrlänningar. I övrigt ser det ut att lossna lite även i pandemin – även om Donald Trump gör vad han kan för att framstå i god dager genom att peka ut Sverige som ett katastrofland. Hans kompisar på den svenska högerkanten blir allt mer sugna på att göra något liknande. Vi får väl se hur länge de kan hålla sig – det frestar säkert på, men i motsats till Trump kan flertalet av dem tillskrivas åtminstone ett skönjbart mått av normalbegåvning som manar dem till viss försiktighet.

Nu invaderar vi Öland!

En ladusvala har siktats öster om Penåsa! Och jaktfalken är kvar – nu med Smedby som operativt högkvarter. En 2k blåhök passerade Svalgården lågt, hjärtat slog ett dubbelslag och tankarna gick omedelbart till våra ängshökar som nu bör ha nått Europas sydkust. Fr o m idag kommer uppdateringar att göras under FÅGLAR/ÄNGSHÖK. I början kommer i första hand pågående förberedelsearbete att presenteras, men från den 23 april hoppas vi kunna hälsa de första individerna välkomna.

Missa inte det fina i kråksången! (Corvus cornix – inte corona!).

Någon praktejder blev det inte igår, men några hundra vanliga förbarmade sig trots allt över exkursionsdeltagarna. Idag, däremot, har redan en tagit sig upp genom sundet…. Rödhaken från häromdagen sitter kvar i sitt lilla träd längs fägatan och sjunger för full hals. Vi brukar aldrig ha nån rödhake som häckfågel på Svalgården – så nu stiger hoppet. Och vädret de närmaste dygnen lovar gott för såväl honom som för oss vårfågeltörstande. Nere i Blekinge ligger en amerikansk sjöorre och tar igen sig. Endera dagen ska han tillsammans med några vanliga sjöorrar dra norrut. Därför är bilen nu uppvärmd, laddad med kikare och vänd med nosen ut från gården. När han larmas från Utlängan har man en dryg kvart på sig att ta sig ner till udden… I övrigt tilltar gnället nu exponentiellt i övriga samhället. Allt fler självutnämnda experter inom extremhögern har synpunkter på allt och alla – det ena trollet efter det andra vädrar sitt hat. Vanlig silvertejp kan snart betraktas som skyddsutrustning – användbar för att tejpa ihop hattrollens tangentfingrar!

Nu bör tjejerna börja dyka upp!
Född ifjol, men målinriktad!

En fiskgjuse sågs sent igår eftermiddag dra norrut i 110 km/tim i stormen. Han har nog nått sin vik i Mälardalen vid det här laget. I övrigt har inflödet av vårfåglar upphört. Morgondagens exkursion kommer dock att kunna bli av – vinden ska minska något, men extremt mycket kläder rekommenderas. Vi kommer att få svårt att hitta både lä och bra spaningsvinklar. Märkligt nog har hittills få svartkråkor (Corvus corona corona) registrerats i Sverige men vi kan enligt prognoserna förvänta oss en topp inom några veckor. Nu är detta inget som bekymrar oss fågelskådare, men i övriga samhället ökar gnället lite dag för dag. Vi ser dagligen också allt fler exempel på försåtliga försök att sprida overifierade halvsanningar, desinformation och politiska försök att skapa oro och misstämning bland befolkningen. Och förnumstiga uttalanden om hur vi borde ha gjort. Samtidigt är det fortfarande så att solidaritet, tillit och kampvilja dominerar såväl debatten som enskildas handlingar. Och tid för utvärdering kommer ju!

