Kvinsgröta är en gammal radby – typisk för det öländska världsarvet. Namnet Kvinsgröta sägs komma av att kvinnorna i byn en gång för länge sedan bjöd de danska rövarbanden på förgiftad gröt medan byns män och barn gömde sig ute på alvaret.
Ur stånd att göra motstånd blev danskarna sedan ett lätt byte.
Möjligen kan namnet också komma av de gamla benämningarna för kviga och fålla (kvin resp gröta)… Eller av att byn hade fem grindar för de vägar som ledde in till byn.
Idag är endast en av de ursprungliga sju gårdarna i full drift. Här finns en köttdjursbesättning. Bl a tack vare den är mängden ladusvalor imponerande. Ladusvalor, hussvalor och tornseglare håller sommaren igång långt in till oktober. Varje svalpar tar ca 90. 000 insekter per säsong, så det är inte ofta som Du kommer att behöva något myggstift.
På natten är det alldeles svart – med undantag av den gnistrande stjärnhimmeln. Dessutom är det praktiskt taget alldeles tyst. Så om Du är lite till åren kan Du bereda Dig på att få återuppleva gamla minnen: svalkvitter, lärkdrillar, äkta mörker, total tystnad och en oändlig stjärnhimmel.