Ännu en brunhök hemma! Nu även i Svalgårdens frivilliga karantänsocken. I övrigt har inflödet av vårfåglar gått i stå. Ejdersträcket har hållits nere, men nu tar västvinden i på nytt. Vädret ser ut att bli fördelaktigt för vår exkursion och igår rastade en praktejder långt uppe i Halland. Han ska så småningom komma den här vägen – gärna nu på lördag. Här hemma börjar idag nedtrappningen av utspisningen i fågelrestaurangen. Redan tidigt nu på morgonen kan man skönja oroande tendenser till social oro – inte minst förefaller konflikter mellan gråsparvar och pilfinkar uppstå. Mesar bunkrar jordnötter och det ordnade kösystemet till ”fettkorven” har helt havererat. Kajorna jagar bort koltrasten från dagens enda äpple och järnsparven och rödhaken vågar sig bara fram i gryning/skymning. Bland oss obevingade som försöker åka slalom mellan coronavirusen, skönjs sedan något dygn en svagt tilltagande gnällighet. Inom kort kan vi i vår omvärld riskera att få se tecken på desperata hungerupplopp – snabbt exploaterade av kriminella grupper. Låt oss hoppas på att vi här i vårt ofta hånade ”landet lagom”, kan begränsa oss till gnällighet. Vi bör dock vara på tårna och förbereda oss mot de problem som följer av arbetslöshet, fattigdom och sysslolöshet och mot hur våra tre nazistiska organisationer, tillsammans med andra kriminella nätverk, vässar knivarna och dräglar över att kunna exploatera krisen! Med andra ord: Gnäll lagom! De som har det värst är de som drabbats och de som sliter hårt för att behandla dem!

Stenskvättan är hemma sen två timmar! Och en kentsk tärna har förgyllt Gammalsbyören fram tills den iskalla kulingen från norr drog ner. Fåglarna i restaurangen uppfyller – med minsta möjliga marginal – kravet på begränsade folksamlingar (<50 individer) men struntar å andra sidan högaktningsfullt i reglerna om bordsservering. Från den 1 april kommer en viss ransonering att införas – förutsatt att ”värmen” återkommer. Ingen av våra bevingade gäster har anmält intresse för att immuntestas. Till skillnad från moderatledaren vet de att masstesterna inte är tillförlitliga, att värdet av sådan testning f t är nästan noll och att det skulle krävas en besvärande stor medicinsk organisation för att ta, transportera och analysera de insamlade proven. Men från sin sandlådas horisont börjar lille Uffe att känna behov av att få lite uppmärksamhet – precis som små barn och en del andra icke-vuxna. BREAKING NEWS 11:40: Nu har även vår stenskvättas granne sädesärlan kommit hem till stenröset, där de varit såta grannar sedan 2009. Som vanligt sitter de nu och munhuggs lite om huruvida det är bäst att övervintra i Kenya eller vid pyramiderna. Här kommer ytterligare lite uppmuntran: Lyssna och njut! Om du till äventyrs inte kan arta samtliga körmedlemmar, så räknas de upp mot slutet.

Coronakontroll vid brofästet.

En kungsfiskare i Össby gör just nu vad den kan för att muntra upp oss som helt frivilligt isolerat oss i socknen – det är ganska oproblematiskt att vara fågelskådare. Här hemma sjunger rödhaken och ute över alvaret håller en trädlärka en enmanskonsert. Ännu en brandkronad kungsfågel har dykt upp i Skjutbanedungen och från Risinge meddelas att de två svarthakade buskskvättorna äntligen träffats. Och hanen sjunger för sin tillkommande! Svalgårdens tornfalkspar sitter utanför sin holk och tittar förväntansfullt på varandra. Och Patrullen har klippt gräset och börjat gräva trädgårdslandet. Våren ska dock tillfälligt trappa ner redan i morgon… Någon nedtrappning av de kriminella nätverkens aktiviteter lär vi däremot inte få se. Ej heller våra olika nazisters försök att med hjälp av sprängmedel och rysk/kinesiska fake-news, sprida kaos och osäkerhet, lär minska. Det kanske blir helt nödvändigt att flagga för en temporär fördubbling av straff för bedrägerier mot åldringar, våldsrån, stöld och försäljning av livsnödvändiga bristvaror? Och för det förväntat ökade våldet i hemmen mot kvinnor och barn?

Jag underhåller i dessa svåra tider!

Stenskvättan anlände inte igår, men idag har vi lyckats plana ut kurvan för ejder genom sundet. Den riktigt stora sensationen sen sist är att en fasan visat sig i socknen! Och idag piggade två svartmesar upp stämningen på sin väg norrut!

Starparets hjälptrupp* laddar upp inför säsongsstart. (*ungar från tidigare år).

Två praktejdrar är på väg in i Kalmarsund. Ytterligare en passerade just Degerhamn…. Lite oväntat var att byns stenskvätta inte kom hem under natten. Med tanke på det underbara vårväder vi har idag, kan han nog vara på väg över Östersjön, gå in över Ottenby runt lunch för att sedan landa på stenröset ute på alvaret vid 14:30-tiden. Och se ut som om han inte alls varit i Kenya i fem månader! Vi får se. Något vi slipper se sen några dagar är EU-flaggan vid presskonferenserna om coronaviruset. Det känns bra. EU har i vanlig ordning inte ens kommit i närheten av det som påstås motivera kolossens existens. Förutom stenskvätta väntar vi nu på socknens första brushanar, kärrsnäppor och svarta rödstjärtar. Svalgårdens starpar parade sig oblygt utanför köksfönstret tidigt i morse och taltrastarna sjunger för full hals i ”skogarna” utanför byn. Fr o m nu kommer våren att rusa. Missa inte de närmaste två veckorna! Ut i naturen! Det är fortfarande tillåtet i Sverige. Och fortare än vi vill tro är den underbara våren över!

Idag sprutar det ejdrar (och praktejdrar) genom sundet. Vi har m a o inte lyckats plana ut kurvan och det kommer nu att behöva sättas in en massiv intensivvård för alla som hoppats på att få uppleva vårens huvudattraktion den 4 april. I övrigt har några av de få gulhämplingar som brukar häcka på Öland registrerats i samband med att de passerade gränskontrollen. Som framgår här ovan har vissa restriktioner införts beträffande kommande exkursioner. Vi har all anledning att så gott vi kan försöka följa alla de rekommendationer som samhället utfärdar. Hittills måste sägas att våra myndigheter och deras representanter förefaller göra ett synnerligen gott och välbalanserat arbete. Igår började dock våra tre högerextrema partier visa otålighet och irritation över att det mesta – så här långt – verkar gå lite för bra. Vi kan nog inom kort förvänta oss en hel del osäkerhetsskapande hänvisningar till icke namngivna experter runt om i världen och det blir spännande att se hur sd-nazisterna ska plantera skulden på flyktingarna.

Här verkar vara sig likt. Borta bra men hemma bäst!

Idag riskerar Stora Ejderdagen att infinna sig. Tidigare i morse har minst tre praktejdrar passerat Smygehuk i Skåne och två av dem är strax på väg in i Kalmarsund. Våra två första stenskvättor är hemma (troligen nytt rekord). Gårdagens vitnäbbade islom representerade tillsammans med brunsångaren gruppen rariteter. I Svalgårdens restaurang tar gästerna ingen som helst notis om uppmaningarna att inte samlas i stora grupper. De verkar inte heller medvetna om att byns järnsparv kommit hem från Italien och nu delar bord med dem! (Som väl är) finns inga restriktioner för allmän inflygning av afrikaflyttare. Större oro hyser grönsaks- och jordbruksodlare och bärplockarföretag. Det är långt ifrån säkert att de i år kommer att kunna (ut)nyttja arbetskraft från utlandet. Å andra sidan kan vi väl hoppas på att många av alla nu varslade svenskar kan gå in och göra nytta – och samtidigt försörja sig? Det återstår dock att se…. Det är väl ungefär lika troligt som att Volvo skulle låta bli att dela ut de statliga miljardstöden till sina aktieägare.

Oklart om jag är en mörk jordhumla….men tidig är jag!

I Bondepraktikan från 1662 skulle det ha stått ungefär så här: ”När lilla vippstjärten åter syns med en följeslagare i släptåg, äro det hög tid att byta oxkärrornas dubbdäck mot sommardäck”. Och nu har det hänt! Nyanländ sädesärla nummer två har nått byn och Volvoverkstaden kan därmed skyndsamt kontaktas för däckbyte. För den som inte har tillgång till Bondepraktikan kan meddelas att efter det att sädesärla nummer två anlänt, har det aldrig blivit något bakslag för våren. I övrigt har den första kentska tärnan tagit sig genom Kalmarsund. Och en kustlabb! Från corona-Sverige meddelas att ekonomin för många företag inom restaurang- och turistbranschen hotas. Och tveklöst är det så. En intressant vinkling är att staten erbjuder uppskov med bl a moms- och skatteinbetalningar – en väl så viktig åtgärd för likviditet. Någon större lättnad i de företag som nolltaxerat de senaste två decennierna, lär inte upplevas. Det är inte utan att man känner en viss skadeglädje över detta. En annan likviditetsåtgärd vore att skjuta upp hyreskostnader för små företag i kris. Och för vanligt folks boende. Ytterst få hyresvärdar skulle riskera att tillfogas något avgörande dråpslag med en sådan åtgärd.

Mest oväntat sen sist är en fiskgjuse! Och idag kom Svalgårdens hämpling hem. Ute över alvaret spelade två enkelbeckasiner och ryktet går om att två rödspovar landat i Stenåsatrakten. Vindriktningen gör att ejderkurvan hålls hyfsat plan – än är chansen rätt stor att vi kan få se en del den 4 april. Våra övervintrande sädesärlor börjar dessutom få sällskap av mer ”normala” släktingar som spenderat sin vinter söderut, dock troligen i Europa. Snart är det påsk och det verkar bli en högintressant påsk ur vårfågelsynpunkt – var man än bor i landet. Sen är det bara frågan om hur mycket man får fara runt. Här på Öland har vi hittills förskonats från konstaterat coronavirus och det bör vara relativt ofarligt att komma hit. Risken är väl i så fall större att man kan ha nåt med sig i bagaget, vilket gör att Svalgården kommer att rekommendera alla gäster att ha så lite kontakt som möjligt med varandra. Lite extra hygieniska insatser efter varje innevistelse är också önskvärd i den mån en lägenhet delas med gäster från annan ort. Vi hoppas också på riktigt varma dagar så att vi alla kan umgås – men då i första hand ute i trädgården.

Mellanlandning.

För vissa är Sverige bara ett transitland – t.ex för de myrspovar som igår mellanlandade på Öland. Småflockar med finkar drog norrut längs östra sidan – bl a grönsiskor. Och på piren i Gräsgårds hamn tog tre skärpiplärkor en behövlig fikapaus. Allt fler arter har börjat sjunga in våren, vilket i dessa orostider är rena hugsvalan (fint ord!) för själen. Apropå ord så kan man nu adoptera något av de ord som hotas av att plockas ut ur Svenska Akademins ordlista. Ett sådant ord är ”fåk”, d v s det öländska förtydligandet av det mer allmängiltiga och intetsägande ordet ”snöstorm”. Ett borttagande kommer att leda till massor av fatala felbeslut när det gäller säkerhetsbedömningar. Många kommer t ex att aningslöst ge sig ut i trafiken om ordet snöstorm används. Ingen skulle däremot vara så dum om prognosen förebådar fåk. Så här gör du för att adoptera/rädda ett hotat ord: maila ”FÅK” och en kort motivering till adoptera@spraktidningen.se. Ett annat ord som konkurrerar med ”fåk” är ordet ”ärkenöt”. Varför ta bort det ordet just nu när var fjärde svensk påstår sig att kunna lägga sin röst på sd-nazisterna? BREAKING NEWS 07:27: Ännu en praktejder passerar just nu Måkläppen. Bör ha hunnit hit runt lunchtid!

Praktejdern från Smygehuk passerade efter några timmar Kalmarsund. Årets första brushane landade i sin ensamhet i Beijershamns dynga. En rödbena valde Gammalsbyören och årets andra brandkronade kungsfågel checkade in på Ottenby Airport. I Kvinsgröta förefaller nedstängningen av samhället inte fungera. Den genomsnittliga aktiviteten på bygatan hålls uppe – ca 3-4 bilar (en granne till och från jobbet, postbilen, en som kört fel samt vår lokale elektriker). På andra ställen i landet rapporteras däremot en dramatisk nedgång. Kan man hoppas på att polisen klurat ut en särskild strategi för brottsbekämpning i storstadsregionerna. Sannolikheten för att de kriminella nätverkens aktivitet minskar till följd av något så simpelt som ett influensavirus, är försumbar. Alla mörka BMW eller vita skåpbilar med tonade rutor klockan 03.30 borde vara lätta att upptäcka nu. T ex allmänna trafikkontroller borde kunna bli en hit de närmaste veckorna!

Här var det tomt? Har jag tagit fel på tiden?

Ont om nyheter i fågelvärlden! Och det beror inte i första hand på coronans undanträngningseffekter. Två happenings har dock flämtat förbi i nyhetsflödet – dels sitter det en tornuggla på dagkvist i Rosengård (Malmö), dels har vår jaktfalk varit och hälsat på hos oss i Gräsgårds socken. Ja, igår var den t o m rapporterad ända uppe ifrån Kapelludden. Och för en halv timme sedan flög en praktejder förbi Smygehuk tillsammans med femton vanliga ejdrar. Från coronafronten kan vi konstatera två saker. Dels verkar svenska myndigheter att hantera krisen på ett hittills föredömligt sätt, dels har EU återigen visat sin totala oduglighet att göra något vettigt i krislägen. Likt flyktingkrisen 2015 sker idag ingen som helst solidarisk samordning. Den här gången gäller det fördelningen av livsviktiga sjukvårdsdetaljer. Beställda – och betalda – beställningar levereras inte över nationsgränserna. EU går från klarhet till klarhet.

Nya vyer.

Det är skönt att ha tillgång till lite enskildhet vid Busken i dessa orostider. I morse höll en hel del fågel till där också, bl a två förbiflygande skärsnäppor, några råkor, en gransångare och en hungrig stenfalk. För att inte tala om de fem högljudda storspovar som drog norrut med glada tillrop. Förutom de tre årtorna häromdagen har dock inga afrikaflyttare visat sig ännu. Årtorna hann väl in i Schengenområdet innan gränserna stängdes? I övrigt kan man bara konstatera att den annars så förhatliga staten plötsligt blivit riktigt populär bland företagsledare m fl. Till skillnad från när det gäller skatter och avgifter, vill man nu gärna ha nära samarbete med det allmänna. Vi står inför ett läge då banker och andra företag snart får tillfälle att tälja guld med kniv. Och det är väl i och för sig i grunden OK – bara man ser till att diskvalificera alla skurkföretag som fortsätter med aktieutdelningar. Och sen får vi vara stenhårda i vår lagföring av individer som hamstrar skyddsutrustning för svarta marknaden (landstingsanställd i Kalmar) eller skurkar som lurar åldringar med att de ska hjälpa till med matleveranser men i st passar på att stjäla vad de kommer över. Råttor ska hållas extra kort i orostider!

Sebybadets ringduvor hemma igen!

Ur led är tiden! Igår landade tre årtor i Beijershamn! Och vi har t v fått bukt med risken att antalet ejdrar och praktejdrar ska toppa sin passage inom ett snävt tidsfönster. I gengäld sågs igår morse tretton ägretthägrar dra söderut i sundet. Av allt att döma har dessutom en engelsk sädesärla promenerat omkring nere på udden. Och den första silltruten är hemma. I våra kretsar kan vi räkna med att uppgifterna om vårfåglarnas snabba spridning i vårt land, stämmer. När det gäller det i Kina genererade coronaviruset, kan man inte vara lika säker. Våra tre högerextrema partiers nättroll gör allt vad de förmår för att sprida osäkerhet och konfliktstämning i landet. (Med tanke på sådana dödgrävare går det inte att undanhålla denna lilla film). Så här långt har de inte lyckats hindra den uppmuntrande solidaritet som visat sig växa i de allra flesta läger. Vi får heller inte glömma de intressanta effekter som uppstår till följd av pandemin. T ex vore det intressant att få mätvärden på hur mycket mindre klimatförstörande avgaser som sprids ut i atmosfären till följd av ett minskat okynnesflygande. Vi kanske också kan komma till insikt om att i framtiden inte köpa en massa skitprodukter från Kina – en av världens mest vidriga regimer. Och kanske har vi skänkts ett gyllene tillfälle att ägna lite funderingar över vad som drabbar oss den dag vår biologiska mångfald krackelerar….

Medlem i De trögtänktas förenings Kalmaravdelning (se filmsnutt ovan). Vi tar gärna emot fler bilder på medlemmar runt om i landet. Foto: Britt Bogårdh.

Vintern har slagit till på Öland! En minusgrad och en millimeter snö har helt kastat om de meteorologiska förutsättningarna. I kombination med nordlig vind har vi därmed – likt bekämpningen av corona – kanske lyckats smeta ut praktejdrarnas passage i sundet under ett längre tidsspann. I bästa fall kan det nu finnas något enstaka exemplar kvar vid exkursionen den 4 april. I övrigt är alla rariteter i fin form. Jaktfalken påstås dock idag ha setts ända uppe i Torngård. Några nyanlända vårfåglar har däremot inte setts till. Fåglarna i restaurangen har ökat sin aktivitet och de planerade 5:2-dagarna ställs härmed in på obestämd tid. En viss hamstring av hampfrö bör övervägas. Att hålla lager är viktigt. Inte minst märks konsekvenserna av obefintlig lagerhållning inom vår anorektiska sjukvård. Den nyliberala privatiseringshysterin har medfört att inga privata vårdinrättningar eller apotek anser sig vilja lägga några resurser på att hålla (olönsamma) beredskapsförråd. Däremot tvekar man inte en sekund att dränera vår allmänna sjukvård på miljardbelopp. Hur mycket bidrager t ex alla onödigt resursslukande nätdoktorer till att säkra upp katastrofsituationer?

Vad glor du på?
Det gula luddet är vår nya älskling. Nos och ögon kan skymtas åt vänster.
Klädd för fest!
Nu får vi följa vad genetisk selektion kan åstadkomma….
Lite ruggigt – men skönt att vara hemma igen!
Det går fortfarande att flyga ToR England utan byråkratiska problem.
Kyligt! Men resan hit gick bra.
Vi tolv har faktiskt varit här hela vintern. Vi har sett dej, men du har inte sett oss förrän nu.
Längst fram i bostadskön!
Gift snösparvshona – åtminstone ringmärkt.
Kärlek vid första ögonkastet?
Borta bra men hemma bäst!
Pajalasyndrom?
Vintergäck i st f vinterdäck?
Skönt att vara hemma igen på Öland!
Rullar vidare – nu i ungdomshandbollens tjänst i Skåne.
Jag hann hem och fick vara med på mitt första vinterart-rally!
Det faktum att jag sitter allra högst upp har inte gett mig mitt namn.
”Är det där månne en sån där bil – eller vad det heter -, tror du”? (OBS! Individerna på bilden har inget att göra med texten nedan).
Dom var ju här nyss?? (Dom röstade ju på oss förr?)
Kan man månne rotslå en utkastad julgran som vägrar ge upp?
Våra närmaste grannar hemma! Noga instruerade om vilken skorstenspipa de INTE får bo i.
Vi går kanske mot trenden – åtminstone just nu.
Hmmm…bara 12 gäss kvar. Vart ska jag ta vägen sen?
Kan man inte ens få ta ett dopp i fred?!
Denna talgoxe hade vunnit på att flyga direkt till en riktig vårdcentral!
Ensam i helgen.
Det var trevligt att ha släkten på besök på julafton!
Unga frk Harrysson, som just nu firar sin andra jul nere i Tchad, skickar en hälsning till alla Svalgårdens gäster och/eller Gryningsrapportens läsare.
Valfrihet för mindre bemedlade – ska vi ta den lille eller den store?
En flock på över 400 björktrastar försökte sig på Flygvapnets goodwilltrick med att flyga i julgransformation. Det gick så där…. Men de kom med i taxeringen.
Var har du varit i hela mitt liv?
Den här satt långt inne, men ertappades igår.
Liten, men naggande god i tävlingssammanhang!
Sen överraskning!
Idag hade två bläsgäss ersatt de två spetsbergarna från igår.
Brrr……Borde nog ha flyttat i vanlig ordning.
Inga äpplen i år?
Brunsångarmat
Dagens alvarvakt.
Är restaurang Svalgården öppen?
Nu smyger den där fågelskådaren runt här igen!
Örnens intresse nedanför Busken idag avsåg inte någon utmattad skäggtärna.
IKEA-holk
Äntligen praktdräkt igen! Lagom till kommande fjäskperiod.
Hmmm…vilken kaja ser månne godast ut….
Ingen entita, precis….
Idag kan sådana som vi nog räknas på våra sex tår.
Relevant trädval
Försök hitta mej!
Jag är väl för tusan också gråhuvad!!!
Tittut!
Grått är flott!
Färdigfunderat!
Kontemplation i morgondiset
Nu är vi minst åtta i invationsstyrkan på Öland! Foto: Anders Ehrlemark
Har glatt oss och gett oss hopp i hundratals år, troligen längre än så. Men hur länge till?
Ölands klimat lockar gäster från Spetsbergen
Vintrig? Nja, men icke desto mindre en vinterhämpling.
Nu äntligen på Svalgårdens tomtlista!
Sebybadets ringduvepar har på nytt lyckats få ut ungar i oktober! Här tankas duvmjölk över.
Ung rosenstare – sen oktobergäst?
Samamisicus?!?? Vad menar dom? Jag är (väl) bara en vanlig rödstjärtspojke!
Äntligen! Kulinarisk läckerhet för fåglarna! UTAN palmolja!!
Öland är trevligt! Här visas man alltid uppskattning när man kommer!
Det har blivit allt populärare att ”moona” Gryningspatrullen – denna gång en stjärtandshona.
Hittar man bara en bra obs-plats får man chans att se en hel del.
Trodde inte att någon skulle upptäcka mej här!
Gräsgård! En fiskehamn! Kan det bli bättre för en sån som mej?
Bläsgäss på väg.
Fåglar? Var? Här! I alla fall en.
Förr kallades det här för att ”moona”
Snart bara jag kvar.
Nu är det snart bara jag kvar av alla alvarets karaktärsfåglar!
Jag vill inte heller se vad som håller på att hända.
Struts?
Oförskönad hackordning. Vi själva kallar det för organisationsplan.
Trots namnet inte allra minst av dem alla!
Mitt namn antyder INTE vad jag gillar att äta.
Spovsnäppeyoga
Ett tecken i skyn?
Stor? Nej! Men tuff? Ja!
Gått bra för stararna? Gillar de Svalgården? Eller är det en manifestation mot Eon:s pågående nedtagning av luftledningar?
En kär snäppa? En som tjärat ner sig? Inte skär!
Gul(l)ig
Eldsnabbvinge på Svalgården
Vuxit en del sen sist – men inte vad gäller trafikvett… Upplyft från vägen för andra gången.
Tala om att vara ”svart i synen”….
Det är inte bara ängshöksungar mitt på vägen. Den här knatten räddades av Vita Volvon på väg till trafikövervakningsplatsen.
Mamma säger att jag absolut inte får visa min kritvita stjärt för mycket.
Snart kommer de första ladusvaleungarna av 2019 års modell att flyga runt!
Och nu börjar även vi sädesärleungar på dagis!